HANDLINGAR

beträffande Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen


Officiella tidning nr C 241 , 29 augusti 1994


KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 19 april 1994 om Republiken Österrikes, Konungariket Sveriges, Republiken Finlands och Konungariket Norges ansökningar om anslutning till Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA av den 4 maj 1994 om Konungariket Norges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA av den 4 maj 1994 om Republiken Österrikes ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA av den 4 maj 1994 om Republiken Finlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA av den 4 maj 1994 om Konungariket Sveriges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS RÅD av den 16 maj 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges inträde i Europeiska unionen

FÖRDRAG mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Franska republiken, Irland, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Portugisiska republiken, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater)och Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland, Konungariket Sverige om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

AKT om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA V

BILAGA VI

BILAGA VII

BILAGA VIII

BILAGA IX

BILAGA X

BILAGA XI

BILAGA XII

BILAGA XIII

BILAGA XIV

BILAGA XV

BILAGA XVI

BILAGA XVII

BILAGA XVIII

BILAGA XIX

Protokoll 1 om Europeiska investeringsbankens stadga

Protokoll 2 om Åland

Protokoll 3 om det samiska folket

Protokoll 4 om petroleumsektorn i Norge

Protokoll 5 om de nya medlemsstaternas bidrag till Europeiska kol- och stålgemenskapens budget

Protokoll 6 om särskilda bestämmelser för mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland, Norge och Sverige

BILAGA 1

Bilaga 2

Protokoll 7 om Spetsbergen

Protokoll 8 om val till Europaparlamentet i de nya medlemsstaterna under tiden fram till anslutningen

BILAGA

Protokoll 9 om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4 som det hänvisas till i artikel 11.2 a i protokollet

BILAGA 5

Protokoll 10 om bruket av specifikt österrikiska ord i tyska språket inom ramen för Europeiska unionen

BILAGA

SLUTAKT

PROTOKOLL OM UNDERTECKNANDE av Fördraget mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekiska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Portugisiska Republiken, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (medlemsstater i Europeiska unionen) och Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige beträffande Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen




HANDLINGAR

beträffande Konungariket Norges, Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning

till Europeiska unionen



KOMMISSIONENS YTTRANDE

av den 19 april 1994

om Republiken Österrikes, Konungariket Sveriges, Republiken Finlands och Konungariket Norges ansökningar om anslutning till Europeiska unionen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR AVGIVIT DETTA YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, särskilt artikel O i detta, och

med beaktande av följande:

Republiken Österrike, Konungariket Sverige, Republiken Finland och Konungariket Norge har ansökt om medlemskap i Europeiska unionen.

Genom sina yttranden av den 31 juli 1991 (Österrike), den 31 juli 1992 (Sverige), den 4 november 1992 (Finland) och den 24 mars 1993 (Norge), har kommissionen redan haft tillfälle att uttrycka sina synpunkter på vissa viktiga aspekter beträffande de problem som uppstår i samband med dessa ansökningar.

Villkoren för inträde av dessa stater och de anpassningar som deras inträde nödvändiggör, har varit föremål för förhandlingar i konferensen mellan medlemsstaterna och de ansökande staterna.

Vid slutförandet av dessa förhandlingar har det visat sig att de sålunda överenskomna bestämmelserna är rimliga och lämpliga. Under dessa förhållanden kommer den Europeiska unionens utvidgning, allt under det att dess interna sammansättning och dynamik bevaras, att möjliggöra för den att ta större del i utvecklingen av internationella förbindelser.

I den mån som anslutningsakten överför de principer som styr den institutionella balansen i unionen från tolv till sexton medlemmar, är dessa bestämmelser godtagbara under perioden till och med genomförandet av de bestämmelser som regeringskonferensen, som avses i Europeiska unionens fördrag, resulterar i.

Med sitt medlemskap i Europeiska unionen godtar de ansökande staterna förbehållslöst fördraget om Europeiska unionen och alla dess målsättningar, alla beslut som fattats sedan ikraftträdandet av Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och Fördraget om Europeiska unionen samt de optioner som träffats för att utveckla och stärka dessa gemenskaper och unionen.

Det är ett viktigt grunddrag i den rättordning som införts genom Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna att vissa av deras bestämmelser och vissa rättsakter som antagits av institutionerna är direkt tilämpliga, att gemenskapslag går före nationella bestämmelser som kan stå i strid med den, och att det finns förfaranden för att säkerställa en enhetlig tolkning av gemenskapslag. Anslutning till Europeiska unionen förutsätter erkännande av dessa reglers bindande art, vilkas efterlevnad är absolut nödvändig för att garantera effektivitet av och enighet om gemenskapslag.

Principerna om frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna samt om rättssäkerheten är en del av det gemensamma arvet för folken i de stater som slutit sig samman i Europeiska unionen och utgör därför viktiga beståndsdelar för medlemskap i nämnda union.

En av målsättningarna för Europeiska unionen är önskan att medlemsstaterna skall fördjupa solidariteten mellan sina folk och samtidigt respektera deras historia, deras kultur och deras traditioner.

Utvidgning av Europeiska unionen genom anslutning av Republiken Österrike, Konungariket Sverige, Republiken Finland och Konungariket Norge kommer att bidra till att stärka säkerheten för fred och frihet i Europa.

KOMMISSIONEN TILLSTYRKER

Detta yttrande riktar sig till Europeiska unionens råd.

Utfärdat i Bryssel den 19 april 1994.

(Översättning)

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA

av den 4 maj 1994

om Konungariket Norges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Europaparlamentet.

- med beaktande av Konungariket Norges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

- med beaktande av rådets begäran om parlamentets bifall i enlighet med artikel O i EU-fördraget,

- med beaktande av kommissionens yttrande (COM(94)0148-C3-0234/94).

- med beaktande av förslaget till Fördrag om anslutning av Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och

Konungariket Sverige till Europeiska unionen,

- med beaktande av artikel 89 i dess arbetsordning,

- med beaktande av rapporten från kommittén för utrikeshandel och säkerbet och yttranden från kommittéerna i fråga (A3-0345/94),

och

- med beaktande av följande:

A. Villkoren för inträde av de ansökande länderna och de anpassningar som deras inträde medför anges i anslutningsfördraget och parlamentet bör rådfrågas om alla viktiga ändringar i detta fördrag.

1. ger sitt bifall till Konungariket Norges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

2. uppdrar åt ordföranden att vidarebefordra detta bifall till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Norge.

(Översättning)

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA

av den 4 maj 1994

om Republiken Österrikes ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Europaparlamentet,

- med beaktande av Republiken Österrikes ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

- med beaktande av rådets begäran om parlamentets bifall i enlighet med artikel O i EU-fördraget,

- med beaktande av kommissionens yttrande (COM(94)0148-C3-0234/94),

- med beaktande av förslaget till Fördrag om anslutning av Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och

Konungariket Sverige till Europeiska unionen,

- med beaktande av artikel 89 i dess arbetsordning,

- med beaktande av rapporten från kommittén för utrikeshandel och säkerhed och yttranden från kommittéerna i fråga (A3-0344/94),

och

- med beaktande av följande:

A. Villkoren för inträde av de ansökande länderna och de anpassningar som deras inträde medför anges i anslutningsfördraget och parlamentet bör rådfrågas om alla viktiga ändringar i detta fördrag,

1. ger sitt bifall till Republiken Österrikes ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

2. uppdrar åt ordföranden att vidarebefordra detta bifall till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Österrike.

(Översättning)

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA

av den 4 maj 1994

om Republiken Finlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Europaparlamentet,

- med beaktande av Republiken Finlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

- med beaktande av rådets begäran om parlamentets bifall i enlighet med artikel O i EU-fördraget,

- med beaktande av kommissionens yttrande (COM(94)0148-C3-0234/94),

- med beaktande av förslaget till Fördrag om anslutning av Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och

Konungariket Sverige till Europeiska unionen,

- med beaktande av artikel 89 i dess arbetsordning,

- med beaktande av rapporten från kommittén för utrikeshandel och säkerhet och yttranden från kommittéerna i fråga (A3-0346/94),

och

- med beaktande av följande:

A. Villkoren för inträde av de ansökande länderna och de anpassningar som deras inträde medför anges i anslutningsfördraget

och parlamentet bör rådfrågas om alla viktiga ändringar i detta fördrag.

1. ger sitt bifall till Republiken Finlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

2. uppdrar åt ordföranden att vidarebefordra detta bifall till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Finland.

(Översättning)

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT I LAGSTIFTNINGSFRÅGA

av den 4 maj 1994

om Konungariket Sveriges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Europaparlamentet,

- med beaktande av Konungariket Sveriges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

- med beaktande av rådets begäran om parlamentets bifall i enlighet med artikel O i EU-fördraget,

- med beaktande av kommissionens yttrande (COM(94)0148-C3-0234/94),

- med beaktande av förslaget till Fördrag om anslutning av Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och

Konungariket Sverige till Europeiska unionen,

- med beaktande av artikel 89 i dess arbetsordning,

- med beaktande av rapporten från kommittén för utrikeshandel och säkerhet och yttranden från kommittéerna i fråga (A3-0343/94),

och

- med beaktande av följande:

A. Villkoren för inträde av de ansökande länderna och de anpassningar som deras inträde medför anges i anslutningsfördraget och parlamentet bör rådfrågas om alla viktiga ändringar i detta fördrag.

1. ger sitt bifall till Konungariket Sveriges ansökan om medlemskap i Europeiska unionen,

2. uppdrar åt ordföranden att vidarebefordra detta bifall till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Sverige.

(Översättning)

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS RÅD

av den 16 maj 1994

om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges inträde i Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel O i detta,

med beaktande av kommissionens yttrande,

med beaktande av Europaparlamentets bifall, och

med beaktande av följande:

Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige har ansökt om medlemskap i Europeiska

unionen.

HÄRIGENOM FÖREKSRIVS FÖLJANDE:

Dessa ansökningar om inträde godkänns. Villkoren för inträde och de anpassningar som ett sådant inträde nödvändiggör i de fördrag som utgör grund för Europeiska unionen, kommer att vara föremål för en överenskommelse mellan medlemsstaterna, Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 16 maj 1994.

På rådets vägnar

Th. PANGALOS

Ordförande

FÖRDRAG

mellan

Konungariket Belgien,

Konungariket Danmark,

Förbundsrepubliken Tyskland,

Hellenska republiken,

Konungariket Spanien,

Franska republiken,

Irland,

Italienska republiken,

Storhertigdömet Luxemburg,

Konungariket Nederländerna,

Portugisiska republiken,

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

(Europeiska unionens medlemsstater)

och

Konungariket Norge,

Republiken Österrike,

Republiken Finland,

Konungariket Sverige

om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV NORGE,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT,

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SVERIGE,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM GEMENSAMT ÖNSKAR fullfölja förverkligandet av målen i de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i fördragens anda fortsätta att utveckla en allt fastare sammanslutning mellan Europas folk på den grund som redan är lagd,

SOM BEAKTAR att artikel O i Fördraget om Europeiska unionen ger europeiska stater möjlighet att bli medlemmar i unionen,

SOM BEAKTAR att Norge, Österrike, Finland och Sverige har ansökt om medlemskap i unionen,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens råd, efter att ha hört kommissionen och inhämtat Europaparlamentets samtycke, uttalat

sig för att dessa stater skall bli medlemmar,

HAR BESLUTAT att genom en gemensam överenskommelse fastställa vilka villkor som skall gälla för denna anslutning och vilken anpassning som skall göras i de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett:

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Jean-Luc DEHAENE

Statsminister

Willy CLAES

Utrikesminister

Ph. de SCHOUTHEETE de TERVARENT

Ambassadör,

Ständig Representant för Belgien vid Europeiska Unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

Poul Nyrup RASMUSSEN

Statsminister

Niels Helveg PETERSEN

Utrikesminister

Gunnar RIBERHOLDT

Ambassadör,

Ständig Representant för Danmark vid Europeiska Unionen

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Helmut KOHL

Förbundskansler

Klaus KINKEL

Utrikesminister och Ställföreträdande Förbundskansler

Dietrich von KYAW

Ambassadör,

Ständig Representant för Tyskland vid Europeiska Unionen

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Andreas PAPANDREOU

Statsminister

Karolos PAPOULIAS

Utrikesminister

Theodoros PANGALOS

Ställföreträdande Utrikesminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN

Felipe GONZÁLEZ MÁRQUEZ

Regeringschef

Javier SOLANA MADARIAGA

Utrikesminister

Carlos WESTENDORP Y CABEZA

minister för EG-Frågor

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Edouard BALLADUR

Statsminister

Alain JUPPÉ

Utrikesminister

Alain LAMASSOURE

Minister med Sårskilt ansvar för Europafrågor

Pierre de BOISSIEU

Ambassadör,

Ständig Representant för Frankrike vid Europeiska Unionen

IRLANDS PRESIDENT

Albert REYNOLDS

Statsminister

Dick SPRING

Ställföre trädande Premiärminister och Utrikesminister

Padraic McKERNAN

Ambassadör,

Ständig Representant för Irland vid Europeiska Unionen

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Silvio BERLUSCONI

Statsminister

Antonio MARTINO

Utrikesminister

Livio CAPUTO

Minister för Utrikesfrågor

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Jacques SANTER

Statsminister

Jacques F. POOS

Ställföreträdande Premiärminister,

Utrikesminister

Jean-Jacques KASEL

Ambassadör,

Ständig Representant för Luxemburg vid Europeiska Unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

R. F. M. LUBBERS

Statsminister

P. H. KOOIJMANS

Utrikesminister

B. R. BOT

Ambassadör,

Ständig Representant för Nederländerna vid Europeiska Unionen

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV NORGE

Gro HARLEM BRUNDTLAND

Statsminister

Bjørn TORE GODAL

Utrikesminister

Grete KNUDSEN

Handelsminister, Minister för Sjöfart

Eivinn BERG

Chef för Förhandlingsdelegationen

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT

Franz VRANITZKY

Förbundskansler

Alois MOCK

Utrikesminister

Ulrich STACHER

Generaldirektör,

Förbundskansliet

Manfred SCHEICH

Chef för Österrikiska Delegationen vid Europeiska Gemenskaperna

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Aníbal CAVACO SILVA

Statsminister

José DURÃO BARROSO

Utrikesminister

Vítor MARTINS

minister för Europafrågor

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT

Esko AHO

Statsminister

Pertti SALOLAINEN

Utrikeshandelsminister

Heikki HAAVISTO

Utrikesminister

Veli SUNDBÄCK

Minister för Utrikesfrågor

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SVERIGE

Carl BILDT

Statsminister

Margaretha af UGGLAS

Utrikesminister

Ulf DINKELSPIEL

minister för Europafrågor och Utrikeshandel

Frank BELFRAGE

Statssekreterare för Europafrågor och Utrikeshandel

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

John MAJOR

Statsminister

Douglas HURD

Minister för Utrikes- och Samväldesfrågor

David HEATHCOAT-AMORY

Minister, Utrikes- och Samväldesministeriet

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel 1

1. Norge, Österrike, Finland och Sverige blir härmed medlemmar i Europeiska unionen och parter i de fördrag som ligger till grund för unionen, enligt den lydelse som fördragen har efter ändringar och tillägg.

2. Villkoren för anslutningen och den anpassning i fördragen som den medför anges i den anslutningsakt som finns bifogad detta fördrag. Bestämmelserna i anslutningsakten skall utgöra en integrerad del av detta fördrag.

3. De bestämmelser i fördragen enligt punkt 1 som gäller rättigheter och skyldigheter för medlemsstaterna eller uppgifter och befogenheter för unionens institutioner skall tillämpas på detta fördrag.

Artikel 2

1. Detta fördrag skall ratificeras av de fördragsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italiens regering senast den 31 december 1994.

2. Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 1995 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

Om någon av de stater som anges i artikel 1.1 inte deponerar sitt ratifikationsinstrument i rätt tid, skall fördraget träda i kraft för de stater som har deponerat sina instrument. I så fall skall Europeiska unionens råd genom enhälligt beslut omedelbart göra en nödvändig anpassning av artikel 3 i detta fördrag, av artiklarna 13-22, 25, 26, 156-162, 170 och 176 i anslutningsakten, av bilaga I samt av protokollen 1 och 6. Rådet kan också genom enhälligt beslut upphäva eller ändra sådana bestämmelser i anslutningsakten och dess bilagor och protokoll som uttryckligen hänvisar till en stat som inte har deponerat sitt ratifikationsinstrument.

3. Trots vad som föreskrivs i punkt 2 kan unionens institutioner före anslutningen besluta åtgärder enligt anslutningsaktens artiklar 30, 39, 42-48, 53, 57, 59, 62, 74-76, 92-95, 100, 102, 105, 119-122, 127, 128, 131, 142.2 och 3 andra strecksatsen, 145, 148-151 och 169, samt protokoll 9 artiklarna 11.6 och 12.2. Dessa åtgärder skall träda i kraft under förutsättning att detta fördrag träder i kraft och då samtidigt med fördraget.

Artikel 3

Detta fördrag som är upprättat i ett enda original på danska, engelska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tyska, vilka samtliga texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italiens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärmakternas regeringar.

EN FE DE LO CUAL, los plenipotenciarios abajo firmantes suscriben el presente Tratado.

TIL BEKRÆFTELSE HERAF har undertegnede befuldmægtigede underskrevet denne traktat.

ZU URKUND DESSEN haben die unterzeichneten Bevollmächtigten ihre Unterschriften unter diesen Vertrag gesetzt.

ΣΕ ΠΙΣΤΩΣΗ ΤΩΝ ΑΝΩΤΕΡΩ, οι υπογεγραμμένοι πληρεξούσιοι υπέγραψαν την παρούσα συνθήκη.

IN WITNESS WHEREOF the undersigned Plenipotentiaries have signed this Treaty.

EN FOI DE QUOI, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leurs signatures au bas du présent traité.

DÁ FHIANÚ SIN, chuir na Lánchumhachtaigh thíos-sínithe à lámh leis an gConradh seo.

IN FEDE DI CHE, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme in calce al presente trattato.

TEN BLIJKE WAARVAN de ondergetekende gevolmachtigden hun handtekening onder dit Verdrag hebben gesteld.

TIL BEKREFTELSE AV DETTE har nedenstående befullmektigede undertegnet denne traktat.

EM FÉ DO QUE, os plenipotenciários abaixo-assinados apuseram as suas assinaturas no final do presente Tratado.

TÄMÄN VAKUUDEKSI ALLA MAINITUT täysivaltaiset edustajat ovat allekirjoittaneet tämän sopimuksen.

SOM BEKRÄFTELSE PÅ DETTA har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta fördrag.

Hecho en Corfú, el veinticuatro de junio de mil novecientos noventa y cuatro.

Udfærdiget i Korfu den fireogtyvende juni nitten hundrede og fireoghalvfems.

Geschehen zu Korfu am vierundzwanzigsten Juni neunzehnhundertvierundneunzig.

Έγινε στην Κέρκυρα, στις είκοσι τέσσερις Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα τέσσερα.

Done at Corfu on the twenty-fourth day of June in the year one thousand nine hundred and ninety-four.

Fait à Corfou, le vingt-quatre juin mil neuf cent quatre-vingt-quatorze.

Arna dhéanamh in Corfú ar an ceathrú lá is fiche de Mheitheamh sa bhliain míle naoi gcéad nócha ceathair.

Fatto a Corfù, addì ventiquattro giugno millenovecentonovantaquattro.

Gedaan te Korfoe, de vierentwintigste juni negentienhonderd vierennegentig.

Utferdiget på Korfu den tjuefjerde juni nittenhundreognittifire.

Feito em Corfu, em vinte e quatro de Junho de mil novecentos e noventa e quatro.

Tehty Korfulla kahdentenakymmenentenäneljäntenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhat

yhdeksänsataayhdeksänkymmentäneljä.

Upprättat på Korfu den tjugofjärde juni år nittonhundranittiofyra.

Pour Sa Majesté le Roi des Belges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

Für Seine Majestät der König der Belgier

***IMAGE***

For Hendes Majestæt Danmarks Dronning

***IMAGE***

Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

***IMAGE***

Για τον Πρόεδρο της Ελληνικής Δημοκρατίας

***IMAGE***

Por Su Majestad el Rey de España

***IMAGE***

Pour le Président de la République française

***IMAGE***

Thar ceann Uachtarán na hÉireann

For the President of Ireland

***IMAGE***

Per il Presidente della Repubblica italiana

***IMAGE***

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

***IMAGE***

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

***IMAGE***

For Hans Majestet Konget av Norge

***IMAGE***

Für den Bundespräsidenten der Republik Österreich

***IMAGE***

Pelo Presidente da República Portuguesa

***IMAGE***

Suomen Tasavallan Presidentin puolesta

För Republiken Finlands President

***IMAGE***

För Hans Majestät Konungen av Sverige

***IMAGE***

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

***IMAGE***

AKT

om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen

DEL ETT

PRINCIPER

Artikel 1

I denna anslutningsakt menas med

- grundläggande fördrag:

- Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget), Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen (Romfördraget) och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) med de tillägg till och ändringar i fördragen som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter och som trätt i kraft före denna anslutning,

- Fördraget om Europeiska unionen (Maastrichtfördraget),

- nuvarande medlemsstater: Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Franska republiken, Irland, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Portugisiska republiken och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

- unionen: den europeiska union som upprättats genom Maastrichtfördraget,

- gemenskapen: en eller flera av de gemenskaper som anges i första strecksatsen, allt efter omständigheterna,

- nya medlemsstater: Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige,

- institutioner: de institutioner som upprättats genom de grundläggande fördragen.

Artikel 2

Från dagen för anslutningen är bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i rättsakter som har antagits av institutionerna före anslutningen bindande för de nya medlemsstaterna och skall tillämpas i dessa på de villkor som fördragen och denna anslutningsakt anger.

Artikel 3

När det gäller sådana konventioner eller instrument på rättsväsendets och inrikespolitikens område som är oskiljaktigt förbundna med förverkligandet av Maastrichtfördragets mål förbinder sig de nya medlemsstaterna

- att ansluta sig till dem som vid tiden för anslutningen är öppna för undertecknande av de nuvarande medlemsstaterna och också till dem som rådet har utarbetat enligt avdelning VI i Maastrichtfördraget och som medlemsstaterna har rekommenderats att anta,

- att införa administrativa eller andra arrangemang som motsvarar dem som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet har antagit vid tiden för anslutningen, för att underlätta praktiskt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och organisationer på rättsväsendets och inrikespolitikens område.

Artikel 4

1. Genom denna anslutningsakt ansluter sig de nya medlemsstaterna till de beslut och avtal som företrädare för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet. De förbinder sig att från dagen för anslutningen ansluta sig till alla andra avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unionens funktion eller som har samband med unionens verksamhet.

2. De nya medlemsstaterna förbinder sig att tillträda de konventioner som avses i artikel 220 i Romfördraget eller som är oskiljaktigt förbundna med förverkligandet av Romfördragets mål, att tillträda också de protokoll om domstolens tolkning av konventionerna som de nuvarande medlemsstaterna har undertecknat och för detta ändamål förbinder de sig att inleda förhandlingar med de nuvarande medlemsstaterna om nödvändig anpassning av dessa texter.

3. De nya medlemsstaterna skall ha samma ställning som de nuvarande när det gäller förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller av rådet, och när det gäller förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter som medlemsstaterna efter gemensam överenskommelse antagit i frågor om gemenskaperna eller unionen. De skall följaktligen beakta de principer och riktlinjer som kommer till uttryck i dessa förklaringar, resolutioner eller andra ställningstaganden och skall göra vad som behövs för att säkerställa genomförandet.

Artikel 5

1. Sådana överenskommelser eller avtal som någon av gemenskaperna har ingått med ett eller flera tredje länder, med en internationell organisation eller med en medborgare i tredje land skall vara bindande för de nya medlemsstaterna på de villkor som anges i de grundläggande fördragen och denna anslutningsakt.

2. På de villkor som anslutningsakten anger förbinder sig de nya medlemsstaterna att tillträda de överenskommelser eller avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått tillsammans med någon av gemenskaperna och att tillträda de överenskommelser som medlemsstaterna har ingått och som har samband med sådana överenskommelser eller avtal. Inom ramen för unionen skall gemenskapen och de nuvarande medlemsstaterna bistå de nya medlemsstaterna i detta avseende.

3. Genom denna anslutningsakt och på de villkor som den anger ansluter sig de nya medlemsstaterna till de interna överenskommelser som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna för att genomföra sådana överenskommelser eller avtal som avses i punkt 2.

4. De nya medlemsstaterna skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal i vilka också någon av gemenskaperna eller någon annan medlemsstat är part, skall anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen till unionen.

Artikel 6

Artikel 234 i Romfördraget och artiklarna 105 och 106 i Euratomfördraget skall gälla också de nya medlemsstaterna i fråga om sådana överenskommelser och avtal som ingåtts före anslutningen.

Artikel 7

Om något annat inte föreskrivs i denna anslutningsakt, kan den tillfälligt sättas ur kraft, ändras eller upphävas endast genom det förfarande som anges i de grundläggande fördragen och som gör det möjligt att ändra dessa fördrag.

Artikel 8

Sådana rättsakter som har antagits av institutionerna och som omfattas av övergångsbestämmelser i denna anslutningsakt skall behålla sin rättsliga status. Framför allt skall förfarandena för ändring av dessa rättsakter tillämpas också i fortsättningen.

Artikel 9

De bestämmelser i denna anslutningsakt vars syfte eller verkan är att rättsakter antagna av institutionerna skall upphävas eller ändras - förutom då det gäller en övergångsåtgärd - skall ha samma rättsliga status som de på detta sätt upphävda eller ändrade bestämmelserna och vara underkastade samma regler som dessa.

Artikel 10

De grundläggande fördragen och institutionernas rättsakter skall, som en övergångsåtgärd, tillämpas med de avvikelser som föreskrivs i denna anslutningsakt.

DEL TVÅ

ANPASSNING AV FÖRDRAGEN

AVDELNING 1

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Europaparlamentet

Artikel 11

I den rättsakt om allmänna direkta val till Europaparlamentet som är intagen som bilaga i beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom skall artikel 2 ersättas med följande:

”Artikel 2

I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

   
Belgien 25
Danmark 16
Tyskland 99
Grekland 25
Spanien 64
Frankrike 87
Irland 15
Italien 87
Luxemburg 6
Nederländerna 31
Norge 15
Österrike 21
Portugal 25
Finland 16
Sverige 22
Förenade kungariket 87
”.

KAPITEL 2

Rådet

Artikel 12

Artikel 27 andra stycket i Parisfördraget, artikel 146 andra stycket i Romfördraget och artikel 116 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Ordförandeskapet i rådet skall utövas av varje medlemsstat i sex månader åt gången enligt den turordning som bestäms genom enhälligt beslut av rådet.”

Artikel 13

Artikel 28 i Parisfördraget skall ersättas med följande:

”Artikel 28

När rådet hörs av kommissionen skall rådet överlägga men behöver inte rösta. Protokoll över överläggningarna skall överlämnas till kommissionen.

När rådets samtycke krävs enligt detta fördrag, skall sådant samtycke anses ha lämnats, om kommissionens förslag får stöd

- av en absolut majoritet av medlemsstaternas företrädare, däribland rösterna från två medlemsstater som var och en svarar för minst en tiondel av det totala produktionsvärdet för kol och stål i gemenskapen, eller

- vid lika röstetal och om kommissionen efter en andra överläggning vidhåller sitt förslag, av företrädarna för tre medlemsstater som var och en svarar för minst en tiondel av det totala produktionsvärdet för kol och stål i gemenskapen.

När enhällighet krävs för beslut eller samtycke enligt detta fördrag, skall ett sådant beslut eller samtycke anses ha fattats eller lämnats, om samtliga medlemmar i rådet röstar för. Det förhållandet att någon som är personligen närvarande eller som företräds av någon annan i rådet avstår från att rösta skall dock inte hindra att rådet, vid tillämpningen av artiklarna 21, 32, 32a, 45b och 78h i detta fördrag samt artiklarna 16, 20 tredje stycket, 28 femte stycket och 44 i protokollet om domstolens stadga, fattar sådana beslut som kräver enhällighet.

Andra rådsbeslut än sådana som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet skall fattas av en majoritet. Det krävs då en absolut majoritet av medlemsstaternas företrädare, däribland rösterna från två medlemsstater som var och en svarar för minst en tiondel av det totala produktionsvärdet för kol och stål i gemenskapen. Vid tillämpningen av artiklarna 45b, 78 och 78b i detta fördrag, enligt vilka det krävs en kvalificerad majoritet, skall dock rösterna i rådet vägas på följande sätt:

   
Belgien 5
Danmark 3
Tyskland 10
Grekland 5
Spanien 8
Frankrike 10
Irland 3
Italien 10
Luxemburg 2
Nederländerna 5
Norge 3
Österrike 4
Portugal 5
Finland 3
Sverige 4
Förenade kungariket 10


För ett beslut krävs det minst 64 röster från minst 11 medlemsstater.

Vid omröstningar får ingen företrädare för en medlemsstat företräda mer än ytterligare en medlemsstat.

Rådet skall stå i förbindelse med medlemsstaterna genom sin ordförande.

Rådets beslut skall offentliggöras på det sätt som rådet bestämmer.”

Artikel 14

Artikel 95 fjärde stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

”Dessa ändringar skall föreslås av kommissionen och rådet gemensamt, varvid rådet skall fatta sitt beslut med tretton sextondelars majoritet av medlemsstaternas företrädare, och skall föreläggas domstolen för yttrande. Domstolen har oinskränkt befogenhet att granska förslaget i alla faktiska och rättsliga avseenden. Om domstolen finner att förslaget står i överensstämmelse med bestämmelserna i tredje stycket, skall förslaget översändas till Europaparlamentet och bli gällande, om det får stöd av en majoritet som omfattar tre fjärdedelar av de avgivna rösterna och två tredjedelar av antalet företrädare i Europaparlamentet.”

Artikel 15

1. Artikel 148.2 i Romfördraget och artikel 118.2 i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas röster vägas på följande sätt:



   
Belgien 5
Danmark 3
Tyskland 10
Grekland 5
Spanien 8
Frankrike 10
Irland 3
Italien 10
Luxemburg 2
Nederländerna 5
Norge 3
Österrike 4
Portugal 5
Finland 3
Sverige 4
Förenade kungariket 10

Rådets beslut skall fattas med minst

- 64 röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från kommissionen,

- 64 röster från minst 11 medlemsstater i andra fall.”

2. Artikel J.3.2 andra stycket i Maastrichtfördraget skall ersättas med följande:

”När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet enligt första stycket skall rösterna i rådet vägas enligt artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; för ett beslut krävs det minst 64 röster från minst 11 medlemsstater.”

3. Artikel K.4.3 andra stycket i Maastrichtfördraget skall ersättas med följande:

”När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall rösterna i rådet vägas enligt artikel 148.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; för ett beslut krävs det minst 64 röster från minst 11 medlemsstater.”

4. I Romfördragets protokoll om socialpolitik skall punkt 2 andra stycket första meningen ersättas med följande:

”Trots artikel 148.2 i fördraget skall det krävas minst 54 röster för sådana rådsbeslut som enligt detta protokoll skall fattas

med kvalificerad majoritet.”

KAPITEL 3

Kommissionen

Artikel 16

Artikel 9.1 första stycket i Parisfördraget, artikel 157.1 första stycket i Romfördraget och artikel 126.1 första stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”1. Kommissionen skall bestå av 21 ledamöter som utses på grundval av sin allmänna duglighet och vars oavhängighet inte kan ifrågasättas.”

KAPITEL 4

Domstolen

Artikel 17

1. Artikel 32 första stycket i Parisfördraget, artikel 165 första stycket i Romfördraget och artikel 137 första stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Domstolen skall ha 17 domare.”

2. I rådets beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom skall artikel 2 första stycket ersättas med följande:

”Förstainstansrätten skall ha 16 domare.”

Artikel 18

Artikel 32 andra stycket i Parisfördraget, artikel 165 andra stycket i Romfördraget, artikel 137 andra stycket Euratomfördraget och artikel 18 första stycket i protokollet om stadgan för Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol skall ha följande lydelse:

”Domstolen skall sammanträda i plenum. Den får dock inom sig upprätta avdelningar med tre, fem eller sju domare med uppgift att göra vissa förberedande utredningar eller att avgöra vissa grupper av ärenden i enlighet med föreskrifter som fastställts för dessa ändamål.”

Artikel 19

Artikel 18 andra stycket i protokollet om stadgan för Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol, artikel 15 i protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapens domstol och artikel 15 i protokollet om stadgan för Europeiska atomenergigemenskapens domstol skall ha följande lydelse:

”Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens beslut vara giltiga om nio domare är närvarande. Om en avdelning består av tre eller fem domare, är avdelningens beslut giltiga endast om tre domare är närvarande. Om en avdelning består av sju domare, är avdelningens beslut giltiga endast om fem domare är närvarande. Vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna.”

Artikel 20

Artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget och artikel 138 första stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Domstolen skall biträdas av åtta generaladvokater.”

Artikel 21

Artikel 32b andra och tredje styckena i Parisfördraget, artikel 167 andra och tredje styckena i Romfördraget och artikel 139 andra och tredje styckena i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”En del av domartjänsterna skall nytillsättas vart tredje år. Då skall omväxlande nio och åtta domare utses.

En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år. Då skall fyra generaladvokater utses.”

KAPITEL 5

Revisionsrätten

Artikel 22

Artikel 45b.1 i Parisfördraget, artikel 188b.1 i Romfördraget och artikel 160b.1 i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”1. Revisionsrätten skall ha 16 ledamöter.”

KAPITEL 6

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 23

Artikel 194 första stycket i Romfördraget och artikel 166 första stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Antalet medlemmar i ekonomiska och sociala kommittén är följande:

   
Belgien 12
Danmark 9
Tyskland 24
Grekland 12
Spanien 21
Frankrike 24
Irland 9
Italien 24
Luxemburg 6
Nederländerna 12
Norge 9
Österrike 12
Portugal 12
Finland 9
Sverige 12
Förenade kungariket 24
”.

KAPITEL 7

Regionkommittén

Artikel 24

Artikel 198a andra stycket i Romfördraget skall ersättas med följande:

”Antalet medlemmar i regionkommittén är följande:

   
Belgien 12
Danmark 9
Tyskland 24
Grekland 12
Spanien 21
Frankrike 24
Irland 9
Italien 24
Luxemburg 6
Nederländerna 12
Norge 9
Österrike 12
Portugal 12
Finland 9
Sverige 12
Förenade kungariket 24
”.

KAPITEL 8

Rådgivande kommittén för kol- och stålfrågor

Artikel 25

Artikel 18 första stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

”En rådgivande kommitté skall vara knuten till kommissionen. Den skall ha minst 87 och högst 111 medlemmar och bland medlemmarna ha lika många företrädare för producenterna, för arbetstagarna och för förbrukarna och handeln.”

KAPITEL 9

Vetenskapliga och tekniska kommittén

Artikel 26

Artikel 134.2 första stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”2. Kommittén skall ha 39 medlemmar som rådet utser efter att ha hört kommissionen.”

AVDELNING II

ANNAN ANPASSNING

Artikel 27

Artikel 227.1 i Romfördraget skall ersättas med följande:

”1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Franska republiken, Irland, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Konungariket Norge, Republiken Österrike, Portugisiska republiken, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.”

Artikel 28

I Romfördragets artikel 227.5 skall som en ny punkt d, i Parisfördragets artikel 79 skall som en ny punkt d och i Euratomfördragets artikel 198 skall som en ny punkt e följande införas:

”Detta fördrag skall inte omfatta Åland. Finlands regering kan dock, genom en förklaring som vid ratifikationen av detta fördrag deponeras hos Italiens regering, anmäla att fördraget skall omfatta Åland i enlighet med de bestämmelser som finns i protokoll 2 till fördraget om Norges, Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Om en sådan förklaring avges skall Italiens regering överlämna en bestyrkt kopia av förklaringen till medlemsstaterna.”

DEL TRE

ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 29

De rättsakter som förtecknas i bilaga I till denna anslutningsakt skall anpassas på det sätt som anges i bilagan.

Artikel 30

Sådan anpassning, som vid anslutningen behöver göras i de rättsakter som förtecknas i bilaga II till denna anslutningsakt, skall utarbetas enligt riktlinjerna i den bilagan och enligt det förfarande och på de villkor som anges i artikel 169.

DEL FYRA

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

AVDELNING 1

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 31

1. Inom två år från anslutningen skall var och en av de nya medlemsstaterna för sitt folk, i enlighet med bestämmelserna i rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet, hålla ett allmänt direkt val av det antal företrädare i Europaparlamentet som anges i artikel 11 i denna anslutningsakt.

2. För tiden från anslutningen fram till valet enligt punkt 1 skall parlamentet i var och en av de nya medlemsstaterna inom sig utse företrädare i Europaparlamentet för sitt lands folk på det sätt som medlemsstaten själv bestämmer.

3. Var och en av de nya medlemsstaterna kan dock besluta att hålla val till Europaparlamentet under tiden mellan undertecknandet och ikraftträdandet av anslutningsfördraget, i enlighet med anslutningsaktens protokoll 8.

4. Mandatperioden för de företrädare som väljs enligt punkt 1 eller 3 skall löpa ut samtidigt med mandatperioden för de företrädare som har valts i de nuvarande medlemsstaterna för femårsperioden 1994-1999.

AVDELNING II

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR NORGE

KAPITEL 1

Fri rörlighet för varor

Avsnitt I

Normer och miljö

Artikel 32

1. Under de fyra år som följer närmast efter anslutningen skall de bestämmelser som anges i bilaga III inte tillämpas på Norge i vidare mån än vad som föreskrivs i bilagan.

2. Inom den angivna tiden skall bestämmelserna ses över i enlighet med EG-förfaranden.

Utan att det påverkar resultatet av översynen skall gemenskapsrätten vid utgången av tiden gälla för de nya medlemsstaterna på samma villkor som för de nuvarande medlemsstaterna.

Avsnitt II

Övrigt

Artikel 33

Under tre år från dagen för anslutningen får Norge fortsätta att tillämpa sitt nuvarande nationella system för virkesmätning i den mån Norges nationella lagstiftning och administrativa praxis på området inte strider mot gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden eller om handel med tredje land, särskilt artikel 6 i direktiv 68/89/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om virkesmätning.

Under den tiden skall direktiv 68/89/EEG ses över enligt de förfaranden som anges i Romfördraget.

KAPITEL 2

Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Artikel 34

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, får Norge under fem år från dagen för anslutningen behålla sin befintliga lagstiftning om fritidsbostäder.

Artikel 35

Under tre år från dagen för anslutningen får Norge behålla inskränkningar i fråga om utlänningars rätt att äga norska fiskefartyg.

KAPITEL 3

Fiske

Avsnitt I

Allmänna bestämmelser

Artikel 36

1. Om inte annat föreskrivs i detta kapitel, skall reglerna i denna anslutningsakt tillämpas på fiskesektorn.

2. Artiklarna 148 och 149 skall tillämpas på fiskeprodukter.

Avsnitt II

Tillträde till vatten och resurser

Artikel 37

Vad som sägs om tillträde i detta avsnitt skall gälla under en övergångstid, som skall upphöra när gemenskapens system med fisketillstånd träder i kraft och senast vid utgången av den tid som anges i artikel 14.2 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (1), om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.

Underavsnitt I

Norska fartyg

Artikel 38

I syfte att integrera fartyg, som seglar under norsk flagg och som är registrerade eller inskrivna i en norsk hamn, i fortsättningen kallade norska fartyg, i gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk enligt förordning (EEG) nr 3760/92, skall dessa fartygs tillträde till vatten under de nuvarande medlemsstaternas överhöghet och jurisdiktion vara underkastat reglerna i detta underavsnitt.

Från dagen för anslutningen kommer dessa tillträdesregler att säkerställa att Norge kan behålla fiskemöjligheterna enligt artikel 44.

Artikel 39

1. Fram till dess att de särskilda arrangemangen enligt artiklarna 156-165 och 347-352 i anslutningsakten för Spanien och Portugal integreras i de allmänna gemenskapsreglerna om gemenskapens fiskepolitik i förordning (EEG) nr 3760/92 får inga andra norska fartyg än de 441 som är förtecknade i bilaga IV, här kallad baslistan, tillåtas att fiska i ICES-område Vb, VI och VII. Under tiden från anslutningen fram till den 31 december 1995 är den zon som är belägen söder om 56° 30' nordlig bredd, öster om 12° västlig längd och norr om 50° 30' nordlig bredd stängd för annat fiske än långlinefiske.

2. Endast 165 standardfartyg avsedda för fiske av djuphavslevande arter och hämtade från baslistan får samtidigt bedriva fiske förutsatt att de är upptagna på en periodisk lista som beslutas av kommissionen.

3. Med standardfartyg avses ett fartyg med en maskinstyrka på 511 kilowattt (kW). Omräkningssatserna för fartyg med en annan maskinstyrka är följande:

- lägre än 219 kW: 0,57,

- lika med eller högre än 219 kW, men lägre än 292 kW: 0,76,

- lika med eller högre än 292 kW, men lägre än 365 kW: 0,85,

- lika med eller högre än 365 kW, men lägre än 438 kW: 0,90,

- lika med eller högre än 438 kW, men lägre än 511 kW: 096,

- lika med eller högre än 511 kW, men lägre än 584 kW: 1,00,

- lika med eller högre än 584 kW, men lägre än 730 kW: 1,07,

- lika med eller högre än 730 kW, men högst 876 kW: 1,11,

- högre än 876 kW: 2,25,

- fartyg som bedriver krokfiske: 1,00,

- fartyg för automatiserat krokfiske: 2,00.

4. Under tiden den 1 december - 31 maj och den 1 juni - 30 november får endast 60 respektive 30 fartyg fiska pelagiska arter samtidigt.

5. Eventuella ändringar i baslistan till följd av att fartyg tas ur bruk på grund av force majeure före anslutningen skall bestämmas senast den 1 januari 1995 enligt förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92. Sådana ändringar får inte påverka antalet fartyg och deras fördelning i de olika kategorierna och inte heller leda till en ökning av det sammanlagda tonnaget eller den sammanlagda maskinstyrkan i någon kategori. Norska ersättningsfartyg får bara väljas bland de fartyg som är förtecknade i bilaga V.

6. Det antal standardfartyg som anges i punkt 2 kan ökas på grund av utvecklingen av de fiskemöjligheter som tilldelas Norge för bestånd som omfattas av det system med beskattningsgrader som avses i artikel 8 i förordning (EEG) nr 3760/92, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 8.4 i den förordningen.

7. När ett fartyg i baslistan tas ur bruk eller skrotas och stryks från listan efter anslutningen, får det ersättas med ett fartyg som hör till samma kategori och som inte har större maskinstyrka än det som stryks från listan.

De villkor för ersättning av fartyg som anges i föregående stycke gäller endast i den mån som de nuvarande medlemsstaternas flotta inte ökas i gemenskapens vatten i Atlanten.

8. Bestämmelser som skall säkerställa att reglerna följs av dem som är verksamma inom fisket, inklusive bestämmelser som öppnar en möjlighet att avstänga fartyg från fiske under en viss tid, skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 40

1. Sedan de särskilda arrangemangen enligt artiklarna 156-165 och 347-352 i anslutningsakten för Spanien och Portugal har integrerats i de allmänna reglerna om gemenskapens fiskepolitik i förordning (EEG) nr 3760/92 och fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas får norska fartyg fiska i vatten som omfattas av artikel 39 på de villkor som rådet bestämmer enligt förfarandet i artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92.

2. Tillträdessystemet enligt punkt 1 skall regleras på samma sätt som för fartyg under någon av de nuvarande medlemsstaternas flagg, i fortsättningen kallade fartyg från unionen som den är sammansatt i dag, i gemenskapens vatten norr om 62° nordlig bredd.

Artikel 41

I vatten där medlemsstaterna i unionen som den är sammansatt i dag har överhöghet eller jurisdiktion får norska fartyg, från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas, fiska i ICES-område IIa, IIIa (Skagerrak) (1) och IV på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget och som anges i rådets förordning (EG) nr 3691/93 (2).

Artikel 42

De tekniska bestämmelser som behövs för att säkerställa tillämpningen av artiklarna 39-41 skall antas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 43

I vatten där Sverige har överhöghet eller jurisdiktion får norska fartyg, från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja til lämpas, fiska i ICES-område IIIa (Skagerrak) på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 44

1. Norges andel av de fiskemöjligheter som gemenskapen har för arter som regleras genom fångstbegränsningar skall för varje art och zon vara följande:

Art ICES (1)- eller NAFO (2)-områden Referenszoner för fastställande av TAC Norges andel (%)
Sill III a 13,375
Sill (3) II a (4), IV, VII d 29,520
Sill V b (5), Vl a norr om 56°N, VI b 10,082
Skarpsill III a 7,303
Lodda NAFO 3NO 92,308
Torsk (6), II (6) (12) (7)
Torsk (8), II a (8) 100,000
Torsk III a Skagerrak (9) 3,202
Torsk III a (10) 100,000
Torsk II a (4), IV 6,425
Torsk NAFO 3M 15,663 (11)
Kolja I, II (6)(12) 94,838
Kolja II a (8) 100,000
Kolja III a, III b, c, d (5) 4,172
Kolja II a (4), IV 13,878
Gråsej I, II (12) 95,768
Gråsej II a (4), III (5), IV 45,895
Vitling III a 1,824
Vitling II a (4), IV 9,906
Kummel III (5) 5,642
Kummel II a (4), IV 14,896
Makrill II a (4), III (5), IV 65,395 (13)
Makrill II a (14) 88,543 (13) (19)
Makrill V b (5), VI, VII, VIII a, b, d, e XII, XIV 3,911
Rödspotta III a Skagerrak 2,000
Rödspotta II a (4), IV 2,348
Äkta tunga III (5) 2,001
Nordhavsräka III a 46,609
Nordhavsräka IV (14) 80,000
Havskräfta III a (15), III b, c, d (5) 1,668
Havskräfta III a (16) 100,000
Havskräfta II a (4), IV (6) 0,765
Havskräfta IV (8) 100,000
Lodda (14), II a (14), II b (14) (17) 100,000
Lodda Jan Mayen (18) 100,000
Sill I, II, XIV 100,000 (20)
Sill Trondheimsfjorden (10) 100,000
(1) ICES: Internationella havsforskningsrådet.

(2) NAFO: Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen.

(3) Med undantag för norsk vårlekande sill.

(4) Gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag).

(5) Gemenskapens vatten.

(6) Med undantag för vatten innanför 12 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(7) Fram till den 31 december 1997 skall Norges kvot motsvara den som unionen disponerar minus 2,9 % av TAC och 11 000 ton. Från och med den 1 januari 1998 skall Norges andel motsvara den som unionen disponerar minus 4,470 % av TAC. När unionen tar över uppgiften att fastställa TAC skall Norges andel fastställas till en procentandel av den kvot som unionen har på basis av år 1994.

(8) I vatten innanför 12 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(9) Med undantag för vatten innanför de norska baslinjerna.

(10) Vatten innanför de norska baslinjerna.

(11) Vid denna tilldelning har hänsyn inte tagits till en överenskommelse om att 1 000 ton skall överföras från Norge till vissa medlemsstater i unionen som den är sammansatt i dag.

(12) Med undantag för gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag).

(13) Fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd tillämpas fullt ut får högst en tredjedel av kvoten för detta förvaltningsområde tas från något av de båda andra förvaltningsområdena för makrill i tabellen. På samma sätt får högst en tredjedel av unionens kvoter (unionen som den är sammansatt i dag) för västmakrill tas från något av de två andra förvaltningsområdena. Det som har sagts nu skall inte påverka den flexibilitet som skall finnas enligt gällande arrangemang mellan unionen som den är sammansatt i dag och Norge.

(14) I vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion.

(15) Med undantag för vatten innanför 4 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(16) I vatten innanför 4 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(17) Med undantag för området vid Jan Mayen.

(18) Vattnen kring Jan Mayen där Norge har överhöghet eller jurisdiktion.

(19) Inklusive fångster i internationellt vatten i ICES-område II. På samma sätt skall fångster som medlemsstaterna i unionen, som den är sammansatt i dag, tar i internationellt vatten i ICES-område II avräknas mot kvoter för avsnitt V b (gemenskapens vatten), VI, VII, VIII a, b, d, e, XII, XIV.

(20) Denna procentsats gäller bara den del av TAC som skall fiskas i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion inom referensområdet. Den innefattar också fångster av norsk vårlekande sill i vattnen i ICES-område IVa innanför 12 nautiska mil från de norska baslinjerna.

2. Gemenskapsfiskemöjligheter för Norge skall fastställas i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92, första gången före den 31 december 1994.

3. De kvantiteter som skall tilldelas Norge för arter, som inte är underkastade beskattningsgrader i form av fångstbegränsningar, eller som är underkastade TAC, men inte fördelade på kvoter mellan medlemsstaterna i unionen, som den är sammansatt i dag, skall för varje art och område vara följande:

Art OICES-område Referenszoner Norges andel (ton)
Tobis IV (1) 34 000
Blålånga II a (1), IV (1), V b (2), VI (1), VII (1) 1 000
Långa II a (1), IV (1), V b (2), VI (1), VII (1) 13 400
Lubb II a (1), IV (1), V b (2), VI (1), VII (1) 6 600
Pigghaj IV (1), VI (1), VII (1) 2 660
Brugd IV (1), VI (1), VII (1) 160
Håbrand IV (1), VI (1), VII (1) 200
Nordhavs-räka IV (1) 100
Kombinerad kvot (3) V b (2), VI (1), VII (1) 2 000
Andra arter II a (1), IV (1) 7 460
Liten hälleflundra II a (1), VI (1) 1 700
Skarpsill II a (1), IV (1) 6 800
Vitlinglyra II a (1), IV (1) 20 000
Taggmakrill II a (1), IV (1) 5 000
Blåvitling II (1), IV (1), V b (1), VI (1), VII (1) 186 700
(1) Gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag).

(2) Gemenskapens vatten.

(3) Långlinefiske efter långstjärt, havsmus, mora mora och fjällbrosme.

4. Fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd börjar tillämpas i gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag) får, för icke-reglerade och icke-fördelade arter, det fiske som norska fartyg bedriver inte överskrida nivån vid tiden för ikraftträdande av anslutningsfördraget.

Underavsnitt II

Fartyg från unionen som den är sammansatt i dag

Artikel 45

Från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapens system med fisketillstånd börjar tillämpas skall alla bestämmelser om fiske i vattnen under norsk överhöghet eller jurisdiktion norr om 62° nordlig bredd med fartyg från unionen som den är sammansatt i dag vara desamma som gällde vid anslutningsfördragets ikraftträdande.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 46

I vatten där Norge har överhöghet eller jurisdiktion får fartyg från unionen som den är sammansatt i dag, från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapens system med fisketillstånd skall börja tillämpas, fiska i ICES-område IIIa och IV på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 47

1. Unionen som den är sammansatt i dag skall tilldelas en andel av andra bestånd i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion än sådana som unionen och Norge nu förvaltar gemensamt och som är underkastade fångstbegränsningar; andelen skall för varje art och zon vara följande:

Art ICES-område Referenszoner för fastställande av TAC Andel för unionen som den är sammansatt i dag (%)
Torsk (2), II (2) (4) 4,470 (3) (7)
Makrill II a (1) 11,457
Kolja (2), II (2) (4) 5,162 (7)
Gråsej I, II (4) 4,232 (7)
Kungsfisk I, II (4) 7,947 (5) (6) (7)
Liten hälleflundra I, II (4) 2,585 (5)(7)
Nordhavsräka IV (1) 20,000
(1) Vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion.

(2) Utom i vattnen innanför 12 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(3) Uttryckt i procent av TAC. Fram till den 31 december 1997 skall andelen vara 2,9 % plus en tilläggskvot för torsk på 11 000 ton. Från och med den 1 januari 1998 svarar 1,57 % av TAC mot tilläggskvoten. En ytterligare bifångstkvot på 10 % uttryckt i torskekvivalenter skall gälla för torsktilläggskvoten. När unionen tar över uppgiften att fastställa TAC skall andelen för unionen som det/n är sammansatt i dag fastställas till en procentandel av den kvot som unionen har på basis av år 1994.

(4) Med undantag för gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag).

(5) Uttryckt i procent, TAC av beståndet. Om TAC ej har fastställts, skall den TAC användas som rekommenderas av ACFM.

(6) Vid denna tilldelning har hänsyn inte tagits till att 1 000 ton skall överföras från Norge till gemenskapen, som den är sammansatt idag, enligt 1992 års arrangemang.

(7) Utan att det påverkar gemenskapens rättigheter och skyldigheter i förhållande till andra stater och enligt internationella avtal.

2. De fiskemöjligheter som skall tilldelas unionen som den är sammansatt i dag skall fastställas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 8.4 i förordningen (EEG) nr 3760/92, första gången före den 1 januari 1995.

3. De kvantiteter i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion som skall tilldelas unionen, som den är sammansatt i dag, av arter som inte är underkastade beskattningsgrader i form av fångstbegränsningar, skall för varje art och område vara följande:

Art ICES-område Referenszoner Andel för unionen som den är sammansatt i dag (ton)
Vitlinglyra IV (1) 52 000
Tobis IV (1) 159 000
Blåvitling II (1) 1 000
Andra arter IV (1) 7 950 (2)
Andra arter (1), II a, b (1) 520 (3)
(1) Vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion.

(2) Denna kvantitet kan komma att ändras i ljuset av hur fisket utvecklas tillsammans med ändringar i Norges fiskemöjligheter.

(3) Avser bifångster.

4. För tiden fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd börjar tillämpas i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion skall, för icke-reglerade och icke-fördelade arter, det fiske som bedrivs av fartyg från unionen, som den är sammansatt idag, inte överskrida nivån vid tiden för ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Underavsnitt III

Övriga bestämmelser

Artikel 48

1. Om något annat inte föreskrivs i denna anslutningsakt, skall, för den tilldelning som anges i artiklarna 44 och 47, villkoren - inklusive de geografiska ramarna och de traditionella fiskemönstren - för Norges fiske i gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag) och för unionens fiske (unionen som den är sammansatt i dag) i Norges vatten vara desamma som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

2. Dessa villkor skall bestämmas för ett år i sänder, första gången den 1 januari 1995, i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 49

Fram till den 30 juni 1998 får Norge fastställa beskattningsgrader i form av fångstbegränsningar för de resurser som finns i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion norr om 62° nordlig bredd, med undantag för makrill.

Efter den dagen skall förvaltningen av dessa resurser fullständigt integreras i den gemensamma fiskepolitiken på grundval av den rådande förvaltningsordning som återspeglas i den gemensamma förklaringen om förvaltning av fisketillgångarna i vattnen norr om 62° nordlig bredd.

Artikel 50

1. Under ett år från dagen för anslutningen skall, i vattnen under Norges överhöghet eller jurisdiktion, de tekniska åtgärder som gäller vid anslutningsfördragets ikraftträdande behållas för alla fartyg från unionen.

2. Under tre år från dagen för anslutningen får behöriga norska myndigheter i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion norr om 62° nordlig bredd besluta om tillfälligt förbud, som skall gälla alla berörda fartyg, mot vissa slag av fiske i biologiskt känsliga zoner för att skydda bestånden.

3. Under en tid av tre år skall den regeln gälla för fartyg från unionen som fiskar i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion att all fångst skall behållas ombord i norska vatten.

4. Under en tid av tre år skall den regeln gälla för fartyg från unionen som fiskar i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion att fångster av arter, som är underkastade fångstbegränsningar och för vilka fisket därför har upphört, skall behållas ombord i norska vatten.

5. Före utgången av de övergångstider som anges i punkterna 1-4 skall rådet enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 3760/92, fatta beslut om de tekniska åtgärder i vattnen under Norges överhöghet eller jurisdiktion som skall gälla för alla fartyg från unionen, med sikte på att behålla och utveckla befintliga åtgärder.

Artikel 51

Utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 2847/93, får Norge bibehålla de nationella kontrollåtgärder som finns vid tiden för anslutningsfördragets ikraftträdande och tillämpa dem på alla fartyg från unionen

- under tre år från dagen för anslutningen, i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion norr om 62° nordlig bredd,

- under ett år från dagen för anslutningen, i vatten under Norges överhöghet eller jurisdiktion söder om 62° nordlig bredd.

Före utgången av dessa övergångstider skall rådet, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 43 i Romfördraget, fatta beslut om de kontrollåtgärder som i vattnen under Norges överhöghet eller jurisdiktion skall gälla för alla unionsfartyg, med sikte på att behålla och utveckla befintliga åtgärder.

Avsnitt III

Externa resurser

Artikel 52

1. Efter anslutningen skall de fiskeavtal som Norge har ingått med tredje land administreras av gemenskapen.

Fram till den 30 juni 1998 skall dock fiskeavtalet med Ryssland av den 15 oktober 1976 om ömsesidiga fiskeriförhållanden administreras av Norge i nära samarbete med kommissionen.

2. De rättigheter och skyldigheter som Norge har enligt de avtal som avses i punkt 1 skall vara oförändrade under den tid då bestämmelserna i dessa avtal gäller provisoriskt.

3. Så snart som möjligt och i vart fall före utgången av giltighetstiden för de avtal som avses i punkt 1 skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen i varje enskilt fall fatta ändamålsenliga beslut i syfte att behålla fiskemöjligheter och därvid också besluta om en eventuell förlängning av vissa avtal för perioder på högst ett år.

4. Fiskemöjligheter som Norge före dagen för anslutningen har förvärvat genom avtal mellan gemenskapen och tredje land och då särskilt Grönland, skall bibehållas på grundval av gemenskapsprinciper, däribland principen om relativ stabilitet.

Avsnitt IV

Handelsbestämmelser

Artikel 53

1. Under fyra år från dagen för anslutningen skall leveranser av lax, sill, makrill, räkor, musslor, havskräfta, kungsfisk och forell från Norge till de andra medlemsstaterna i gemenskapen vara underkastade ett system för handelsövervakning.

2. Detta system, som skall skötas av kommissionen, skall ange ungefärliga maximinivåer och tillåta obegränsad handel upp till dessa nivåer. Det skall baseras på leveransdokument från ursprungslandet. I fall då maximinivåerna överskrids eller allvarliga marknadsstörningar inträffar, skall kommissionen vidta ändamålsenliga åtgärder enligt den praxis som utbildats inom gemenskapen. Åtgärderna skall under inga omständigheter vara mer ingripande än de åtgärder som tillämpas på import från tredje land.

3. Rådet skall före den 1 januari 1995 med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen besluta föreskrifter för tillämpningen av denna artikel.

KAPITEL 4

Förbindelser med tredje land, tullunion

Artikel 54

De rättsakter som förtecknas i bilaga VI till denna anslutningsakt skall tillämpas i förhållande till Norge på de villkor som anges i bilagan.

Artikel 55

Bastullsatsen, som skall ligga till grund för en gradvis tillnärmning till den gemensamma tulltaxan enligt artikel 56, skall, för varje vara, vara den tullsats som Norge faktiskt tillämpade den 1 januari 1994.

Artikel 56

Under tre år efter anslutningen får Norge behålla sin tullsats i förhållande till tredje länder för de varor som anges i bilaga VII.

Under den tiden skall Norge gradvis minska skillnaden mellan bastullsatsen och tullsatsen enligt den gemensamma tulltaxan enligt följande tidsplan:

- Den 1 januari 1996 skall varje skillnad mellan bastullsatsen och den gemensamma tulltaxan minskas till 75 %.

- Den 1 januari 1997 skall varje skillnad mellan bastullsatsen och den gemensamma tulltaxan minskas till 40 %.

Norge skall tillämpa den gemensamma tulltaxan fullt ut från och med den 1 januari 1998.

Artikel 57

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Norge til lämpa

a) arrangemanget av den 20 december 1973 om internationell textilhandel, i dess lydelse enligt protokollen av den 31 juli 1986, 31 juli 1991, 9 december 1992 och 9 december 1993, eller det handelsavtal om textilier och kläder som är ett resultat av Uruguayrundan inom GATT, om detta avtal är i kraft dagen för anslutningen,

b) de bilaterala avtal och arrangemang om textilier som gemenskapen slutit med tredje land.

2. Gemenskapen skall inleda förhandlingar med tredje land om protokoll till de bilaterala avtalen och arrangemangen i punkt 1 med sikte på att göra ändamålsenliga anpassningar av de kvantitativa restriktionerna för import av textil- och klädesvaror till gemenskapen.

3. Om avtal om de protokoll som avses i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen kräver, i form av sådana övergångsordningar som behövs för att säkerställa att gemenskapen genomför avtalen.

Artikel 58

1. Norge får fram till den 31 december 1999 öppna en årlig tullfri kvot på 21 000 ton styren (KN-nummer 2902 50 00) under förutsättning

- att övergången till fri omsättning för varorna sker på Norges territorium och att de också konsumeras där, eller att varorna bearbetas på Norges territorium så att de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, och

- att varorna förblir under tullövervakning enligt gemenskapsbestämmelserna om användning för särskilda ändamål (rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om en tullkodex för gemenskapen, artiklarna 21 och 82).

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas endast i fall då deklarationen för övergång till fri omsättning åtföljs av ett intyg av en behörig norsk myndighet att varorna omfattas av dessa bestämmelser.

3. Kommissionen och de behöriga norska myndigheterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att den slutliga förbrukningen av de ifrågavarande varorna eller den bearbetning genom vilken de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, äger rum på norskt område.

Artikel 59

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Norge til lämpa bestämmelserna i de avtal som anges i artikel 60.

2. Ändringar i avtalen skall göras genom överenskommelser med motparterna och bifogas avtalen i form av protokoll.

3. Om de överenskommelser i protokoll som anges i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen vid anslutningen kräver.

Artikel 60

Artikel 59 skall gälla

- avtalen med Algeriet, Andorra, Bulgarien, Cypern, Egypten, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Polen, Rumänien, Slovenien, Schweiz, Syrien, före detta Tjeckoslovakien och dess efterföljare (Tjeckien och Slovakien), Tunisien, Turkiet och Ungern samt de andra avtal med tredje land som uteslutande gäller handel med sådana produkter som finns förtecknade i Romfördragets bilaga II,

- fjärde ACP/EEG-konventionen av den 15 december 1989,

- andra liknande avtal som kan komma att ingås före anslutningen.

Artikel 61

Med verkan från och med den 1 januari 1995 skall Norge frånträda, bland annat, konventionen av den 4 januari 1960 om upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA och 1992 års frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen.

Artikel 62

Om de nya handelsavtal som skall ingås mellan gemenskapen och Estland, Lettland och Litauen inte har trätt i kraft senast dagen för anslutningen, skall gemenskapen vidta de åtgärder som behövs för att varor med ursprung i dessa baltiska stater från anslutningen skall ha tillträde till den norska marknaden i oförändrad omfattning.

KAPITEL 5

Bestämmelser om finansiering och budget

Artikel 63

Alla hänvisningar till rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter skall betraktas som hänvisningar till rådets beslut av den 24 juni 1988, i den lydelse detta har efter ändringar, eller till varje annat beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 64

Alla tullar som beräknas enligt den gemensamma tulltaxan och som gemenskapen tillämpar i handeln mellan Norge och tredje land skall räknas som intäkter av sådan ”tull enligt den gemensamma tulltaxan eller annan tull” som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 65

Egna intäkter från mervärdesskatten skall beräknas och kontrolleras som om skatten på investeringar inte tillämpades. För detta ändamål skall Norge med verkan från anslutningen vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att de årliga intäkterna från mervärdesskatten och från skatten på investeringar blir ordentligt bokförda.

Artikel 66

Den första arbetsdagen i varje månad skall gemenskapen betala till Norge en tolftedel av följande belopp såsom en utgift på Europeiska gemenskapernas allmänna budget:

- 201 miljoner ecu år 1995,

- 128 miljoner ecu år 1996,

- 52 miljoner ecu år 1997,

- 26 miljoner ecu år 1998.

Artikel 67

Norges andel i finansieringen av de betalningar som efter anslutningen återstår enligt artikel 82 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 68

Norges andel i finansieringen av den finansiella mekanism som anges i artikel 116 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

AVDELNING III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR ÖSTERRIKE

KAPITEL 1

Fri rörlighet för varor

Enda avsnittet

Normer och miljö

Artikel 69

1. Under de fyra år som följer närmast efter anslutningen skall de bestämmelser som anges i bilaga VIII inte tillämpas på Österrike i vidare mån än vad som föreskrivs i bilagan.

2. Inom den angivna tiden skall bestämmelserna ses över i enlighet med EG-förfaranden.

Utan att det påverkar resultatet av översynen skall gemenskapsrätten vid utgången av tiden gälla för de nya medlemsstaterna på samma villkor som för de nuvarande medlemsstaterna.

KAPITEL 2

Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Artikel 70

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, får Österrike under fem år från dagen för anslutningen behålla sin befintliga lagstiftning om fritidsbostäder.

KAPITEL 3

Konkurrenspolitik

Artikel 71

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel skall Österrike säkerställa att dess handelsmonopol för tobaksvaror - i den mening som avses i artikel 37.1 i Romfördraget - från dagen för anslutningen gradvis anpassas på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på tillverknings- och omsättningsvillkor förekommer mellan medlemsstaternas medborgare tre år efter anslutningen.

2. Ensamrätten att importera de varor som finns förtecknade i bilaga IX skall avskaffas inom tre år från dagen för anslutningen. Det skall ske genom gradvis ökande importandelar, från dagen för anslutningen, för varor från medlemsstaterna. Vid början av vart och ett av de tre år som det här gäller skall Österrike öppna en del av landets konsumtion för import enligt följande: 15 % det första året, 40 % det andra året, 70 % det tredje året. De varumängder som svarar mot dessa procentenheter framgår av förteckningen i bilaga IX.

De importandelar som anges i föregående stycke skall gälla för alla utan någon begränsning, och de varor som på detta sätt importeras får inte i Österrike omfattas av någon ensamrätt vid omsättning på grossistnivå. Vid detaljhandel skall varorna tillhandahållas konsumenter på ett icke-diskriminerande sätt.

3. Inom ett år efter anslutningen skall Österrike inrätta en oavhängig myndighet som skall pröva frågor om tillstånd till detaljhandel i överensstämmelse med Romfördraget.

Artikel 72

För sådana spritdrycker och sådan odenaturerad etylalkohol, med en alkoholhalt understigande 80 volymprocent, som omfattas av HS-nummer 22.08 får Österrike fram till den 1 januari 1996 behålla de tullar och tillståndsarrangemang i förhållande till andra medlemsstater som landet tillämpade på dagen för anslutningen. Varje sådant tillståndsarrangemang skall tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.

KAPITEL 4

Förbindelser med tredje land, tullunion

Artikel 73

De rättsakter som förtecknas i bilaga VI till denna anslutningsakt skall tillämpas i förhållande till Österrike på de villkor som anges i bilagan.

Artikel 74

Österrike får fram till den 31 december 1996 gentemot Ungern, Polen, Slovakien, Tjeckien, Rumänien och Bulgarien behålla de importrestriktioner som landet den 1 januari 1994 tillämpade för lignit enligt nummer 27 02 10 00 i den kombinerade nomenklaturen.

En nödvändig anpassning skall göras av de europaavtal och provisoriska avtal som slutits med dessa länder i enlighet med artikel 76.

Artikel 75

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Österrike tillämpa:

a) arrangemanget av den 20 december 1973 om internationell textilhandel (Multifiberavtalet), i dess lydelse enligt protokollen av den 31 juli 1986, 31 juli 1991, 9 december 1992 och 9 december 1993, eller det handelsavtal om textilier och kläder som är ett resultat av Uruguayrundan inom GATT, om detta avtal är i kraft dagen för anslutningen,

b) de bilaterala avtal och arrangemang om textilier som gemenskapen slutit med tredje land.

2. Gemenskapen skall inleda förhandlingar med tredje land om protokoll till de bilaterala avtalen och arrangemangen i punkt 1 med sikte på att göra ändamålsenliga anpassningar av de kvantitativa restriktionerna för import av textil- och klädesvaror till gemenskapen.

3. Om avtal om de protokoll som avses i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen kräver, i form av sådana övergångsordningar som behövs för att säkerställa att gemenskapen genomför avtalen.

Artikel 76

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Österrike tillämpa bestämmelserna i de avtal som anges i artikel 77.

2. Ändringar i avtalen skall göras genom överenskommelser med motparterna och bifogas avtalen i form av protokoll.

3. Om de överenskommelser i protokoll som anges i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen vid anslutningen kräver.

Artikel 77

Artikel 76 skall gälla

- avtalen med Algeriet, Andorra, Bulgarien, Cypern, Egypten, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Polen, Rumänien, Slovenien, Schweiz, Syrien, före detta Tjeckoslovakien och dess efterföljare (Tjeckien och Slovakien), Tunisien, Turkiet och Ungern, samt de andra avtal med tredje land som uteslutande gäller handel med sådana produkter som finns förtecknade i Romfördragets bilaga II,

- fjärde ACP/EEG-konventionen av den 15 december 1989,

- andra liknande avtal som kan komma att ingås före anslutningen.

Artikel 78

Med verkan från och med den 1 januari 1995 skall Österrike frånträda, bland annat, konventionen av den 4 januari 1960 om upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA.

KAPITEL 5

Bestämmelser om finansiering och budget

Artikel 79

Alla hänvisningar till rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter skall betraktas som hänvisningar till rådets beslut av den 24 juni 1988, i den lydelse detta har efter ändringar, eller till varje annat beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 80

Alla tullar som beräknas enligt den gemensamma tulltaxan och som gemenskapen tillämpar i handeln mellan Österrike och tredje land skall räknas som intäkter av sådan ”tull enligt den gemensamma tulltaxan eller annan tull” som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 81

Den första arbetsdagen i varje månad skall gemenskapen betala till Österrike en tolftedel av följande belopp såsom en utgift på Europeiska gemenskapernas allmänna budget:

- 583 miljoner ecu år 1995,

- 106 miljoner ecu år 1996,

- 71 miljoner ecu år 1997,

- 35 miljoner ecu år 1998.

Artikel 82

Österrikes andel i finansieringen av de betalningar som efter anslutningen återstår enligt artikel 82 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 83

Österrikes andel i finansieringen av den finansiella mekanism som anges i artikel 116 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

AVDELNING IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FINLAND

KAPITEL 1

Fri rörlighet för varor

Avsnitt I

Normer och miljö

Artikel 84

1. Under de fyra år som följer närmast efter anslutningen skall de bestämmelser som anges i bilaga X inte tillämpas på Finland i vidare mån än vad som föreskrivs i bilagan.

2. Inom den angivna tiden skall bestämmelserna ses över i enlighet med EG-förfaranden.

Utan att det påverkar resultatet av översynen skall gemenskapsrätten vid utgången av tiden gälla för de nya medlemsstaterna på samma villkor som för de nuvarande medlemsstaterna.

Avsnitt II

Övrigt

Artikel 85

Under tre år från dagen för anslutningen får Finland fortsätta att tillämpa sitt nuvarande nationella system för virkesmätning i den mån Finlands nationella lagstiftning och administrativa arrangemang på området inte strider mot gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden eller om handel med tredje land, särskilt artikel 6 i direktiv 68/89/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om virkesmätning.

Under den tiden skall direktiv 68/89/EEG ses över enligt de förfaranden som anges i Romfördraget.

KAPITEL 2

Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Artikel 86

Trots vad som föreskrivs i artikel 73b i Romfördraget får Finland fram till den 31 december 1995 tillämpa lagen nr 1612 av den 30 december 1992 om utlänningars köp av finska företag.

Artikel 87

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, får Finland under fem år från dagen för anslutningen behålla sin befintliga lagstiftning om fritidsbostäder.

KAPITEL 3

Fiske

Avsnitt I

Allmänna bestämmelser

Artikel 88

1. Om inte annat föreskrivs i detta kapitel skall reglerna i denna anslutningsakt tillämpas på fiskesektorn.

2. Artikel 148 och 149 skall tillämpas på fiskeprodukter.

Avsnitt II

Tillträde till vatten och resurser

Artikel 89

Vad som sägs om tillträde i detta avsnitt skall gälla under en övergångstid, som skall upphöra när gemenskapens system med fisketillstånd träder i kraft och senast vid utgången av den tid som anges i artikel 14.2 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.

Underavsnitt I

Finska fartyg

Artikel 90

I syfte att integrera fartyg, som seglar under finsk flagg och som är registrerade eller inskrivna i en finsk hamn, i fortsättningen kallade finska fartyg, i gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk enligt rådets förordning (EEG) nr 3760/92, skall dessa fartygs tillträde till vatten där medlemsstaterna i unionen som den är sammansatt idag har överhöghet eller jurisdiktion vara underkastat reglerna i detta underavsnitt.

Artikel 91

I vatten där medlemsstaterna i unionen som den är sammansatt i dag har överhöghet eller jurisdiktion får finska fartyg, från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas, fiska i ICES-område IIId på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Artikel 92

De tekniska bestämmelser som visar sig nödvändiga för tillämpningen av artikel 91 skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 93

Från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas får finska fartyg fiska i vatten under Sveriges överhöghet eller jurisdiktion på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 94

1. Finlands andel av de fiskemöjligheter som gemenskapen har för arter som regleras genom fångstbegränsningar skall för varje art och zon vara följande:

Art ICES- eller IBSFC-områden Referenszoner för fastställande av TAC Finlands andel (%)
Sill III b, c, d förutom ”Regleringsområde 3” i IBSFC (1) 11,840
Sill ”Regleringsområde 3” i IBSFC 81,986
Skarpsill III b, c, d (2) 12,798
Lax III b, c, d förutom Finska viken (3) 33,611
Lax Finska viken (3) 100,000
Torsk III b, c, d (2) 2,339 (4)
(1) Enligt IBSFC:s definition.

(2) Gemenskapens vatten.

(3) Underområde 32 i IBSFC.

(4) Denna procentsats är tillämplig på de första 50 000 tonnen av gemenskapens fiskemöjligheter. För mängder över 50 000 ton skall den finska andelen vara 2,161 %.

2. Kvantiteter för Finland skall fastställas i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92, första gången före den 31 december 1994.

3. Fram till dess att gemenskapens system med fisketillstånd börjar tillämpas och längst till den 31 december 1997 får, för icke-reglerade och icke-fördelade arter, finska fartygs fiske i de vatten som är gemenskapens (gemenskapen som den är sammansatt i dag) och som omfattas av artikel 91 inte överskrida nivån vid tiden för ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Unteravsnitt II

Fartyg från unionen som den är sammansatt i dag

Artikel 95

Från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas får fartyg, som seglar under någon av de nuvarande medlemsstaternas flagg, fiska i vattnen under Finlands överhöghet eller jurisdiktion på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) 3760/92.

Avsnitt III

Externa resurser

Artikel 96

1. Efter anslutningsdagen skall Finlands fiskeavtal med tredje land administreras av gemenskapen.

2. Finlands rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som avses i punkt 1 skall vara oförändrade under den tid då bestämmelserna i dessa avtal bibehålls provisoriskt.

3. Så snart som möjligt och i vart fall före utgången av giltighetstiden för de avtal som avses i punkt 1 skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen i varje enskilt fall fatta ändamålsenliga beslut i syfte att behålla det fiske som avtalen avser och därvid också besluta om en eventuell förlängning av vissa avtal för perioder på högst ett år.

KAPITEL 4

Förbindelser med tredje land, tullunion

Artikel 97

De rättsakter som förtecknas i bilaga VI till denna anslutningsakt skall tillämpas i förhållande till Finland på de villkor som anges i bilagan.

Artikel 98

Bastullsatsen, som skall ligga till grund för en gradvis tillnärmning till den gemensamma tulltaxan enligt artikel 99, skall, för varje vara, vara den tullsats som Finland faktiskt tillämpar den 1 januari 1994.

Artikel 99

Under tre år efter anslutningen får Finland behålla sin tullsats i förhållande till tredje land för de varor som anges i bilaga XI.

Under den tiden skall Finland gradvis minska skillnaden mellan bastullsatsen och tullsatsen enligt den gemensamma tulltaxan enligt följande tidsplan:

- Den 1 januari 1996 skall varje skillnad mellan bastullsatsen och den gemensamma tulltaxan minskas till 75 %.

- Den 1 januari 1997 skall varje skillnad mellan bastullsatsen och den gemensamma tulltaxan minskas till 40 %.

Finland skall tillämpa den gemensamma tulltaxan fullt ut från och med den 1 januari 1998.

Artikel 100

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Finland til lämpa

a) arrangemanget av den 20 december 1973 om internationell textilhandel, i dess lydelse enligt protokollen av den 31 juli 1986, 31 juli 1991, 9 december 1992 och 9 december 1993, eller det handelsavtal om textilier och kläder som är ett resultat av Uruguayrundan inom GATT, om detta avtal är i kraft dagen för anslutningen,

b) de bilaterala avtal och arrangemang om textilier som gemenskapen slutit med tredje land.

2. Gemenskapen skall inleda förhandlingar med tredje land om protokoll till de bilaterala avtalen och arrangemangen i punkt 1 med sikte på att göra ändamålsenliga anpassningar av de kvantitativa restriktionerna för import av textil- och klädesvaror till gemenskapen.

3. Om avtal om de protokoll som avses i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen kräver, i form av sådana övergångsordningar som behövs för att säkerställa att gemenskapen genomför avtalen.

Artikel 101

1. Finland får fram till den 31 december 1999 öppna en årlig tullfri kvot på 21 000 ton styren (KN-nummer 2902 50 00) under förutsättning

- att övergången till fri omsättning för varorna sker på Finlands territorium och att de också konsumeras där, eller att varorna bearbetas på Finlands territorium så att de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, och

- att varorna förblir under tullövervakning enligt gemenskapsbestämmelserna om användning för särskilda ändamål (rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om en tullkodex för gemenskapen, artiklarna 21 och 82).

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas endast i fall då deklarationen för övergång till fri omsättning åtföljs av ett intyg av en behörig finsk myndighet att varorna omfattas av dessa bestämmelser.

3. Kommissionen och de behöriga finska myndigheterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att den slutliga förbrukningen av de ifrågavarande varorna eller den bearbetning genom vilken de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, äger rum på finländskt område.

Artikel 102

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Finland til lämpa bestämmelserna i de avtal som anges i artikel 103.

2. Ändringar i avtalen skall göras genom överenskommelser med motparterna och bifogas avtalen i form av protokoll.

3. Om de överenskommelser i protokoll som anges i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen vid anslutningen kräver.

Artikel 103

Artikel 102 skall gälla

- avtalen med Algeriet, Andorra, Bulgarien, Cypern, Egypten, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Polen, Rumänien, Slovenien, Schweiz, Syrien, före detta Tjeckoslovakien och dess efterföljare (Tjeckien och Slovakien), Tunisien, Turkiet och Ungern, samt de andra avtal med tredje land som uteslutande gäller handel med sådana produkter som finns förtecknade i Romfördragets bilaga II,

- fjärde ACP/EEG-konventionen av den 15 december 1989,

- andra liknande avtal som kan komma att ingås före anslutningen.

Artikel 104

Med verkan från och med den 1 januari 1995 skall Finland frånträda, bland annat, konventionen av den 4 januari 1960 om upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA och 1992 års frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen.

Artikel 105

Om de nya handelsavtal som skall ingås mellan gemenskapen och Estland, Lettland och Litauen inte har trätt i kraft senast dagen för anslutningen, skall gemenskapen vidta de åtgärder som behövs för att varor med ursprung i dessa baltiska stater från anslutningen skall ha tillträde till den finska marknaden i oförändrad omfattning.

KAPITEL 5

Bestämmelser om finansiering och budget

Artikel 106

Alla hänvisningar till rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter skall betraktas som hänvisningar till rådets beslut av den 24 juni 1988, i den lydelse detta har efter ändringar, eller till varje annat beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 107

Alla tullar som beräknas enligt den gemensamma tulltaxan och som Europeiska gemenskapen tillämpar i handeln mellan Finland och tredje land skall räknas som intäkter av sådan ”tull enligt den gemensamma tulltaxan eller annan tull” som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 108

Egna intäkter från mervärdesskatten skall beräknas och kontrolleras som om Åland omfattades av det territoriella tillämpningsområdet för rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetligt beräkningsunderlag.

Artikel 109

Den första arbetsdagen i varje månad skall gemenskapen betala till Finland en tolftedel av följande belopp såsom en utgift på Europeiska gemenskapernas allmänna budget:

- 476 miljoner ecu år 1995,

- 163 miljoner ecu år 1996,

- 65 miljoner ecu år 1997,

- 33 miljoner ecu år 1998.

Artikel 110

Finlands andel i finansieringen av de betalningar som efter anslutningen återstår enligt artikel 82 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 111

Finlands andel i finansieringen av den finansiella mekanism som anges i artikel 116 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

AVDELNING V

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR SVERIGE

KAPITEL 1

Fri rörlighet för varor

Avsnitt I

Normer och miljö

Artikel 112

1. Under de fyra år som följer närmast efter anslutningen skall de bestämmelser som anges i bilaga XII inte tillämpas på Sverige i vidare mån än vad som föreskrivs i bilagan.

2. Inom den angivna tiden skall bestämmelserna ses över i enlighet med EG-förfaranden.

Utan att det påverkar resultatet av översynen skall gemenskapsrätten vid utgången av tiden gälla för de nya medlemsstaterna på samma villkor som för de nuvarande medlemsstaterna.

Avsnitt II

Övrigt

Artikel 113

Under tre år från dagen för anslutningen får Sverige fortsätta att tillämpa sitt nuvarande nationella system för virkesmätning i den mån Sveriges nationella lagstiftning och administrativa arrangemang på området inte strider mot gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden eller om handel med tredje land, särskilt artikel 6 i direktiv 68/89/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om virkesmätning.

Under den tiden skall direktiv 68/89/EEG ses över enligt de förfaranden som anges i Romfördraget.

KAPITEL 2

Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Artikel 114

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, får Sverige under fem år från dagen för anslutningen behålla sin befintliga lagstiftning om fritidsbostäder.

KAPITEL 3

Fiske

Avsnitt I

Allmänna bestämmelser

Artikel 115

1. Om inte annat föreskrivs i detta kapitel, skall reglerna i denna anslutningsakt tillämpas på fiskesektorn.

2. Artikel 148 och 149 skall tillämpas på fiskeprodukter.

Avsnitt II

Tillträde till vatten och resurser

Artikel 116

Vad som sägs om tillträde i detta avsnitt skall gälla under en övergångstid, som skall upphöra när gemenskapens system med fisketillstånd träder i kraft och senast vid utgången av den tid som anges i artikel 14.2 irådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.

Underavsnitt I

Svenska fartyg

Artikel 117

I syfte att integrera fartyg, som seglar under svensk flagg och som är registrerade eller inskrivna i en svensk hamn, i fortsättningen kallade svenska fartyg, i gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk enligt rådets förordning (EEG) nr 3760/92, skall dessa fartygs tillträde till vatten där medlemsstaterna i unionen som den är sammansatt idag har överhöghet eller jurisdiktion vara underkastat reglerna i detta underavsnitt.

Artikel 118

I vatten där medlemsstaterna i unionen som den är sammansatt i dag har överhöghet eller jurisdiktion får svenska fartyg, från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja til lämpas, fiska i ICES-områdena III och IV på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget och som anges i förordning (EG) nr 3682/93.

Artikel 119

De tekniska förfaranden som visar sig nödvändiga för til lämpningen av artikel 118 skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 120

Från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd skall börja tillämpas får svenska fartyg fiska i vattnen under Norges och Finlands överhöghet eller jurisdiktion i ICES-områdena III och IV på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 121

1. Sveriges andel av de fiskemöjligheter som gemenskapen har för arter som regleras genom fångstbegränsningar skall för varje art och zon vara följande:

Art ICES- eller IBSFC-områden (*) Referenszoner för fastställande av TAC Sveriges andel (%)
Sill III a 43,944
Sill III b c d (1) utom IBSFC:s ”Regleringsområde 3” (2) 46,044
Sill IBSFC:s ”Regleringsområde 3” 18,014
Sill (3) IIa (4), IV, VII d 1,010
Skarpsill III a 25,407
Skarpsill III b c d (1) 47,264
Lax III b c d (1) utom Finska viken (5) 36,435
Torsk III a Skagerrak (6) 14,006
Torsk III a Kattegatt (7) 37,027
Torsk III b c d (1) 35,037 (8)
Torsk IIa (4), IV 0,127
Kolja III a, III b c d (1) 9,527
Kolja IIa (4), IV 0,443
Gråsej IIa (4), III (1), IV 0,642
Vitling III a 9,471
Vitling IIa (4), IV 0,016
Kummel III (1) 7,401
Makrill IIa (4), III (1), IV 6,632
Rödspotta III a Skagerrak 4,171
Rödspotta III a Kattegatt (7) 10,000
Rödspotta III b c d (1) 6,356
Äkta tunga III a, III b c d (1) 3,099
Nordhavsräka III a 18,690
Havskräfta III a (9), III b c d (1) 25,856
(1) Gemenskapens vatten.

(2) Enligt IBSFC:s definition.

(3) Med undantag för norsk vårlekande sill.

(4) Gemenskapens vatten (gemenskapen som den är sammansatt i dag).

(5) IBSFC:s delområde 32.

(6) Med undantag för vatten innanför de norska baslinjerna.

(7) Definierat som den del av IIIa som inte omfattas av definitionen av III a Skagerrak i artikel 41.

(8) Denna procentsats är tillämplig på de första 50 000 tonnen av gemenskapens fiskemöjligheter. För mängder över 50 000 ton utgör den svenska andelen 40,000 %. Denna fördelning tar inte hänsyn till fortsatt överföring av kvoter mellan Sverige och medlemsstater i unionen, som den är sammansatt i dag, enligt 1992 års EES-avtal.

(9) Med undantag för vatten innanför 4 nautiska mil från de norska baslinjerna.

(*) IBSFC: Fiskerikommissionen för Östersjön.

2. Kvantiteter för Sverige skall fastställas i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92, första gången före den 31 december 1994.

3. De kvantiteter som skall tilldelas Sverige av arter, som inte är underkastade beskattningsgrader i form av fångstbegränsningar, eller som är reglerade genom TAC, men inte fördelade på kvoter mellan medlemsstaterna i unionen, som den är sammansatt i dag, skall för varje art och område vara följande:

Art ICES-område Referenszoner för fastställande av TAC Sveriges andel (ton)
Skarpsill (3) II a (1), IV (1) 1330
Andra arter (2) II a (1), IV (1) 1000
(1) Gemenskapens vatten

(2) Andra arter än de för vilka Sverige har tilldelats särskilda kvoter eller kvantiteter.

(3) Inklusive tobis.

4. Fram till dess att gemenskapssystemet med fisketillstånd börjar tillämpas eller längst till den 31 december 1997 skall, för icke-reglerade och icke-fördelade arter, svenska fartygs fiske i gemenskapens vatten och som omfattas av artikel 117 inte överskrida nivån vid tiden för ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Artikel 122

1. Om något annat inte föreskrivs i denna anslutningsakt skall villkoren för bedrivande av fiske enligt fördelningen i artikel 121 vara desamma som gällde innan anslutningsfördraget trädde i kraft.

2. Dessa villkor skall bestämmas för ett år i sänder, första gången före den 1 januari 1995, i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Underavsnitt II

Fartyg från unionen som den är sammansatt i dag

Artikel 123

Från dagen för anslutningen fram till dess att gemenskapens system med fisketillstånd skall börja tillämpas får fartyg som seglar under någon av de nuvarande medlemsstaternas flagg fiska i vattnen under Sveriges överhöghet eller jurisdiktion i ICES-områdena III a, b och d på de villkor som gällde vid ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall beslutas före den 1 januari 1995 enligt förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92.

Avsnitt III

Externa resurser

Artikel 124

1. Från dagen för anslutningen skall Sveriges fiskeavtal med tredje land administreras av gemenskapen.

2. Sveriges rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som avses i punkt 1 skall vara oförändrade under den tid då bestämmelserna i dessa avtal bibehålls provisoriskt.

3. Så snart som möjligt och i vart fall före utgången av giltighetstiden för de avtal som avses i punkt 1 skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen i varje enskilt fall fatta ändamålsenliga beslut i syfte att behålla det fiske som avtalen avser och därvid också besluta om en eventuell förlängning av vissa avtal för perioder på högst ett år.

Artikel 125

Under högst tre år från dagen för anslutningen skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen för ett år i sänder bestämma hur stort bidrag som unionen skall lämna till de utsättningar av smolt som görs av behöriga svenska myndigheter.

Den finansiella gottgörelsen skall bestämmas mot bakgrund av existerande beståndsbalanser vid anslutningen.

KAPITEL 4

Förbindelser med tredje land, tullunion

Artikel 126

De rättsakter som förtecknas i bilaga VI till denna anslutningsakt skall tillämpas i förhållande till Sverige på de villkor som anges i bilagan.

Artikel 127

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Sverige til lämpa

a) arrangemanget av den 20 december 1973 om internationell textilhandel, i dess lydelse enligt protokollen av den 31 juli 1986, 31 juli 1991, 9 december 1992 och 9 december 1993, eller det handelsavtal om textilier och kläder som är ett resultat av Uruguayrundan inom GATT, om detta avtal är i kraft dagen för anslutningen,

b) de bilaterala avtal och arrangemang om textilier som gemenskapen slutit med tredje land.

2. Gemenskapen skall inleda förhandlingar med tredje land om protokoll till de bilaterala avtalen och arrangemangen i punkt 1 med sikte på att göra sådana anpassningar av de kvantitativa restriktionerna för import av textil- och klädesvaror till gemenskapen som är ändamålsenliga och som tar hänsyn till de mönster som råder i handeln mellan Sverige och de stater som leveranserna kommer från.

3. Om avtal om de protokoll som avses i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen kräver, i form av sådana övergångsordningar som behövs för att säkerställa att gemenskapen genomför avtalen.

Artikel 128

1. Från och med den 1 januari 1995 skall Sverige til lämpa bestämmelserna i de avtal som anges i artikel 129.

2. Ändringar i avtalen skall göras genom överenskommelser med avtalsparterna och bifogas avtalen i form av protokoll.

3. Om de överenskommelser i protokoll som anges i punkt 2 inte ingås före den 1 januari 1995, skall gemenskapen vidta de åtgärder som situationen vid anslutningen kräver.

Artikel 129

Artikel 128 skall gälla

- avtalen med Algeriet, Andorra, Bulgarien, Cypern, Egypten, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Polen, Rumänien, Slovenien, Schweiz, Syrien, före detta Tjeckoslovakien och dess efterföljare (Tjeckien och Slovakien), Tunisien, Turkiet och Ungern samt de andra avtal med tredje land som uteslutande gäller handel med sådana produkter som finns förtecknade i Romfördragets bilaga II,

- fjärde ACP/EEG-konventionen av den 15 december 1989,

- andra liknande avtal som kan komma att ingås före anslutningen.

Artikel 130

Med verkan från och med den 1 januari 1995 skall Sverige frånträda, bland annat, konventionen av den 4 januari 1960 om upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA och 1992 års frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen.

Artikel 131

Om de nya handelsavtal som skall ingås mellan gemenskapen och Estland, Lettland och Litauen inte har trätt i kraft senast dagen för anslutningen, skall gemenskapen vidta de åtgärder som behövs för att varor med ursprung i dessa baltiska stater från anslutningen skall ha tillträde till den svenska marknaden i oförändrad omfattning.

KAPITEL 5

Bestämmelser om finansiering och budget

Artikel 132

Alla hänvisningar till rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter skall betraktas som hänvisningar till rådets beslut av den 24 juni 1988, i den lydelse detta har efter ändringar, eller till varje annat beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 133

Alla tullar som beräknas enligt den gemensamma tulltaxan och som gemenskapen tillämpar i handeln mellan Sverige och tredje land skall räknas som intäkter av sådan ”tull enligt den gemensamma tulltaxan eller annan tull” som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut om systemet med gemenskapernas egna intäkter eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter det beslutet.

Artikel 134

Den första arbetsdagen i varje månad skall gemenskapen betala till Sverige en tolftedel av följande belopp såsom en utgift på Europeiska gemenskapernas allmänna budget:

- 488 miljoner ecu år 1995,

- 432 miljoner ecu år 1996,

- 76 miljoner ecu år 1997,

- 31 miljoner ecu år 1998.

Artikel 135

Sveriges andel i finansieringen av de betalningar som efter anslutningen återstår enligt artikel 82 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 136

Sveriges andel i finansieringen av den finansiella mekanism som anges i artikel 116 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall betalas från Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

AFDELNING VI

JORDBRUK

Artikel 137

1. Denna avdelning gäller jordbruksprodukter med undantag för sådana som omfattas av förordning (EEG) nr 3759/92 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2. Om något annat inte föreskrivs i denna akt skall följande gälla:

- De nya medlemsstaternas inbördes handel och deras handel med tredje land och de nuvarande medlemsstaterna skall omfattas av den ordning som gäller för de nuvarande medlemsstaterna. Den ordning som gäller i gemenskapen som den är sammansatt i dag beträffande tullar och avgifter med motsvarande verkan, kvantitativa restriktioner och andra åtgärder med motsvarande verkan skall tillämpas också på de nya medlemsstaterna.

- De rättigheter och skyldigheter som följer av den gemensamma jordbrukspolitiken skall fullt ut gälla de nya medlemsstaterna.

3. Om det i denna avdelning inte föreskrivs något annat datum eller någon annan frist, skall övergångsbestämmelserna för de jordbruksprodukter som avses i punkt 1 upphöra att gälla för Österrike, Finland och Norge vid utgången av det femte året efter anslutningen. Dessa bestämmelser skall dock för varje produkt ta full hänsyn till den samlade produktionen för år 1999.

KAPITEL 1

Bestämmelser om statligt stöd

Artikel 138

1. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Norge, Österrike och Finland under övergångstiden lämna ett gradvis minskande statligt stöd i lämplig form till producenter av sådana basprodukter inom jordbruket som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Stödet får differentieras och då framför allt mellan regioner.

2. Kommissionen skall lämna tillstånd till stöd enligt punkt 1

- i alla de fall då en ny medlemsstat kan påvisa en betydande skillnad i nivå mellan det stöd som före anslutningen lämnades för en produkt eller till en producent och det stöd som kan lämnas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken,

- för ett belopp som initialt motsvarade högst denna skillnad.

Om skillnaden initialt är mindre än 10 % skall den inte betraktas som betydande. Kommissionens tillstånd

- skall beviljas i överensstämmelse med den utvidgade gemenskapens internationella åtaganden,

- skall, såvitt gäller griskött, ägg och fjäderfä, ta hänsyn till prisläget på foder,

- skall inte beviljas för tobak.

3. Beloppet enligt punkt 2 skall beräknas per basprodukt från jordbruket. Vid beräkningen skall hänsyn tas till framför allt följande: prisstödjande åtgärder genom interventionsmekanismer eller andra mekanismer, arealstöd, prisstöd, stöd knutet till storleken av produktionen eller till produktionsenheten samt stöd till företag för specifika produkter.

4. Ett beslut av kommissionen att lämna tillstånd skall

- ange en högsta nivå för det stöd som får lämnas initialt, i vilken takt stödet gradvis skall minska och, när så behövs, på vilka villkor det får lämnas, varvid hänsyn skall tas också till annat stöd enligt gemenskapslagstiftningen än det som avses i denna artikel,

- förenas med villkor om de anpassningar som kan behöva göras:

- som en följd av utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken,

- som en följd av prisutvecklingen i gemenskapen.

Om en sådan anpassning visar sig nödvändig, skall stödbeloppet eller villkoren för stödet ändras på begäran av kommissionen eller på grundval av ett beslut av kommissionen.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1-4 skall tillstånd enligt punkt 1 lämnas till framför allt sådant nationellt stöd som anges i bilaga XIII, inom de ramar och på de villkor som bilagan föreskriver.

Artikel 139

1. Kommissionen skall tillåta att Österrike, Finland och Norge behåller sådant stöd som inte är knutet till en viss produktion och som därför inte skall tas med i beräkningen av stödbeloppet enligt artikel 138.3. Här skall framför allt stöd till företag tillåtas.

2. Stöd som avses i punkt 1 skall vara underkastat bestämmelserna i artikel 138.4.

Stöd som är av samma slag och som lämnas inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen skall avräknas mot stödet.

3. Stöd enligt denna artikel skall upphöra senast vid utgången av övergångstiden.

4. Punkt 1 skall inte gälla investeringsstöd.

Artikel 140

Kommissionen skall tillåta att Österrike, Finland och Norge övergångsvis lämnar sådant stöd på nationell nivå som anges i bilaga XIV, inom de ramar och på de villkor som bilagan föreskriver. Kommissionen skall i sitt beslut ange en högsta nivå för det stöd som får lämnas initialt, om nivån inte följer av villkoren i bilagan, och i vilken takt stödet gradvis skall minska.

Artikel 141

Om anslutningen ger upphov till allvarliga svårigheter som kvarstår sedan möjligheterna enligt artiklarna 138-140 och 142 samt andra åtgärder enligt befintliga gemenskapsregler har utnyttjats fullt ut, får kommissionen tillåta att Finland och Norge lämnar producentstöd på nationell nivå för att underlätta deras integration i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Artikel 142

1. Kommissionen skall tillåta att Norge, Finland och Sverige lämnar långsiktigt stöd på nationell nivå för att säkerställa att jordbruksverksamhet kan behållas i särskilda regioner. Dessa regioner skall omfatta jordbruksområden norr om den sextioandra breddgraden och några sådana närliggande områden söder om den breddgraden där det råder liknande klimatförhållanden vilka gör det särskilt svårt att driva jordbruk.

2. Kommissionen skall fastställa vilka regioner som omfattas av punkt 1 och då ta hänsyn till framför allt följande:

- låg befolkningstäthet,

- jordbruksarealens andel av den totala arealen,

- den andel av den totala jordbruksarealen som används till odling av livsmedel.

3. Stöd enligt punkt 1 får vara knutet såväl till fysiska produktionsförhållanden, t.ex. jordbruksarealens storlek eller antalet djur med beaktande av de begränsningar som förekommer i de gemensamma marknadsorganisationerna, som till historiska produktionsmönster för varje gård men får inte

- vara knutet till framtida produktion, eller

- leda till att produktionen ökar eller till att det samlade stödet ökar i förhållande till stödet under en referensperiod före anslutningen, en period som kommissionen skall bestämma.

Stödet får differentieras mellan regioner.

Detta stöd skall lämnas framför allt för att

- behålla sådan traditionell primärproduktion och bearbetning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i regionen,

- förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter,

- underlätta avyttrandet av produkterna,

- säkerställa att miljön skyddas och att landsbygden bevaras.

Artikel 143

1. Sådant stöd som avses i artikel 138-142 och varje annan form av statligt stöd som enligt detta fördrag kräver tillstånd av kommissionen skall anmälas till kommissionen. Stödet får lämnas först sedan tillstånd har beviljats.

Sådana uppgifter om befintliga eller planerade stödåtgärder som de nya medlemsstaterna har lämnat före anslutningen skall betraktas som anmälningar gjorda dagen för anslutningen.

2. I fråga om stöd enligt artikel 142 skall kommissionen ett år efter anslutningen och sedan vart femte år till rådet lämna en rapport om

- de tillstånd som har beviljats,

- verkningarna av det stöd som har lämnats enligt dessa tillstånd.

Som underlag för rapporten skall de medlemsstater som har fått tillstånd, i god tid lämna kommissionen sådana upplysningar om effekten av stödet som åskådliggör hur jordbruksekonomin i regionerna har utvecklats.

Artikel 144

I fråga om stöd som avses i Romfördragets artiklar 92 och 93 skall följande gälla:

a) Stöd som beviljats i de nya medlemsstaterna före anslutningen skall anses som ”förekommande” stöd där i den mening som avses i Romfördragets artikel 93.1 endast om kommissionen får meddelande om stödet före den 30 april 1995.

b) Sådana uppgifter om befintligt stöd eller om planer på att bevilja eller ändra stöd som har lämnats till kommissionen före anslutningen skall betraktas som meddelanden gjorda dagen för anslutningen.

KAPITEL 2

Andra bestämmelser

Artikel 145

1. De offentliga lager som den 1 januari 1995 finns i de nya medlemsstaterna som en följd av deras marknadsstödspolitik skall övertas av gemenskapen till ett värde som skall bestämmas genom tillämpning av artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 1833/78 om fastställande av allmänna bestämmelser om finansiering av interventionsåtgärder genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, garantisektionen.

2. Varje sådant lager av varor i fri omsättning på de nya medlemsstaternas territorier den 1 januari 1995 som är större än vad som kan anses motsvara en normal lagring skall avvecklas av dessa medlemsstater på deras bekostnad genom det gemenskapsförfarande och inom den tid som bestäms enligt förfarandet i artikel 149.1. Begreppet normal lagring skall för varje varuslag definieras på grundval av de kriterier och mål som gäller för den gemensamma organisationen av marknaden för varan.

3. Det lager som avses i punkt 1 skall avräknas från den mängd som överstiger normal lagring.

Artikel 146

Norge skall se till att alla de författnings- och avtalsbestämmelser som ger Statens Kornforretning eller en efterföljare till det organet monopol på import, export, köp och försäljning av jordbruksprodukter upphör att gälla från och med den 1 januari 1995.

Först från och med den 1 januari 1997 skall dock Romfördragets artikel 85 tillämpas på de avtal, beslut och samordnade förfaranden som Statens Kornforretning til lämpar, i fall då

- de har andra mål än vad som anges i första stycket,

- de inte innebär att priser fastställs, att marknader delas upp eller att produktion kontrolleras.

Artikel 147

Om handeln på jordbrukets område mellan en eller flera nya medlemsstater och gemenskapen, som den är sammansatt den 31 december 1994, eller handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes, ger upphov till allvarliga marknadsstörningar i Österrike, Finland eller Norge före den 1 januari 2000, skall kommissionen på begäran av den berörda medlemsstaten besluta om de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga inom 24 timmar efter det att den fick begäran. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några gränskontroller.

Artikel 148

1. Om något annat inte särskilt föreskrivs skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen anta de bestämmelser som behövs för tillämpningen av denna avdelning.

2. På förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlametet skall rådet enhälligt besluta om den anpassning av bestämmelserna i denna avdelning som ändringar i gemenskapslagstiftningen kan motivera.

Artikel 149

1. Om det behövs övergångsåtgärder för att underlätta övergången från den ordning som gäller i de nya medlemsstaterna till den som skall gälla vid en gemensam organisation av marknaden på de villkor som denna avdelning föreskriver, skall sådana åtgärder beslutas enligt det förfarande som anges i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG eller, allt efter omständigheterna, i motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma marknadsorganisationen för jordbruksprodukter. Dessa åtgärder kan beslutas under tiden fram till den 31 december 1997 och får inte tillämpas efter den dagen.

2. Rådet får genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet förlänga den frist som anges i punkt 1.

Artikel 150

1. Övergångsåtgärder, som på grund av anslutningen behövs för tillämpningen av andra rättsakter om den gemensamma jordbrukspolitiken - inklusive strukturpolitiken - än de som anges i denna anslutningsakt, skall beslutas före anslutningen enligt förfarandet i punkt 3 och skall träda i kraft tidigast dagen för anslutningen.

2. Övergångsåtgärderna enligt punkt 1 skall framför allt avse anpassningar av sådana rättsakter som innehåller föreskrifter om medfinansiering till fördel för de nuvarande medlemsstaterna av vissa åtgärder inom området statistik och utgiftskontroll.

Övergångsåtgärderna kan också gå ut på att statligt stöd - motsvarande högst skillnaden mellan det pris som gällde i en ny medlemsstat före anslutningen och det pris som följer av detta fördrag - får lämnas till enskilda fysiska eller juridiska personer som den 1 januari 1995 har lager av produkter som anges i artikel 138.1 eller varor som är framställda av sådana produkter.

3. De övergångsåtgärder som avses i punkt 1 och 2 skall beslutas av rådet, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen. Dock skall de övergångsåtgärder som berör rättsakter som beslutats av kommissionen beslutas av denna institution enligt förfarandet i artikel 149.1.

AVDELNING VII

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 151

1. De rättsakter som finns förtecknade i bilaga XV till denna anslutningsakt skall tillämpas i förhållande till de nya medlemsstaterna på de villkor som anges i bilagan.

2. Efter en väl underbyggd begäran av en ny medlemsstat kan rådet genom enhälligt beslut, på förslag från kommissionen, före den 1 januari 1995 vidta åtgärder som innefattar tidsbegränsade avvikelser från rättsakter som institutionerna antagit under tiden mellan den 1 januari 1994 och den dag då anslutningsfördraget undertecknades.

Artikel 152

1. Om det före den 1 januari 1996 skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som kan allvarligt försämra ekonomin inom ett visst geografiskt område, får en ny medlemsstat ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den gemensamma marknaden.

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som kan avse någon eller några av de nya medlemsstaterna.

2. Efter begäran av en berörd stat skall kommissionen snabbehandla frågan, besluta om de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga och ange under vilka förutsättningar och hur de skall genomföras.

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och efter uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några gränskontroller.

3. Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära avvikelser från regler i Romfördraget, Parisfördraget och denna anslutningsakt, såvida och så länge detta är strikt nödvändigt för att nå de mål som anges i punkt 1. I första hand skall sådana åtgärder väljas som stör den gemensamma marknadens funktion så litet som möjligt.

Artikel 153

För att den gemensamma marknaden skall fungera obehindrat får tillämpningen av de nya medlemsstaternas nationella regler under de övergångstider som denna anslutningsakt anger inte leda till gränskontroller mellan medlemsstater.

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

AVDELNING I

UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONER OCH ORGAN

Artikel 154

Europaparlamentet skall sammanträda inom en månad efter anslutningen. Parlamentet skall besluta de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Artikel 155

Rådet skall besluta de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Artikel 156

1. Efter anslutningen skall kommissionen utvidgas genom att ytterligare fyra ledamöter utses. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommissionen har vid tiden för anslutningen.

2. Kommissionen skall besluta de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Artikel 157

1. Efter anslutningen skall fyra domare i domstolen och fyra domare i förstainstansrätten utses.

2. a) Ämbetstiden för två av de domare i domstolen som utses enligt punkt 1 skall gå ut den 6 oktober 1997. Vilka domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för de båda andra domarna skall gå ut den 6 oktober 2000.

b) Ämbetstiden för två av de domare i förstainstansrätten som utses enligt punkt 1 skall gå ut den 31 augusti 1995. Vilka domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för de båda andra domarna skall gå ut den 31 augusti 1998.

3. Efter anslutningen skall en sjunde och en åttonde generaladvokat utses.

4. Ämbetstiden för en av de generaladvokater som utses enligt punkt 3 skall gå ut den 6 oktober 1997. Ämbetstiden för den andra generaladvokaten skall gå ut den 6 oktober 2000.

5. a) Domstolen skall besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

b) Förstainstansrätten skall tillsammans med domstolen besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

c) De ändrade rättegångsreglerna skall vara giltiga endast om rådet enhälligt godkänner dem.

6. Om någon av domstolarna eller någon av deras avdelningar har inlett ett muntligt förfarande i ett mål men inte avgjort målet före den 1 januari 1995, skall domstolen eller avdelningen avgöra målet i den sammansättning som den hade före anslutningen och tillämpa de rättegångsregler som gällde den 31 december 1994.

Artikel 158

Efter anslutningen skall revisionsrätten utvidgas genom att ytterligare fyra ledamöter utses. Ämbetstiden för två av dem skall gå ut den 20 december 1995. Vilka ledamöter som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för de båda andra ledamöterna skall gå ut den 9 februari 2000.

Artikel 159

Efter anslutningen skall Ekonomiska och sociala kommittén utvidgas genom att 42 ledamöter utses som företräder olika slag av ekonomisk och social verksamhet i de nya medlemsstaterna. Mandattiden för dessa ledamöter skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid tiden för anslutningen.

Artikel 160

Efter anslutningen skall Regionkommittén utvidgas genom att 42 ledamöter utses som företräder regionala och lokala organ i de nya medlemsstaterna. Mandattiden för dessa ledamöter skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid tiden för anslutningen.

Artikel 161

Efter anslutningen skall Rådgivande kommittén för kol- och stålfrågor utvidgas genom att ytterligare femton ledamöter utses. Av dessa ledamöter skall fyra utses för Österrike, fyra för Finland, fyra för Sverige och tre för Norge. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid tiden för anslutningen.

Artikel 162

Efter anslutningen skall Vetenskapliga och tekniska kommittén utvidgas genom att ytterligare sex ledamöter utses. Av dessa ledamöter skall två utses för Österrike, två för Sverige, en för Finland och en för Norge. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid tiden för anslutningen.

Artikel 163

Efter anslutningen skall Monetära kommittén utvidgas genom att två ledamöter utses för var och en av de nya medlemsstaterna. Mandattiden för dem som utses skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid tiden för anslutningen.

Artikel 164

De anpassningar av de grundläggande fördragens regler för om kommittéer och av arbetsordningar för kommittéer som behövs på grund av anslutningen skall göras så snart som möjligt efter denna.

Artikel 165

1. Mandattiden för nya ledamöter i de kommittéer som finns förtecknade i bilaga XVI skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittéerna har vid tiden för anslutningen.

2. Efter anslutningen skall alla platser nybesättas i de kommittéer som finns förtecknade i bilaga XVII.

AVDELNING II

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 166

Efter anslutningen skall direktiv och beslut enligt artikel 189 i Romfördraget och artikel 161 i Euratomfördraget samt rekommendationer och beslut enligt artikel 14 i Parisfördraget anses vara riktade till de nya medlemsstaterna, i den utsträckning dessa direktiv, rekommendationer och beslut är riktade till alla de nuvarande medlemsstaterna. Med undantag för sådana direktiv och beslut som träder i kraft på det sätt som anges i artikel 191.1 och 191.2 i Romfördraget skall direktiven, rekommendationerna och besluten anses ha anmälts till de nya medlemsstaterna vid anslutningen.

Artikel 167

Tillämpningen i de nya medlemsstaterna av de rättsakter som finns förtecknade i bilaga XVIII till denna anslutningsakt får skjutas upp under den tid och på de villkor som bilagan anger.

Artikel 168

De nya medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från dagen för anslutningen följa bestämmelser i direktiv och beslut enligt artikel 189 i Romfördraget och artikel 161 i Euratomfördraget och bestämmelser i rekommendationer och beslut enligt artikel 14 i Parisfördraget, om någon annan dag för detta inte anges i förteckningen i bilaga XIX eller i någon annan bestämmelse i denna anslutningsakt.

Artikel 169

1. Sådana anpassningar av institutionernas rättsakter som behövs inför anslutningen och som inte finns med i denna anslutningsakt eller dess bilagor skall göras enligt förfarandet i punkt 2. De skall träda i kraft vid anslutningen.

2. För detta ändamål skall rådet - med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen - eller kommissionen, beroende på vilken av dessa institutioner som har antagit rättsakten i dess ursprungliga lydelse, utarbeta de texter som behövs.

Artikel 170

Texter på finska, norska och svenska till de rättsakter som institutionerna har antagit före anslutningen och som upprättats av rådet eller kommissionen skall vara giltiga från dagen för anslutningen på samma villkor som texterna på de nuvarande nio språken. De skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, om texterna på de nuvarande språken har offentliggjorts där.

Artikel 171

Avtal, beslut och samordnade förfaranden som gäller eller tillämpas vid tiden för anslutningen och som genom denna kommer att omfattas av artikel 65 i Parisfördraget skall anmälas till kommissionen inom tre månader från anslutningen. Endast om anmälan görs skall ett sådant avtal eller beslut fortsätta att gälla i väntan på kommissionens beslut. Den här artikeln gäller dock inte sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som vid tiden för anslutningen redan omfattas av artiklarna 1 och 2 i protokoll 25 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Artikel 172

1. Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna säkerställa att kommissionen utan dröjsmål får alla relevanta anmälningar och underrättelser som före anslutningen har lämnats till EFTA:s övervakningsmyndighet eller Ständiga kommittén för EFTA-staterna enligt EES-avtalet. Det överlämnandet skall betraktas som en anmälan eller underrättelse till kommissionen vid til lämpningen av motsvarande gemenskapsbestämmelser.

2. Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna säkerställa att sådana ärenden som omedelbart före anslutningen är anhängiga vid EFTA:s övervakningsmyndighet enligt artiklarna 53, 54, 57, 61, 62 eller 65 i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i protokoll 25 till det avtalet, och som omfattas av kommissionens behörighet på grund av anslutningen - även ärenden där de faktiska omständigheterna inträffat före anslutningen - utan dröjsmål lämnas över till kommissionen för fortsatt handläggning enligt relevanta gemenskapsbestämmelser och med bibehållen rätt för intressenter att bli hörda.

3. Sådana ärenden hos kommissionen som är anhängiga enligt artikel 53 eller 54 i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i protokoll 25 till det avtalet - här inbegrips även ärenden där de faktiska omständigheterna inträffat före anslutningen - och som på grund av anslutningen omfattas av artikel 85 eller 86 i Romfördraget eller artikel 65 eller 66 i Parisfördraget, skall i fortsättningen handläggas av kommissionen med tillämpning av relevanta gemenskapsbestämmelser.

4. Sådana beslut om undantag i särskilda fall eller sådana icke-ingripandebesked enligt artikel 53 i EES-avtalet eller artikel 1 i protokoll 25 till det avtalet som EFTA:s övervakningsmyndighet eller kommissionen meddelat före anslutningen och som gäller fall som på grund av anslutningen omfattas av artikel 85 i Romfördraget eller artikel 65 i Parisfördraget skall i fortsättningen gälla som beslut enligt dessa artiklar i Romfördraget och Parisfördraget till dess att den tid går ut som anges i besluten eller till dess att kommissionen bestämmer något annat genom ett motiverat beslut i överensstämmelse med gemenskapsrättens grundläggande principer.

5. Alla beslut som EFTA:s övervakningsmyndighet före anslutningen har meddelat enligt artikel 61 i EES-avtalet och som gäller fall som på grund av anslutningen omfattas av artikel 92 i Romfördraget skall i fortsättningen gälla som beslut enligt artikel 92 i Romfördraget, om inte kommissionen beslutar något annat enligt artikel 93 i Romfördraget. Denna punkt skall inte gälla beslut enligt förfarandet i artikel 64 i EES-avtalet. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 skall statligt stöd, som en ny medlemsstat har beviljat under år 1994 och som den i strid med EES-avtalet eller arrangemang enligt det avtalet inte har anmält till EFTA:s övervakningsmyndighet eller som den har anmält dit men lämnat före det att EFTA:s övervakningsmyndighet fattat beslut i saken, skall inte anses som ”förekommande” stöd i medlemsstaten i den mening som avses i Romfördragets artikel 93.1.

6. Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna säkerställa att alla andra ärenden, som före anslutningen har väckts hos EFTA:s övervakningsmyndighet inom ramen för övervakningsförfarandet enligt EES-avtalet, utan dröjsmål lämnas över till kommissionen för fortsatt handläggning enligt relevanta gemenskapsbestämmelser och med bibehållen rätt för intressenter att bli hörda.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 och 5 skall de beslut som EFTA:s övervakningsmyndighet har fattat fortsätta att gälla efter anslutningen, om inte kommissionen bestämmer något annat genom ett motiverat beslut i överensstämmelse med gemenskapsrättens grundläggande principer.

Artikel 173

Inom tre månader från anslutningen skall de nya medlemsstaterna lämna kommissionen en underrättelse enligt artikel 33 i Euratomfördraget om de bestämmelser i lagar och andra författningar som inom deras territorier skall skydda arbetstagare och allmänheten mot fara som orsakas av joniserande strålning.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 174

Bilagorna I-XIX och protokollen 1-10 till denna anslutningsakt skall utgöra en integrerad del av denna.

Artikel 175

Frankrikes regering skall till de nya medlemsstaterna överlämna en bestyrkt kopia av Parisfördraget och av de fördrag som ändrar det fördraget och som är deponerade hos Frankrikes regering.

Artikel 176

Italiens regering skall till de nya medlemsstaternas regeringar överlämna en bestyrkt kopia på danska, engelska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska av Romfördraget, av Euratomfördraget, av de fördrag som ändrar eller innehåller tillägg till dessa fördrag, däribland fördragen om Danmarks, Irlands, Förenade kungarikets Storbritannien och Nordirland, Greklands, Spaniens och Portugals anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, och av Maastrichtfördraget.

Texterna till dessa fördrag på finska, norska och svenska skall bifogas denna anslutningsakt. De skall vara giltiga på samma villkor som de fördragstexter på de nuvarande språken som anges i första stycket.

Artikel 177

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som generalsekretariatet hos Europeiska unionens råd förvarar i sitt arkiv skall generalsekreteraren överlämna till de nya medlemsstaternas regeringar.

BILAGOR

BILAGA I

Förteckning enligt artikel 29 i anslutningsakten

I. FÖRBINDELSER MED TREDJE LAND

1. 370 L 0509: Rådets direktiv 70/509/EEG av den 27 oktober 1970 om en gemensam kreditförsäkringspolicy för medel- och långfristiga exportaffärer med offentliga organ som köpare (EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga A första sidan skall följande läggas till i fotnoten:

   
Österrike: Republik Österreich,
Finland: Valtiontakuukeskus/Statsgaranticentralen,
Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt,
Sverige: Exportkreditnämnden
”.

2. 393 R 3030: Rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilvaror från tredje land (EGT nr L 275, 8.11.1993, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3617: Kommissionens förordning (EG) nr 3617/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 328, 29.12.1993, s. 22),

- 394 R 0195: Kommissionens förordning (EG) nr 195/94 av den 12 januari 1994 (EGT nr L 29.2.1994, s. 1).

Bilaga 3 artikel 28.6 andra strecksatsen skall ersättas med följande:

”- Följande två bokstäver som beteckning för den medlemsstat där bestämmelseorten ligger:

AT = Österrike

BL = Benelux

DE = Tyskland

DK = Danmark

EL = Grekland

ES = Spanien

FI = Finland

FR= Frankrike

GB = Förenade kungariket

IE = Irland

IT = Italien

NO = Norge

PT = Portugal

SE = Sverige”.

3. 370 L 0510: Rådets direktiv 70/510/EEG av den 27 oktober 1970 om en gemensam kreditförsäkringspolicy för medel- och långfristiga exportaffärer med privata köpare (EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 26), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga A första sidan skall följande läggas till i fotnoten:

   
Österrike: Republik Österreich,
Finland: Valtiontakuukeskus/Statsgaranticentralen,
Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt,
Sverige: Exportkreditnämnden
”.

4. 373 D 0391: Rådets beslut 73/391/EEG av den 3 december 1973 om samråds- och underrättelseförfaranden i frågor om kreditförsäkring, kreditgarantier och finanskrediter (EGT nr L 346, 17.12.1973, s. 1), i dess lydelse enligt

- 376 D 0641: Rådets beslut 76/641/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 223, 16.8.1976, s. 25),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilagans artikel 3.2 och 10.2 skall ”sex” bytas ut mot ”åtta”.

5. Rådets beslut av den 4 april 1978 om tillämpning av vissa riktlinjer för exportkrediter med stöd från det allmänna (ej offentliggjort), senast förlängt genom

- 393 D 0112: Rådets beslut 93/112/EEG av den 14 december 1992 (EGT nr L 44, 22.2.1993, s. 1).

I bilaga 1 ”Deltagarlista” skall Österrike, Finland, Norge och Sverige strykas från listan för tredje länder och i stället tas med i den uppräkning av medlemsstater som finns i fotnoten.

II. KAPITALRÖRELSER, EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK

1. 358 X 0301 P 0390: Rådets beslut av den 18 mars 1958 om regler för Monetära kommittén (EGT nr 17, 6.10.1958, s. 390/58), i dess lydelse enligt

- 362 D 0405 P 1064: Rådets beslut (EEG) 62/405 av den 2 april 1962 (EGT nr 32, 30.4.1962, s. 1064/62),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 372 D 0377: Rådets beslut 72/377/EEG av den 30 oktober 1972 (EGT nr L 257, 15.11.1972, s. 20).

- 376 D 0332: Rådets beslut (EEG) 76/332 av den 25 mars 1976 (EGT nr L 84, 31.3.1976, s. 56),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) I artikel 7 skall ”fjorton” bytas ut mot ”arton”.

b) I artikel 10 första stycket skall ”fjorton” bytas ut mot ”arton”.

2. 388 R 1969: Rådets förordning (EEG) nr 1969/88 av den 24 juni 1988 om upprättandet av ett enda system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT nr L 178, 8.7.1988, s. 1).

Bilagan skall ersättas med följande:

”BILAGA

De högsta gränser för utestående lån som avses i artikel 1.3 skall vara följande:

Medlemsstat Miljoner ecu % av totalbeloppet
Belgien 765 5,49
Danmark 356 2,56
Tyskland 2 374 17,05
Grekland 205 1,47
Spanien 990 7,11
Frankrike 2 374 17,05
Irland 138 0,99
Italien 1 582 11,36
Luxemburg 27 0,19
Nederländerna 791 5,68
Norge 302 2,17
Österrike 475 3,41
Portugal 198 1,42
Finland 302 2,17
Sverige 672 4,83
Förenade kungariket 2 374 17,05
Totalt 13 925 100,00

III. KONKURRENS

A. BEMYNDIGANDEFÖRORDNINGAR

1. 365 R 0019: Rådets förordning nr 19/65/EEG av den 2 mars 1965 om om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal och samordnade förfaranden (EGT nr 36, 6.3.1965, s. 533/65), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

- I punkt 1 skall följande stycke läggas till:

”Bestämmelserna i föregående stycken gäller också i fråga om Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning.”

- I punkt 2 skall följande stycke läggas till:

”När det gäller sådana avtal och samordnade förfaranden som på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning omfattas av fördragets artikel 85.1 och som enligt artikel 5 och 25 i förordning nr 17 måste anmälas inom sex månader från anslutningen, skall punkt 1 tillämpas endast om anmälan görs inom den tiden. Den här punkten skall inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

2. 371 R 2821: Rådets förordning (EEG) nr 2821/71 av den 20 december 1971 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden (EGT nr L 285, 29.12.1971, s. 46), i dess lydelse enligt

- 372 R 2743: Rådets förordning (EEG) nr 2743/72 av den 19 december 1972 (EGT nr L 291, 28.12.1972, s. 144),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

- I punkt 1 skall följande stycke läggas till:

”Bestämmelserna i föregående stycken gäller också i fråga om Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning.”

- I punkt 2 skall följande stycke läggas till:

”När det gäller sådana avtal och samordnade förfaranden som på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning omfattas av fördragets artikel 85.1 och som enligt artikel 5 och 25 i förordning nr 17 måste anmälas inom sex månader från anslutningen, skall punkt 1 tillämpas endast om anmälan görs inom den tiden. Den här punkten skall inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

3. 387 R 3976: Rådets förordning (EEG) nr 3976/87 av den 14 december 1987 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn (EGT nr L 379, 31.12.1987, s. 9), i dess lydelse enligt

- 390 R 2344: Rådets förordning (EEG) nr 2344/90 av den 24 juli 1990 (EGT nr L 217, 11.8.1990, s. 15),

- 392 R 2411: Rådets förordning (EEG) nr 2411/92 av den 23 juli 1992 (EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 19).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 4a

I en förordning enligt artikel 2 kan det föreskrivas att förbudet i fördragets artikel 85.1 under en angiven tid inte skall tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för anslutningen, som omfattas av artikel 85.1 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som inte uppfyller kraven i artikel 85.3. Den här artikeln gäller dock inte avtal, beslut och samordnade förfaranden som på dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

4. 392 R 0479: Rådets förordning (EEG) nr 479/92 av den 25 februari 1992 om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier) (EGT nr L 55, 29.2.1992, s. 3).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 3a

I en förordning enligt artikel 1 kan det föreskrivas att förbudet i fördragets artikel 85.1 under en angiven tid inte skall tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för anslutningen, som omfattas av artikel 85.1 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som inte uppfyller kraven i artikel 85.3. Den här artikeln gäller dock inte avtal, beslut och samordnade förfaranden som på dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

B. FÖRFARANDEFÖRORDNINGAR

1. 362 R 0017: Rådets första förordning nr 17 av den 6 februari 1962 om tillämpning av fördragets artikel 85 och 86 (EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62), i dess lydelse enligt

- 362 R 0059: Rådets förordning nr 59 av den 3 juli 1962 (EGT nr L 58, 10.7.1962, s. 1655/62),

- 363 R 0118: Rådets förordning nr 118/63/EEG av den 5 november 1963 (EGT nr L 162, 7.11.1963, s. 2696/63),

- 371 R 2822: Rådets förordning (EEG) nr 2822/71 av den 20 december 1971 (EGT nr L 285, 29.12.1971, s. 49),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande punkt skall läggas till i artikel 25:

”6. Bestämmelserna i punkt 1-4 gäller också i fråga om Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning. De skall dock inte tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

2. 368 R 1017: Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar (EGT nr L 175, 23.7.1968, s. 1), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 292, 19.11.1979, s. 17).

Följande stycke skall läggas till i artikel 30.3:

”Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte til lämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om de inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i artikel 4 och 5 i denna förordning. Detta stycke gäller inte de avtal, beslut och samordnade förfaranden som på dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

3. 386 R 4056: Rådets förordning (EEG) nr 4056/86 av den 22 december 1986 om detaljerade regler för til lämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten (EGT nr L 378, 31.12.1986, s. 4).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 26a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om de inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i artikel 3-6 i denna förordning. Denna artikel gäller dock inte de avtal, beslut och samordnade förfaranden som på dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

4. 389 R 4064: Rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 1, rättat genom EGT nr L 257, 21.9.1990, s. 13).

Följande punkt skall läggas till i artikel 25:

”3. När det gäller koncentrationer som kan komma att omfattas av förordningen genom anslutning av nya medlemsstater, skall dagen för anslutningen räknas som ikraftträdandedag. Förfaranden som före anslutningen har inletts av en myndighet med ansvar för frågor om konkurrens i en ny medlemsstat eller av EFTA:s övervakningsmyndighet skall därvid anses vara ett sådant förfarande inlett före ikraftträdandet som avses i punkt 2.”

C. GENOMFÖRANDEFÖRORDNINGAR

1. 362 R 0027: Kommissionens första förordning nr 27 av den 3 maj 1962 om tillämpning av rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962 (EGT nr 35, 10.5.1962, s. 1118/62), i dess lydelse enligt

- 375 R 1699: Kommissionens förordning (EEG) nr 1699/75 av den 2 juli 1975 (EGT nr L 172, 3.7.1975, s. 11),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 385 R 2526: Rådets förordning (EEG) nr 2526/85 av den 5 augusti 1985 (EGT nr L 240, 7.9.1985, s. 1),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 3666: Kommissionens förordning (EG) nr 3666/93 av den 15 december 1993 (EGT nr L 336, 31.12.1993, s. 1).

I artikel 2.1 skall ”femton” bytas ut mot ”nitton”.

2. 369 R 1629: Kommissionens förordning (EEG) nr 1629/69 av den 8 augusti 1969 om form, innehåll och övriga detaljer beträffande klagomål enligt artikel 10, ansökningar enligt artikel 12 och anmälningar enligt artikel 14.1 i rådets förordning (EEG) nr 1017/68 (EGT nr L 209, 21.8.1969, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3666: Kommissionens förordning (EG) nr 3666/93 av den 15 december 1993 (EGT nr L 336, 31.12.1993, s. 1).

I artikel 3.5 skall ”femton” bytas ut mot ”nitton”.

3. 388 R 4260: Kommissionens förordning (EEG) nr 4260/88 av den 16 december 1988 om de anmälningar, klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning (EEG) nr 4056/86 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten (EGT nr L 376, 31.12.1988, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3666: Kommissionens förordning (EG) nr 3666/93 av den 15 december 1993 (EGT nr L 336, 31.12.1993, s. 1).

I artikel 4.4 skall ”femton” bytas ut mot ”nitton”.

4. 388 R 4261: Kommissionens förordning (EEG) nr 4261/88 av den 16 december 1988 om de klagomål, ansökningar och förhör som avses i rådets förordning (EEG) nr 3975/87 om förfarandet för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (EGT nr L 376, 31.12.1988, s. 10), i dess lydelse enligt

- 393 R 3666: Kommissionens förordning (EG) nr 3666/93 av den 15 december 1993 (EGT nr L 336, 31.12.1993, s. 1).

I artikel 3.4 skall ”femton” bytas ut mot ”nitton”.

5. 390 R 2367: Kommissionens förordning (EEG) nr 2367/90 av den 25 juli 1990 om de anmälningar, frister och förhör som avses i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr L 219, 14.8.1990, s. 5), i dess lydelse enligt

- 393 R 3666: Kommissionens förordning (EG) nr 3666/93 av den 15 december 1993 (EGT nr L 336, 31.12.1993, s. 1).

I artikel 2.2 skall ”tjugoen” bytas ut mot ”tjugofem” och ”sexton” bytas ut mot ”tjugo”.

D. GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNINGAR

1. 383 R 1983: Kommissionens förordning (EEG) nr 1983/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av ensamåterförsäljaravtal (EGT nr L 173, 30.6.1983, s. 1, rättad genom EGT nr L 281, 13.10.1983, s. 2), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 7a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal som gällde dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om avtalen inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning. Den här artikeln gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

2. 383 R 1984: Kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av exklusiva inköpsavtal (EGT nr L 173, 30.6.1983, s. 5, rättat genom EGT nr L 281, 13.10.1983, s. 24), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 15a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal som gällde på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om avtalen inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning. Den här artikeln gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

3. 384 R 2349: Kommissionens förordning (EEG) nr 2349/84 av den 23 juli 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av patentlicensavtal (EGT nr L 219, 16.8.1984, s. 15), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 0151: Kommissionens förordning (EEG) nr 151/93 av den 23 december 1992, (EGT nr L 21, 29.1.1993, s. 8).

Följande punkt skall läggas till i artikel 8:

”4. När det gäller avtal som omfattas av fördragets artikel 85 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall artikel 6 och 7 tillämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 13 mars 1962 och att den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 1 februari 1963, 1 januari 1967 och 1 april 1985. Ändringar i dessa avtal enligt artikel 7 behöver inte anmälas till kommissionen. Denna punkt gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

4. 385 R 0123: Kommissionens förordning (EEG) nr 123/85 av den 12 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av försäljnings-och serviceavtal för motorfordon (EGT nr L 15, 18.1.1985, s. 16), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande punkt skall läggas till i artikel 9:

”4. När det gäller avtal som omfattas av fördragets artikel 85 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall artikel 7 och 8 tillämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 13 mars 1962 och att den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 1 februari 1963, 1 januari 1967 och 1 oktober 1985. Ändringar i dessa avtal enligt artikel 8 behöver inte anmälas till kommissionen. Denna punkt gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

5. 385 R 0417: Kommissionens förordning (EEG) nr 417/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av specialiseringsavtal (EGT nr L 53, 22.2.1985, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 0151: Kommissionens förordning (EEG) nr 151/93 av den 23 december 1992 (EGT nr L 21, 29.1.1993, s. 8).

Följande stycke skall läggas till i artikel 9a:

”När det gäller avtal som omfattas av fördragets artikel 85 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall föregående stycke til lämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen och den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevanta tidpunkter. Det här stycket gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

6. 385 R 0418: Kommissionens förordning (EEG) nr 418/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal om forskning och utveckling (EGT nr L 53, 22.2.1985, s. 5), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 0151: Kommissionens förordning (EEG) nr 151/93 av den 23 december 1992 (EGT nr L 21, 29.1.1993, s. 8).

Följande punkt skall läggas till i artikel 11:

”7. Beträffande avtal som omfattas av fördragets artikel 85 till följd av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall punkt 1-3 tillämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 13 mars 1962 och att den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 1 februari 1963, 1 januari 1967, 1 mars 1985 och 1 september 1985. Ändringar i dessa avtal enligt punkt 3 behöver inte anmälas till kommissionen. Den här punkten gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

7. 388 R 4087: Kommissionens förordning (EEG) nr 4087/88 av den 30 november 1988 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av franchiseavtal (EGT nr L 359, 28.12.1988, s. 46).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 8a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på franchiseavtal som gällde på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om avtalen inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning. Den här artikeln gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

8. 389 R 0556: Kommissionens förordning (EEG) nr 556/89 av den 30 november 1988 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av know-howlicensavtal (EGT nr L 61, 4.3.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 0151: Kommissionens förordning (EEG) nr 151/93 av den 23 december 1992 (EGT nr L 21, 29.1.1993, s. 8).

Följande punkt skall läggas till i artikel 10:

”4. När det gäller avtal som omfattas av fördragets artikel 85 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall artikel 8 och 9 tillämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 13 mars 1962 och att den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 1 februari 1963 och 1 januari 1967. Ändringar i dessa avtal enligt artikel 9 behöver inte anmälas till kommissionen. Denna punkt gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

9. 392 R 3932: Kommissionens förordning (EEG) nr 3932/92 av den 21 december 1992 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn (EGT nr L 398, 31.12.1992, s. 7).

Följande punkt skall läggas till i artikel 20:

”4. När det gäller avtal som omfattas av fördragets artikel 85 på grund av Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning, skall artikel 18 och 19 tillämpas med den avvikelsen att dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 13 mars 1962 och att den dag som infaller sex månader efter dagen för anslutningen skall vara relevant tidpunkt i stället för den 1 februari 1963, 1 januari 1967, 31 december 1993 och 1 april 1994. Ändringar i dessa avtal enligt artikel 19 behöver inte anmälas till kommissionen. Denna punkt gäller dock inte avtal som vid anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

10. 393 R 1617: Kommissionens förordning (EEG) nr 1617/93 av den 25 juni 1993 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av tidtabeller, gemensam drift, samråd om passagerar- och frakttaxor i regelbunden luftfart samt fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser (EGT nr L 155, 26.6.1993, s.18).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 6a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om de inom sex må nader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning. Denna artikel gäller inte de avtal, beslut och samordnade förfaranden som dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

11. 393 R 3652: Kommissionens förordning (EG) nr 3652/93 av den 22 december 1993 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal mellan företag med avseende på datoriserade bokningssystem för lufttransporttjänster (EGT nr L 333, 31.12.1993, s. 37).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 14a

Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som gällde eller tillämpades på dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning och som på grund av anslutningen faller inom tillämpningsområdet för artikel 85.1, om de inom sex månader från dagen för anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning. Denna artikel gäller inte de avtal, beslut och samordnade förfaranden som på dagen för anslutningen redan omfattas av artikel 53.1 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.”

IV. SOCIALPOLITIK

A. SOCIAL TRYGGHET

1. 371 R 1408: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2), uppdaterad genom

- 383 R 2001: Rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, 22.8.1983, s. 6),

och senare ändrad genom

- 385 R 1660: Rådets förordning (EEG) nr 1660/85 av den 13 juni 1985 (EGT nr L 160, 20.6.1985, s. 1),

- 385 R 1661: Rådets förordning (EEG) nr 1661/85 av den 13 juni 1985 (EGT nr L 160, 20.6.1985, s. 7),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 386 R 3811: Rådets förordning (EEG) nr 3811/86 av den 11 december 1986 (EGT nr L 355, 16.12.1986, s. 5),

- 389 R 1305: Rådets förordning (EEG) no 1305/89 av den 11 maj 1989 (EGT nr L 131, 13.5.1989, s. 1),

- 389 R 2332: Rådets förordning (EEG) nr 2332/89 av den 18 juli 1989 (EGT nr L 224, 2.8.1989, s. 1),

- 389 R 3427: Rådets förordning (EEG) nr 3427/89 av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 331, 16.11.1989, s. 1),

- 391 R 2195: Rådets förordning (EEG) nr 2195/91 av den 25 juni 1991 (EGT nr L 206, 29.7.1991, s. 2),

- 392 R 1247: Rådets förordning (EEG) nr 1247/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, 19.5.1992, s. 1),

- 392 R 1248: Rådets förordning (EEG) nr 1248/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, 19.5.1992, s. 7),

- 392 R 1249: Rådets förordning (EEG) nr 1249/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, 19.5.1992, s. 28),

- 393 R 1945: Rådets förordning (EEG) nr 1945/93 av den 30 juni 1993 (EGT nr L 181, 23.7.1993, s. 1).

a) I artikel 82.1 skall talet ”72” bytas ut mot ”96”.

b) Bilaga 1 ”PERSONER SOM OMFATTAS AV FÖRORDNINGEN” avsnitt I ”Anställda och/eller egenföretagare (Förordningens artiklar 1 a ii och 1 a iii)” skall ändras på följande sätt:

i) Efter orden ”Ej tillämpligt” i avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Varje person som är anställd eller egenföretagare i den mening som avses i lagen om social trygghet skall anses vara anställd eller egenföretagare i den mening som avses i förordningens artikel 1 a ii.

L. ÖSTERRIKE

Ej tillämpligt.”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” och ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” och ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter orden ”Ej tillämpligt” i avsnitt ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Varje person som är anställd eller egenföretagare i den mening som avses i lagstiftningen om arbetspension skall anses vara anställd respektive egenföretagare i den mening som avses i förordningens artikel 1 a ii.

O. SVERIGE

Varje person som är anställd eller egenföretagare i den mening som avses i lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring skall anses vara anställd respektive egenföretagare i den mening som avses i förordningens artikel 1 a ii.”

c) Bilaga 1 ”PERSONER SOM OMFATTAS AV FÖRORDNINGEN” avsnitt II ”Familjemedlemmar (Förordningens artikel 1 f andra meningen)” skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Vid fastställande av rätten till vårdförmåner enligt bestämmelserna i avdelning III kapitel 1 i förordningen avses med ”familjemedlem” make eller barn under 25 års ålder.

L. ÖSTERRIKE

Ej tillämpligt.”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” och ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” och ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter orden ”Ej tillämpligt” i avsnitt ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Vid fastställande av rätten till vårdförmåner enligt bestämmelserna i avdelning III kapitel 1 i förordningen avses med ”familjemedlem” make eller barn enligt definitionen i sjukförsäkringslagen.

O. SVERIGE

Vid fastställande av rätten till vårdförmåner enligt bestämmelserna i avdelning III kapitel 1 i förordningen avses med ”familjemedlem” make eller barn under 18 år.”

d) Bilaga 2 ”(Förordningens artiklar 1 j och 1 u)” avsnitt I ”Specialsystem för egenföretagare som enligt artikel 1 j fjärde stycket inte omfattas av förordningen” skall ändras på följande sätt:

i) Efter orden ”Ej tillämpligt” i avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Ej tillämpligt.

L. ÖSTERRIKE

Försäkrings- och pensionsinstitutioner (Versicherungs- und Versorgungswerke), andra försäkrings- och pensionsinstitutioner, särskilt socialhjälpsfonder (Fürsorgeeinrichtungen) och systemet för breddad honorarfördelning (erweiterte Honorarverteilung) för läkare, veterinärer, advokater och civilingenjörer (Ziviltechniker).”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” och ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” OCH ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter orden ”Ej tillämpligt” i avsnitt ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Ej tillämpligt.

O. SVERIGE

Ej tillämpligt.”

e) Bilaga 2 del II ”Sådana särskilda förmåner vid barns födelse som enligt artikel 1 u inte omfattas av förordningen” skall ändras på följande sätt:

i) Efter ordet ”Inga” i avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Engångsbelopp som betalas vid barns födelse enligt lagen om social trygghet.

L. ÖSTERRIKE

Den allmänna delen av moderskapsförmånen.”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” och ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” OCH ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter ordet ”Inga” i avsnitt ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Moderskapspaketet eller moderskapsstödet enligt lagen om moderskapsstöd.

O. SVERIGE

Inga.”

f) Bilaga 2 del III ”Sådana särskilda förmåner enligt artikel 4.2b som inte bygger på avgiftsplikt och som inte omfattas av förordningen” skall ändras på följande sätt:

i) Efter ordet ”Inga” i avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Inga.

L. ÖSTERRIKE

Förmåner enligt delstatlig lagstiftning för handikappade och vårdbehövande.”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” OCH ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” och ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter ordet ”Inga” i avsnitt ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Inga.

O. SVERIGE

Inga.”

g) Bilaga 2a ”(Förordningens artikel 10a)” skall ändras på följande sätt:

i) Efter ordet ”Inga” i avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

a) Grundstöd och hjälpstöd, enligt 8 kap. 2 § i lagen om social trygghet av den 17 juni 1966 nr 12, för extrautgifter eller för särskild tillsyn, vård eller hjälp i hemmet utom i fall då den som får sådana förmåner har ålders-, förtids- eller efterlevandepension från socialförsäkringen.

b) Garanterad minsta tilläggspension för den som har ett medfött handikapp eller som blir handikappad i unga år enligt 7 kap. 3 § och 8 kap. 4 § i lagen om social trygghet av den 17 juni 1966 nr 12.

c) Stöd till barntillsyn och stöd till utbildning av efterlevande enligt 10 kap. 2 och 3 §§ i lagen om social trygghet av den 17 juni 1966 nr 12.

L. ÖSTERRIKE

a) Tilläggsersättning (Lag av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring - ASVG, Lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för personer verksamma inom handeln - GSVG och Lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare - BSVG.

b) Vårdförmåner (Pflegegeld) enligt lagen om vårdförmåner (Bundespflegegeldgesetz) med undantag för sådana vårdförmåner som betalas från olycksfallsförsäkringar på grund av olycksfall eller sjukdom i arbetet.”

ii) Avsnitten ”K. PORTUGAL” OCH ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall betecknas ”M. PORTUGAL” och ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

iii) Efter den sista punkten i avsnitt ”K. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

a) Vårdbidrag för barn (Lag om vårdbidrag för barn 444/69).

b) Handikappbidrag (Lag om handikappbidrag 124/88).

c) Bostadsbidrag för pensionstagare (Lag om bostadsbidrag för pensionstagare 592/78).

d) Grundförmåner vid arbetslöshet (lagen om arbetslöshetsersättning 602/84) i fall då personen i fråga inte uppfyller de motsvarande villkoren för inkomstanknutna arbetslöshetsförmåner.

O. SVERIGE

a) Kommunalt bostadstillägg till folkpension (Lag 1962:392, omtryckt 1976:1014).

b) Handikappersättning som inte utgör tillägg till pension (Lag 1962:381, omtryckt 1982:120).

c) Vårdbidrag (Lag 1962:381, omtryckt 1982:120).”

h) Bilaga 3 del A ”Bestämmelser i konventioner om social trygghet som förblir i kraft trots förordningens artikel 6” skall ändras på följande sätt:

i)

Efter ordet ”Ingen” i avsnitt ”9. BELGIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”10. BELGIEN-NORGE

Ingen konvention.

11. BELGIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 4 april 1977, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt III i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

ii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”BELGIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”10” till ”12” och följande text skall införas:

”13. BELGIEN-FINLAND

Ingen konvention.

14. BELGIEN-SVERIGE

Ingen konvention.”

iii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”BELGIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”11” till ”15” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”16. DANMARK-TYSKLAND”

”17. DANMARK-SPANIEN”

”18. DANMARK-FRANKRIKE”

”19. DANMARK-GREKLAND”

”20. DANMARK-IRLAND”

”21. DANMARK-ITALIEN”

”22. DANMARK-LUXEMBURG”

”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA”.

iv)

Efter orden ”Ingen konvention” i avsnitt ”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”24. DANMARK-NORGE

Artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.

25. DANMARK-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 16 juni 1987, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt III i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

v)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”DANMARK-PORTUGAL” skall ändras från ”20” till ”26” och följande text skall införas:

”27. DANMARK-FINLAND

Artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.

28. DANMARK-SVERIGE

Artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.”

vi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”DANMARK-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”21” till ”29” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”30. TYSKLAND-SPANIEN”

”31. TYSKLAND-FRANKRIKE”

”32. TYSKLAND-GREKLAND”

”33. TYSKLAND-IRLAND”

”34. TYSKLAND-ITALIEN”

”35. TYSKLAND-LUXEMBURG”

”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

vii)

Efter avsnitt ”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”37. TYSKLAND-NORGE

Ingen konvention.

38. TYSKLAND-ÖSTERRIKE

a) Artikel 41 i konventionen om social trygghet den 22 december 1966 i dess lydelse enligt tilläggskonvention nr 1 av den 10 april 1969, tilläggskonvention nr 2 av den 29 mars 1974 och tilläggskonvention nr 3 av den 29 augusti 1980.

b) Punkterna 3 c, 3 d, 17, 20 a och 21 i slutprotokollet till konventionen.

c) Artikel 3 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

d) Punkt 3 g i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

e) Artikel 4.1 i konventionen såvitt avser tysk lagstiftning, enligt vilken olycksfall (och arbetssjukdomar) som inträffar utanför Tysklands territorium och perioder som har fullgjorts utanför detta territorium inte ger anledning till betalning av förmåner eller endast ger anledning till betalning av förmåner på vissa villkor när de förmånsberättigade är bosatta utanför Tysklands territorium, i de fall då

i) förmånen redan är beviljad eller kunde beviljas den 1 januari 1994,

ii) personen i fråga har stadigvarande bosatt sig i Österrike före den 1 januari 1994 och utbetalningen av pension från en pensions- eller olycksfallsförsäkring börjar före utgången av år 1994.

f) Punkt 19 b i slutprotokollet till konventionen. Vid tillämpningen av nummer 3 c i den bestämmelsen skall den behöriga institutionen inte beakta ett högre belopp än det som skall betalas med hänsyn till de motsvarande perioder som skall ersättas av denna institution.

g) Artikel 2 i tilläggskonvention nr 1 av den 10 april 1969 till konventionen.

h) Artiklarna 1.5 och 8 i konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 19 juli 1978.

i) Punkt 10 i slutprotokollet.”

viii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”TYSKLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”29” till ”39” och följande text skall införas:

”40. TYSKLAND-FINLAND

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 23 april 1979.

b) Punkt 9 a i slutprotokollet till konventionen.

41. TYSKLAND-SVERIGE

a) Artikel 4.2 i konventionen om social trygghet av den 27 februari 1976.

b) Punkt 8 a i slutprotokollet till konventionen.”

ix)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”TYSKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”30” till ”42” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”43. SPANIEN-FRANKRIKE”

”44. SPANIEN-GREKLAND”

”45. SPANIEN-IRLAND”

”46. SPANIEN-ITALIEN”

”47. SPANIEN-LUXEMBURG”

”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA”.

x)

Efter avsnitt ”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”49. SPANIEN-NORGE

Ingen konvention.

50. SPANIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 6 november 1981, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

xi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”SPANIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”37” till ”51” och följande text skall införas:

”52. SPANIEN-FINLAND

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 19 december 1985.

53. SPANIEN-SVERIGE

Artikel 5.2 och 16 i konventionen om social trygghet av den 29 juni 1987.”

xii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”SPANIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”38” till ”54” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”55. FRANKRIKE-GREKLAND”

”56. FRANKRIKE-IRLAND”

”57. FRANKRIKE-ITALIEN”

”58. FRANKRIKE-LUXEMBURG”

”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA”.

xiii)

Efter avsnitt ”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”60. FRANKRIKE-NORGE

Ingen.

61. FRANKRIKE-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xiv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”FRANKRIKE-PORTUGAL” skall ändras från ”44” till ”62” och följande text skall införas:

”63. FRANKRIKE-FINLAND

Ingen

64. FRANKRIKE-SVERIGE

Ingen.”

xv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”FRANKRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”45” till ”65” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”66. GREKLAND-IRLAND”

”67. GREKLAND-ITALIEN”

”68. GREKLAND-LUXEMBURG”

”69. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xvi)

Efter avsnitt ”69. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”70. GREKLAND-NORGE

Artikel 16.5 i konventionen om social trygghet av den 12 juni 1980.

71. GREKLAND-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 14 december 1979 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 21 maj 1986, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xvii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”GREKLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”50” till ”72” och följande text skall införas:

”73. GREKLAND-FINLAND

Artikel 5.2 och 21 i konventionen om social trygghet av den 11 mars 1988.

74. GREKLAND-SVERIGE

Artikel 5.2 och 23 i konventionen om social trygghet av den 5 maj 1978 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 14 september 1984.”

xviii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”GREKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”51” till ”75” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”76. IRLAND-ITALIEN”

”77. IRLAND-LUXEMBURG”

”78. IRLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xix)

Efter avsnitt ”78. IRLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”79. IRLAND-NORGE

Ingen konvention.

80. IRLAND-ÖSTERRIKE

Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 30 september 1988, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xx)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”IRLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”55” till ”81” och följande text skall införas:

”82. IRLAND-FINLAND

Ingen konvention.

83. IRLAND-SVERIGE

Ingen konvention.”

xxi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”IRLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”56” till ”84” och de följande avsnitten skall omnumereras på följande sätt:

”85. ITALIEN-LUXEMBURG”

”86. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA”.

xxii)

Efter avsnitt ”86. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”87. ITALIEN-NORGE

Ingen.

88. ITALIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.3 och 9.2 i konventionen om social trygghet av den 21 januari 1981.

b) Artikel 4 i konventionen och punkt 2 i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxiii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”ITALIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”59” till ”89” och följande text skall införas:

”90. ITALIEN-FINLAND

Ingen konvention.

91. ITALIEN-SVERIGE

Artikel 20 i konventionen om social trygghet av den 25 september 1979.”

xxiv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”ITALIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”60” till ”92” och det följande avsnittet skall numreras om på följande sätt:

”93. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA”.

xxv)

Efter avsnitt ”93. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”94. LUXEMBURG-NORGE

Ingen.

95. LUXEMBURG-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 21 december 1971 i dess lydelse enligt tilläggskonvention nr 1 av den 16 maj 1973 och til läggskonvention nr 2 av den 9 oktober 1978.

b) Artikel 3.2 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

c) Punkt 3 i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxvi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”LUXEMBURG-PORTUGAL” skall ändras från ”62” till ”96” och följande text skall införas:

”97. LUXEMBURG-FINLAND

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 15 september 1988.

98. LUXEMBURG-SVERIGE

a) Artikel 4 och 29.1 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1985, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Artikel 30 i konventionen.”

xxvii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”LUXEMBURG-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”63” till ”99” och följande text skall införas:

”100. NEDERLÄNDERNA-NORGE

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 13 april 1989.

101. NEDERLÄNDERNA-ÖSTERRIKE

a) Artikel 3 i konventionen om social trygghet av den 7 mars 1975 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 5 november 1980, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxviii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”NEDERLÄNDERNA-PORTUGAL” skall ändras från ”64” till ”102” och följande text skall införas:

”103. NEDERLÄNDERNA-FINLAND

Ingen konvention.

104. NEDERLÄNDERNA-SVERIGE

Artikel 4 och 24.3 i konventionen om social trygghet av den 2 juli 1976, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxix)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”NEDERLÄNDERNA-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”65” till ”105” och följande text skall införas:

”106. NORGE-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 27 augusti 1985.

b) Artikel 4 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

c) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

107. NORGE-PORTUGAL

Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 5 juni 1980.

108. NORGE-FINLAND

Artikel i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.

109. NORGE-SVERIGE

Artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.

110. NORGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.

111. ÖSTERRIKE-PORTUGAL

Ingen.

112. ÖSTERRIKE-FINLAND

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 11 december 1985 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 9 mars 1993, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

113. ÖSTERRIKE-SVERIGE

a) Artikel 4 och 24.1 i konventionen om social trygghet av den 11 november 1975 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 21 oktober 1982, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

114. ÖSTERRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET

a) Artikel 3 i konventionen om social trygghet av den 22 juli 1980 i dess lydelse enligt tilläggskonvention nr 1 av den 9 december 1985 och til läggskonvention nr 2 av den 13 oktober 1992, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Protokoll om vårdförmåner till konventionen, med undantag för artikel 2.3, såvitt avser personer som inte kan göra anspråk på behandling enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen.

115. PORTUGAL-FINLAND

Ingen konvention.

116. PORTUGAL-SVERIGE

Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 25 oktober 1978.”

xxx)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”PORTUGAL-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”66” till ”117” och följande text skall införas:

”118. FINLAND-SVERIGE

Artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992.

119. FINLAND-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.

120. SVERIGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Artikel 4.3 i konventionenen om social trygghet av den 29 juni 1987.”

i) Bilaga III del B ”konventionsbestämmelser som inte gäller alla de personer som förordningen omfattar” skall ändras på följande sätt:

i)

Efter avsnitt ”9. BELGIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”10. BELGIEN-NORGE

Ingen konvention.

11. BELGIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 4 april 1977, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt III i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

ii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”BELGIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”10” till ”12” och följande text skall införas:

”13. BELGIEN-FINLAND

Ingen konvention.

14. BELGIEN-SVERIGE

Ingen konvention.”

iii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”BELGIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”11” till ”15” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”16. DANMARK-TYSKLAND”

”17. DANMARK-SPANIEN”

”18. DANMARK-FRANKRIKE”

”19. DANMARK-GREKLAND”

”20. DANMARK-IRLAND”

”21. DANMARK-ITALIEN”

”22. DANMARK-LUXEMBURG”

”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA”.

iv)

Efter avsnitt ”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”24. DANMARK-NORGE

Ingen.

25. DANMARK-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 16 juni 1987, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt I i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

v)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”DANMARK-PORTUGAL” skall ändras från ”20” till ”26” och följande text skall införas:

”27. DANMARK-FINLAND

Ingen.

28. DANMARK-SVERIGE

Ingen.”

vi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”DANMARK-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”21” till ”29” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”30. TYSKLAND-SPANIEN”

”31. TYSKLAND-FRANKRIKE”

”32. TYSKLAND-GREKLAND”

”33. TYSKLAND-IRLAND”

”34. TYSKLAND-ITALIEN”

”35. TYSKLAND-LUXEMBURG”

”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

vii)

Efter avsnitt ”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”37. TYSKLAND-NORGE

Ingen konvention.

38. TYSKLAND-ÖSTERRIKE

a) Artikel 41 i konventionen om social trygghet av den 22 december 1966 i dess lydelse enlig tilläggskonvention nr 1 av den 10 april 1969, tilläggskonvention nr 2 av den 29 mars 1974 och tilläggskonvention nr 3 av den 29 augusti 1980.

b) Punkt 20 a i slutprotokollet till konventionen.

c) Artikel 3 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

d) Punkt 3 g i slutprotokollet till konventionen.

e) Artikel 4.1 i konventionen såvitt avser tysk lagstiftning, enligt vilken olycksfall (och arbetssjukdomar) som inträffar utanför Tysklands territorium och perioder som har fullgjorts utanför detta territorium inte ger anledning till betalning av förmåner eller endast ger anledning till betalning av förmåner på vissa villkor när de förmånsberättigade är bosatta utanför Tysklands territorium, i de fall då

i) förmånen redan är beviljad eller kunde beviljas den 1 januari 1994,

ii) personen i fråga har stadigvarande bosatt sig i Österrike före den 1 januari 1994 och pension från en pensions- eller olycksfallsförsäkring beviljas före utgången av år 1994.

f) Punkt 19 b i slutprotokollet till konventionen. Vid tillämpningen av nummer 3 c i den bestämmelsen skall den behöriga institutionen inte beakta ett högre belopp än det som skall betalas med hänsyn till de motsvarande perioder som skall ersättas av denna institution.”

viii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”TYSKLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”29” till ”39” och följande text skall införas:

”40. TYSKLAND-FINLAND

41. TYSKLAND-SVERIGE

Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 27 februari 1976.”

ix)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”TYSKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”30” till ”42” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”43. SPANIEN-FRANKRIKE”

”44. SPANIEN-GREKLAND”

”45. SPANIEN-IRLAND”

”46. SPANIEN-ITALIEN”

”47. SPANIEN-LUXEMBURG”

”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA”.

x)

Efter avsnitt ”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”49. SPANIEN-NORGE

Ingen konvention.

50. SPANIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 6 november 1981, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”SPANIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”37” till ”51” och följande text skall införas:

”52. SPANIEN-FINLAND

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 19 december 1985.

53. SPANIEN-SVERIGE

Artikel 5.2 och 16 i konventionen om social trygghet av den 29 juni 1987.”

xii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”SPANIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”38” till ”54” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”55. FRANKRIKE-GREKLAND”

”56. FRANKRIKE-IRLAND”

”57. FRANKRIKE-ITALIEN”

”58. FRANKRIKE-LUXEMBURG”

”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA”.

xiii)

Efter avsnitt ”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”60. FRANKRIKE-NORGE

Ingen.

61. FRANKRIKE-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xiv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”FRANKRIKE-PORTUGAL” skall ändras från ”44” till ”62” och följande text skall införas:

”63. FRANKRIKE-FINLAND

Ingen konvention.

64. FRANKRIKE-SVERIGE

Ingen.”

xv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”FRANKRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”45” till ”65” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”66. GREKLAND-IRLAND”

”67. GREKLAND-ITALIEN”

”68. GREKLAND-LUXEMBURG”

”69. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xvi)

Efter avsnitt ”69. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”70. GREKLAND-NORGE

Ingen.

71. GREKLAND-ÖSTERRIKE

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 14 december 1979 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 21 maj 1986, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xvii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”GREKLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”50” till ”72” och följande text skall införas:

”73. GREKLAND-FINLAND

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 11 mars 1988.

74. GREKLAND-SVERIGE

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 5 maj 1978 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 14 september 1984.”

xviii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”GREKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”51” till ”75” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”76. IRLAND-ITALIEN”

”77. IRLAND-LUXEMBURG”

”78. IRLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xix)

Efter avsnitt ”78. IRLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”79. IRLAND-NORGE

Ingen konvention.

80. IRLAND-ÖSTERRIKE

Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 30 september 1988, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xx)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”IRLAND-PORTUGAL” skall ändras från ”55” till ”81” och följande text skall införas:

”82. IRLAND-FINLAND

Ingen konvention.

83. IRLAND-SVERIGE

Ingen konvention.”

xxi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”IRLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”56” till ”84” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”85. ITALIEN-LUXEMBURG”

”86. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA”.

xxii)

Efter avsnitt ”86. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”87. ITALIEN-NORGE

Ingen.

88. ITALIEN-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.3 och 9.2 i konventionen om social trygghet av den 21 januari 1981.

b) Artikel 4 i konventionen och punkt 2 i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxiii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”ITALIEN-PORTUGAL” skall ändras från ”59” till ”89” och följande text skall införas:

”90. ITALIEN-FINLAND

Ingen konvention.

91. ITALIEN-SVERIGE

Artikel 20 i konventionen om social trygghet av den 25 september 1979.”

xxiv)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”ITALIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”60” till ”92” och det följande avsnittet skall numreras om på följande sätt:

”93. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA”.

xxv)

Efter avsnitt ”93. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”94. LUXEMBURG-NORGE

Ingen.

95. LUXEMBURG-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 21 december 1971 i dess lydelse enligt tilläggskonvention nr 1 av den 16 maj 1973 och til läggskonvention nr 2 av den 9 oktober 1978.

b) Artikel 3.2 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

c) Punkt III i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxvi)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”LUXEMBURG-PORTUGAL” skall ändras från ”62” till ”96” och följande text skall införas:

”97. LUXEMBURG-FINLAND

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 15 september 1988.

98. LUXEMBURG-SVERIGE

Artikel 4 och 29.1 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1985, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxvii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”LUXEMBURG-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”63” till ”99” och följande text skall införas:

”100. NEDERLÄNDERNA-NORGE

Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 13 april 1989.

101. NEDERLÄNDERNA-ÖSTERRIKE

a) Artikel 3 i konventionen om social trygghet av den 7 mars 1974 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 5 november 1980, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.”

xxviii)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”NEDERLÄNDERNA-PORTUGAL” skall ändras från ”64” till ”102” och följande text skall införas:

”103. NEDERLÄNDERNA-FINLAND

Ingen konvention.

104. NEDERLÄNDERNA-SVERIGE

Artikel 4 och 24.3 i konventionen om social trygghet av den 2 juli 1976, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land”.

xxix)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”NEDERLÄNDERNA-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”65” till ”105” och följande text skall införas:

”106. NORGE-ÖSTERRIKE

a) Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 27 augusti 1985.

b) Artikel 4 i konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

c) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

107. NORGE-PORTUGAL

Ingen.

108. NORGE-FINLAND

Ingen.

109. NORGE-SVERIGE

Ingen.

110. NORGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.

111. ÖSTERRIKE-PORTUGAL

Ingen.

112. ÖSTERRIKE-FINLAND

a) Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 11 december 1985 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 9 mars 1993, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

113. ÖSTERRIKE-SVERIGE

a) Artikel 4 och 24.1 i konventionen om social trygghet av den 11 november 1975 i dess lydelse enligt tilläggskonvention av den 21 oktober 1982, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

b) Punkt II i slutprotokollet till konventionen, såvitt avser personer som är bosatta i tredje land.

114. ÖSTERRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET

a) Artikel 3 i konventionen om social trygghet av den 22 juli 1980 i dess lydelse enligt tilläggskonvention nr 1 av den 9 december 1985 och til läggskonvention nr 2 av den 13 oktober 1992, såvitt avser personer bosatta i tredje land.

b) Protokoll om vårdförmåner till konventionen, med undantag för artikel 2.3, såvitt avser personer som inte kan göra anspråk på behandling enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen.

115. PORTUGAL-FINLAND

Ingen konvention.

116. PORTUGAL-SVERIGE

Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 25 oktober 1978.”

xxx)

Nummerbeteckningen för avsnittet ”PORTUGAL-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras från ”66” till ”117” och följande text skall införas:

”118. FINLAND-SVERIGE

Ingen.

119. FINLAND-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.

120. SVERIGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Artikel 4.3 i konventionen om social trygghet av den 29 juni 1987.”

j) Bilaga 4 del A ”Lagstiftning som behandlas i förordningens artikel 37.1, där invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkringsperiodernas längd” skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Ingen.

L. ÖSTERRIKE

Ingen.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL”.

iii) Efter avsnittet ”M. PORTUGAL” skall följande införas:

”N. FINLAND

Folkpension till den som har ett medfött handikapp eller som blir handikappad i unga år (Folkpensionslagen (547/93)).

O. SVERIGE

Ingen.”

iv) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

k) Bilaga 4 del B ”Särskilda system för egenföretagare enligt artikel 38.3 och 45.3 i förordningen nr 1408/71” skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Ingen.

L. ÖSTERRIKE

Ingen.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

Ingen.

O. SVERIGE

Ingen.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

l) Bilaga 4 del C ”Fall som avses i förordningens artikel 46.1 b och där förmånerna inte skall beräknas enligt förordningens artikel 46.2” skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnittet ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Alla ansökningar om ålderspension, utom de som avser sådan pension som anges i bilaga 4 del D.

L. ÖSTERRIKE

Ingen.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

Ingen.

O. SVERIGE

Alla ansökningar om folkpension och tilläggspension i form av ålderspension, utom de som avser sådan pension som anges i bilaga 4 del D.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

m) Bilaga 4 del D skall ha följande lydelse:

”Förmåner och överenskommelser som avses i förordningens artikel 46b.2”

”1. Förmåner som avses i förordningens artikel 46b.2 a och vars storlek är oberoende av försäkringsperiodernas och bosättningsperiodernas längd:

a) Invaliditetsförmåner enligt den lagstiftning som anges i bilagans del A.

b) Sådan dansk folkpension som förutsätter tio års bosättning och som har beviljats senast den 1 oktober 1989.

c) Spanska dödsfallsersättningar och efterlevandepensioner enligt det allmänna systemet eller enligt särskilda system.

d) Förmåner till efterlevande make enligt den franska allmänna försäkringen eller försäkringen för dem som är verksamma inom jordbruket.

e) Invaliditetspension till efterlevande make enligt den franska allmänna försäkringen eller försäkringen för dem som är verksamma inom jordbruket, i fall då förmånen beräknas på grundval av en avliden makes invaliditetspension enligt artikel 46.1 a i.

f) Nederländsk änkepension enligt lagen av den 9 april 1959 om allmän försäkring för änkor och barn, med senare ändringar.

g) Sådan finsk folkpension enligt folkpensionslagen av den 8 juni 1956 som betalas med stöd av övergångsbestämmelserna till Folkpensionslagen (547/93).

h) Oavkortad svensk folkpension som utges enligt den lagstiftning om folkpension som var tillämplig före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som utges enligt övergångsbestämmelserna till den lagstiftning som gäller från detta datum.

2. Förmåner som avses i förordningens artikel 46b.2 b och vars storlek är beroende av en fiktiv period som skall anses ha fullgjorts mellan dagen för försäkringsfallet och en senare dag:

a) Dansk förtidspension vars storlek fastställs enligt den lagstiftning som gällde före den 1 oktober 1984.

b) Tysk invaliditets- eller efterlevandepension som beviljas med hänsyn till en til läggsperiod, och tysk ålderspension som beviljas med hänsyn till en redan fullgjord tilläggsperiod.

c) Italiensk pension vid fullständig arbetsoförmåga (inabilità).

d) Luxemburgsk invaliditets- och efterlevandepension.

e) Norsk invaliditetspension, också i fall då pensionen omvandlas till ålderspension vid pensionsålderns inträde, samt all pension (efterlevandepension och ålderspension) som grundar sig på en avliden persons pensionsinkomster.

f) Finsk tjänstepension som beviljas med hänsyn till framtida perioder enligt folkpensionslagstiftningen.

g) Svenska förtids- och efterlevandepensioner som beräknas på grundval av antagna försäkringsperioder och svenska ålderspensioner som beräknas på grundval av tidigare tillgodoräknade antagna perioder.

3. Avtal enligt förordningens artikel 46b.2 b i för att undvika att samma fiktiva period medräknas två eller flera gånger:

Avtalet av den 20 juli 1978 mellan Luxemburg och Tyskland om olika socialförsäkringsfrågor.

Den nordiska konventionen av den 15 juni 1992 om social trygghet.”

n) Bilaga 6 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

1. Övergångsbestämmelserna i den norska lagstiftningen som medför en reduktion av den försäkringsperiod som krävs för full tilläggspension för personer födda före 1937 skall tillämpas på personer som är omfattade av förordningen under förutsättning att de har varit bosatta i Norge eller har varit sysselsatta i förvärvsarbete som anställda eller egenföretagare i Norge, för sådant antal år som krävs efter fyllda 16 år och före den 1 januari 1967. Detta krav skall vara ett år för varje år personens födelseår infaller före 1937.

2. En person som är försäkrad enligt lagen om social trygghet och som vårdar försäkrade vårdbehövande äldre, arbetsoförmögna eller sjuka personer skall enligt föreskrivna villkor tillgodoräknas pensionspoäng för sådana perioder. På samma sätt skall en person som vårdar små barn tillgodoräknas pensionspoäng under vistelse i en annan medlemsstat under förutsättning att personen i fråga är föräldraledig enligt norsk arbetslagstiftning.

3. I fall då norsk efterlevandepension eller förtidspension skall betalas enligt förordningen och beräknas enligt artiklarna 46.2 och 45, skall de bestämmelser inte tillämpas som finns i 8 kap. 1 § 3 och 10 kap. 11 § 3 i den nationella lagen om socialförsäkring och som innebär att pension undantagsvis kan beviljas trots att lagens allmänna krav på att man skall ha varit försäkrad i minst tre år före försäkringsfallet inte är uppfyllt.

L. ÖSTERRIKE

1. Vid tillämpningen av kapitel 1 i förordningens avdelning III skall en person som uppbär offentlig tjänstepension anses vara pensionär.

2. Vid tillämpningen av förordningens artikel 46.2 skall bortses från tillägg till avgifterna för tilläggsförsäkring och tilläggsförmån för gruvarbetare enligt österrikisk lagstiftning. I dessa fall skall det belopp som har beräknats enligt förordningens artikel 46.2 ökas genom tillägg till avgifterna för tilläggsförsäkring och tilläggsförmån till gruvarbetare.

3. Vid tillämpningen av förordningens artikel 46.2 skall för österrikisk lagstiftning den dag som gäller för pension (Stichtag) anses som den dag då försäkringsfallet inträffar.

4. Tillämpningen av förordningens bestämmelser skall inte innebära någon reduktion i rätten till förmåner enligt österrikisk lagstiftning med avseende på personer vilkas socialförsäkringssituation har påverkats av politiska eller religiösa skäl eller på grund av deras härkomst.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. För att fastställa om perioden mellan försäkringsfallets inträffande och pensionsåldern (antagandeperiod) skall beaktas vid beräkning av den finska arbetspensionen skall försäkrings- eller bosättningsperioder enligt en annan stats lagstiftning, för vilken denna förordning gäller, beaktas såvitt avser villkoret om bosättning i Finland.

2. Om anställning eller verksamhet som egenföretagare i Finland har upphört och försäkringsfallet inträffar under anställning eller verksamhet som egenföretagare i en annan medlemsstat och om pensionen enligt den finska lagstiftningen om försäkringsarbetspension inte längre omfattar perioden mellan försäkringsfallet och pensionsåldern (antagandetid) skall försäkringsperioder enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat beaktas vad avser villkoren för antagandetid som om de vore försäkringsperioder i Finland.

3. Om enligt finländsk lagstiftning tillägg skall betalas av en institution i Finland på grund av försening i handläggningen av en ansökan om förmån, skall en ansökan som har lämnats till en institution i en annan medlemsstat vid til lämpningen av bestämmelserna i den finska lagstiftningen avseende sådant til lägg anses ha lämnats den dag då ansökan tillsammans med alla nödvändiga bilagor når den behöriga institutionen i Finland.

O. SVERIGE

1. Vid tillämpningen av artikel 18.1 skall, för fastställande av en persons rätt till föräldrapenning, försäkringsperioder som har fullgjorts i en annan medlemsstat anses baserade på samma genomsnittsinkomster som de svenska försäkringsperioder med vilka de sammanräknas.

2. Förordningens bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder skall inte tillämpas på övergångsbestämmelserna i den svenska lagstiftningen om rätt till förmånligare beräkning av folkpension för personer som är bosatta i Sverige under en fastställd period före pensionsansökan.

3. Vid fastställandet av rätten till förtids- eller efterlevandepension som delvis baseras på framtida antagna försäkringsperioder skall en person anses uppfylla försäkrings- och inkomstvillkoren i den svenska lagstiftningen om han som anställd eller egenföretagare omfattas av ett försäkringssystem eller ett system som grundas på bosättning i en annan medlemsstat.

4. År med vård av små barn skall enligt föreskrivna villkor i den svenska lagstiftningen anses som försäkringsperioder för tilläggspension även om barnet och personen i fråga är bosatta i en annan medlemsstat under förutsättning att den person som vårdar barnet är föräldraledig enligt bestämmelserna i lagen om ledighet för vård av barn.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

o) Bilaga 7 skall ersättas med följande:

”BILAGA 7

(Förordningens artikel 14c.1 b)

Fall då en person samtidigt skall omfattas av lagstiftningen i två medlemsstater

1. När en person är egenföretagare i Belgien och anställd i en annan medlemsstat än Belgien eller Luxemburg. För Luxemburg skall skriftväxlingen den 10 och 12 juli 1968 mellan Belgien och Luxemburg gälla.

2. När en person som är bosatt i Danmark är egenföretagare i Danmark och anställd i en annan medlemsstat.

3. Vad avser olycksfallsförsäkringen inom jordbruket och ålderspensionsförsäkringen för jordbrukare: när en person är egenföretagare inom jordbruket i Tyskland och anställd i en annan medlemsstat.

4. När en person som är bosatt i Spanien är egenföretagare i Spanien och anställd i en annan medlemsstat.

5. När en person är egenföretagare i Frankrike och anställd i en annan medlemsstat än Luxemburg.

6. När en person är egenföretagare inom jordbruket i Frankrike och anställd i Luxemburg.

7. Vad avser pensionsförsäkringssystemet för egenföretagare: när en person är egenföretagare i Grekland och anställd i en annan medlemsstat.

8. När en person är egenföretagare i Italien och anställd i en annan medlemsstat.

9. När en person som är bosatt i Norge är egenföretagare i Norge och anställd i en annan medlemsstat.

10. När en person är egenföretagare i Österrike och anställd i en annan medlemsstat.

11. När en person är egenföretagare i Portugal och anställd i en annan medlemsstat.

12. När en person är bosatt i Finland är egenföretagare i Finland och anställd i en annan medlemsstat.

13. När en person som är bosatt i Sverige är egenföretagare i Sverige och anställd i en annan medlemsstat.”

2. 372 R 0574: Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om regler för genomförande av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 74, 27.3.1972, s. 1), uppdaterad genom

- 383 R 2001: Rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, 22.8.1983, s. 6),

och senare ändrad genom

- 385 R 1660: Rådets förordning (EEG) nr 1660/85 av den 13 juni 1985 (EGT nr L 160, 20.6.1985, s. 1),

- 385 R 1661: Rådets förordning (EEG) nr 1661/85 av den 13 juni 1985 (EGT nr L 160, 20.6.1985, s. 7),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 386 R 0513: Kommisionens förordning (EEG) nr 513/86 av den 26 Februari 1986 (EGT nr L 51, 28.2.1986, s. 44),

- 386 R 3811: Rådets förordning (EEG) nr 3811/86 av den 11 december 1986 (EGT nr L 355, 16.12.1986, s. 5),

- 389 R 1305: Rådets förordning (EEG) nr 1305/89 av den 11 maj 1989 (EGT nr L 131, 13.5.1989, s. 1),

- 389 R 2332: Rådets förordning (EEG) nr 2332/89 av den 18 juli 1989 (EGT nr L 224, 2.8.1989, s. 1),

- 389 R 3427: Rådets förordning (EEG) nr 3427/89 av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 331, 16.11.1989, s. 1),

- 391 R 2195: Rådets förordning (EEG) nr 2195/91 av den 25 juni 1991 (EGT nr L 206, 29.7.1991, s. 2),

- 392 R 1248: Rådets förordning (EEG) nr 1248/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, 19.5.1992, s. 7),

- 392 R 1249: Rådets förordning (EEG) nr 1249/92 av den 30 april 1992 (EGT nr L 136, 19.5.1992, s. 28),

- 393 R 1945: Rådets förordning (EEG) nr 1945/93 av den 30 juni 1993 (EGT nr L 181, 23.7.1993, s. 1).

a) Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

1. Sosial- og helsedepartementet (Social- och hälsodepartementet), Oslo.

2. Kommunal- og arbeidsdepartementet (Kommunal- och arbetsdepartementet), Oslo.

3. Barne- og familiedepartementet (Barn- och familjedepartementet), Oslo.

L. ÖSTERRIKE

1. Bundesminister für Arbeit und Soziales (Förbundsministern för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor), Wien.

2. Bundesminister für Umwelt, Jugend und Familie (Förbundsministern för miljö-, ungdoms- och familjefrågor), Wien.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

Sosiaali - ja terveysministeriö - Social- och hälsovårdsministeriet (Social- och hälsovårdsdepartementet), Helsingfors.

O. SVERIGE

Regeringen (Socialdepartementet), Stockholm.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

b) Bilaga 2 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

1. Arbetslöshetsförmåner

Arbeidsdirektoratet, Oslo, fylkesarbeidskontorene og de lokale arbeidskontorer på bostedet eller oppholdsstedet (Arbetsdirektoratet, Oslo, länsarbetskontoren och de lokala arbetskontoren på bosättnings- eller vistelseorten).

2. Alla andra förmåner enligt den norska lagen om social trygghet

Rikstrygdeverket, Oslo, fylkestrygdekontorene og de lokale trygdekontorer på bostedet eller oppholdsstedet (Riksförsäkringsverket, Oslo, länsförsäkringskontoren och de lokala försäkringskontoren på bosättnings- eller vistelseorten).

3. Familjebidrag

Rikstrygdeverket, Oslo, og de lokale trygdekontorer på bostedet eller oppholdsstedet (Riksförsäkringsverket, Oslo, och de lokala försäkringskontoren på bosättnings- eller vistelseorten.

4. Pensionsförsäkring för sjömän

Pensjonstrygden for sjömenn (Pensionsförsäkringen för sjömän), Oslo.

L. ÖSTERRIKE

De österrikiska institutionernas behörighet bestäms av regler i österrikisk lagstiftning, om inte annat anges nedan:

1. Sjukförsäkring

a) Om personen i fråga är bosatt inom en annan medlemsstats territorium och en Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) är behörig för en försäkring och enligt österrikisk lagstiftning den lokala behörigheten inte kan avgöras skall den lokala behörigheten fastställas enligt följande:

- Den Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) som är behörig för den senaste anställningen i Österrike, eller

- den Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) som är behörig för den senaste bosättningen i Österrike, eller

- om det aldrig har förelegat en anställning för vilken en distriktssjukkassa var behörig eller ingen bosättning i Österrike förelegat Wiener Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassan i Wien).

b) När avsnitten 4 och 5 i del III kapitel 1 i förordningen tillämpas i förening med artikel 95 i tillämpningsförordningen med avseende på återbetalning av kostnader för förmåner till personer som har rätt till pension enligt ASVG (lagen om allmän socialförsäkring):

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien, varvid återbetalning av kostnaderna skall göras från de avgifter för pensionärernas sjukförsäkring som uppburits av huvudorganisationen.

2. Pensionsförsäkring

Vid bestämmande av den institution som är ansvarig för betalning av en förmån skall endast försäkringsperioder enligt österrikisk lagstiftning beaktas.

3. Arbetslöshetsförsäkring

a) För anmälan av arbetslöshet:

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på den berörda personens bosättnings- eller vistelseort.

b) För utfärdande av blanketterna E 301, E 302 och E 303:

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på den berörda personens arbetsort.

4. Familjeförmåner

a) Familjeförmåner med undantag för Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Finanzamt (Finanskontoret).

b) Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på den berörda personens bosättnings- eller vistelseort.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. Sjukdom och moderskap

a) Kontantförmåner:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

den arbetslöshetskassa där personen i fråga är försäkrad.

b) Vårdförmåner:

i) Återbetalningar enligt sjukförsäkringen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

den arbetslöshetskassa där personen i fråga är försäkrad.

ii) Allmän hälso- och sjukhusvård:

De lokala inrättningar som lämnar vård enligt systemet.

2. Ålderdom, invaliditet, dödsfall (pensioner)

a) Folkpension:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

b) Arbetspension:

Den arbetspensionsinrättning som beviljar och betalar ut pensionen.

3. Olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar:

Den försäkringsinrättning som svarar för olycksfallsförsäkringen för personen i fråga.

4. Dödsfallsersättningar

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

den institution som svarar för utbetalning av förmåner vid olycksfallsförsäkring.

5. Arbetslöshet

a) Grundsystem:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

b) Tilläggssystem:

En behörig arbetslöshetskassa.

6. Familjeförmåner

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

O. SVERIGE

1. Alla fall utom arbetslöshet

a) Som allmän regel:

Den försäkringskassa hos vilken personen är försäkrad.

b) För sjömän som inte är bosatta i Sverige:

Göteborgs allmänna försäkringskassa, sjöfartskontoret.

c) För tillämpningen av tillämpningsförordningens artiklar 35 till 59 på personer som inte är bosatta i Sverige:

Stockholms läns allmänna försäkringskassa, utlandsavdelningen.

d) För tillämpningen av tillämpningsförordningens artiklar 60 till 77 på personer, med undantag för sjömän som inte är bosatta i Sverige:

- Försäkringskassan på den ort där olycksfallet i arbete inträffade eller där arbetssjukdomen visade sig, eller

- Stockholms läns allmänna försäkringskassa, utlandsavdelningen.

2. Arbetslöshetsförmåner

Arbetsmarknadsstyrelsen.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

c) Bilaga 3 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

De lokale arbeidskontorer og trygdekontorer på bostedet eller oppholdsstedet (de lokala arbetskontoren och försäkringskontoren på bosättnings- eller vistelseorten).

L. ÖSTERRIKE

1. Sjukförsäkring

a) I alla fall, utom för tillämpningen av förordningens artiklar 27 och 29 och tillämpningsförordningens artiklar 30 och 31 i förhållande till den institution på en pensionärs bosättningsort som nämns i förordningens artikel 27:

Den Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) som är behörig på personens bosättnings- eller vistelseort.

b) För tillämpningen av förordningens artiklar 27 och 29 och tillämpningsförordningens artiklar 30 och 31 i förhållande till den institution på en pensionärs bosättningsort som nämns i förordningens artikel 27:

Den behöriga institutionen.

2. Pensionsförsäkring

a) Om personen har varit omfattad av österrikisk lagstiftning med undantag för tillämpningen av tillämpningsförordningens artikel 53:

Den behöriga institutionen.

b) I alla andra fall med undantag för tillämpningen av tillämpningsförordningens artikel 53:

Pensionsversicherungsanstalt der Angestellten (Pensionsförsäkringsanstalten för anställda), Wien.

c) För tillämpningen av tillämpningsförordningens artikel 53:

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.

3. Olycksfallsförsäkring

a) Vårdförmåner:

- Den Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) som är behörig på personens bosättnings- eller vistelseort,

- eller Allgemeine Unfallversicherungsanstalt (Allmänna olycksfallsförsäkringsanstalten), Wien, kan utge förmåner.

b) Kontantförmåner:

i) I alla fall med undantag för tillämpningen av tillämpningsförordningens artikel 53 i förening med artikel 77:

Allgemeine Unfallversicherungsanstalt (Allmänna olycksfallsförsäkringsanstalten), Wien.

ii) För tillämpningen av tillämpningsförordningens artikel 53 i förening med artikel 77:

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.

4. Arbetslöshetsförsäkring

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på personens bosättnings- eller vistelseort.

5. Familjeförmåner

a) Familjeförmåner med undantag för Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Det Finanzamt (finanskontor) som är behörigt på förmånstagarens bosättnings- eller vistelseort.

b) Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på personens bosättnings- eller vistelseort.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. Sjukdom och moderskap

a) Kontantförmåner:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

b) Vårdförmåner:

i) Återbetalningar enligt sjukförsäkringen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

ii) Allmän hälso- och sjukhusvård:

De lokala inrättningar som lämnar vård enligt systemet.

2. Ålderdom, invaliditet, dödsfall (pensioner)

a) Folkpension:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, eller

b) Arbetspension:

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

3. Dödsfallsersättningar

Allmän dödsfallsersättning:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

4. Arbetslöshet

a) Grundsystem:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

b) Inkomstanknutet system:

i) När det gäller artikel 69: Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

ii) I andra fall:

den behöriga arbetslöshetskassa där personen i fråga är försäkrad.

5. Familjeförmåner

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

O. SVERIGE

1. Alla fall utom arbetslöshet

Försäkringskassan på bosättnings- eller vistelseorten.

2. Arbetslöshet

Länsarbetsnämnden på bosättnings- eller vistelseorten.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

d) Bilaga 4 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

1. Arbetslöshetsförmåner

Arbeidsdirektoratet (Arbetsdirektoratet), Oslo.

2. I alla andra fall

Rikstrygdeverket (Riksförsäkringsverket), Oslo.

L. ÖSTERRIKE

1. Sjuk-, olycksfalls- och pensionsförsäkring

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.

2. Arbetslöshetsförsäkring

a) Ärenden med Tyskland:

Landesarbeitsamt Salzburg (provinsarbetskontoret Salzburg), Salzburg.

b) I alla andra fall:

Landesarbeitsamt Wien (provinsarbetskontoret, Wien), Wien.

3. Familjeförmåner

a) Familjeförmåner med undantag för Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Bundesministerium für Umwelt, Jugend und Familie (Förbundsministeriet för miljö-, ungdoms- och familjefrågor), Wien.

b) Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Landesarbeitsamt Wien (Provinsarbetskontoret Wien), Wien.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. Sjuk- och moderskapsförsäkring, folkpensioner, familjeförmåner, arbetslöshetsfömåner och dödsfallsersättningar:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

2. Arbetspensioner:

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

3. Olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar

Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto/Olycksfallsförsäkringsanstalternas

Förbund, Helsingfors.

O. SVERIGE

1. Alla fall utom arbetslöshet

Riksförsäkringsverket.

2. Arbetslöshet

Arbetsmarknadsstyrelsen.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

e) Bilaga 5 skall ändras på följande sätt:

i)

Efter avsnitt ”9. BELGIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”10. BELGIEN-NORGE

Ej tillämplig.

11. BELGIEN-ÖSTERRIKE

Ingen.”

ii)

Rubriken ”10. BELGIEN-PORTUGAL” skall ändras till ”12. BELGIEN-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”13. BELGIEN-FINLAND

Ej tillämplig.

14. BELGIEN-SVERIGE

Ej tillämplig.”

iii)

Rubriken för avsnitt ”11. BELGIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”15. BELGIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall omnumreras på följande sätt:

”16. DANMARK-TYSKLAND”

”17. DANMARK-SPANIEN”

”18. DANMARK-FRANKRIKE”

”19. DANMARK-GREKLAND”

”20. DANMARK-IRLAND”

”21. DANMARK-ITALIEN”

”22. DANMARK-LUXEMBURG”

”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA”.

iv)

Efter avsnitt ”23. DANMARK-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”24. DANMARK-NORGE

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).

25. DANMARK-ÖSTERRIKE

Ingen.”

v)

Rubriken ”20. DANMARK-PORTUGAL” skall ändras till ”26. DANMARK-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”27. DANMARK-FINLAND

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).

28. DANMARK-SVERIGE

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).”

vi)

Rubriken för avsnitt ”21. DANMARK-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”29. DANMARK-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt.

”30. TYSKLAND-SPANIEN”

”31. TYSKLAND-FRANKRIKE”

”32. TYSKLAND-GREKLAND”

”33. TYSKLAND-IRLAND”

”34. TYSKLAND-ITALIEN”

”35. TYSKLAND-LUXEMBURG”

”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

vii)

Efter avsnitt ”36. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”37. TYSKLAND-NORGE

Ej tillämplig.

38. TYSKLAND-ÖSTERRIKE

Avdelning II nr 1 och avdelning III i avtalet av den 2 augusti 1979 om tillämpningen av konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 19 juli 1978.”

viii)

Rubriken ”29. TYSKLAND-PORTUGAL” skall ändras till ”39. TYSKLAND-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”40. TYSKLAND-FINLAND

Ingen.

41. TYSKLAND-SVERIGE

Ingen.”

ix)

Rubriken för avsnitt ”30. TYSKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”42. TYSKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”43. SPANIEN-FRANKRIKE”

”44. SPANIEN-GREKLAND”

”45. SPANIEN-IRLAND”

”46. SPANIEN-ITALIEN”

”47. SPANIEN-LUXEMBURG”

”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA”.

x)

Efter avsnitt ”48. SPANIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”49. SPANIEN-NORGE

Ej tillämplig.

50. SPANIEN-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xi)

Rubriken ”37. SPANIEN-PORTUGAL” skall ändras till ”51. SPANIEN-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”52. SPANIEN-FINLAND

Ingen.

53. SPANIEN-SVERIGE

Ingen.”

xii)

Rubriken för avsnitt ”38. SPANIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”54. SPANIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”55. FRANKRIKE-GREKLAND”

”56. FRANKRIKE-IRLAND”

”57. FRANKRIKE-ITALIEN”

”58. FRANKRIKE-LUXEMBURG”

”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA”.

xiii)

Efter avsnitt ”59. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”60. FRANKRIKE-NORGE

Ingen.

61. FRANKRIKE-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xiv)

Rubriken för avsnitt ”44. FRANKRIKE-PORTUGAL” skall ändras till ”62. FRANKRIKE-PORTUGAL” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”63. FRANKRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET”

”64. GREKLAND-IRLAND”

”65. GREKLAND-ITALIEN”

”66. GREKLAND-LUXEMBURG”

”67. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xv)

Efter avsnitt ”67. GREKLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”68. GREKLAND-NORGE

Ingen.

69. GREKLAND-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xvi)

Rubriken ”50. GREKLAND-PORTUGAL” skall ändras till ”70. GREKLAND-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”71. GREKLAND-FINLAND

Ingen.

72. GREKLAND-SVERIGE

Ingen.”

xvii)

Rubriken för avsnitt ”51. GREKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”73. GREKLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”74. IRLAND-ITALIEN”

”75. IRLAND-LUXEMBURG”

”76. IRLAND-NEDERLÄNDERNA”.

xviii)

Efter avsnitt ”76. IRLAND-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”77. IRLAND-NORGE

Ej tillämplig.

78. IRLAND-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xix)

Rubriken ”55. IRLAND-PORTUGAL” skall ändras till ”79. IRLAND-PORTUGAL” och följande skall införas:

”80. IRLAND-FINLAND

Ej tillämplig.

81. IRLAND-SVERIGE

Ej tillämplig.”

xx)

Rubriken för avsnitt ”56. IRLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”82. IRLAND-FÖRENADE KUNGARIKET” och de följande avsnitten skall numreras om på följande sätt:

”83. ITALIEN-LUXEMBURG”

”84. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA”.

xxi)

Efter avsnitt ”84. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”85. ITALIEN-NORGE

Ingen.

86. ITALIEN-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xxii)

Rubriken ”59. ITALIEN-PORTUGAL” skall ändras till ”87. ITALIEN-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”88. ITALIEN-FINLAND

Ej tillämplig.

89. ITALIEN-SVERIGE

Ingen.”

xxiii)

Rubrikerna ”60. ITALIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” och ”61. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA” skall ändras till ”90. ITALIEN-FÖRENADE KUNGARIKET” och ”91. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA”, och följande text skall införas:

”92. LUXEMBURG-NORGE

Ej tillämplig.

93. LUXEMBURG-ÖSTERRIKE

Ingen.”

xxiv)

Rubriken ”62. LUXEMBURG-PORTUGAL” skall ändras till ”94. LUXEMBURG-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”95. LUXEMBURG-FINLAND

Återbetalningsarrangemanget av den 24 februari 1994 enligt förordningens artiklar 36.3 och 63.3.

96. LUXEMBURG-SVERIGE

Ingen.”

xxv)

Rubriken ”61. LUXEMBURG-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”97. LUXEMBURG-FÖRENADE KUNGARIKET” och följande text skall införas:

”98. NEDERLÄNDERNA-NORGE

Ingen.

99. NEDERLÄNDERNA-ÖSTERRIKE

Avtalet av den 17 november 1993 om återbetalning av kostnader för socialförsäkringsförmåner.”

xxvi)

Rubriken ”64. NEDERLÄNDERNA-PORTUGAL” skall ändras till ”100. NEDERLÄNDERNA-PORTUGAL” och följande text skall införas:

”101. NEDERLÄNDERNA-FINLAND

Återbetalningsarrangemanget av den 26 januari 1994 enligt förordningens artiklar 36.3 och 63.3.

102. NEDERLÄNDERNA-SVERIGE

Ingen.”

xxvii)

Rubriken ”65. NEDERLÄNDERNA-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”103. NEDERLÄNDERNA-FÖRENADE KUNGARIKET” och följande text skall införas:

”104. NORGE-ÖSTERRIKE

Ingen.

105. NORGE-PORTUGAL

Ingen.

106. NORGE-FINLAND

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).

107. NORGE-SVERIGE

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).

108. NORGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Artikel 7.3 i det administrativa avtalet av den 28 augusti 1990 om tillämpningen av konventionen om social trygghet.

109. ÖSTERRIKE-PORTUGAL

Ingen.

110. ÖSTERRIKE-FINLAND

Ingen.

111. ÖSTERRIKE-SVERIGE

Arrangemanget av den 22 december 1993 om återbetalning av kostnader inom området social trygghet.

112. ÖSTERRIKE-FÖRENADE KUNGARIKET

a) Artikel 18.1 och 18.2 i avtalet av den 10 november 1980 om tillämpningen av konventionen om social trygghet av den 22 juli 1980, i dess lydelse enligt tilläggsavtal nr 1 av den 26 mars 1986 och tilläggsavtal nr 2 av den 4 juni 1993, såvitt avser personer som inte kan göra anspråk på behandling enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen.

b) Artikel 18.1 i avtalet, såvitt avser personer som kan göra anspråk på behandling enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen, varvid det relevanta passet skall ersätta blankett E 111 för österrikiska medborgare som är bosatta i Österrike och brittiska medborgare som är bosatta i Förenade kungariket (med undantag för Gibraltar) när det gäller alla förmåner som omfattas av den blanketten.

113. PORTUGAL-FINLAND

Ej tillämplig.

114. PORTUGAL-SVERIGE

Ingen.”

xxviii)

Rubriken ”66. PORTUGAL-FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”115. PORTUGAL-FÖRENADE KUNGARIKET” och följande skall införas:

”116. FINLAND-SVERIGE

Artikel 23 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 15 juni 1992: avtal om ömsesidigt avstående från återbetalning enligt förordningens artiklar 36.3, 63.3 och 70.3 (kostnader för sjuk-, moderskaps- och arbetsskadeförsäkringarnas vårdförmåner och för arbetslöshetsförmåner) och enligt tillämpningsförordningens artikel 105.2 (kostnader för administrativa kontroller och läkarundersökningar).

117. FINLAND-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.

118. SVERIGE-FÖRENADE KUNGARIKET

Ingen.”

f) Bilaga 6 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Direkt betalning.

L. ÖSTERRIKE

Direkt betalning.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande skall införas:

”N. FINLAND

Direkt betalning.

O. SVERIGE

Direkt betalning.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

g) Bilaga 7 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Sparebanken NOR (Sparbanken NOR), Oslo

L. ÖSTERRIKE

Oesterreichische Nationalbank (Österrikes nationalbank), Wien.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande skall införas:

”N. FINLAND

Postipankki Oy, Helsinki - Postbanken Ab, Helsingfors.

O. SVERIGE

Ingen.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

h) Bilaga 8 skall ersättas med följande:

”BILAGA 8

TILLERKÄNNANDE AV FAMILJEFÖRMÅNER

(Tillämpningsförordningens artiklar 4.8, 10a.1 d och 122)

Tillämpningsförordningens artikel 10a.1 d tillämpas på

A. Anställda och egenföretagare

a) med en referensperiod på en kalendermånad i förhållandet mellan

- Belgien och Tyskland

- Belgien och Spanien

- Belgien och Frankrike

- Belgien och Grekland

- Belgien och Irland

- Belgien och Luxemburg

- Belgien och Norge

- Belgien och Österrike

- Belgien och Portugal

- Belgien och Finland

- Belgien och Sverige

- Belgien och Förenade kungariket

- Tyskland och Spanien

- Tyskland och Frankrike

- Tyskland och Grekland

- Tyskland och Irland

- Tyskland och Luxemburg

- Tyskland och Norge

- Tyskland och Österrike

- Tyskland och Finland

- Tyskland och Sverige

- Tyskland och Förenade kungariket

- Spanien och Norge

- Spanien och Österrike

- Spanien och Finland

- Spanien och Sverige

- Frankrike och Luxemburg

- Frankrike och Norge

- Frankrike och Österrike

- Frankrike och Finland

- Frankrike och Sverige

- Irland och Norge

- Irland och Österrike

- Irland och Sverige

- Luxemburg och Norge

- Luxemburg och Österrike

- Luxemburg och Finland

- Luxemburg och Sverige

- Nederländerna och Norge

- Nederländerna och Österrike

- Nederländerna och Finland

- Nederländerna och Sverige

- Norge och Österrike

- Norge och Portugal

- Norge och Finland

- Norge och Sverige

- Norge och Förenade kungariket

- Österrike och Portugal

- Österrike och Finland

- Österrike och Sverige

- Österrike och Förenade kungariket

- Portugal och Frankrike

- Portugal och Irland

- Portugal och Luxemburg

- Portugal och Finland

- Portugal och Sverige

- Portugal och Förenade kungariket

- Finland och Sverige

- Finland och Förenade kungariket

- Sverige och Förenade kungariket

b) med en referensperiod på tre kalendermånader i förhållandet mellan

- Danmark och Tyskland, Norge

- Nederländena och Tyskland, Danmark, Frankrike, Luxemburg, Portugal

B) Egenföretagare med en referensperiod på tre kalendermånader i förhållandet mellan

- Belgien och Nederländerna

C) Anställda med en referensperiod på en kalendermånad i förhållandet mellan

- Belgien och Nederländerna”.

i) Bilaga 9 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Den genomsnittliga årskostnaden för vårdförmåner skall beräknas med beaktande av de förmåner som utgetts enligt kapitel 2 i lagen om social trygghet (lag den 17 juni 1966), enligt lagen den 19 november 1982 om kommunal sjukvård, enligt lagen den 19 juni 1969 om sjukhus och enligt lagen den 28 april 1961 om mental sjukvård.

L. ÖSTERRIKE

Följande institutioner skall inbegripas vid beräkning av den genomsnittliga årskostnaden för vårdförmåner:

Gebietskrankenkassen (Distriktssjukkassorna).”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande skall införas:

”N. FINLAND

Den genomsnittliga årskostnaden för vårdförmåner skall beräknas med beaktande av de allmänna hälso- och sjukhusvårdssystemen och återbetalningarna inom ramen för den sjukförsäkring och de rehabiliterings-tjänster som Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, tillhandahåller.

O. SVERIGE

Den genomsnittliga årskostnaden för vårdförmåner beräknas med beaktande av de förmåner som utgetts enligt lagen om allmän försäkring.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

j) Bilaga 10 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

1. För tillämpningen av förordningens artikel 14.1 a och b, tillämpningsförordningens artikel 11.1 a och 11.2 när arbetet utförs utanför Norge och förordningens artikel 14a.1 b:

Folketrygdekontoret for utenlandssaker (Försäkringskassan för utlandsärenden), Oslo.

2. För tillämpningen av artikel 14a.1 a om arbetet utförs i Norge:

Trygdekontoret i den kommun där personen i fråga är bosatt.

3. För tillämpningen av artikel 14.1 a i förordningen om personen ifråga är utsänd till Norge:

Trygdekontoret i den kommun där arbetsgivarens företrädare är registrerad i Norge och om arbetsgivaren inte har någon företrädare i Norge, trygdekontoret i den kommun där arbetet utförs.

4. För tillämpningen av artikel 14.2 och artikel 14.3:

Trygdekontoret i den kommun där personen ifråga är bosatt.

5. För tillämpningen av artikel 14a.2:

Trygdekontoret i den kommun där arbetet utförs.

6. För tillämpningen av artikel 14b.1 och 14b.2:

Folketrygdekontoret for utenlandssaker (Försäkringskassan för utlandsärenden), Oslo.

7. För tillämpningen av avdelning III kapitel 1, 2, 3, 4, 5 och 8 i avdelning III i förordningen och de bestämmelser som är knutna till dessa bestämmelser i tillämpningsförordningen:

Rikstrygdeverket (Riksförsäkringsverket), Oslo, och dess utsedda organ (de regionala och lokala försäkringskontoren).

8. För tillämpningen av avdelning III kapitel 6 i förordningen och de bestämmelser som är knutna till dessa bestämmelser i tillämpningsförordningen:

Arbeidsdirektoratet (Arbetsdirektoratet), Oslo, och dess utsedda organ.

9. För pensionsförsäkringssystemet för sjömän:

a) Det lokala trygdekontoret på bosättningsorten när personen i fråga är bosatt i Norge.

b) Folketrygdekontoret for utenlandssaker (Försäkringskassan för utlandsärenden), Oslo, vid betalning av förmåner enligt systemet till personer som är bosatta utomlands.

10. För familjebidrag:

Rikstrygdeverket (Riksförsäkringsverket), Oslo, och dess utsedda organ (de lokala försäkringskontoren).

L. ÖSTERRIKE

1. För tillämpningen av artikel 6.1 i tillämpningsförordningen vid egenförsäkring enligt paragraf 16 i ASVG (den allmänna socialförsäkringslagen) för personer som är bosatta utanför Österrikes territorium:

Wiener Gebietskrankenkasse (Wiens distriktssjukkassa), Wien.

2. För tillämpningen av artiklarna 14.1 b och 17 i tillämpningsförordningen:

Bundesminister für Arbeit und Soziales (Federala ministern för arbetsfrågor och sociala frågor), Wien, i samverkan med Bundesminister für Umwelt, Jugend und Familie (Federala ministern för miljö-, ungdoms- och familjefrågor), Wien.

3. För tillämpningen av artiklarna 11, 11a, 12a, 13 och 14 i tillämpnings-förordningen:

a) Om personen omfattas av österrikisk lagstiftning och är omfattad av sjukförsäkring:

Den behöriga sjukförsäkringsinstitutionen.

b) Om personen omfattas av österrikisk lagstiftning och inte är omfattad av sjukförsäkring:

Den behöriga olycksfallsförsäkringsinstitutionen.

c) I alla andra fall:

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.

4. För tillämpningen av artiklarna 38.1 och 70.1 i tillämpningsförordningen:

Den Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassa) som är behörig på familjemedlemmarnas bosättningsort.

5. För tillämpningen av artiklarna 80.2, 81 och 82.2 i tillämpningsförordningen:

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på arbetstagarens senaste bosättningsort eller senaste anställningsort.

6. För tillämpningen av artiklarna 85.2 och 86.2 i tillämpningsförordningen avseende Karenzurlaubsgeld (särskild moderskapsförmån):

Det Arbeitsamt (arbetskontor) som är behörigt på arbetstagarens senaste bosättnings- eller vistelseort eller på den senaste anställningsorten.

7. För tillämpningen av tillämpningsförordningen

a) artikel 102.2 i förhållande till förordningens artiklar 36 och 63:

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.

b) artikel 102.2 i förhållande till förordningens artikel 70:

Landesarbeitsamt Wien (Provinsarbetskontoret, Wien), Wien.

8. För tillämpning av artikel 110 i tillämpningsförordningen:

- Den behöriga institutionen, eller

- om det inte finns någon österrikisk behörig institution, institutionen på bosättningsorten.

9. För tillämpning av artikel 113.2 i tillämpningsförordningen:

Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien, underförstått att återbetalning av kostnaderna för vårdförmåner skall göras från de sjukförsäkringsavgifter som denna institution erhållit från pensionärerna.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. För tillämpningen av förordningens artiklar 14.1 b och 14a.1 b och tillämpningsförordningens artiklar 11.1, 11a.1, 12a, 13.2, 13.3, 14.1 och 14.2:

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

2. För tillämpningen av artikel 10b i tillämpningsförordningen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

3. För tillämpningen av artiklarna 36 och 90 i tillämpningsförordningen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, samt

Työeläkelaitokset (arbetspensionsinrättningar) och

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

4. För tillämpningen av artiklarna 37b, 38.1, 70.1, 82.2, 85.2 och 86.2 i tillämpningsförordningen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

5. För tillämpningen av artiklar 41 och 59 i tillämpningsförordningen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, och

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

6. För tillämpningen av artiklarna 60-67, 71, 75, 76 och 78 i tillämpningsförordningen:

Institution på bosättningsorten eller vistelseorten: den försäkringsinrättning som utses av

Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto/Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund, Helsingfors.

7. För tillämpningen av artiklarna 80 och 81 i tillämpningsförordningen:

En behörig arbetslöshetskassa, när det gäller inkomstanknutna arbetslöshetsförmåner.

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors, när det gäller grundförmåner vid arbetslöshet.

8. För tillämpningen av artiklar 102 och 113 i tillämpningsförordningen:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors,

Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto/Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund, Helsingfors, när det gäller olycksfallsförsäkring.

9. För tillämpningen av artikel 110 i tillämpningsförordningen:

a) Arbetspensioner:

Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors, när det gäller arbetspensioner.

b) Olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar:

Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto/Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund, Helsingfors, när det gäller olycksfallsförsäkring.

c) I andra fall:

Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors.

O. SVERIGE

1. För tillämpningen av förordningens artiklar 14.1, 14a.1, 14b.1 och 14b.2 och tillämpningsförordningens artiklar 11.1 a och 11a.1:

Den försäkringskassa hos vilken personen är försäkrad.

2. För tillämpningen av artiklar 14.1 b och 14a.1 b i fall då en person är utsänd till Sverige:

Försäkringskassan på den ort där arbetet utförs.

3. För tillämpningen av artiklar 14b.1 och 14b.2 i fall då en person är utsänd till Sverige för en period som är längre än 12 månader:

Göteborgs allmänna försäkringskassa, sjöfartskontoret.

4. För tillämpningen av artiklar 14.2, 14.3, 14a.2 och 14a.3 i förordningen:

Försäkringskassan på bosättningsorten.

5. För tillämpningen av förordningens artikel 14a.4 och tillämpningsförordningens artiklar 11.1 b, 11a.1 b, 12a.5, 12a.6 och 12a.7 a:

Försäkringskassan på den ort där arbetet utförs.

6. För tillämpningen av artikel 17 i förordningen:

a) Försäkringskassan på den ort där arbetet utförs eller skall utföras, och

b) Riksförsäkringsverket, för vissa grupper av anställda eller egenföretagare.

7. För tillämpningen av artikel 102.2:

a) Riksförsäkringsverket.

b) Arbetsmarknadsstyrelsen, för arbetslöshetsförmåner.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

k) Bilalga 11 skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Inget.

L. ÖSTERRIKE

Inget.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL”skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande skall införas:

”N. FINLAND

Inget.

O. SVERIGE

Inget.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

3. Beslut av Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare

a) Beslut nr 117 av den 7 juli 1982 (EGT nr C 238, 7.9.1983, s. 3).

Punkt 2.2 i beslutet skall ha följande lydelse:

”I detta beslut avses med det utsedda organet de organ som här anges:

   
Belgien Office national des pensions (ONP), Rijksdienst voor pensioenen (RVP) (Pensionsverket), Bryssel.
Danmark Direktoratet for Social Sikring og Bistand (Direktoratet för social trygghet och hjälp), Köpenhamn.
Tyskland Verband Deutscher Rentenversicherungsträger - Datenstelle (Tyska pensionsförsäkringsinstitutionernas förbund - Datacentralen), Würzburg.
Spanien Instituto Nacional de la Seguridad Social (Socialförsäkringsinstitutet), Madrid.
Frankrike Caisse nationale d'assurance-vieillesse - Centre informatique national - travailleurs migrants SCOM (Centralkassan för ålderdomsförsäkring - Datacentralen - migrerande arbetstagare SCOM), Tours.
Grekland Idryma Koinonikon Asfaliseon (IKA) (Socialförsäkringsinstitutet), Athen.
Irland Department of Social Welfare (Socialdepartementet), Dublin.
Italien Istituto Nazionale della Previdenza Sociale (INPS) (Statens institut för social omsorg), Rom.
Luxemburg Centre d'informatique, d'affiliation et de perception des cotisations, commun aux institutions de securité sociale (Datacentralen för registrering och avgiftsuppbörd för de sociala trygghetsinstitutionerna), Luxemburg.
Nederländerna Sociale Verzekeringsbank (Socialförsäkringsbanken), Amsterdam.
Norge Rikstrygdeverket (Riksförsäkringsverket), Oslo.
Österrike Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.
Portugal Centro Nacional de Pensões (Nationella pensionscentret).
Finland Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.
Sverige Riksförsäkringsverket, Stockholm.
Förenade kungariket Department of Social Security, Records Branch, (Socialdepartementet, datacentralen), Newcastle-upon-Tyne.

b) Beslut nr 118 av den 20 april 1983 (EGT nr C 306, 12.11.1983, s. 2).

Punkt 2.4 i beslutet skall ha följande lydelse:

”I detta beslut avses med det utsedda organet de organ som här anges:

   
Belgien Office national des pensions (ONP), Rijksdienst voor pensioenen (RVP) (Pensionsverket), Bryssel.
Danmark Direktoratet for Social Sikring og Bistand (Direktoratet för social trygghet och hjälp), Köpenhamn.
Tyskland Verband Deutscher Rentenversicherungsträger - Datenstelle (Tyska pensionsförsäkringsinstitutionernas förbund - Datacentralen), Würzburg.
Spanien Instituto Nacional de la Seguridad Social (Socialförsäkringsinstitutet), Madrid.
Frankrike Caisse nationale d'assurance-vieillesse - Centre informatique national - travailleurs migrants SCOM (Centralkassan för ålderdomsförsäkring - Datacentralen - migrerande arbetstagare SCOM), Tours.
Grekland Idryma Koinonikon Asfaliseon (IKA) (Socialförsäkringsinstitutet), Athen.
Irland Department of Social Welfare (Socialdepartementet), Dublin.
Italien Istituto Nazionale della Previdenza Sociale (INPS) (Statens institut för social omsorg), Rom.
Luxemburg Centre d'informatique, d'affiliation et de perception des cotisations, commun aux institutions de securité sociale (Datacentralen för registrering och avgiftsuppbörd för de sociala trygghetsinstitutionerna), Luxemburg.
Nederländerna Sociale Verzekeringsbank (Socialförsäkringsbanken), Amsterdam.
Norge Rikstrygdeverket (Riksförsäkringsverket), Oslo.
Österrike Hauptverband der österreichischen Sozialversicherungsträger (De österrikiska socialförsäkringsorganens huvudorganisation), Wien.
Portugal Centro Nacional de Pensões (Nationella pensionscentret).
Finland Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.
Sverige Riksförsäkringsverket, Stockholm.
Förenade kungariket Department of Social Security, Records Branch, (Socialdepartementet, datacentralen), Newcastle-upon-Tyne.

c) Beslut nr 135 av den 1 juli 1987 (EGT nr C 281, 4.11.1988, s. 7).

Punkt 2.2 i beslutet skall ha följande lydelse:

”Den förväntade eller faktiska kostnaden för förmånen överstiger följande fasta belopp:

a) BEF 20 000 för institutionen på bosättningsorten i Belgien,

b) DKK 3 600 för institutionen på bosättningsorten i Danmark,

c) DEM 1 000 för institutionen på bosättningsorten i Tyskland,

d) GRD 50 000 för institutionen på bosättningsorten i Grekland,

e) PTE 50 000 för institutionen på bosättningsorten i Spanien,

f) FRF 2 900 för institutionen på bosättningsorten i Frankrike,

g) IEP 300 för institutionen på bosättningsorten i Irland,

h) ITL 590 000 för institutionen på bosättningsorten i Italien,

i) LUF 20 000 för institutionen på bosättningsorten i Luxemburg,

j) NLG 1 100 för institutionen på bosättningsorten i Nederländerna,

k) NOK 3 600 för institutionen på bosättningsorten i Norge,

l) ATS 7 000 för institutionen på bosättningsorten i Österrike,

m) ESP 60 000 för institutionen på bosättningsorten i Portugal,

n) FIM 3 000 för institutionen på bosättningsorten i Finland,

o) SEK 3 600 för institutionen på bosättningsorten i Sverige,

p) GBP 350 för institutionen på bosättningsorten i Förenade kungariket.”

d) Beslut nr 136 av den 1 juli 1987 EGT nr C 64, 9.9.1988, s. 7).

Bilagan i beslutet skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Inget.

L. ÖSTERRIKE

Inget.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande skall införas:

”N. FINLAND

Inget.

O. SVERIGE

Inget.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

e) Beslut nr 150 av den 26 juni 1992 EGT nr C 229, 25.8.1993, s. 5).

Bilagan i beslutet skall ändras på följande sätt:

i) Efter avsnitt ”J. NEDERLÄNDERNA” skall följande införas:

”K. NORGE

Folketryggkontoret for utlandssaker Försäkringskassan för utlandsärenden), Oslo.

L. ÖSTERRIKE

1. I fall då det bara gäller familjeförmåner: det behöriga Finanzamt (finanskontoret).

2. I alla andra fall: den behöriga pensionsförsäkringsinstitutionen.”

ii) Rubriken ”K. PORTUGAL” skall ändras till ”M. PORTUGAL” och följande text skall införas:

”N. FINLAND

1. Kansaneläkelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors,

och

2. Eläketurvakeskus/Pensionsskyddscentralen, Helsingfors.

O. SVERIGE

För förmånsberättigade som är bosatta i Sverige:

Den allmänna försäkringskassan på bosättningsorten.

För förmånsberättigade som inte är bosatta i Sverige:

Stockholms län allmänna försäkringskassa, utlandsavdelningen.”

iii) Rubriken ”L. FÖRENADE KUNGARIKET” skall ändras till ”P. FÖRENADE KUNGARIKET”.

B. FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE

368 L 0360: Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 13).

Fotnot 1 i bilagan skall ersättas med följande:

”Belgiens, Danmarks, Tysklands, Greklands, Spaniens, Frankrikes, Irlands, Italiens, Luxemburgs, Nederländernas, Norges, Österrikes, Portugals, Finlands, Sveriges och Storbritanniens, beroende på vilket land som utfärdar tillståndet.”

C. JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN

382 D 0043: Kommissionens beslut 82/43/EEG av den 9 december 1981 om inrättande av en rådgivande kommitté för jämställdhet mellan kvinnor och män (EGT nr L 20, 28.1.1982, s. 35), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Artikel 3.1 skall ha följande lydelse:

”Kommittén skall ha två ledamöter per medlemsstat”.

b) Artikel 6 andra meningen skall ersättas med följande:

”Valet skall ske med en majoritet som omfattar två tredjedelar av de närvarande ledamöterna. Det krävs dock alltid minst hälften av rösterna.”

c) I artikel 11 skall uttrycket ”Det krävs dock alltid minst tolv röster” bytas ut mot ”Det krävs dock alltid minst hälften av rösterna”.

D. ARBETSRÄTT

380 L 0987: Rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (EGT nr L 283, 28.10.1980, s. 23), i dess lydelse enligt

- 387 L 0164: Rådets direktiv 87/164/EEG (EGT nr L 66, 11.3.1987, s. 11).

I bilagan avsnitt I ”Arbetstagare som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande av speciell art” skall följande läggas till:

”F. ÖSTERRIKE

1. Ledamöter i ett sådant ledningsorgan för en juridisk person som har till uppgift att rättsligt företräda denna.

2. Personer som är verksamma inom en sammanslutning och som har rätt att utöva ett bestämmande inflytande där, även om inflytandet grundar sig på delegation.”

”G. SVERIGE

En anställd, eller en anställds efterlevande, som ensam eller tillsammans med nära anförvanter ägde en väsentlig del av arbetsgivarens företag eller verksamhet och som hade ett betydande inflytande över verksamheten. Detta skall gälla även om arbetsgivaren är en juridisk person utan företag eller verksamhet.”

E. HÄLSA OCH SÄKERHET

1. 380 L 1107: Rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT nr L 327, 3.12.1980, s. 8), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0642: Rådets direktiv 88/642/EEG (EGT nr L 356, 24.12.1988, s. 74).

I artikel 10.2 skall ”54” bytas ut mot ”64”.

2. 382 L 0130: Rådets direktiv 82/130/EEG av den 15 februari 1982 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning i explosionsfarliga omgivningar i gruvor med risk för lättantändlig gruvgas (EGT nr L 59, 2.3.1982, s. 10), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0035: Rådets direktiv 88/35/EEG av den 2 december 1989 (EGT nr L 20, 26.1.1988, s. 28),

- 391 I 0269: Rådets direktiv 91/269/EEG av den 30 april 1991 (EGT nr L 134, 29.5.1991, s. 51).

I artikel 7.2 skall ”54” bytas ut mot ”64”.

3. 388 D 0383: Kommissionens beslut 88/383/EEG av den 24 februari 1988 om förbättrad information om arbetarskyddsfrågor (EGT nr L 183, 14.7.1988, s. 34):

I artikel 3 skall uttrycket ”tjugofyra ledamöter” bytas ut mot ”två ledamöter per medlemsstat”.

4. 378 D 0618: Kommissionens beslut 78/618/EEG av den 28 juni 1978 om inrättande av en rådgivande vetenskaplig kommitté för frågor om giftiga och miljöfarliga kemiska föreningar (EGT nr L 198, 22.7.1978, s. 17), i dess lydelse enligt

- 388 D 0241: Kommissionens beslut 88/241/EEG av den 18 mars 1988 (EGT nr L 105, 26.4.1988, s. 29).

I artikel 3 skall talet ”24” ersättas med ”32” och båda talen ”12” ersättas med ”16”.

5. Beslut av den 9 juli 1957 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar i ministerrådet (EGT nr 28, 31.8.1957, s. 487), i dess lydelse enligt

- Rådsbeslut av den 11 mars 1965 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar i ministerrådet (EGT nr 46, 22.3.1965, s. 698/65),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Bilagan skall ändras på följande sätt:

a) I artikel 3 första stycket skall ”fyrtioåtta” bytas ut mot ”sextiofyra”.

b) I artikel 9 andra stycket skall ”sex” bytas ut mot ”åtta”.

c) I artikel 13 tredje stycket skall ”nio” bytas ut mot ”samtliga”.

d) I artikel 18 första stycket skall ”trettiotvå” bytas ut mot ”fyrtiotre”.

e) I artikel 18 andra stycket skall ”tjugofem” bytas ut mot ”trettiotre”.

6. 374 D 0325: Rådets beslut 74/325/EEG av den 27 juni 1974 om inrättande av en rådgivande kommitté för säkerhet, hygien och hälsoskydd i arbetet (EGT nr L 185, 9.7.1974, s. 15), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 4.1 skall ”72” bytas ut mot ”96”.

F. HANDIKAPPADE

393 D 0136: Rådets beslut 93/136/EEG av den 25 februari 1993 om ett tredje handlingsprogram för att hjälpa handikappade (Helios II 1993-1996) (EGT nr L 56, 9.3.1993, s. 30).

a) I artikel 9.1 a skall ”24” bytas ut mot ”28”.

b) I artikel 10.1 b skall ”12” bytas ut mot ”16”.

G. ANNAT

375 R 1365: Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (EGT nr L 139, 30.5.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) I artikel 6.1 skall ”39” bytas ut mot ”51”, och i artikel 6.1 a, b och c skall ”tolv” bytas ut mot ”sexton”.

b) I artikel 10.1 skall ”12” bytas ut mot ”16”.

V. JORDBRUK

A. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I. Nätverk för att samla in uppgifter om jordbruket

365 R 0079: Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett nätverk för insamling av redovisningsdata om inkomster och affärsverksamhet i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT nr L 109, 23.6.1965, s. 1859/65), i dess lydelse enligt

- 390 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 23).

Artikel 4.3 skall ersättas med följande:

”3. Antalet uppgiftslämnande företag i gemenskapen skall vara högst 80 000.

Den 1 mars 1986 skall antalet uppgiftslämnande företag vara följande:

- 12 000 för Spanien. Under de närmast följande fem åren skall antalet gradvis ökas till 15 000.

- 1 800 för Portugal. Under de närmast följande fem åren skall antalet gradvis ökas till 3 000.

Den 1 mars 1995 skall antalet uppgiftslämnande företag vara

- 2 000 för Österrike.

- 1 100 för Finland.

- 1 000 för Norge.

- 600 för Sverige. Under de närmast följande tre åren skall antalet ökas till 1 000.”

I artikel 5.1 skall följande mening läggas till:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall inrätta den angivna kommittén inom 6 månader från anslutningen.”

II. Statistik

1. 372 L 0280: Rådets direktiv 72/280/EEG av den 31 juli 1972 om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra av mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 179, 7.8.1972, s. 2), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

Artikel 4 andra stycket punkt 3 a skall ersättas med följande:

”a) kvantitet och fetthalt för insamlad mjölk och grädde; uppgifter skall lämnas separat för vart och ett av de geografiska områden som anges nedan och hänföra sig till de anläggningar som finns där:

   
Belgien: Provinces/Provincies
Danmark: -
Tyskland: Regierungsbezirke
Grekland: Ett enda område
Spanien: Comunidades autónomas
Frankrike: Régions de programme
Irland: -
Italien: Regioni
Luxemburg: -
Nederländerna: Provincies
Norge: Fylker
Portugal: Regies
Österrike: -
Finland: -
Sverige -
Förenade kungariket: Standard regions

Såvitt avser Grekland kan det dock bestämmas enligt förfarandet i artikel 7 att uppgifter skall lämnas separat för närmare angivna geografiska områden.”

2. 376 L 0625: Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1976 om statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra för att bestämma produktionskapaciteten för odlingar med vissa arter av fruktträd (EGT nr L 218, 11.8.1976, s. 10), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

I artikel 1.1 skall följande stycke läggas till:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall för första gången genomföra de undersökningar som avses i första stycket före den 31 december 1997.”

3. 379 R 0357: Rådets förordning (EEG) nr 357/79 av den 5 februari 1979 om statistiska undersökningar av vinodlingar (EGT nr L 54, 5.3.1979, s. 124), i dess lydelse enligt

- 393 R 3205: Rådets förordning (EG) nr 3205/93 av den 16 december 1993 (EGT nr L 289, 24.11.1993, s. 4).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 1c

Österrike skall första gången genomföra en undersökning för år 1999. Den skall avse förhållandena efter gallring och plantering för säsongen 1998/1999.”

I artikel 5.4 första stycket skall orden ”och Grekland” bytas ut mot ”Grekland och Österrike”.

Följande ord skall läggas till i slutet av artikel 6.1: ”från och med säsongen 1999/2000 för Österrike.”

Artikel 6.6 första strecksatsen skall ersättas med följande:

”- för första gången före den 1 oktober 1981 för Tyskland, Frankrike och Luxemburg, före den 1 oktober 1984 för Italien och Grekland, före den 1 oktober 1991 för Spanien och Portugal och före den 1 oktober 1996 för Österrike,”.

4. 382 L 0606: Rådets direktiv 82/606/EEG av den 28 juli 1982 om hur medlemsstaterna skall organisera statistiska undersökningar av inkomsten för fast anställda och säsongsanställda inom jordbruket (EGT nr L 247, 23.8.1982, s. 22), i dess lydelse enligt

- 391 L 0534: Rådets direktiv 91/534/EEG av den 14 oktober 1991 (EGT nr L 288, 18.10.1991, s. 36).

I artikel 1.1 skall följande stycke läggas till:

”Den undersökning som avses i första stycket skall genomföras

- av Finland, Norge och Sverige före den 31 december 1996,

- av Österrike före den 31 december 1997.”

Bilaga 1 punkt 1 skall ha följande lydelse:

”1. För Belgien, Danmark, Tyskland (med undantag av delstaterna Berlin, Bremen, Hamburg och Saarland), Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge Österrike, Finland, Sverige och Förenade kungariket: fast anställda på heltid.”

5. 390 R 0837: Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (EGT nr L 88, 3.4.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 R 3570: Rådets förordning (EEG) nr 3570/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.2.1990, s. 8).

Bilaga 3 skall ersättas med följande:

”BILAGA 3

REGIONER ENLIGT ARTIKEL 6

Medlemsstater Regional indelning
Belgique - België Provinces/Provincies
Danmark -
Deutschland Bundesländer
Ελλάδα Υπηρεσίες περιφεριακής ανάπτυξης (1)
España Comunidades autónomas
France Régions de programme
Ireland -
Italia Regioni (2)
Luxembourg -
Nederland Provincies
Norge Fylker
Portugal NUTS II (1)
Österreich -
Suomi -
Sverige Bidragsområde norr

Bidragsområde söder

Övriga landet
United Kingdom Standard regions
(1) Regionala uppgifter skall lämnas inom tre år från det att denna förordning trätt i kraft.

(2) Inom tre år från det att denna förordning trätt i kraft kan den italienska regionindelningen ändras enligt NUTS I.

6. 393 R 0959: Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål (EGT nr L 98, 24.4.1993, s. 1).

a) Bilaga 6 skall ersättas med följande:

”BILAGA 6

REGIONER ENLIGT ARTIKEL 6

Medlemsstater Regional indelning
Belgique - België Provinces/Provincies - Région walonne/Vlaams gewest
Danmark -
Deutschland Bundesländer
Ελλάδα Υπηρεσίες περιφερεοαλής ανάπτυξης (1)
España Comunidades autónomas
France Régions de programme
Ireland -
Italia Regioni
Luxembourg -
Nederland Provincies
Norge Fylker
Portugal NUTS II (1)
Österreich -
Suomi -
Sverige -
United Kingdom Standard regions
(1) Regionala uppgifter skall lämnas inom tre år från det att denna förordning trätt i kraft.

b) Bilaga 8 skall ersättas med följande:

”BILAGA VIII

AREALER AV MARGINELL BETYDELSE OCH AREALER SOM SKALL TAS MED I DEN NORMALA STATISTIKA UNDERSÖKNINGEN

Cronos-nummer Primär areal eller registrerad areal B DK D GR E F IRL I L NL P UK N A FI S  
1300 B. Torkat baljväxtfrö m _f _f _f _f _f m _f _f _f _f _f m _f _f _f 1
1320 Foderärter - _f _f m m _f m _f _f _f m _f m _f _f _f 2
1311 Andra ärter m m m m m m - m m m m _f m m m m 3
1335 Bondbönor och åkerbönor (inkl. 1338) m - _f _f _f _f m _f m m m _f - _f - - 4
1331 Trädgårdsbönor m - m _f m m - _f m m _f _f - m - - 5
1343 Lupiner - - m m m m - m - - m m - m - - 6
1341 Annat torkat baljväxtfrö - - m _f m m - _f - - m m - m m - 7
1342                                    
1349                                    
1350 C. Rotfrukter _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 8
1360 Potatis _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 9
1370 Sockerbetor _f _f _f _f _f _f _f _f m _f m _f - _f _f _f 10
1381 Foderbetor _f _f _f - m _f _f _f m m m m - m m m 11
1382 Andra rotfrukter m m m m m _f _f _f m m m _f _f m m m 12
1400 D. Industrigrödor _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 13
1420 Raps och rybs _f _f _f - m _f m _f _f _f m _f _f _f _f _f 14
1430 Solrosfrö - - _f _f _f _f - _f - - _f - - _f m - 15
1470 Sojabönor - - m _f m _f - _f - - m - - _f - - 16
1460 + 1520 Spånadslin och linfrö _f m m - - _f m m - m m _f - m m m 17
1490 + 1540 Bomull och bomullsfrö - - - _f _f m - m - - m - - - - - 18
1480 (exkl. 1490) Frö av andra oljeväxter (t.ex. vallmofrö, senapsfrö, sesamfrö) m m m m m m - m _f m m _f - m m m 19
1530 Hampa - - - - - m - m _f - - _f - - - - 20
1550 Tobak m - m _f _f _f - _f - - m - - m - - 21
1560 Humle m - _f - m m m m _f - m m - m - - 22
1570 + 1571 Andra industrigrödor m - m m m m - m m m m _f - m - m 23
2600 E. Summa fodergrödor (från åkermark) _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 24
2610 Grönfoder från åkermark _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 25
2625 Fodermajs _f _f _f m _f _f m _f _f _f _f _f - _f - m 26
2680 Tillfällig slåtter- och betesvall _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f _f 27
2612 Annat grönfoder _f _f _f _f _f _f _f _f _f m _f _f _f _f m _f 28
2671                                    
2672                                    
2673                                    
1600 + 2260 F. Grönsaker _f _f _f _f _f _f m _f m _f _f _f _f _f _f _f 29
3001 G. Blommor och prydnadsväxter m m _f _f m _f m _f m _f m _f m m m m 30
3310 H. Fröodlingar m _f _f _f m _f m _f m _f m m _f m m _f 31
2696 I. Träda inkl. gröngödslingsträda _f _f _f _f _f _f _f _f m _f _f _f _f _f _f _f 32

III. Kvalitetspolitik

1. 392 R 2081: Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT nr L 208, 24.7.1992, s. 1).

Följande mening skall läggas till i artikel 2.7, 10.1 och 17.1:

”För Österrike, Finland, Norge och Sverige skall den frist som här anges räknas från dagen för anslutningen.”

2. 392 R 2082: Rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT nr L 208, 24.7.1992, s. 9).

Följande mening skall läggas till i artikel 7.4:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall offentliggöra dessa uppgifter inom 6 månader efter anslutningen.”

Följande mening skall läggas till i artikel 14.1:

”För Österrike, Finland, Norge och Sverige skall den frist som här anges räknas från dagen för anslutningen.”

B. GEMENSAMMA MARKNADSORGANISATIONER

I. Mjölk och mjölkprodukter

1. 368 R 0985: Rådets förordning (EEG) nr 985/68 av den 15 juli 1968 om fastställande av allmänna föreskrifter för intervention på marknaden för smör och grädde (EGT nr L 169, 18.7.1968, s. 1), i dess lydelse enligt

- 391 R 2045: Rådets förordning (EEG) nr 2045/91 av den 26 juni 1991 (EGT nr L 187, 13.7.1991, s. 1).

I artikel 1.3 b skall följande strecksatser läggas till:

”- betecknat ”meierismør” för norskt smör,

- betecknat ”Teebutter” för österrikiskt kvalitetssmör,

- betecknat ”meijerivoi/mejerismör” för finskt smör,

- betecknat ”svenskt smör” för svenskt smör”.

2. 387 R 0777: Rådets förordning (EEG) nr 777/87 av den 16 mars 1987 om ändring av föreskrifterna för interventionsuppköp på marknaden för smör och skummjölkpulver (EGT nr L 78, 20.3.1987, s. 10), i dess lydelse enligt

- 391 R 1634: Rådets förordning (EEG) nr 1634/91 av den 13 juni 1991 (EGT nr L 150, 15.6.1991, s. 26).

I artikel 1.2 skall ”106 000 ton” ersättas med ”109 000 ton”.

3. 387 R 1898: Rådets förordning (EEG) nr 1898/87 av den 2 juli 1987 om namnskydd av mjölk och mjölkprodukter vid försäljning (EGT nr L 102, 3.7.1987, s. 36), i dess lydelse enligt

- 388 R 0222: Kommissionens förordning (EEG) nr 222/88 av den 22 december 1987 (EGT nr L 28, 1.2.1988, s. 1).

Följande beteckningar skall läggas till i bilagan:

”- kulturmelk

- rømme

- prim

- viili/fil

- smetana

- fil”.

4. 392 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/92 av den 15 juni 1992 om särskilda åtgärder för Kanarieöarna rörande vissa jordbruksprodukter (EGT nr L 173 av den 27 juni 1992, s. 13).

- 393 R 1974: Kommissionens förordning (EEG) nr 1974/93 av den 22 juli 1993 (EGT nr L 180, 23.7.1993, p. 26).

I artikel 2 skall följande stycke läggas till:

”Bilagan kan ändras i enlighet med förfarandet i artikel 30 i förordning (EEG) nr 804/68 för att vid behov utökas med vissa mjölkprodukter med ursprung i Norge och Sverige som svarar mot ögruppens behov och traditionellt exporteras dit.”

5. 392 R 3950: Rådets förordning (EEG) nr 3950/92 av den 28 december 1992 om tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 405, 31.12.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 394 R 0647: Kommissionens förordning (EG) nr 647/94 av den 23 mars 1994 (EGT nr L 80, 24.3.1994, s. 16).

Artikel 3.2 skall ändras på följande sätt:

- Tabellen i första stycket skall ersättas med följande tabell:

(ton)
Medlemsstat Leveranser Direktförsäjning
Belgien 3 066 337 244 094
Danmark 4 454 459 889
Tyskland (1) 27 764 778 100 038
Grekland 625 985 4 528
Spanien 5 200 000 366 950
Frankrike 23 637 283 598 515
Irland 5 233 805 11 959
Italien 9 212 190 717 870
Luxemburg 268 098 951
Nederländerna 10 983 195 91 497
Norge 1 842 000 -
Österrike 2 205 000 367 000
Portugal 1 804 881 67 580
Finland 2 342 000 10 000
Sverige 3 300 000 3 000
Förenade kungariket 14 247 283 342 764
(1) Härav 6 244 566 ton leveranser till uppköpare i de nya tyska delstaterna och 8 801 ton direktförsäljning i dessa delstater.

- Följande stycken skall läggas till:

”För att kompensera österrikiska ”SLOM”-producenter kan den totala leveransmängden för Österrikes leveranskvot ökas till högst 180 000 ton, att fördelas enligt gemenskapslagstiftningen. Denna reserv skall inte vara överlåtbar och får användas endast för dem vars rätt att återuppta produktionen påverkas genom anslutningen.

För att kompensera finska ”SLOM”-producenter kan den totala leveransmängden för Finlands leveranskvot ökas till högst 200 000 ton, att fördelas enligt gemenskapslagstiftningen. Denna reserv skall inte vara överlåtbar och får användas endast för dem vars rätt att återuppta produktionen påverkas genom anslutningen.

För att kompensera norska ”SLOM”-producenter kan den totala leveransmängden för Norges leveranskvot ökas till högst 175 000 ton, att fördelas enligt gemenskapslagstiftningen. Denna reserv skall inte vara överlåtbar och får användas endast för dem vars rätt att återuppta produktionen påverkas genom anslutningen.

Ökningar av den totala mängden och villkor för tilldelning av individuella referensmängder enligt de tre föregående styckena skall beslutas med til lämpning av förfarandet i artikel 11.”

I artikel 4.1 skall följande stycke läggas till:

”För Norge, Österrike och Finland skall dock den 31 mars 1995 gälla som datum i stället för den 31 mars 1993 och för Sverige skall den 31 mars 1996 gälla som datum i stället för den 31 mars 1993.”

I artikel 11 skall följande stycke läggas till:

”För Norge, Österrike, Finland och Sverige skall 1992 utgöra referensår för den mjölk som betecknas som representativ och den representativa genomsnittliga fetthalten för levererad mjölk skall fastställas till 3,87 % för Norge, 4,03 % för Österrike, 4,34 % för Finland och 4,33 % för Sverige.”

II. Nötkött

1. 368 R 0805: Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT nr L 148, 27.6.1968, s. 24), i dess lydelse enligt

- 393 R 3611: Rådets förordning (EEG) nr 3611/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 328, 29.12.1993, s. 7).

I artikel 4b skall följande punkt införas:

”3a. Trots vad som föreskrivs i punkt 3 b skall det totala antalet djur i de regionala ramar som skall upprättas av Norge, Österrike, Finland och Sverige vara följande:

- 175 000 för Norge

- 423 000 för Österrike

- 250 000 för Finland

- 250 000 för Sverige.

I enlighet med förfarandet i artikel 27 skall kommissionen fastställa tillämpningsregler för denna punkt och då särskilt nödvändiga anpassnings- och övergångsregler.”

I artikel 4d skall följande punkt införas:

”1a. Trots vad som föreskrivs i punkt 2-4 skall i Norge, Österrike, Finland och Sverige de individuella ramarna fördelas mellan producenterna på grundval av det totala antal bidragsrättigheter som reserverats för var och en av dessa medlemsstater. Detta totala antal skall vara följande:

- 50 000 för Norge,

- 325 000 för Österrike,

- 55 000 för Finland,

- 155 000 för Sverige.

Detta antal omfattar både de bidragsrättigheter som skall fördelas från början och de nationella reserver som dessa medlemsstater byggt upp.

Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 27 fastställa tillämpningsföreskrifter för detta stycke och då särskilt nödvändiga anpassnings- och övergångsregler.”

2. 390 R 1186: Rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utvidgning av tillämpningsområdet för gemenskapsklassificeringen för slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur (EGT nr L 119, 11.5.1990, s. 32).

Följande stycke skall läggas till i artikel 1.1:

”I Norge och Finland skall de åtgärder som föreskrivs i första stycket vara genomförda den 1 januari 1996.”

III. Humle

1. 371 R 1696: Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle (EGT nr L 175, 4.8.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3124: Rådets förordning (EEG) nr 3124/92 av den 26 oktober 1992 (EGT nr L 313, 30.10.1992, s. 1).

Följande mening skall läggas till i artikel 17.6:

”För Österrike skall tiden vara 5 år från dagen för anslutningen.”

2. 377 R 1784: Rådets förordning (EEG) nr 1784/77 av den 19 juli 1977 om certifiering av humle (EGT nr L 200, 8.8.1977, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1987: Rådets förordning (EEG) nr 1987/93 av den 19 juli 1993 (EGT nr L 182, 24.7.1993, s. 1).

Följande mening skall läggas till i artikel 9:

”Österrike skall lämna dessa uppgifter inom 3 månader efter anslutningen.”

3. 382 R 1981: Rådets förordning (EEG) nr 1981/82 av den 19 juli 1982 om en förteckning över regioner i gemenskapen där produktionsstöd för humle bara beviljas erkända producentgrupper (EGT nr L 215, 23.7.1982, s. 3), i dess lydelse enligt

- 392 R 3337: Rådets förordning (EEG) nr 3337/92 av den 16 november 1992 (EGT nr L 336, 20.11.1992, s. 2).

I förteckningen i bilagan skall följande område läggas till:

”Österrike”.

IV. Utsäde

371 R 2358: Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde (EGT nr L 246, 5.11.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3375: Kommissionens förordning (EG) 3375/93 av den 9 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 9).

I artikel 8 läggs följande stycken till:

”Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får dock Norge och Finland bevilja stöd för

- vissa mängder utsäde

- vissa mängder spannmål för utsäde

som producerats i enbart dessa länder på grund av de särskilda klimatförhållandena.

Inom tre år från dagen för anslutningen skall kommissionen lämna rådet en rapport, baserad på uppgifter som i god tid lämnats av de båda ovan nämnda medlemsstaterna, om verkningarna av det stöd som har lämnats enligt tillstånden samt föreslå rådet de åtgärder som kan behövas. Rådet skall fatta sitt beslut med tillämpning av förfarandet i artikel 3.4.”

V. Ägg och fjäderfä

375 R 2782: Rådets förordning (EEG) nr 2782/75 av den 29 oktober 1975 om produktion och försäljning av kläckägg och kycklingar (EGT nr L 282, 1.11.1975, s. 100), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

a) Artikel 5.2 skall ha följande lydelse:

”Kläckägg skall transporteras i förpackningar som är oklanderligt rena och innehåller ägg av enbart samma slag, samma kategori och från samma slags fjäderfä och som kommer från ett och samma hönseri samt skall i varje fall vara märkta med ”œufs à couver”, ”broedeieren”, ”rugeaeg”, ”Bruteier”, ”αυγά προς εκκόλαψιν”, ”huevos para incubar”, ”eggs for hatching”, ”uova da cova”, ”rugeegg”, ”ovos para incubação”, ”munia haudottavaksi” eller ”kläckägg”.”

b) Artikel 6 skall ha följande lydelse:

”Kläckägg från tredje land får endast importeras om de med minst tre millimeter stora bokstäver är märkta med ursprungsland samt beteckningen ”à couver”, ”broedei”, ”rugeaeg”, ”Brutei”, ”προς εκκόλαψιν”, ”para incubar”, ”hatching”, ”cova”, ”rugeegg”, ”para incubação”, ”haudottavaksi”, ”för kläckning”. Äggförpackningar skall innehålla endast kläckägg av samma slag, av samma kategori och från samma slags fjäderfä och skall ha samma ursprungsland, samma leverantör och i vart fall vara märkta med följande:

a) de uppgifter som skall finnas på äggen,

b) vilket slags fjäderfä som äggen kommer från,

c) leverantörens namn eller firma samt adress.”

VI. Socker

1. 368 R 0206: Rådets förordning (EEG) nr 206/68 av den 20 februari 1968 om rambestämmelser för kontrakt och branschavtal om köp av sockerbetor (EGT nr L 47, 23.2.1968, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Artikel 5.4 skall ersättas med följande:

”4. Då sockerbetorna levereras fritt sockerfabrik i Danmark, Spanien, Finland, Grekland, Irland, Portugal och Förenade kungariket skall avtalet innehålla en bestämmelse om att tillverkaren skall vara med och bära transportkostnaderna och ange en procentandel eller ett belopp för detta.”

b) I artikel 8a skall följande stycke läggas till:

”För Norges, Österrikes, Finlands och Sveriges vidkommande skall

- hänvisningarna till ”marknadsåret 1967/1968” i artikel 4.2, 5.2, 6.2 och 10.2 ersättas med ”marknadsåret 1994/1995”,

- hänvisningarna till ”före sockermarknadsåret 1968/1969” i artikel 5.3 och 8 d ersättas med ”före sockermarknadsåret 1995/1996”.”

2. 381 R 1785: Rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaderna för socker (EGT nr L 177, 1.7.1981, s. 4), i dess lydelse enligt

- 394 R 0133: Rådets förordning (EEG) nr 133/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 22, 27.1.1994, s. 7).

a) I artikel 16a skall följande punkt läggas till:

”2a. Under det första året efter anslutningen får Finland importera råsocker från tredje land till reducerad avgift inom en högsta mängd av 40 000 ton.

Bestämmelserna i föregående stycke skall ses över i samband med att denna förordning omarbetas före utgången av marknadsåret 1994/1995.”

b) Artikel 16a.7 första stycket skall ersättas med följande:

”7. Den begäran om licens som avses i punkt 6 skall ges in till behöriga myndigheter i Portugal och i Finland tillsammans med ett intyg från ett raffinaderi att detta åtagit sig att i Portugal och i Finland, inom sex månader efter importen, raffinera den ifrågavarande mängden råsocker.”

c) I artikel 16a.10 skall inledningsfrasen ersättas med följande:

”Portugal och Finland skall lämna till kommissionen”.

d) Artikel 24.1 första stycket skall ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna fördelar i enlighet med denna artikel inom sitt territorium en A-kvot och en B-kvot mellan varje socker- respektive isoglukosproducerande företag som

- antingen under marknadsåret 1993/1994 erhållit en A-kvot och en B-kvot

- eller, i fråga om Österrike, Finland och Sverige, har producerat socker eller isoglukos under kalenderåret 1994.”

e) Artikel 24.2 skall ersättas med följande:

”2. För tilldelning av A-kvoter och B-kvoter enligt punkt 1 skall följande basmängder gälla:

I. Basmängd A

Region a) Basmängd A socker (1) b) Basmängd A isoglukos (2)
Danmark 328 000,0 -
Tyskland 1 990 000,0 28 882,0
Grekland 290 000,0 10 522,0
Spanien 960 000,0 75 000,0
Frankrike (moderlandet) 2 530 000,0 15 887,0
Frankrike (utomeuropeiska departementen) 466 000,0 -
Irland 182 000,0 -
Italien 1 320 000,0 16 569,0
Nederländerna 690 000,0 7 426,0
Österrike 316 529,0 -
Portugal (fastlandet) 54 545,5 8 093,9
Azorerna 9 090,9 -
Finland 133 433,0 10 845,0
Sverige 336 364,0 -
Benelux 680 000,0 56 667,0
Förenade kungariket 1 040 000,0 21 696,0
(1) I ton raffinerat socker.

(2) I ton torrvara.

II. Basmängd B

Region a) Basmängd B socker (1) b) Basmängd B isoglukos (2)
Danmark 96 629,3 -
Tyskland 612 312,9 6 802,0
Grekland 29 000,0 2 478,0
Spanien 40 000,0 8 000,0
Frankrike (moderlandet) 759 232,8 4 135,0
Frankrike (utomeuropeiska departementen) 46 600,0 -
Irland 18 200 -
Italien 248 250,0 3 902,0
Nederländerna >182 000,0 1 749,0
Österrike 73 881,0 -
Portugal (fastlandet) 5 454,5 1 906,1
Azorerna 909,1 -
Finland 13 343,0 1 085,0
Sverige 33 636,0 -
Benelux 146 000,0 15 583,0
Förenade kungariket 104 000,0 5 787,0
(1) I ton raffinerat socker.

(2) I ton torrvara.

”.

f) I artikel 24.3 skall följande läggas till som nya andra och tredje stycken:

”Följande skall emellertid gälla i fråga om sockerproducerande företag med säte i de stater som här anges:

a) Österrike: A- och B-kvoten för det sockerproducerande företaget motsvarar basmängden A respektive basmängden B som fastställts i punkt 2.I a och 2.II a för Österrike.

b) Finland: A- och B-kvoten för det sockerproducerande företaget motsvarar basmängden A respektive basmängden B som fastställts i punkt 2.I a och 2.II a för Finland.

c) Sverige: A- och B-kvoten för det sockerproducerande företaget motsvarar basmängden A respektive basmängden B som fastställts i punkt 2.I a och 2.II a för Sverige.

Dessutom skall i fråga om isoglukosproducerande företag i Finland A- och B-kvoterna motsvaras av basmängderna A respektive B som fastställts i punkt 2.I b och 2.II b för Finland.”

VII. Vin och spritdrycker

1. 386 R 2392: Rådets förordning (EEG) nr 2392/86 av den 24 juli 1986 om en gemenskapsförteckning över vinodlingar (EGT nr L 208, 31.7.1986, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 23).

I artikel 4.1 första stycket skall följande mening läggas till:

”För Österrike skall förteckningen upprättas inom 2 år från dagen för anslutningen.”

2. 387 R 0822: Rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1566: Rådets förordning (EEG) nr 1566/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 39).

I artikel 9.1 andra stycket a första strecksatsen skall orden ”och Österrike” läggas till efter orden ”i Tyskland”.

3. 387 R 0823: Rådets förordning (EEG) nr 823/87 av den 16 mars 1987 om särskilda bestämmelser för kvalitetsvin från vissa regioner (EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 59), i dess lydelse enligt

- 391 R 3896: Rådets förordning (EEG) nr 3896/91 av den 16 december 1991 (EGT nr L 368, 31.12.1991, s. 3).

Följande punkt skall läggas till i artikel 15.2:

”h) för Österrike:

Följande beteckningar tillsammans med en ursprungsangivelse för vinet:

- Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer, Qualitätswein

- Kabinett oder Kabinettwein

- Qualitätswein besonderer Reife und Leseart oder Prädikatswein

- Spätlese oder Spätlesewein

- Auslese oder Auslesewein

- Beerenauslese oder Beerenauslesewein

- Ausbruch oder Ausbruchwein

- Trockenbeerenauslese oder Trockenbeerenauslesewein

- Eiswein, Strohwein”.

4. 389 R 1576: Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT nr L 160, 12.6.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3280: Rådets förordning (EEG) nr 3280/92 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 3).

a) I artikel 1.4 r skall följande läggas till och betecknas punkt 3:

”Beteckningarna ”Jägertee”, ”Jagertee” och ”Jagatee” skall reserveras för den likör med ursprung i Österrike som är framställd av jordbruksalkohol, essens från vissa alkoholdrycker eller te med tillsats av ett flertal naturliga aromatiska ämnen som anges i artikel 1.2 b i direktiv 88/388/EEG. Alkoholhalten skall vara lägst 22,5 volymprocent. Sockerhalten uttryckt i invertsocker skall vara lägst 100 g per liter.”

b) I artikel 1.4 skall följande läggas till:

”u) Väkevä glögi/Spritglögg

En spritdryck som är framställd genom smaksättning av jordbruksalkohol med naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika och/eller kanel och genom något av följande förfaranden: maceration och/eller destillering, redestillering av alkoholen tillsammans med de ovan nämnda kryddorna, tillsats av naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika eller kanel eller genom en kombination av dessa metoder.

Andra naturliga eller naturidentiska aromämnen av plantextrakter i enlighet med direktiv 88/388/EEG får också användas men aromen av de nämnda kryddorna måste vara framträdande. Innehållet av vin eller vinprodukter får inte överstiga 50 %.”

c) I artikel 4.5 andra stycket a skall följande strecksatser läggas till:

”- hjortron,

- åkerbär,

- tranbär,

- lingon,

- havtorn”.

d) I bilaga II skall de kategorier som här anges kompletteras enligt följande:

Kategori ”5. Brandy”

”Wachauer Weinbrand, Weinbrand Dürnstein”

Kategori ”7. Fruktsprit”

”Wachauer Marillenbrand”

Kategori ”12. Kumminkryddat brännvin”

”Norsk Akevitt/Norsk Akvavit/Norsk Aquavit/Norwegian Aquavit”

”Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit”

Kategori ”14. Likör”

”Finsk bär- eller fruktlikör

Grossglockner Alpenbitter

Mariazeller Magenlikör

Mariazeller Jagasaftl

Puchheimer Bitter

Puchheimer Schlossgeist

Steinfelder Magenbitter

Wachauer Marillenlikör”

Kategori ”15. Spritdrycker”

”Svensk Punsch/Swedish Punsch”.

Följande kategori och beteckningar skall läggas till:

Kategori

”16. Vodka: Norsk Vodka/Norwegian Vodka

Svensk Vodka/Swedish Vodka

Suomalainen Vodka/Finsk Vodka/Vodka of Finland”.

5. 389 R 2389: Rådets förordning (EEG) nr 2389/89 av den 24 juli 1989 om allmänna regler för klassificering av vindruvsorter (EGT nr L 232, 9.8.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 23).

I artikel 3.1 före uttrycket ”- Region i Portugal” skall följande införas:

”- Bundesland i Österrike”.

6. 389 R 2392: Rådets förordning (EEG) nr 2392/89 av den 24 juli 1989 om allmänna regler för beskrivning och presentation av viner och druvmust (EGT nr L 232, 9.8.1989, s. 13), i dess lydelse enligt

- 391 R 3897: Rådets förordning (EEG) nr 3897/91 av den 16 december 1991 (EGT nr L 368, 31.12.1991, s. 5).

I artikel 2.3 i skall första strecksatsen ersättas med följande:

”- ”Landwein” för bordsvin från Tyskland och Österrike”.

7. 389 R 3677: Rådets förordning (EEG) nr 3677/89 av den 7 december 1989 om den totala alkoholhalten uttryckt i volymprocent och den totala syrahalten i vissa importerade kvalitetsviner och om upphävande av förordning (EEG) nr 2931/80 (EGT nr L 360, 9.12.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 2606: Rådets förordning (EEG) nr 2606/93 av den 21 september 1993 (EGT nr L 239, 24.9.1993, s. 6).

Artikel 1.1 a skall upphöra att gälla från och med den 1 mars 1995.

8. 391 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT nr L 149, 14.6.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3279: Rådets förordning (EEG) nr 3279 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 1)

a) I artikel 2.2 skall följande läggas till:

”d) Väkevä viiniglögi/Starkvinsglögg

En aromatiserad dryck som framställts av vin i enlighet med punkt 1 a och vars karakteristiska smak uppkommit genom tillsats av kryddnejlika och/eller kanel som alltid måste tillsättas tillsammans med andra kryddor; denna dryck kan sötas i enlighet med artikel 3 a.”

b) I artikel 2.3 skall följande införas:

”fa Viiniglögi/Vinglögg

En aromatiserad dryck som framställts av rött eller vitt vin och socker samt kryddats huvudsakligen med kanel och/eller kryddnejlika. Om den framställts av vitt vin skall varubeteckningen ”Viiniglögi/Vinglögg” kompletteras med orden ”vitt vin”.

fb Gløgg

En aromatiserad dryck som framställts av rött eller vitt vin och socker samt kryddats huvudsakligen med kanel och/eller kryddnejlika. Om den framställts av vitt vin skall varubeteckningen ”Gløgg” kompletteras med orden ”vitt vin”.”

9. 392 R 2333: Rådets förordning (EEG) 2333/92 av den 13 juli 1992 om allmänna regler för beskrivning och presentation av mousserande vin och pärlande vin (EGT nr L 231 13.8.1992, s. 9).

Artikel 6.6 första stycket a skall ha följande lydelse:

”a) Beteckningarna ”Winzersekt” och ”Hauersekt” skall vara förbehållna mousserande kvalitetsvin framställt i Tyskland respektive Österrike som uppfyller följande villkor:

- Det har framställts av druvor som har skördats på en vingård, inbegripet vingårdar som drivs av producentsammanslutningar, där producenten enligt artikel 5.4 framställer vin av druvor för framställning av mousserande kvalitetsvin.

- Det omsätts av den producent som avses i första strecksatsen och tillhandahålls med etiketter där vingårdens namn, druvsort och årgång anges.”

VIII. Får- och getkött

1. 385 R 3643: Rådets förordning (EEG) nr 3643/85 av den 19 december 1985 om ordningen för import av får- och getkött från vissa tredje länder från och med 1986 (EGT nr L 348, 24.12.1985, s. 2), i dess lydelse enligt

- 392 R 3890: Kommissionens förordning (EEG) nr 3890/92 av den 28 december 1992 (EGT nr L 391, 31.12.192, s. 51).

I fotnot a till artikel 1.1 skall orden ”från Österrike” strykas.

2. 389 R 3013: Rådets förordning (EEG) nr 3013/89 av den 25 september 1989 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött (EGT nr L 289, 7.10.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 394 R 0233: Förordning (EG) nr 233/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 30, 24.1.1994, s. 9).

Följande artiklar skall införas:

”Artikel 5e

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 5a.1-3, 5a.4a, 5a.5 och 5a.6 skall det gälla en total ram för Österrike, Finland och Sverige för beviljande av det bidrag som anges i artikel 5. Det totala antalet bidragsrättigheter som omfattas av denna ram fastställs till

- 205 651 för Österrike,

- 80 000 för Finland,

- 180 000 för Sverige.

Dessa siffror innefattar både de kvantiteter som skall fördelas initialt och de nationella reserver som byggts upp av dessa medlemsstater.

2. Från ovannämnda ram skall individuella begränsningar fastställas för producenter i Österrike, Finland och Sverige senast

- den 31 december 1996 för Österrike,

- den 31 december 1995 för Finland och Sverige.

3. Med tillämpning av förfarandet i artikel 30 skall kommissionen besluta regler för tillämpningen av denna artikel och då särskilt de anpassningar och övergångsbestämmelser som behövs.”

”Artikel 5f

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 5a.1-3, 5a.4 a, 5a.5 och 5a.6 skall det för Norge gälla en total ram för beviljande av det bidrag som anges i artikel 5. Det totala antalet bidragsrättigheter som omfattas av ramen fastställs

- till 1 040 000 för sådana får som ger rätt till bidrag, och

- till ett antal som skall bestämmas före den 30 september 1995 och enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 30 för sådana getter som ger rätt till bidrag. Detta senare antal bestäms enligt artikel 5.5 i denna förordning och enligt artikel 1.5 i förordning (EEG) nr 3493/90, på grundval av de bidrag som beviljats 1991 enligt det nationella stödregistret (PRODUKSJONSTILLEGGSREGISTERET) och skall gälla från och med produktionsåret 1995.

Beloppen innefattar både de kvantiteter som skall fördelas initialt och alla fonder som byggts upp av Norge.

2. Från ovannämnda ram skall det göras en individuell fördelning bland producenter i Norge senast den 31 december 1995.

3. Med tillämpning av förfarandet i artikel 30 skall kommissionen besluta regler för tillämpningen av denna artikel och då särskilt de anpassningar och övergångsbestämmelser som behövs.”

IX. Jordbruksgrödor

1. 392 R 1765: Rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 12), i dess lydelse enligt

- 394 R 0232: Rådets förordning (EEG) 232/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 30, 3.2.1994, s. 7)

I artikel 12 första stycket skall följande strecksats läggas till:

”- de som rör bestämningen av referensområden enligt bilaga V till förmån för de nya medlemsstaterna”.

X. Spannmål

392 R 1766: Rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21), i dess lydelse enligt

- 393 R 2193: Kommissionens förordning (EEG) nr 2193/93 av den 28 juli 1993 (EGT nr L 196, 5.8.1993, s. 22).

a) Följande skall införas i artikel 4.2 efter första strecksatsen:

”- från och med den 1 december till och med den 30 juni för Sverige.

I händelse av att interventionsperioden i Sverige leder till att de produkter som anges i punkt 1 avleds från andra medlemsstater till intervention i Sverige, skall kommissionen anta närmare bestämmelser för att rätta till situationen i enlighet med artikel 23.”

b) I artikel 7.1 skall följande stycke införas:

”I avsaknad av en betydande inhemsk produktion av andra sädesslag för framställning av stärkelse, får produktionsbidrag beviljas för stärkelse som i Finland och Sverige erhålls från korn och havre, så länge det inte medför att stärkelseproduktionen av dessa två sädesslag ökar till mer än

- 50 000 ton i Finland,

- 10 000 ton i Sverige.”

XI. Tobak

392 R 2075: Rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (EGT nr L 215, 30.7.1992, s. 70).

I artikel 8 första stycket skall siffran ”350 000” ersättas med ”350 600”.

XII. Diverse

368 R 0827: Rådets förordning (EEG) nr 827/68 av den 28 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för vissa produkter som finns uppräknade i bilaga II till fördraget (EGT nr L 151, 30.6.1968, s. 16), i dess lydelse enligt

- 393 R 2430: Kommissionens förordning (EEG) nr 2430/93 av den 1 september 1993 (EGT nr L 223, 2.9.1993, s. 9).

Följande skall läggas till i artikel 5:

”Med kommissionens tillstånd kan stöd till produktion och omsättning av renar och renprodukter (KN-nummer ur 0208 och ur 0210) lämnas av Norge, Sverige och Finland under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.”

C. JORDBRUKETS STRUKTUR OCH KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER INOM DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN

1. 375 L 0268: Rådets direktiv 75/268/EEG av den 28 april 1975 om jordbruk i bergsområden och i vissa mindre gynnade områden (EGT nr L 128, 19.5.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 385 R 0797: Rådets förordning (EEG) 797/85 av den 12 mars 1985 (EGT nr L 93, 30.3.1985, s. 1).

I artikel 3.3 skall föjande stycke läggas till:

”De områden som är belägna norr om sextioandra breddgraden och några närliggande områden skall likställas med de områden som anges i första stycket i den utsträckning som de påverkas av mycket svåra klimatförhållanden som gör att växtperioden märkbart förkortas.”

2. 378 R 1360: Rådets förordning (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 om producentgrupper och sammanslutningar av dessa (EGT nr L 166, 23.6.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

a) I artikel 2 skall följande strecksats läggas till:

”- Hela Österrike, Norge och Finland”.

b) Artikel 3.1 första meningen skall ha följande lydelse:

”Vad avser Italien, Grekland, Spanien, Portugal, Norge, Österrike och Finland gäller föreliggande förordning för följande produkter för vilka det finns en produktion i dessa länder:”

3. 390 R 0866: Rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för förädling och saluföring av jordbruksprodukter (EGT nr L 91, 6.4.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 38, 31.12.1993, s. 26).

I artikel 3.2 skall följande mening läggas till:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall lägga fram dessa planer inom 3 månader från anslutningen.”

4. 391 R 2328: Rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättring av jordbrukstrukturernas effektivitet (EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

a) Följande punkt skall läggas till i artikel 19:

”4. Vid tillämpningen av denna artikel skall alla utsatta områden i Finland betraktas som bergsområden enligt artikel 3.3 i direktiv 75/268/EEG.”

b) Följande mening skall införas i artikel 31.1 första stycket:

”Beräkningarna för Österrike, Finland, Norge och Sverige skall avse tiden 1995-1999.”

c) Följande mening skall införas i artikel 31.4 första stycket:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall lämna dessa uppgifter inom 3 månader efter anslutningen.”

5. 392 R 2078: Rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med kraven på miljöhänsyn och naturvård (EGT nr L 215, 30.6.1992, s. 85).

Följande stycke skall läggas till i artikel 7.1:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall inom 6 månader efter anslutningen lämna kommissionen det material som avses i första stycket.”

6. 392 R 2080: Rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket (EGT nr L 215, 30.6.1992, s. 96).

Följande stycke skall läggas till i artikel 5.1:

”Österrike, Finland, Norge och Sverige skall inom 6 månader efter anslutningen lämna kommissionen det material som avses i första stycket.”

D. LAGSTIFTNING OM VÄXTSKYDD OCH EKOLOGISKT JORDBRUK

I. Växtskydd

1. 377 L 0093: Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot införande i gemenskapen av skadegörare på växter och växtprodukter och mot deras spridning inom gemenskapen (EGT nr L 26, 31.01.1977, s. 20), i dess lydelse enligt

- 393 L 0110: Rådets direktiv 93/110/EG av den 9 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 19).

a) Bilaga I del B skall ändras på följande sätt:

- I avsnitt a punkt 1 skall bokstäverna ”S, FI” läggas till i den högra kolumnen.

- I avsnitt a skall följande läggas till efter punkt 1:

”1a Globodera pallida FI

(Stone) Behrens ”.

- I avsnitt a punkt 2 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”S (Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar och Gotlands län)”.

- I avsnitt b punkt 1 skall bokstäverna ”S, FI” läggas till i den högra kolumnen.

- I avsnitt b punkt 2 skall bokstäverna ”S, FI” läggas till i den högra kolumnen.

b) Bilaga II del B skall ändras på följande sätt:

I avsnitt b punkt 2 skall bokstäverna ”A, FI, N” läggas till i den högra kolumnen.

c) Bilaga III skall ändras på följande sätt:

I punkt 1 skall bokstäverna ”A, FI, N” läggas till i den högra kolumnen.

d) Bilaga IV del B skall ändras på följande sätt:

- Bokstäverna ”S, FI” skall läggs till i den högra kolumnen i punkterna 20.1, 20.2, 22, 23, 24, 25.1, 25.2, 26, 27 och 30.

- Följande skall läggas till efter punkt 20.2:

       
20.3. Knölar av Solanum Tuberosum Utan att det påverkar tillämpningen av kraven i del A.II.19.1, A.II.19.2 och A.II.19.5, officiell förklaring att de bestämmelser om Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens följs som står i överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 69/465/EEG FI
”.

- Bokstäverna ” A, FI, N” skall läggas till i den högra kolumnen i punkt 21.

2. 392 L 0076: Kommissionens direktiv 92/76/EEG av den 6 oktober 1992 om att erkänna skyddade zoner som utsätts för särskilda växtskyddsrisker i gemenskapen (EG nr L 305, 21.10.1992, s. 12).

a) Följande skall läggas till i artikel 1:

”Vad avser Österrike, Finland, Norge och Sverige, skall nämnda områden vara erkända för tiden fram till den 31 december 1996.”

b) Bilagan skall ändras på följande sätt:

i) I avsnitt a punkt 2 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”Finland, Sverige”.

ii) I avsnitt a skall följande läggas till efter punkt 5:

   
”5a Globodera pallida (Stone) Behrens Finland
5b Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens Finland

.

iii) I avsnitt a punkt 12 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”Sverige (Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Gotlands län).”

iv) I avsnitt b punkt 2 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”Österrike, Finland, Norge”.

v) I avsnitt d punkt 1 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”Finland, Sverige”.

vi) I avsnitt d punkt 2 skall följande läggas till i den högra kolumnen:

”Finland, Sverige”.

II. Ekologiskt jordbruk

391 R 2092: Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT nr L 198, 22.7.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 0094: Kommissionens förordning (EEG) nr 94/92 av den 14 januari 1992 (EGT nr L 11, 17.1.1992, s. 14),

- 392 R 1535: Kommissionens förordning (EEG) nr 1535/92 av den 15 juni 1992 (EGT nr L 162, 16.6.1992, s. 15),

- 392 R 2083: Rådets förordning (EEG) nr 2083/92 av den 14 juni 1992 (EGT nr L 208, 24.7.1992, s. 15),

- 393 R 2608: Kommissionens förordning (EEG) nr 2608/93 av den 23 september 1993 (EGT nr L 239, 24.9.1993, s. 10).

- 394 R 0468: Kommissionens förordning (EG) nr 468/94 av den 2 mars 1994 (EGT nr L 59, 3.3.1994, s.1).

a) I artikel 2 skall följande strecksatser läggas till:

   
- På finska: luonnonmukainen
- På norska: økologisk
- På svenska: ekologisk
”.

b) Bilaga 5 skall ändras på följande sätt:

i) Den text i bilagan som avser tyska språket skall ha följande lydelse:

   
D: Ökologische Agrarwirtschaft - EWG Kontrollsystem, eller Biologische Landwirtschaft - EWG Kontrollsystem
”.

ii) Följande skall läggas till:

   
FI: Luonnonmukaien maataloustuotanto - ETY:n valvontajärjestelmä/Ekologiskt jordbruk - EEG-kontrollsystem
N: Økologisk landbruk - EØF-kontrollordning
S: Ekologiskt jordbruk - EEG-kontrollsystem
”.

E. VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH ZOOTEKNISK LAGSTIFTNING

I. Veterinärlagstiftning

Del 1 - Grundläggande texter

KAPITEL I

Övergripande texter

1. 390 L 0675: Rådets direktiv 90/675/EEG av den 10 december 1990 om principer för anordnande av veterinärkontroller av produkter som förs in i gemenskapen från tredje land (EGT nr L 373, 31.12.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 391 L 0496: Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56),

- 392 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/92 av den 15 juni 1992 (EGT nr L 173, 27.6.1992, s. 13),

- 392 D 0438: Rådets beslut 92/438/EEG av den 13 juli 1992 (EGT nr L 243, 25.8.1992, s. 27),

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1992, s. 49).

a) Följande artikel skall införas:

”Artikel 18a

1. Österrike skall ha en frist på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande för att införa det kontrollsystem som fastställs i detta kapitel. Under den övergångstiden skall Österrike til lämpa de bestämmelser som kommer att fastställas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande i enlighet med förfarandet i artikel 24. De bestämmelserna skall säkerställa att alla nödvändiga kontroller utförs så nära gemenskapens yttre gräns som möjligt.

2. Finland skall ha en frist på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande för att införa det kontrollsystem som fastställs i detta kapitel. Under den övergångstiden skall Finland til lämpa de bestämmelser som kommer att fastställas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande i enlighet med förfarandet i artikel 24. De bestämmelserna skall säkerställa att alla nödvändiga kontroller utförs så nära gemenskapens yttre gräns som möjligt.”

b) I artikel 31 skall ”särskilt Österrike och Finland” införas efter ”Medlemsstaterna”.

c) I bilaga 1 skall följande text läggas till:

”13. Österrikes territorium

14. Finlands territorium

15. Norges territorium

16. Sveriges territorium”.

2. 391 L 0496: Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av principer för organisationen av veterinärkontroller av djur som förs in i gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56), i dess lydelse enligt

- 391 L 0628: Rådets direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 (EGT nr L 340, 11.12.1991, s. 17),

- 392 D 0438: Rådets direktiv 92/438/EEG av den 13 juli 1992 (EGT nr L 243, 25.8.1992, s. 27).

a) Följande artikel skall införas:

”Artikel 17a

Österrike och Finland skall ha en frist på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande för att införa det kontrollsystem som fastställs i detta kapitel. Under den övergångstiden skall Österrike och Finland tillämpa de bestämmelser som kommer att fastställas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande i enlighet med förfarandet i artikel 23. De bestämmelserna skall säkerställa att alla nödvändiga kontroller utförs så nära gemenskapens yttre gräns som möjligt.”

b) I artikel 29 skall ”särskilt Österrike och Finland” införas efter ”Medlemsstaterna”.

KAPITEL 2

Djurhälsa

A. HANDEL OCH UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN

1. 364 L 0432: Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT nr 121, 29.7.1964, s. 1977/64), i dess lydelse enligt

- 392 L 0102: Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 (EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32).

a) I artikel 2 o skall följande läggas till:

”- Österrike: Bundesland

- Finland: Lääni/län

- Norge: fylke

- Sverige: län”.

b) I artikel 3.2 e skall följande läggas till:

”Fram till den 1 januari 1996 får dock nötkreatur och svin med ursprung i Finland och Norge identifieras genom märkning som är officiellt godkänd av den behöriga myndigheten i var och en av de medlemsstaterna. De behöriga finska och norska myndigheterna skall lämna alla uppgifter om märkningens kännetecken till kommissionen och de andra medlemsstaterna.”

c) I artikel 4a.3 skall följande stycke läggas till:

”Dessutom skall, under en övergånsperiod på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, ett serologiskt prov med negativt resultat utföras på alla levande svindjur, inbegripet vildsvin, som skall levereras till Finland från en sådan region som definieras i artikel 2 o och i vilken vesikulär svinsjuka (SVD) har förekommit. Detta prov kommer att krävas under tolv månader efter det senaste sjukdomsfallet i den regionen.”

d) I artikel 4b skall följande stycke läggas till:

”Dessutom skall, under en övergånsperiod på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, ett serologiskt prov med negativt resultat utföras på alla levande svindjur, inbegripet vildsvin, som skall levereras till Finland, Norge eller Sverige från en sådan region som definieras i artikel 2 o och i vilken klassisk svinpest har förekommit. Detta prov kommer att krävas under tolv månader efter det senaste sjukdomsfallet i den regionen. Om det är nödvändigt får regler för tillämpningen av detta stycke antas i enlighet med förfarandet i artikel 12.”

e) Följande artikel skall införas:

”Artikel 8a

Vad gäller PRRS (porcine respiratory and reproductive syndrome) och under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, skall ett serologiskt prov med negativt resultat utföras på alla levande svindjur, inbegripet vildsvin, som skall levereras till Sverige från en sådan region som definieras i artikel 2 o och i vilken PRRS har konstaterats officiellt. Detta prov kommer att krävas under tolv månader efter det senaste sjukdomsfallet i den regionen. Regler för til lämpningen av detta stycke skall beslutas enligt förfarandet i artikel 12.”

f) I artikel 9 skall följande punkter läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de program som Sverige lämnar in för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustuläs vulvovaginit (IBR/IPV) hos nötkreatur och Aujeszky's sjukdom hos svin. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelser avseende de ovannämnda sjukdomarna som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 12.

5. Kommissionen skall granska det program som Österrike lämnar in för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustuläs vulvovaginit (IBR/IPV) hos nötkreatur. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas innan anslutningsfördraget träder i kraft.

6. Kommissionen skall granska de program som Finland och Norge lämnar in för infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustulös vulvovaginit (IBR/IPV) hos nötkreatur och Aujeszky's sjukdom hos svin. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas innan anslutningsfördraget träder i kraft.”

g) I artikel 10 skall följande punkter läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de skäl som Sverige redovisar rörande paratuberkulos, leptospiros (Leptospira hardjo), Campylobakter foetus infektion (genital form) och Trichomonas foetus infektion hos nötkreatur och TGE (transmissible gastroenteritis), leptospiros (Leptospira pomona) och PED (porcine epidemic diarrhoea) hos svin. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelser avseende de ovannämnda sjukdomarna som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 12.

5. Kommissionen skall granska de skäl som Finland och Norge redovisar beträffande infektiös bovin rhinotrakeit/infektiös pustuläs vulvovaginit (IBR/IPV) hos nötkreatur och Aujeszky's sjukdom hos svin. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas innan anslutningsfördraget träder i kraft.”

h) Följande artikel skall införas:

”Artikel 10a

1. I väntan på att de ändringar som skall göras i detta direktiv skall träda i kraft, skall, på bestämmelseorten, bestämmelserna om salmonella i det kontrollprogram som tillämpas av Finland, Norge och Sverige tillämpas på sådana nötkreatur och svin för avel, produktion eller slakt som är avsedda för de medlemsstaterna. Om det konstateras att djuren är positiva, skall samma bestämmelser til lämpas på dem som på djur med ursprung i de medlemsstaterna. Dessa bestämmelser skall inte til lämpas på djur från anläggningar som är underkastade ett program som erkänts som likvärdigt i enlighet med förfarandet i artikel 12.

2. De garantier som fastställs i punkt 1 är inte tillämpliga förrän kommissionen har godkänt de kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige skall lämna in. Kommissionen skall fatta sitt beslut innan anslutningsfördraget träder i kraft, så att de handlingsprogram och garantier som avses i punkt 1 är tillämpliga när anslutningsfördraget träder i kraft.”

i) I punkt 12 i bilaga B skall följande läggas till:

   
m) Österrike: Bundesanstalt für Tierseuchenbekämpfung, Mödling,
n) Finland: Central Laboratory, Tuberculin Section, Weybridge, England,
o) Norge: Veterinærinstituttet, Oslo,
p) Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

j) I punkt 9 i bilaga C skall följande läggas till:

   
m) Österrike: Bundesanstalt für Tierseuchenbekämpfung, Mödling,
n) Finland: Eläinlääkintä-ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors,
o) Norge: Veterinriænstituttet, Oslo,
p) Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

k) I mall I punkt 4, mall II punkt 5, mall III punkt 4 och mall IV punkt 5 i bilaga F skall följande läggas till:

   
m) Österrike: Amtstierarzt
n) Finland: kunnaneläinlääkäri eller kaupungineläinlääkäri eller läänineläinlääkäri/kommunalveterinär eller stadsveterinär eller länsveterinär
o) Norge: distriktsveterinær
p) Sverige: länsveterinär, distriktsveterinär eller gränsveterinär
”.

l) I kapitel II A.2 i bilaga G skall följande läggas till:

   
m) Österrrike: Bundesanstalt für Tierseuchenbekämpfung, Mödling
n) Finland: Eläinlääkintä-ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
o) Norge: Veterinriænstituttet, Oslo
p) Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

2. 391 L 0068: Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med får och getter (EGT nr L 46, 19.2.1991, s. 19).

a) I artikel 8 skall följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de skäl som Sverige redovisar rörande ovin paratuberkulos och smittsam juverinflammation hos får. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelser om de ovannämnda sjukdomarna som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 15.”

b) Följande artikel skall införas:

”Artikel 8a

Vad gäller Finland och Norge skall kommissionen på deras begäran och för tillämpningen av artikel 7 och 8 anordna de nödvändiga undersökningarna för de sjukdomar som förtecknas under rubrikerna II och III i bilaga B, så att det, om det är nödvändigt, är möjligt att anta ändamålsenliga beslut enligt förfarandet i artikel 15 före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

c) I bilaga A kapitel 1 II 2 i skall följande mening läggas till:

”Denna bestämmelse skall, i enlighet med förfarandet i artikel 15, ses över innan anslutningsfördraget träder i kraft för att eventuella ändringar skall kunna göras.”

3. 390 L 0426: Rådets direktiv 90/426/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsovillkor vid rörelse och import av hästdjur från tredje land (EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 42), i dess lydelse enligt

- 390 L 0425: Rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 (EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 29),

- 391 L 0496: Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56),

- 392 D 0130: Kommissionens beslut 92/130/EEG av den 13 februari 1992 (EGT nr L 47, 22.2.1992, s. 26),

- 392 L 0036: Rådets direktiv 92/36/EEG av den 29 april 1992 (EGT nr L 157, 10.6.1992, s. 28).

I fotnot c i bilaga C skall följande läggas till:

   
Österrike: ”Amtstierarzt”
Finland: ”kunnaneläinlääkäri eller kaupungineläinlääkäri eller läänineläinlääkäri/kommunalveterinär eller stadsveterinär eller länsveterinär”
Norway: ”distriktsveterinær”
Sweden: ”länsveterinär, distriktsveterinär eller gränsveterinär”
”.

4. 390 L 0539: Rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg (EGT nr L 303, 31.10.1990, s. 6), i dess lydelse enligt

- 391 L 0494: Rådets direktiv 91/494/EEG av den 26 juni 1991 (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 35),

- 391 L 0496: Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56),

- 392 D 0369: Kommissionens beslut 92/369/EEG av den 24 juni 1992 (EGT nr L 195, 14.7.1992, s. 25),

- 392 L 0065: Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 54),

- 393 L 0120: Rådets direktiv 93/120/EEG av den 22 december 1993 (EGT nr L 340, 31.12.1993, s. 35).

a) I artikel 5 skall följande punkt läggas till:

”d) Vad gäller salmonella skall fjäderfän avsedda för Finland, Norge och Sverige uppfylla de villkor som fastställs i enlighet med artikel 9a, 9b och 10b.”

b) Följande artiklar skall införas:

”Artikel 9a

1. Vad gäller salmonella får Finland, Norge och Sverige lämna in ett kontrollprogram till kommissionen rörande flockar av avelsfjäderfä och flockar av daggamla kycklingar avsedda att föras samman med flockar av avelsfjäderfä eller flockar av fjäderfä för produktion.

2. Kommissionen skall granska kontrollprogrammen. Efter den granskningen skall kommissionen om det är berättigat och i enlighet med förfarandet i artikel 32 ange de allmänna eller begränsade tilläggsgarantier som får krävas för leveranser till Finland, Norge och Sverige. De garantierna skall vara likvärdiga med dem som Finland, Norge respektive Sverige tillämpar på nationell nivå. Ändamålsenliga beslut skall antas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

Artikel 9b

1. Vad gäller salmonella, och i väntan på att gemenskapsregler skall antas, får Finland, Norge och Sverige lämna in kontrollprogram till kommissionen rörande flockar av värphöns (produktionsfjäderfä som är uppfödda för att producera ägg för konsumtion).

2. Kommissionen skall granska kontrollprogrammen. Efter den granskningen skall kommissionen om det är berättigat och i enlighet med förfarandet i artikel 32 ange de allmänna eller begränsade tilläggsgarantier som får krävas för leveranser till Finland, Norge och Sverige. De garantierna skall vara likvärdiga med dem som Finland, Norge respektive Sverige tillämpar på nationell nivå. Dessutom skall hänsyn tas till Vetenskapliga veterinärmedicinska kommitténs yttrande vad gäller vilka salmonellaserotyper som skall tas upp på listan över invasiva serotyper för fjäderfä. Ändamålsenliga beslut skall antas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

c) Följande artikel skall införas:

”Artikel 10b

1. Vad gäller salmonella och sådana serotyper som inte nämns i kapitel III A i bilaga 2, skall leveranser av fjäderfä för slakt avsedda för Finland, Norge och Sverige kontrolleras genom mikrobiologisk provtagning genom urval i ursprungsanläggningen i enlighet med de bestämmelser som rådet fastställer på förslag av kommissionen före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

2. Omfattningen av det prov som avses i punkt 1 och de metoder som skall användas skall fastställas med beaktande av Vetenskapliga veterinärmedicinska kommitténs yttrande och det kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige skall lämna in till kommissionen.

3. Det prov som avses i punkt 1 skall inte utföras på fjäderfän för slakt från en anläggning som är underkastad ett program som är erkänt som likvärdigt med det som avses i punkt 2 i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 32.”

d) I artikel 12.2 skall följande stycke läggas till:

”Vad gäller Finland, Norge och Sverige skall ändamålsenliga beslut beträffande statusen som ”icke-vaccinationszon mot Newcastlesjukan” antas i enlighet med förfarandet i artikel 32 före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

e) I artikel 13 skall följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de program som Sverige lämnar in för infektiös bronkit (IB). Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelser avseende den ovannämnda sjukdomen som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 32.”

f) I artikel 14 skall följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de skäl som Sverige redovisar för TRT/SHS (turkey rhinotracheitis/swollen-head syndrome), ILT (infektiös laryngotrakeit), EDS-76 (egg drop syndrome) och hönskoppor. Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande til lämpa de nationella bestämmelser avseende de ovannämnda sjukdomarna som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 32.”

g) I bilaga 1.1 skall följande läggas till:

   
Österrike: Bundesantalt für Virusseuchenbekämpfung bei Haustieren, Wien-Hetzndorf
Finland: Eläinlääkintä- ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
Norge: Veterinærinstituttet, Oslo
Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

5. 391 L 0067: Rådets direktiv 91/67/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av djur och produkter från vattenbruk (EGT nr L 46, 19.2.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 L 0054: Rådets direktiv 93/54/EEG av den 24 juni 1993 (EGT nr L 175, s. 34).

a) I artikel 12 skall följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de program som Sverige lämnar in för infektiös pankreasnekros (IPN), renibakterios (BKD), furunkulos och yersinios (ERM). Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 til lämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande til lämpa de nationella bestämmelser avseende de ovannämnda sjukdomarna som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 26.”

b) I artikel 13 skall följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen skall så snart som möjligt granska de skäl som Sverige redovisar för SVC (spring viraemia of carp). Efter den granskningen får bestämmelserna i punkt 2 tillämpas om det är berättigat. Ändamålsenliga beslut enligt punkt 2 skall antas så snart som möjligt. I väntan på de besluten får Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelser avseende den ovannämnda sjukdomen som var i kraft före den dagen. Ettårsperioden får om det är nödvändigt förlängas i enlighet med förfarandet i artikel 26.”

c) Följande artiklar skall läggas till:

”Artikel 28a

Leveranser till eller från Finland av fisk, ägg, rom eller mjölke för jordbruksdrift eller utplantering skall inte tillåtas under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

Artikel 28b

Leveranser till eller från Norge av fisk och skaldjur för jordbruksdrift eller utplantering skall inte til låtas under en övergångstid på ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande. På begäran av Norge och i enlighet med förfarandet i artikel 26 skall den perioden förlängas med ett år i sänder. Övergångstiden skall inte vara längre än fem år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

Artikel 28c

I enlighet med förfarandet i artikel 26 får ändamålsenliga beslut fattas om att godkänna de program som Finland, Norge och Sverige lämnar in för de sjukdomar som avses i lista II i bilaga A. Dessa beslut skall träda i kraft antingen vid anslutningen eller under de övergångstider som fastställs i artikel 28a och 28b. I sådana fall skall den fyraårstid som fastställs i bilaga B.I.B förkortas till tre år för Finland, samt två kontroller för varje anläggning göras under den tiden. Vad gäller Norge skall hänsyn tas till historiska uppgifter om infektiös hematopoetisk nekros (IHN) och viral hemorrhagisk septikemi (VHS).”

6. 392 L 0065: Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte omfattas av de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 54).

a) I artikel 3 skall följande stycke läggas till:

”I avvaktan på gemenskapsbestämmelser om ormar och andra reptiler får Sverige behålla sina nationella bestämmelser om leveranser av sådana djur till Sverige.”

b) I artikel 6.A.2 b skall följande mening läggas till:

”I dessa beslut skall hänsyn tas till idisslare som föds upp i gemenskapens arktiska regioner.”

c) I artikel 6.A.2 skall följande punkt läggas till:

”c) Bestämmelser om leukos får antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.”

d) I artikel 6.A.3 skall följande punkter läggas till:

”e) Vad gäller vesikulär svinsjuka (SVD) skall, under en övergångstid på tre år från och med dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, ett serologiskt prov med negativt resultat utföras på svindjur som skall levereras till Finland och kommer från en region enligt definitionen i artikel 2 o i direktiv 64/432/EEG där vesikulär svinsjuka (SVD) har förekommit. Detta prov kommer att krävas under de tolv månader som följer på det senaste sjukdomsfallet i den regionen.

f) Vad gäller klassisk svinpest skall, under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, ett serologiskt prov med negativ reaktion tas på svindjur för sändningar till Finland, Norge och Sverige från en region enligt definitionen i artikel 2 o i direktiv 64/432/EEG där klassisk svinpest har förekommit. Detta prov kommer att krävas under de tolv månader som följer på det senaste sjukdomsfallet i den regionen. Vid behov får föreskrifter för tillämpningen av denna punkt antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.

g) Vad gäller PRRS (porcine respiratory and reproductive syndrome) skall, under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, ett serologiskt prov med negativ reaktion tas på svindjur för sändningar till Sverige från en region enligt definitionen i artikel 2 o i direktiv 64/432/EEG där PRRS har förekommit. Detta prov kommer att krävas under de tolv månader som följer på det senaste sjukdomsfallet i den regionen. Föreskrifter för tillämpningen av denna punkt skall antas enligt förfarandet i artikel 26.”

e) Följande artikel skall läggas till:

”Artikel 10a

Vad gäller rabies skall - enligt förfarandet i artikel 26 sedan den utredning lagts fram som saken kräver - artikel 9 och 10 ändras så att hänsyn tas till situationen i Finland, Norge och Sverige och så att samma bestämmelser kommer att gälla för dessa länder som för medlemsstater i en motsvarande situation.”

f) I artikel 13.2 skall följande punkt läggas till:

”e) Sverige skall få en frist på två år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande för att införa de bestämmelser som gäller organisationer, institutioner och centraler.”

g) I artikel 22 skall följande stycke läggas till:

”Bilaga B skall ses över innan anslutningsfördraget träder i kraft och då särskilt för att ändra förteckningen över sjukdomar och inkludera de som idisslare och svindjur är mottagliga för och de som är överförbara genom fårsperma, ägg (ova) och embryon.”

h) I bilaga C.2 a skall följande läggas till:

”Kommissionen får dock bemyndiga en medlemsstat att tillåta att djur av annat ursprung förs till en godkänd organisation, institution eller central om den behöriga myndigheten inte kan finna en tillfredsställande lösning för sådana djur. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en plan som innehåller ytterligare veterinärgarantier för sådana fall.”

7. 372 L 0461: Rådets direktiv 72/461/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem som påverkar handeln inom gemenskapen med färskt kött (EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 24), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1992, s. 49).

I bilagan punkt 2 tredje strecksatsen skall följande läggas till:

”- ETY”.

B. BEKÄMPNINGSÅTGÄRDER

1. 385 L 0511: Direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT nr L 315, 26.11.1985, s. 11), i dess lydelse enligt

- 390 L 0423: Rådets direktiv 90/423/EEG av den 26 juni 1990 (EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 13),

- 392 D 0380: Kommissionens beslut 92/380/EEG av den 2 juli 1992 (EGT nr L 198, 17.7.1992, s. 54).

a) I bilaga A skall följande läggas till:

”Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala”.

b) I bilaga B skall följande läggas till:

   
Österrike: Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung bei Haustieren, Wien-Hetzendorf
Finland: Statens Veterinære Institut for virusforskning, Lindholm, Danmark Animal Virus Research Institute, Pirbright, Woking, Surrey, Förenade kungariket
Norge: Statens Veterinære Institut for Virusforskning, Lindholm, Danmark Animal Virus Research Institute, Pirbright, Woking, Surrey, Förenade kungariket
Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

2. 380 L 0217: Rådets direktiv 80/217/EEG av den 22 januari 1980 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (EGT nr L 47, 21.2.1980, s. 11), i dess lydelse enligt

- 393 D 0384: Rådets beslut 93/384/EEG av den 14 juni 1993 (EGT nr L 166, 8.7.1993, s. 34).

I bilaga 2 skall följande text läggas till efter ”Portugal: Laboratorio Nacional de Investigaçõ Veterinaria, Lisboa”:

   
Österrike: Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung bei Haustieren, Wien-Hetzendorf
Finland: Statens Veterinære Institut for virusforskning, Lindholm, Danmark
Norge: Statens Veterinære Institut for virusforskning, Lindholm, Danmark
Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

3. 392 L 0035: Rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om fastställande av regler för kontroll av och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest (EGT nr L 157, 10.6.1992, s. 19).

I bilaga 1 A skall följande text läggas till:

   
Österrike Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung, Wien-Hetzendorf
Finland Statens Veterinære Institut for Virusforskning, Lindholm, 4771 Kalvehave, Danmark
Norge Statens Veterinäre Institut for Virusforskning, Lindholm, 4771 Kalvehave, Danmark
Sverige Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

4. 392 L 0040: Rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (EGT nr L 167, 22.6.1992, s. 1).

I bilaga 4 skall följande text läggas till:

   
Österrike Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung, Wien-Hetzendorf
Finland Eläinlääkintä-ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
Norge Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige
Sverige Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

5. 392 L 0066: Rådets direktiv 92/66/EEG av den 14 juli 1992 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av newcastlesjukan (EGT nr L 260, 5.9.1992, s. 1).

I bilaga 4 skall följande läggas till:

   
Österrike Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung, Wien-Hetzendorf
Finland Eläinlääkintä-ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
Norge Veterinärinstituttet, Oslo
Sverige Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

6. 393 L 0053: Rådets direktiv 93/53/EEG av den 24 juni 1993 om gemenskapens minimiåtgärder för bekämpning av vissa fisksjukdomar (EGT nr L 175, 19.7.1993, s. 23).

I bilaga A skall följande läggas till:

   
Österrike: Institut für Fischkunde, Veterinärmedizinische Universität, Wien
Finland: Eläinlääkintä ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
Norge: Veterinærinstituttet, Oslo
Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

7. 392 L 0119: Rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (swine vesicular disease, SVD) (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 69).

I bilaga 2.5 skall följande läggas till:

   
Österrike: Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung, Wien-Hetzendorf
Finland: Eäinlääkintä-ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors
Norge: Statens Veterinære Institut for Virusforskning, Lindholm, 4771 Kalvehave, Danmark
Sverige: Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala
”.

KAPITEL 3

Folkhälsa

1. 364 L 0433: Rådets Direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienkrav vid framställning och saluföring av färskt kött (EGT nr 121, 29.7.1964, s. 2012/64), i dess lydelse enligt

- 391 L 0497: Rådets direktiv 91/497/EEG av den 29 juli 1991 (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 69),

- 392 L 0005: Rådets direktiv 92/5/EEG av den 10 februari 1992 (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 1).

a) I artikel 3.1 A f ii, skall följande strecksats läggas till:

”- i fråga om kött avsett för Finland, Norge och Sverige vara märkt så som anges i del IV tredje strecksatsen i bilaga 4”.

b) I artikel 4.A skall följande ord införas efter datumet ”den 1 januari 1993” i det inledande stycket:

”med undantag av Österrike, Finland, Norge och Sverige, där datumet skall vara den 1 januari 1995”.

c) I artikel 4.A skall följande ord införas efter datumet ”den 31 december 1991” i det inledande stycket:

”med undantag av Österrike, Finland, Norge och Sverige, där datumet skall vara den 31 december 1993”.

d) I artikel 5 skall följande punkter läggas till:

”3. I fråga om salmonella skall, i väntan på att de gemenskapsbestämmelser som avses i punkt 2 antas, följande regler gälla för sådant kött som är avsett för Finland, Norge och Sverige:

a) Köttleveranserna skall ha kontrollerats genom mikrobiologiska stickprov i ursprungsanläggningen i enlighet med regler som skall fastställas av rådet på förslag av kommissionen före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

b) i) Sådana kontroller som anges i a skall inte göras på köttleveranser till anläggningar för pastörisering, sterilisering eller någon annan behandling med motsvarande verkan.

ii) Under en period av tre år från och med dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande skall emellertid det kött som anges i punkt i omfattas av de regler som fastställs i de kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige tillämpar. I detta hänseende kommer detta kött att omfattas av samma åtgärder som gäller för kött med ursprung i Finland, Norge och Sverige. Före utgången av denna treårsperiod skall denna bestämmelse ses över och eventuellt ändras i enlighet med förfarandet i artikel 16.

c) Sådana kontroller som anges i a skall inte göras på kött med ursprung i en anläggning som omfattas av ett program som erkänts som likvärdigt med det program som anges i punkt 4, i enlighet med förfarandet i artikel 16.

4. Garantierna enligt punkt 3 skall gälla först efter det att kommissionen godkänt de kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige skall lägga fram. Kommissionens beslut måste fattas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, för att kontrollprogrammen och garantierna skall vara tillämpliga från dagen för ikraftträdandet.”

e) I kapitel XI 50 a första strecksatsen i bilaga 1 skall följande bokstavsbeteckningar läggas till:

”AT - FI - NO - SE”.

f) I kapitel XI 50 a andra strecksatsen och 50 b tredje strecksatsen i bilaga 1 skall följande läggas till:

”eller ETY”.

g) I del IV i bilaga 4 skall följande strecksats läggas till:

”- är avsett för Finland, Norge eller Sverige 4:

i) den kontroll som anges i artikel 5.3 a har genomförts 4,

ii) köttet är avsett för beredning 4

iii) köttet kommer från en anläggning som omfattas av ett sådant program som anges i artikel 5.3 c 4”.

2. 391 L 0498: Rådets direktiv 91/498/EEG av den 29 juli 1991 om villkoren för beviljande av tillfälliga och begränsade avvikelser från särskilda hälsoföreskrifter inom gemenskapen beträffande framställning och marknadsföring av färskt kött (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 105).

a) I artikel 2.1 skall följande införas efter datumet den 31 december 1995:

”med undantag av Norge och Sverige där datumet skall vara den 31 december 1996 och för Österrike och Finland där datumet skall vara den 31 december 1997”.

b) I artikel 2.2 fjärde stycket skall följande införas efter datumet den 1 juli 1992:

”eller, i fråga om Österrike, Finland, Norge och Sverige, från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande”.

3. 371 L 0118: Rådets direktiv 71/118/EEG av den 15 februari 1971 om hygienfrågor som påverkar handeln med färskt kött av fjäderfä (EGT nr L 55, 8.3.1971, s. 23), ändrat och uppdaterat genom

- 392 L 0116: Rådets direktiv 92/116/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 1).

a) I artikel 3.I.A i skall följande strecksats införas:

”- eller, för kött avsett för Finland, Norge och Sverige, vara märkt såsom anges i del IV e i bilaga 6”.

b) Följande punkter skall läggas till i artikel 5:

”3. I fråga om salmonella skall, i avvaktan på att gemenskapsbestämmelser antas, följande regler gälla för sådant kött som är avsett för Finland, Norge och Sverige:

a) Köttleveranserna skall ha kontrollerats genom mikrobiologiska stickprov i ursprungsanläggningen i enlighet med regler som skall fastställas av rådet på förslag av kommissionen före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.

b) Sådana kontroller som anges i a skall inte göras på kött med ursprung i en anläggning som omfattas av ett program som erkänts som likvärdigt med det program som anges i punkt 4, i enlighet med förfarandet i artikel 16.

4. Garantierna enligt punkt 3 skall gälla först efter det att kommissionen godkänt de kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige skall lägga fram. Kommissionens beslut måste fattas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, för att kontrollprogrammen och garantierna skall vara tillämpliga från dagen för ikraftträdandet.”

c) I kapitel XII punkt 66 a första strecksatsen i bilaga 1 skall följande bokstavsbeteckningar läggas till:

”AT - FI - NO - SE”.

d) I kapitel XII punkt 66 a tredje strecksatsen i bilaga 1 skall följande läggas till:

”eller ETY”.

e) I del IV i bilaga 4 skall följande läggas till:

”e) om köttet är avsett för Finland, Norge eller Sverige 2:

i) den kontroll som anges i artikel 5.3 a har genomförts 4,

ii) köttet kommer från en anläggning som omfattas av ett sådant program som anges i artikel 5.3 c 4”.

f) I bilaga 6 skall följande fotnot läggas till:

”4 stryk det som inte är tillämpligt”.

4. 392 L 0116: Rådets direktiv 92/116/EEG av den 17 december 1992 om ändring och uppdatering av direktiv 71/118/EEG om hygienfrågor som påverkar handeln med färskt kött av fjäderfä (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 1).

Följande punkter skall läggas till artikel 3:

”1 a. Finland och Norge skall ha en tidsfrist fram till den 1 januari 1996 för vissa anläggningar inom sina territorier. Kött som kommer från dessa anläggningar får omsättas endast inom deras respektive nationella territorium. Finland och Norge skall underrätta kommissionen om de bestämmelser som antas för dessa anläggningar. De skall lämna kommissionen och de andra medlemsstaterna en förteckning över dessa.

b. Österrike skall ha en tidsfrist fram till den 1 januari 1996 för vissa anläggningar inom sitt territorium. Kött som kommer från dessa anläggningar får omsättas endast inom Österrikes nationella territorium. Österrike skall underrätta kommissionen om de bestämmelser som antas för dessa anläggningar. Österrike skall lämna kommissionen och de andra medlemsstaterna en förteckning över dessa anläggningar. Österrike får bevilja vissa anläggningar en ytterligare tidsfrist fram till den 1 januari 1998 under förutsättning att dessa anläggningar till den behöriga myndigheten har sänt in en begäran om detta före den 1 april 1995. Denna begäran skall åtföljas av en plan och ett arbetsprogram som fastställer tidsgränserna inom vilka anläggningen kan vara anpassad till villkoren i detta direktiv. Österrike skall före den 1 juli 1995 till kommissionen sända in förteckningen över de anläggningar för vilka man avser bevilja en ytterligare tidsfrist. Denna förteckning skall för varje anläggning ange vilka slags undantag som planeras och hur länge de är tänkta att gälla. Kommissionen skall granska förteckningen och fastställa den med eventuella ändringar. Kommissionen skall överlämna förteckningen till medlemsstaterna.”

5. 377 L 0099: Rådets direktiv 77/99/EEG av den 21 december 1976 om hygienfrågor som påverkar handeln med köttprodukter inom gemenskapen (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 85), ändrad och uppdaterad genom

- 392 L 0005: Rådets direktiv 92/5/EEG av den 10 februari 1992 (EGT nr L 57, 14.9.1992, 2.3.1992, s. 1),

och i dess lydelse enligt

- 392 L 0045: Rådets direktiv 92/45/EEG av den 16 juni 1992 (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 35),

- 392 L 0116: Rådets direktiv 92/116/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 1),

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

a) I artikel 10 andra stycket skall följande ord införas efter datumet den 1 januari 1996:

”med undantag för Sverige, där datumet skall vara den 1 januari 1997, och för Österrike, Finland och Norge, där datumet skall vara den 1 januari 1998”.

b) I artikel 10 tredje stycket skall följande ord införas efter datumet den 1 januari 1996:

”med undantag för

- Sverige, där datumet skall vara den 1 januari 1997,

- Österrike, Finland och Norge, där datumet skall vara den 1 januari 1998”.

c) I kapitel VI 4 a i första strecksatsen i bilaga B skall följande bokstavsbeteckningar läggas till efter ”UK”:

”AT - FI - NO - SE”.

d) I kapitel VI 4 a i andra strecksatsen i bilaga B skall följande läggas till:

”ETY”.

e) I kapitel VI 4 a ii tredje strecksatsen i bilaga B skall följande läggas till:

”ETY”.

6. 392 L 0005: Rådets direktiv 92/5/EEG av den 10 februari 1992 om ändring och uppdatering av direktiv 77/99/EEG om hygienfrågor som påverkar handeln med köttprodukter inom gemenskapen och om ändring av direktiv 64/433/EEG (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 1).

Följande strecksats skall införas efter de två första strecksatserna i artikel 3:

”- för vissa anläggningar belägna i Sverige, där Sverige skall anpassa sig till detta direktiv senast den 1 januari 1996”.

7. 392 L 0120: Rådets direktiv 92/120/EEG av den 17 december 1992 om villkoren för att medge tillfälliga och begränsade undantag från de särskilda hygienreglerna på gemenskapsnivå för produktion och saluhållande av vissa produkter av animaliskt ursprung (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 86).

I artikel 1.1 skall följande införas efter datumet den 31 december 1995:

”med undantag av Österrike och Norge där datumet skall vara den 31 december 1996 och av Finland där datumet skall vara den 31 december 1997”.

8. 388 L 0657: Rådets direktiv 88/657/EEG av den 14 december 1988 om fastställande av krav vid framställning av och handel med malet kött, kött i stycken på mindre än 100 gram och köttprodukter och om ändring av direktiven 64/433/EEG, 71/118/EEG och 72/462/EEG (EGT nr L 382, 31.12.1988, s. 3), i dess lydelse enligt

- 392 L 0110: Rådets direktiv 92/110/EEG av den 14 december 1992 (EGT nr L 394, 31.12.1992, s. 26).

I artikel 13.1 första stycket skall följande införas efter datumet den 1 januari 1996:

”med undantag av Finland, Norge och Sverige där datumet skall vara den 1 januari 1997”.

9. 389 L 0437: Rådets direktiv 89/437/EEG av den 20 juni 1989 om hygienfrågor och hälsorisker i samband med tillverkning och utsläppande på marknaden av äggprodukter (EGT nr L 212, 22.7.1989, s. 87), i dess lydelse enligt

- 389 L 0662: Rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 (EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 13),

- 391 L 0684: Rådets direktiv 91/684/EEG av den 19 december 1991 (EGT nr L 376, 31.12.1991, s. 38).

a) I kapitel XI 1 i första strecksatsen i bilagan skall följande bokstavsbeteckningar införas efter ”UK”:

”AT - FI - NO - SE”.

b) I kapitel XI 1 i andra strecksatsen i bilagan skall följande läggas till:

”ETY”.

c) I kapitel XI 1 ii tredje strecksatsen skall följande läggas till:

”ETY”.

10. 391 L 0493: Rådets direktiv 91/493/EEG av den 22 juli 1991 om fastställande av hygienkrav för produktionen och marknadsföringen av fiskprodukter (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 15).

I artikel 7.2 skall följande läggas till efter datumet den 31 december 1995:

”med undantag av Finland där datumet skall vara den 31 december 1997”.

11. 391 L 0492: Rådets direktiv 91/492/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av hygienkrav för produktionen och marknadsföringen av levande tvåskaliga mollusker (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 1).

I artikel 5.1 a andra stycket skall följande läggas till efter datumet den 31 december 1995:

”med undantag av Sverige där datumet skall vara den 31 december 1997”.

12. 393 D 0383: Rådets beslut 93/383/EEG av den 14 juni 1993 om referenslaboratorier för kontroll av marina biotoxiner (EGT nr L 166, 8.7.1993, s. 31).

I bilagan skall följande läggas till:

”Finland:

- Eläinlääkintä ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors

och Tullilaboratorio/Tullaboratoriet, Espoo

Norge:

- Norges Veterinærhøgskole, Oslo

Sverige:

- Institutionen för klinisk bakteriologi, Göteborgs Universitet, Göteborg.

Österrike:

Vid behov skall kommissionen efter samråd med de österrikiska myndigheterna ändra denna bilaga för att utse ett nationellt referenslaboratorium för kontroll av marina biotoxiner”.

KAPITEL 4

Blandade texter

1. 392 L 0046: Rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och saluhållande av obehandlad mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

a) I artikel 32.1 första stycket skall följande läggas till efter datumet den 1 januari 1994:

”med undantag av Sverige där datumet skall vara den 1 januari 1996”.

b) I kapitel IV A 3 a i första strecksatsen i bilaga C skall följande bokstavsbeteckningar läggas till efter ”UK”:

”AT - FI - NO - SE”.

c) I kapitel IV A 3 a i andra strecksatsen i bilaga C skall följande läggas till:

”ETY”.

d) I kapitel IV A 3 a ii tredje strecksatsen i bilaga C skall följande läggas till:

”ETY”.

2. 391 L 0495: Rådets direktiv 91/495/EEG av den 27 november 1990 om frågor om livsmedelshygien som påverkar produktionen och marknadsföringen av kaninkött och kött från vilda djur i hägn (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 41), i dess lydelse enligt

- 392 L 0065: Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 54),

- 392 L 0116: Rådets direktiv 92/116/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 1).

a) I artikel 2.3 skall följande skjutas in efter orden ”landdäggdjur”:

”inbegripet ren”.

b) Följande mening skall läggas till artikel 6.2 sjunde strecksatsen:

”All verksamhet i samband med renslakt får emellertid bedrivas i mobila slakterier i enlighet med bestämmelserna i direktiv 64/433/EEG.”

c) I kapitel III 11.1 a första strecksatsen i bilaga 1 skall följande bokstavsbeteckningar läggas till:

”AT - FI - NO - SE”.

d) I kapitel III 11.1 a tredje strecksatsen i bilaga 1 skall följande läggas till:

”ETY”.

3. 392 L 0045: Rådets direktiv 92/45/EEG av den 16 juni 1992 om frågor om människors och djurs hälsa i samband med nedläggning av jaktvilt och utsläppandet på marknaden av viltkött (EGT nr L 268, 14.9.1992, s. 35) i dess lydelse enligt:

- 392 L 0116: Rådets direktiv 92/116/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 1).

a) Följande mening skall läggas till artikel 3.1 a tredje strecksatsen:

”Rådet får på kommissionens förslag fastställa särskilda regler för insamling av vilt under särskilda klimatförhållanden.”

b) I kapitel VII 2 a i första strecksatsen i bilaga 1 skall följande bokstavsbeteckningar läggas till:

”- AT - FI - NO - SE -”.

c) I kapitel VII 2 a i tredje strecksatsen i bilaga 1 skall följande läggas till efter ”EEG”:

”ETY”.

4. 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 om djurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter, som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om patogener, i direktiv 90/425/EEG, samt för import till gemenskapen av sådana produkter (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

a) I artikel 20.1 första stycket skall följande införas efter datumet den 1 januari 1994:

”med undantag av Norge, där datumet skall vara den 1 juli 1995”.

b) I kapitel 14 i bilaga 1 skall följande stycke läggas till:

”Obearbetad gödsel från fjäderfäflockar som har vaccinerats mot newcastlesjukan får inte sändas till någon region som har erhållit status som ”icke-vaccinationszon mot Newcastlesjukan” i enlighet med artikel 12.2 i rådets direktiv 90/539/EEG.”

c) I kapitel 2 första strecksatsen i bilaga 2 skall följande läggas till:

”I fråga om salmonella och i väntan på att gemenskapsbestämmelser antas, skall följande regler gälla för ägg avsedda för Finland, Norge och Sverige:

a) Äggleveranser får underkastas de ytterligare, generella eller begränsade, kontrollåtgärder som kommissionen bestämmer enligt förfarandet i artikel 18.

b) Sådana kontroller som anges i a skall inte göras på ägg med ursprung i en anläggning som omfattas av ett program som erkänts som likvärdigt med det program som anges i c, i enlighet med förfarandet i artikel 18.

c) Åtgärderna enligt a får tillämpas först efter det att kommissionen godkänt de kontrollprogram som Finland, Norge och Sverige skall lägga fram. Kommissionens beslut måste fattas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande, för att kontrollprogrammen och åtgärderna enligt a skall vara tillämpliga från dagen för ikraftträdandet.”

5. 392 L 0117: Rådets direktiv 92/117/EEG av den 17 december 1992 om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoonotiska agenser hos djur och animaliska produkter för att förhindra utbrott av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 38).

Följande mening skall läggas till artikel 17.1 första stycket:

”För Norge skall emellertid datumet vara den 1 juli 1995.”

6. 372 L 0462: Rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, får, getter, svin och färskt kött eller färska köttvaror (EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 28), i dess lydelse enligt

- 392 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/92 av den 15 juni 1992 (EGT nr L 173, 27.6.1992, s. 13).

a) Följande stycke skall läggas till artikel 6.2 2:

”Norge och Sverige får under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande behålla sina nationella regler för import av djur från länder som vaccinerar mot mul- och klövsjuka.”

b) Följande skall läggas till artikel 14.3:

”e) Norge och Sverige får under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande behålla sina nationella regler för import av färskt kött från länder som vaccinerar mot mul- och klövsjuka.”

7. 392 L 0102: Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32).

Följande strecksats skall införas i artikel 11.1:

”- För Finland och Norge före den 1 januari 1996 i fråga om kraven för nötkreatur, svin, får och getter. Vid behov skall kommissionen under övergångstiden vidta de nödvändiga åtgärderna i enlighet med förfarandet i artikel 18 i rådets direktiv 90/425/EEG”.

8. 381 D 0651: Kommissionens beslut 81/651/EEG av den 30 juli 1981 om inrättande av en vetenskaplig veterinärmedicinsk kommitté (EGT nr L 233, 19.8.1981, s. 32), i dess lydelse enligt

- 386 D 0105: Kommissionens beslut 86/105/EEG av den 25 februari 1986 (EGT nr L 93, 8.4.1986, s. 14).

I artikel 3 skall ”18” ersättas med ”22”.

KAPITEL 5

Djurskydd

391 L 0628: Rådets direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport och om ändring av direktiven 90/425/EEG och 91/496/EEG (EGT nr L 340 11.12.1991, s. 17), i dess lydelse enligt

- 392 D 0438: Rådets beslut 92/438/EEG av den 13 juli 1992 (EGT nr L 243, 25.8.1992, s. 27).

a) Följande mening skall läggas till i bilagan kapitel I A 1:

”Under en övergångstid på tre år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande får Sverige emellertid behålla sina strängare nationella bestämmelser för transport av dräktiga kor och nyfödda kalvar från en avsändningsort till en bestämmelseort som båda är belägna på svenskt territorium.”

b) Följande mening skall läggas till i bilagan kapitel I C 14:

”Under en övergångstid på två år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande behöver bestämmelsen om att renar skall transporteras under tak inte följas. I enlighet med yttrandet från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén får kommissionen enligt förfarandet i artikel 17 besluta om att behålla detta undantag.”

Del 2 - Tillämpningstexter

1. 377 L 0096: Rådets direktiv 77/96/EEG av den 21 december 1976 om trikinundersökning (trichinella spiralis) vid import av färskt kött av tamsvin från tredje land (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 67), i dess lydelse enligt

- 381 L 0476: Rådets direktiv 81/476/EEG av den 24 juni 1981 (EGT nr L 186, 8.7.1981, s. 20),

- 383 L 0091: Rådets direktiv 83/91/EEG av den 7 februari 1983 (EGT nr L 59, 5.3.1983, s. 34),

- 384 L 0319: Kommissionens direktiv 84/319/EEG av den 7 juni 1984 (EGT nr L 167, 27.6.1984, s. 34),

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8),

- 389 L 0321: Kommissionens direktiv 89/321/EEG av den 22 april 1989 (EGT nr L 133, 17.5.1993, s. 33).

a) Följande skall införas i bilaga III 2 andra strecksatsen efter ”FOK”:

”ETY”.

b) Följande skall införas i bilaga III 5 andra strecksatsen efter ”EUK”:

”ETY”.

2. 379 D 0542: Rådets beslut 79/542/EEG av den 21 december 1976 om upprättandet av en förteckning över tredje land från vilka medlemsstaterna godkänner import av nötkreatur, grisar och färskt kött (EGT nr L 146, 14.6.1979, s. 15), i dess lydelse enligt

- 394 D 0059: Kommissionens beslut 94/59/EEG av den 26 januari 1994 (EGT nr L 27, 1.2.1994, s. 53).

Följande rader skall utgå ur bilagan:

”AT - Österrike”

”FI - Finland”

”NO - Norge”

”SE - Sverige”.

3. 380 D 0790: Kommissionens beslut 80/790/EEG av den 25 juli 1980 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av färskt kött från Finland (EGT nr L 233, 4.9.1980, s. 47), i dess lydelse enligt

- 381 D 0662: Kommissionens beslut 81/622/EEG av den 28 juli 1981 (EGT nr L 237, 22.8.1981, s. 33).

Beslut 80/790/EEG skall upphöra att gälla.

4. 380 D 0799: Kommissionens beslut 80/799/EEG av den 25 juli 1980 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av färskt kött från Sverige (EGT nr L 234, 5.9.1980, s. 35), i dess lydelse enligt

- 381 D 0662: Kommissionens beslut 81/662/EEG av den 28 juli 1981 (EGT nr L 237, 22.8.1981, s. 33).

Beslut 80/799/EEG skall upphöra att gälla.

5. 380 D 0800: Kommissionens beslut 80/800/EEG av den 25 juli 1980 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av färskt kött från Norge (EGT nr L 234, 5.9.1980, s. 38), i dess lydelse enligt

- 381 D 0662: Kommissionens beslut 81/662/EEG av den 28 juli 1981 (EGT nr L 237, 22.8.1981, s. 33).

Beslut 80/800/EEG skall upphöra att gälla.

6. 382 D 0730: Rådets beslut 82/730/EEG av den 18 oktober 1982 om förteckningen över anläggningar i Österrike som godkänts för export av färskt kött till gemenskapen (EGT nr L 311, 8.11.1982, s. 1).

Beslut 82/730/EEG skall upphöra att gälla.

7. 382 D 0731: Rådets beslut 82/731/EEG av den 18 oktober 1982 om förteckningen över anläggningar i Finland som godkänts för export av färskt kött till gemenskapen (EGT nr L 311, 8.11.1982, s. 4), med ändringar.

Beslut 82/731/EEG skall upphöra att gälla.

8. 382 D 0736: Rådets beslut 82/736/EEG av den 18 oktober 1982 om förteckningen över anläggningar i Sverige som godkänts för export av färskt kött till gemenskapen (EGT nr L 311, 8.11.1982, s. 18), med ändringar.

Beslut 82/736/EEG skall upphöra att gälla.

9. 383 D 0421: Kommissionens beslut 83/421/EEG av den 29 juli 1983 om förteckningen över anläggningar i Norge som godkänts för import av färskt kött till gemenskapen (EGT nr L 238, 27.8.1983, s. 35), med ändringar.

Beslut 83/421/EEG skall upphöra att gälla.

10. 389 X 0214: Kommissionens rekommendation 89/214/EEG av den 24 februari 1989 om regler för inspektion av anläggningar för färskt kött som godkänts för handel inom gemenskapen (EGT nr L 87, 31.3.1989, s. 1).

a) I kapitel X 49 a i bilaga 1 i den del som lyder ”texten i detta direktiv” i den första strecksatsen efter ”P” skall följande initialer införas:

”AT - FI - NO - SE”.

b) I kapitel X 49 a i bilaga 1 i den del som lyder ”texten i detta direktiv” i den andra strecksatsen skall följande läggas till:

”ETY”.

c) I kapitel X 49 b i bilaga 1 i den del som lyder ”texten i detta direktiv” i den tredje strecksatsen skall följande läggas till:

”ETY”.

11. 390 D 0014: Kommissionens beslut 90/14/EEG av den 20 december 1989 om upprättandet av en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna godkänner import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur (EGT nr L 8, 11.1.1990, s. 71), i dess lydelse enligt

- 391 D 0276: Kommissionens beslut 91/276/EEG av den 22 maj 1991 (EGT nr L 135, 30.5.1991, s. 58).

Följande ord skall utgå ur bilagan:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

12. 390 D 0442: Kommissionens beslut 90/442/EEG av den 25 juli 1990 om fastställande av koder för anmälan av djursjukdomar (EGT nr L 227, 21.8.1990, s. 39), i dess lydelse enligt

- Kommissionens beslut av den 27 november 1990 (inte offentliggjort),

- Kommissionens beslut av den 26 mars 1991 (inte offentliggjort).

Följande stycke skall läggas till i artikel 1:

”Vad gäller Finland, Norge, Sverige och Österrike skall kommissionen komplettera de koder som anges i bilaga 5 och 6 till detta beslut. Ändamålsenliga beslut skall fattas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

13. 391 D 0270: Kommissionens beslut 91/270/EEG av den 14 maj 1991 om upprättandet av en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna godkänner import av embryon från tamdjur av nötkreatur (EGT nr L 134, 29.5.1991, s. 56).

Följande ord skall utgå ur bilagan:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

14. 391 D 0426: Kommissionens beslut 91/426/EEG av den 22 juli 1991 om fastställande av närmare regler för gemenskapens finansiella bidrag till upprättandet av ett datanät som kopplar samman veterinära myndigheter (Animo) (EGT nr L 234, 23.8.1991, s. 27), i dess lydelse enligt

- 393 D 0004: Kommissionens beslut 93/4/EEG av den 9 december 1992 (EGT nr L 4, 8.1.1993, s. 32).

a) I artikel 1.2 skall orden ”för hela nätet” ersättas med ”för gemenskapen som den var före anslutningsfördragets ikraftträdande”.

b) Följande artikel skall införas:

”Artikel 2a

1. Finland, Norge, Sverige och Österrike har rätt till finansiella bidrag från gemenskapen enligt de villkor som föreskrivs i artikel 1.1.

2. Ersättning för de utgifter som avses i punkt 1 skall betalas till medlemsstaterna av kommissionen vid uppvisande av dokument som stöder deras begäran.

3. De dokument som avses i punkt 2 skall lämnas av de norska och svenska myndigheterna senast 12 månader efter dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande och av de österrikiska och finska myndigheterna senast 24 månader efter dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

15. 391 D 0449: Kommissionens beslut 91/449/EEG av den 26 juli 1991 om fastställande av förlagor till de djurhälsointyg som skall användas vid import av köttprodukter från tredje land (EGT nr L 240, 29.8.1991, s. 28), i dess lydelse enligt

- 393 D 0504: Kommissionens beslut 93/504/EEG av den 28 juli 1993 (EGT nr L 236, 21.9.1993, s. 16).

a) Följande ord skall utgå ur bilaga A del II:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

b) Följande ord skall utgå ur bilaga B del II:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

16. 391 D 0539: Kommissionens beslut 91/539/EEG av den 4 oktober 1991 om fastställande av genomförandebestämmelser till beslut 91/426/EEG (Animo) (EGT nr L 294, 25.10.1991, s. 47).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 1a

Vad gäller Finland, Norge, Sverige och Österrike skall kommissionen fastställa det antal enheter som har rätt till ett finansiellt bidrag från gemenskapen. Vad gäller Norge och Sverige skall ändamålsenliga belut fattas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

I första strecksatsen i artikel 2.2 skall följande ord läggas till:

”utom för Finland, Norge, Sverige och Österrike där datumet skall vara den 1 april 1994”.

Följande ord skall läggas till i artikel 3 efter ”den 1 december 1991”:

”utom för Norge och Sverige där datumet skall vara den 1 december 1994, och för Finland och Österrike där datumet skall vara den 1 december 1995”.

17. 392 D 0124: Kommissionens beslut 92/124/EEG av den 10 januari 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av sperma från nötkreatur från Finland (EGT nr L 48, 22.2.1992, s. 10).

Beslut 92/124/EEG skall upphöra att gälla.

18. 392 D 0126: Kommissionens beslut 92/126/EEG av den 10 januari 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av sperma från nötkreatur från Österrike (EGT nr L 48, 22.2.1992, s. 28).

Beslut 92/126/EEG skall upphöra att gälla.

19. 392 D 0128: Kommissionens beslut 92/128/EEG av den 10 januari 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import från Sverige av sperma från nötkreatur (EGT nr L 48, 22.2.1992, s. 46).

Beslut 92/128/EEG skall upphöra att gälla.

20. 392 D 0175: Kommissionens beslut 92/175/EEG av den 21 februari 1992 om upprättande av förteckningen över och identiteten hos enheterna i datanätet Animo (EGT nr L 80, 25.3.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 D 0071: Kommissionens beslut 93/71/EEG av den 22 december 1992 (EGT nr L 25, 2.2.1993, s. 39).

- 393 D 0228: Kommissionens beslut 93/228/EEG av den 5 april 1993 (EGT nr L 97, 23.4.1993, s. 33).

Följande punkt skall läggas till i artikel 1:

”4. Kommissionen skall komplettera den förteckning som finns i bilagan vad gäller Finland, Norge, Sverige och Österrike.”

21. 392 D 0260: Kommissionens beslut 92/260/EEG av den 10 april 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för tillfällig införsel av registrerade hästar (EGT nr L 30, 15.5.1992, s. 67), i dess lydelse enligt

- 393 D 0344: Kommissionens beslut 93/344/EEG av den 17 maj 1993 (EGT nr L 138, 9.6.1991, s. 11).

a) I bilaga 1 skall grupp A ersättas med

”Grupp A

Grönland, Island, Schweiz”.

b) I bilaga 2 A Hälsointyg skall rubriken ersättas med

”HÄLSOINTYG för tillfällig införsel till gemenskapens territorium av registrerade hästar från Grönland, Island och Schweiz för kortare tid än 90 dagar”.

c) I bilaga 2 A Hälsointyg iii d tredje strecksatsen skall följande ord utgå:

”Finland”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Österrike”.

d) I bilaga 2 B Hälsointyg iii d tredje strecksatsen skall följande ord utgå:

”Finland”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Österrike”.

e) I bilaga 2 C Hälsointyg iii d tredje strecksatsen skall följande ord utgå:

”Finland”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Österrike”.

f) I bilaga 2 D Hälsointyg iii d tredje strecksatsen skall följande utgå:

”Finland”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Österrike”.

g) I bilaga 2 E Hälsointyg iii d tredje strecksatsen skall följande utgå:

”Finland”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Österrike”.

22. 392 D 0265: Kommissionens beslut 92/265/EEG av den 18 maj 1992 om import till gemenskapen av levande grisar, sperma av gris, färskt griskött och grisköttsprodukter från Österrike samt om upphävande av beslut 90/90/EEG (EGT nr L 137, 20.5.1993, s. 23), i dess lydelse enligt

- 393 D 0427: Kommissionens beslut 93/427/EEG av den 7 juli 1993 (EGT nr L 197, 6.8.1993, s. 52).

Beslut 92/265/EEG skall upphöra att gälla.

23. 392 D 0290: Kommissionens beslut 92/290/EEG av den 14 maj 1992 om vissa skyddsåtgärder för embryon av nötkreatur i samband med bovin spongiös encefalopati (BSE) i Förenade kungariket (EGT nr L 152, 4.6.1992, s. 37).

Följande punkt skall läggas till i artikel 2:

”4. Finland, Norge, Sverige och Österrike får under en övergångstid på upp till två år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande behålla sin nationella lagstiftning rörande embryon av tamdjur av nötkreatur som kommer från en medlemsstat där sjukdomen har en stor utbredning. Denna bestämmelse skall ses över under denna övergångstid mot bakgrund av vunna erfarenheter och resultaten från aktuell vetenskaplig forskning.”

24. 392 D 0341: Kommissionens beslut 92/341/EEG av den 3 juni 1992 om förmedling av information mellan lokala Animoenheter (EGT nr L 188, 8.7.1992, s. 37).

Följande ord skall införas i artikel 1.1 efter dagen ”den 15 juni 1992”:

”utom för Norge och Sverige där datumet skall vara den 1 september 1994, och för Finland och Österrike där datumet skall vara den 1 juni 1995”.

25. 392 D 0387: Kommissionens beslut 92/387/EEG av den 10 juni 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av sperma från nötkreatur från Norge (EGT nr L 204, 21.7.1992, s. 22).

Beslut 92/387/EEG skall upphöra att gälla.

26. 392 D 0401: Kommissionens beslut 92/401/EEG av den 31 juli 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av tamdjur av nötkreatur och svin från Norge (EGT nr L 224, 8.8.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 D 0469: Kommissionens beslut 93/469/EEG av den 26 juli 1993 (EGT nr L 218, 28.8.1993, s. 58).

Beslut 92/401/EEG skall upphöra att gälla.

27. 392 D 0461: Kommissionens beslut 92/461/EEG av den 2 september 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av nötkreatur och svin från Sverige (EGT nr L 261, 7.9.1992, s. 18), i dess lydelse enligt

- 392 D 0518: Kommissionens beslut 92/518/EEG av den 3 november 1992 (EGT nr L 325, 11.11.1992, s. 23).

- 393 D 0469: Kommissionens beslut 93/469/EEG av den 26 juli 1993 (EGT nr L 218, 28.8.1993, s. 58).

Beslut 92/461/EEG skall upphöra att gälla.

28. 392 D 0462: Kommissionens beslut 92/462/EEG av den 2 september 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av tamdjur av nötkreatur och svin från Finland (EGT nr L 261, 7.9.1992, s. 34), i dess lydelse enligt

- 392 D 0518: Kommissionens beslut 92/518/EEG av den 3 november 1992 (EGT nr L 325, 11.11.1992, s. 23).

- 393 D 0469: Kommissionens beslut 93/469/EEG av den 26 juli 1993 (EGT nr L 218, 28.8.1993, s. 58).

Beslut 92/462/EEG skall upphöra att gälla.

29. 392 D 0471: Kommissionens beslut 92/471/EEG av den 2 september 1992 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av embryon från nötkreatur från tredje land (EGT nr L 270, 15.9.1992, s. 27).

Följande ord skall utgå ur bilaga A Del II:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

30. 392 D 0486: Kommissionens beslut 92/486/EEG av den 25 september 1992 om upprättande av en form för samarbete mellan Animovärdcentralen och medlemsstaterna (EGT nr L 291, 7.10.1992, s. 20), i dess lydelse enligt

- 393 D 0188: Kommissionens beslut 93/188/EEG av den 4 mars 1993 (EGT nr L 82, 3.4.1993, s. 20).

Följande ord skall läggas till i artikel 2 första strecksatsen:

”utom för Norge och Sverige där dagen för ikraftträdande skall vara dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande och där dagen för avtalets upphörande skall vara den 1 april 1996, och för Finland och Österrike där dagen för ikraftträdande skall vara ett år efter dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande och där dagen för avtalets upphörande skall vara den 1 april 1996”.

31. 392 D 0562: Kommissionens beslut 92/562/EEG av den 17 November 1992 om godkännande av alternativa värmebehandlingssystem för bearbetning av högriskmaterial (EGT nr L 359, 9.12.1992, s. 23).

a) I bilagan i det inledande avsnittet ”Definitioner” skall följande definition läggas till:

”Koncentrerad produktion: Behandling av den flytande fasen innan en större del av dess fukt avlägsnas.”

b) Följande kapitel skall läggas till i bilagan:

”KAPITEL VIII

VATTENDJUR

KOMBINERAD SURGÖRNING OCH VÄRMEBEHANDLING

I. Beskrivning av system

***IMAGE***

Råmaterialet finfördelas genom krossning och blandning med myrsyra åstadkommer en sänkning av pH-värdet. Blandningen lagras en tid i avvaktan på ny behandling. Produkten insätts därefter i en kokare. Förflyttningen av produkten genom värmeväxlare är kontrollerad via mekaniska kommandon som förhindrar dess förflyttning på så vis att vid slutet av värmebehandlingen har produkten genomgått en cykel som är tillräcklig ur tids- och temperatursynpunkt. Efter värmebehandlingen separeras produkten mekaniskt i en flytande fas, en fettfas och en grevfraktionsfas. För att erhålla ett koncentrat av animalt protein pumpas den flytande fasen in i två värmeväxlare som upphettas med ånga i vakuumrum för att fukt skall kunna avgå i form av vattenånga. Grevfraktionerna inkorporeras i proteinkoncentratet före lagring.

II. Kritiska kontrollpunkter i fabriker

1. Partikelstorlek: efter krossning skall partiklarnas storlek vara mindre än ... mm.

2. pH: under surgörningsfasen skall pH-värdet vara lägre än eller lika med ... Ph-värdet skall kontrolleras dagligen.

3. Tid i tillfällig lagring: den skall vara i minst ... timmar.

4. Absolut behandlingstid: satsen skall behandlas i minst ... minuter vid lägst den temperatur som anges i punkt 5.

5. Kritisk temperatur: temperaturen skall minst vara ... °C och för varje sats registreras i ett beständigt registreringssystem. Varje produkt som tillverkas vid en lägre temperatur skall ombehandlas med nytt råmaterial.”

32. 393 D 0013: Kommissionens beslut 93/13/EEG av den 22 december 1992 om förfaranden för veterinärkontroller vid gemenskapens gränskontrollstationer av produkter från tredje land (EGT nr L 9, 15.1.1993, s. 33).

I bilaga F skall följande ord utgå:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

33. 393 D 0024: Kommissionens beslut 93/24/EEG av den 11 december 1992 om ytterligare garantier med avseende på Aujeszkys sjukdom för svin som skall sändas till medlemsstater eller regioner som är fria från sjukdomen (EGT nr L 16, 25.1.1993, s. 18), i dess lydelse enligt

- 393 D 0341: Kommissionens beslut 93/341/EEG av den 13 maj 1993 (EGT nr L 136, 5.6.1993, s. 47)

- 393 D 0664: Kommissionens beslut 93/664/EEG av den 6 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 27).

I bilaga 2 punkt 2.d skall följande läggas till:

   
13. Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung bei Haustieren, Wien, Österrike
14. Eläinlääkintä ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors, Finland
15. Veterinærinstituttet, Oslo, Norge
16. Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige
”.

34. 393 D 0028: Kommissionens beslut 93/28/EEG av den 14 december 1992 om fastställande av en kompletterande gemenskapsfinansiering av datanätet Animo (EGT nr L 16, 25.1.1993, s. 28).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 3a

Vad gäller Österrike, Finland, Norge och Sverige skall de åtgärder som avses i artikel 1 bekostas av gemenskapen till 100 %.”

35. 393 D 0052: Kommissionens beslut 93/52/EEG av den 21 December 1992 om fastställande av att vissa medlemsstater eller regioner iakttar kraven i fråga om brucellos (B. melitensis) och erkännande av deras status som medlemsstat eller region som är officiellt fri från denna sjukdom (EGT nr L 13, 21.1.1993, s. 14).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 2a

Vad gäller Österrike, Finland, Norge och Sverige skall kommissionen vid behov komplettera bilagorna 1 och 2. Ändamålsenliga beslut skall antas före dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande.”

36. 393 D 0160: Kommissionens beslut 93/160/EEG av den 17 februari 1993 om upprättandet av en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna godkänner import av sperma från tamsvin (EGT nr L 67, 19.3.1993, s. 27).

I bilagan skall följande utgå:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

37. 393 D 0195: Kommissionens beslut 93/195/EEG av den 2 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för återinförsel efter tillfällig export av hästar som registrerats för kapplöpningar, tävlingar och kulturevenemang (EGT nr L 86, 6.4.1993, s. 1), i dess lydelse enligt:

- 393 D 0344: Kommissionens beslut 93/344/EEG av den 17 maj 1993 (EGT nr L 138, 9.6.1993, s. 11),

- 393 D 0509: Kommissionens beslut 93/509/EEG av den 21 september 1993 (EGT nr L 238, 23.9.1993, s. 44).

a) I bilaga 1 skall grupp A ersättas med följande:

”Grupp A

Grönland, Island och Schweiz”.

b) I bilaga 2 skall grupp A ersättas med följande:

”Grupp A

Grönland, Island och Schweiz”.

38. 393 D 0196: Kommissionens beslut 93/136/EEG av den 5 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import av hästdjur för slakt (EGT nr L 86, 6.4.1993, s. 7).

a) I bilaga 1 skall följande utgå i fotnot 5:

”Österrike, Finland”, ”Norge, Sverige”.

b) I bilaga 2 fotnot 3 skall grupp A ersättas med följande:

”Grupp A:

Grönland, Island och Schweiz”.

39. 393 D 0197: Kommissionens beslut 93/197/EEG av den 5 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import av registrerade hästdjur och hästdjur för avel och bruksändamål (EGT nr L 86, 6.4.1993, s. 16), i dess lydelse enligt:

- 393 D 0344: Kommissionens beslut 93/344/EEG av den 17 maj 1993 (Oj No L 138, 9.6.1993, s. 11),

- 393 D 0510: Kommissionens beslut 93/510/EEG av den 21 september 1993 (EGT nr L 238, 23.9.1993, s. 45),

- 393 D 0682: Kommissionens beslut 93/682/EEG av den 17 december 1993 (EGT nr L 317, 18.12.1993, s. 82).

a) I bilaga 1 skall ”grupp A” ersättas med följande:

”Grupp A

Grönland, Island och Schweiz”.

b) I bilaga 2 A ”Hälsointyg” skall rubriken ersättas med följande:

”HÄLSOINTYG

för import till gemenskapens territorium av registrerade hästdjur och hästdjur för avel och bruksändamål från Grönland, Island och Schweiz”.

40. 393 D 0198: Kommissionens beslut 93/198/EEG av den 17 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import från tredje land av tamdjur av får och getter (EGT nr L 86, 6.4.1993, s. 34).

I bilagan del 2a skall följande utgå:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike”.

41. 393 D 0199: Kommissionens beslut 93/199/EEG av den 19 februari 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import från tredje land av sperma från svin (EGT nr L 86, 6.4.1993, s. 43), i dess lydelse enligt:

- 393 D 0427: Kommissionens beslut 93/427/EEG av den 7 juli 1993 (EGT nr L 197, 6.8.1993, s. 52),

- 393 D 0504: Kommissionens beslut 93/504/EEG av den 28 juli 1993 (EGT nr L 236, 21.9.1993, s. 16).

I bilagan del 2 skall följande utgå:

”Finland”

”Norge”

”Sverige”

”Österrike-Burgenland, Salzburg, Tyrolen, Voralberg, Oberösterreich”.

42. 393 D 0244: Kommissionens beslut 93/244/EEG av den 2 april 1993 om tilläggsgarantier med avseende på Aujeszkys sjukdom för svin som skall sändas till vissa regioner i gemenskapen (EGT nr L 111, 5.5.1993, s. 21).

I bilaga 2 2.d skall följande läggas till:

   
13. Bundesanstalt für Virusseuchenbekämpfung bei Haustieren, Wien, Österrike
14. Eläïnlääkintä ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors, Finland
15. Veterinærinstituttet, Oslo, Norge
16. Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige
”.

43. 393 D 0257: Kommissionens beslut 93/257/EEG av den 15 april 1993 om referensmetoder och förteckning över nationella referenslaboratorier för påvisande av restämnen (EGT nr L 118, 14.5.1993, s. 75).

I bilagan skall följande läggas till:

     
Österrike Bundesanstalt für Tierseuchenbekämpfung, Mödling Samtliga grupper
Finland Eläinlääkintä- ja elintarvikelaitos, Helsinki/Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Helsingfors Samtliga grupper
Norge Norges Veterinærhøgskole, Oslo Grupp A III a, b; Grupp B I a; Grupp B II a
  Veterinærinstituttet, Oslo Grupp A I b; Grupp B II a, b
  Hormonlaboratoriet, Aker Sykehus, Oslo Grupp A I a, c; Grupp A II; Grupp B I b, c
Sverige Statens livsmedelsverk, Uppsala Samtliga grupper

44. 393 D 0317: Kommissionens beslut 93/317/EEG av den 21 april 1993 om innebörden av de nummer som skall användas vid öronmärkning av nötkreatur (EGT nr L 122, 18.5.1993, s. 45).

I artikel 1.1 skall följande läggas till i förteckningen:

”Österrike: AT

Finland: FI

Norge: NO

Sverige: SE”.

45. 393 D 0321: Kommissionens beslut 93/321/EEG av den 10 maj 1993 om färre identitets- och hälsokontroller vid tillfällig införsel av vissa registrerade hästdjur från Sverige, Norge, Finland och Schweiz (EGT nr L 123, 19.5.1993, s. 36).

a) I rättsaktens rubrik skall följande utgå:

”Sverige, Norge, Finland och”.

b) I artikel 1.1 skall följande utgå:

”Sverige, Norge, Finland och”.

46. 393 D 0432: Kommissionens beslut 93/432/EEG av den 13 juli 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg vid import av nötkreatur och svin från Österrike (EGT nr L 200, 10.8.1993, s. 39).

Beslut 93/432/EEG upphör att gälla.

47. 393 D 0451: Kommissionens beslut 93/451/EEG av den 13 juli 1993 om djurhälsovillkor och veterinärintyg för import av färskt kött från Österrike (EGT nr L 210, 21.8.1993, s. 21).

Beslut 93/451/EEG upphör att gälla.

48. 393 D 0688: Kommissionens beslut 93/668/EEG av den 20 december 1993 om veterinärintyg vid import av färskt kött och köttprodukter från Sverige (EGT nr L 319, 21.12.1993, s. 51).

Beslut 93/688/EEG upphör att gälla.

49. 393 D 0693: Kommissionens beslut 93/693/EEG av den 14 december 1993 om upprättande av en förteckning över godkända uppsamlingsplatser för sperma vid export av sperma från nötkreatur från tredje land och om återkallande av beslut 91/642/EEG, 91/643/EEG samt 92/255/EEG (EGT nr L 320, 22.12.1993, s. 35).

I bilagan skall följande delar utgå:

”DEL 4

SVERIGE”

”DEL 8

NORGE”

”DEL 9

ÖSTERRIKE”.

50. 394 D 0024: Kommissionens beslut 94/24/EEG av den 7 januari 1994 om upprättande av en förteckning över på förhand bestämda gränskontrollposter för veterinärkontroll av produkter och djur från tredje land och om återkallande av beslut 92/430/EEG samt 92/431/EEG (EGT nr L 18, 21.1.1994, s. 16).

I artikel 1 skall följande stycke läggas till:

”Kommissionen skall utöka posterna som förtecknats i bilagan med avseende på Norge och Sverige och eventuellt även Österrike och Finland. Beslut rörande Norge och Sverige skall fattas före dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget.”

51. 394 D 0034: Kommissionens beslut 94/34/EEG av den 24 januari 1994 om genomförandet av datanätet Animo (EGT nr L 21, 26.1.1994, s. 22).

a) I artikel 1 skall följande införas efter ”senast den 1 februari 1994”:

”med undantag för Norge och Sverige för vilka datum skall vara dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget och för Österrike och Finland för vilka datum skall vara ett år från dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget”.

b) I artikel 2 skall följande införas efter ”senast den 1 juni 1994”:

”med undantag för Norge och Sverige för vilka datum skall vara dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget och för Österrike och Finland för vilka datum skall vara ett år från dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget”.

c) I artikel 3 skall följande införas efter ”den 1 februari 1994”:

”med undantag för Norge och Sverige för vilka datum skall vara dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget och för Österrike och Finland för vilka datum skall vara ett år från dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget”.

d) I artikel 4 skall följande införas efter ”den 1 juni 1994”:

”med undantag för Norge och Sverige för vilka datum skall vara dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget och för Österrike och Finland för vilka datum skall vara ett år från dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget”.

e) Följande artikel skall införas:

”Artikel 6a

Kommissionen skall besluta om nödvändiga övergångsbestämmelser avseende Österrike och Finland”.

52. 394 D 0070: Kommissionens beslut 94/70/EEG av den 31 januari 1994 om upprättandet av en provisorisk förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av obehandlad mjölk, pastöriserad mjölk och mjölkbaserade produkter (EGT nr L 36, 8.2.1994, s. 5).

I bilagan skall följande rader utgå:

         
”AT: Österrike x x x”
”FI: Finland x x x”
”NO: Norge x x x”
”SE: Sverige x x x”.

53. 394 D 0085: Kommissionens beslut 94/85/EEG av den 16 februari 1994 om upprättandet av en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt kött av fjäderfä (EGT nr L 44, 17.2.1994, s. 31).

I bilagan skall följande rader utgå.

     
”AT: Österrike x”
”FI: Finland x”
”NO: Norge x”
”SE: Sverige x”.

F. ÖVRIGT

I. Kommittéförfarande

A. De punkter i rättsakter som här anges skall ersättas med följande punkt:

”2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.”

1. 365 R 0079: Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett nätverk för insamling av redovisningsdata om inkomster och affärsverksamhet i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT nr L 109, 23.6.1965, s. 1859/65), i dess lydelse enligt

- 390 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 23).

Artikel 19.2.

2. 366 R 0136: Rådets förordning (EEG) nr 136/66 av den 22 september 1966 om upprättandet av en gemensam organisation av marknaden för oljor och fetter (EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025/66), i dess lydelse enligt

- 393 R 3179: Rådets förordning (EG) nr 3179/93 av den 16 november 1993 (EGT nr L 285, 20.11.1993, s. 9).

Artikel 38.2.

3. 368 R 0234: Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari 1968 om upprättandet av den gemensamma organisationen av marknaden för levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.dyl., snittblommor och snittgrönt (EGT nr L 55, 2.3.1968, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3336: Rådets förordning (EEG) nr 3336/92 av den 16 november 1992 (EGT nr L 336, 20.11.1992, s. 1).

Artikel 14.2.

4. 368 R 0804: Rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 13), i dess lydelse enligt

- 394 R 0230: Rådets förordning (EG) nr 230/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 30, 3.2.1994, s. 1).

Artikel 30.2.

5. 368 R 0805: Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24), i dess lydelse enligt

- 393 R 3611: Rådets förordning (EG) nr 3611/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 328, 29.12.1993, s. 7).

Artikel 27.2.

6. 370 R 0729: Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13), i dess lydelse enligt

- 388 R 2048: Rådets förordning (EEG) nr 2048/88 av den 24 juni 1988 (EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 1).

Artikel 13.2.

7. 370 R 1308: Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni 1970 om den gemensamma organisationen av marknaden för lin och hampa (EGT nr L 146, 4.7.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1557: Rådets förordning (EEG) nr 1557/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 26).

Artikel 12.2.

8. 371 R 1696: Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle (EGT nr L 175, 4.8.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3124: Rådets förordning (EEG) nr 3124/92 av den 26 oktober 1992 (EGT nr L 313, 30.10.1992, s. 1).

Artikel 20.2.

9. 371 R 2358: Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde (EGT nr L 246, 5.11.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3375: Kommissionens förordning (EG) nr 3375/93 av den 9 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 9).

Artikel 11.2.

10. 372 R 1035: Rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT nr L 118, 20.5.1972, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

Artikel 33.2.

11. 375 R 2759: Förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (EGT nt L 282, 1.11.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 389 R 1249: Rådets förordning (EEG) nr 1249/89 av den 3 maj 1989 (EGT nr L 129, 11.5.1989, s. 12).

Artikel 24.2.

12. 375 R 2771: Rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (EGT nr L 282, 1.11.1975, s. 49), i dess lydelse enligt

- 393 R 1574: Rådets förordning (EEG) nr 1574/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 152, 24.6.1993, s. 1).

Artikel 17.2.

13. 375 R 2777: Rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött (EGT nr L 282, 1.11.1975, s. 77), i dess lydelse enligt

- 393 R 1574: Rådets förordning (EEG) nr 1574/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 152, 24.6.1993, s. 1).

Artikel 17.2.

14. 376 R 1418: Rådets förordning (EEG) nr 1418/76 av den 21 juni 1976 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (EGT nr L 166, 25.6.1976, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1544: Rådets förordning (EEG) nr 1544/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 5).

Artikel 27.2.

15. 378 R 1117: Rådets förordning (EEG) nr 1117/78 av den 22 maj 1978 om den gemensamma organisationen av marknaden för torrfoder (EGT nr L 142, 30.5.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3496: Kommissionens förordning (EG) nr 3496/93 av den 20 december 1993 (EGT nr L 319, 21.12.1993, s. 17).

Artikel 12.2.

16. 378 R 1360: Rådets förordning (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 om producentgrupper och sammanslutningar av dessa (EGT nr L 166, 23.6.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

Artikel 16.2.

17. 379 R 0270: Rådets förordning (EEG) nr 270/79 av den 6 februari 1979 om utveckling av rådgivning till jordbruket i Italien (EGT nr L 38, 14.2.1979, s. 26), i dess lydelse enligt

- 387 R 1760: Rådets förordning (EEG) nr 1760/87 av den 15 juni 1987 (EGT nr L 167, 26.6.1987, s. 1).

Artikel 14.2.

18. 379 R 0357: Rådets förordning (EEG) nr 357/79 av den 5 februari 1979 om statistiska undersökningar av vinodlingar (EGT nr L 54, 5.3.1979, s. 124), i dess lydelse enligt

- 393 R 3205: Rådets förordning (EG) nr 3205/93 av den 16 november 1993 (EGT nr L 289, 24.11.1993, s. 4).

Artikel 8.2.

19. 380 R 0458: Rådets förordning (EEG) nr 458/80 av den 18 februari 1980 om kollektiva åtgärder för omstrukturering av vingårdar (EGT nr L 57, 29.2.1980, s. 27), i dess lydelse enligt

- 391 R 0596: Rådets förordning (EEG) nr 596/91 av den 4 mars 1991 (EGT nr L 67, 14.3.1991, s. 16).

Artikel 12.2.

20. 381 R 1785: Rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaderna för socker (EGT nr L 177, 1.7.1981, s. 4), i dess lydelse enligt

- 394 R 0133: Rådets förordning (EG) nr 133/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 229, 27.1.1994, s. 7).

Artikel 41.2.

21. 386 R 0426: Rådets förordning (EEG) nr 426/86 av den 24 februari 1986 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (EGT nr L 49, 27.2.1986, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 1569: Rådets förordning (EEG) nr 1569/92 av den 16 juni 1992 (EGT nr L 166, 20.6.1992, s. 5).

Artikel 22.2.

22. 388 R 0571: Rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket åren 1988-1997 (EGT nr L 56, 2.3.1988, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 D 0156: Kommissionens beslut 93/156/EEG av den 9 februari 1993 (EGT nr L 65, 17.3.1993, s. 12).

Artikel 15.2.

23. 389 R 1576: Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT nr L 160, 12.6.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3280: Rådets förordning (EEG) nr 3280/92 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 3).

Artikel 14.2.

24. 389 R 3013: Rådets förordning (EEG) nr 3013/89 av den 25 september 1989 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött (EGT nr L 289, 7.10.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 394 R 0233: Rådets förordning (EEG) nr 233/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 30, 3.2.1994, s. 9).

Artikel 30.2.

25. 390 R 0837: Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (EGT nr L 88, 3.4.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 R 3570: Rådets förordning (EEG) nr 3570/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 8).

Artikel 11.2.

26. 391 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT nr L 149, 14.6.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3279: Rådets förordning (EEG) nr 3279/92 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 1).

Artikel 13.2.

27. 392 R 1766: Rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21), i dess lydelse enligt

- 393 R 2193: Kommissionens förordning (EEG) nr 2193/93 av den 28 juli 1993 (EGT nr L 196, 5.8.1993, s. 22).

Artikel 23.2.

28. 993 R 0959: Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål (EGT nr L 98, 24.4.1993, s. 1).

Artikel 12.2.

29. 370 L 0373: Rådets direktiv 70/373/EEG av den 20 juli 1970 om införande av gemenskapsmetoder för provtagning och analys vid den officiella foderkontrollen (EGT nr L 170, 3.8.1970, s. 2), i dess lydelse enligt

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8).

Artikel 3.2.

30. 372 L 0280: Rådets direktiv 72/280/EEG av den 31 juli 1972 om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra av mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 179, 7.8.1972, s. 2), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

Artikel 7.2.

31. 376 L 0625: Rådets direktiv 76/625/EEC av den 20 juli 1976 om statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra för att bestämma produktionskapaciteten för odlingar med vissa arter av fruktträd (EGT nr L 218, 11.8.1976, s. 10), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

Artikel 9.2.

32. 377 L 0099: Rådets direktiv 77/99/EEG av den 21 december 1976 om hygienfrågor som påverkar handeln med köttprodukter inom gemenskapen (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 85), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

Artikel 20.2.

33. 382 L 0471: Rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (EGT nr L 213, 21.7.1982, s. 8), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Artikel 13.2.

34. 385 L 0358: Rådets direktiv 85/358/EEG av den 16 juli 1985 om tillägg till direktiv 81/602/EEG om förbud för vissa ämnen med hormonell verkan samt ämnen med tyreostatisk verkan (EGT nr L 191, 23.7.1985, s. 46), i dess lydelse enligt

- 388 L 0146: Rådets direktiv 88/146/EEG av den 7 mars 1988 (EGT nr L 70, 16.3.1988, s. 16).

Artikel 10.2.

35. 388 L 0146: Rådets direktiv 88/146/EEG av den 7 mars 1988 om förbud att använda vissa ämnen med hormonell verkan inom husdjursproduktionen (EGT nr L 70, 16.3.1988, s. 16).

Artikel 8.2.

36. 393 L 0023: Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1992 om statistiska undersökningar av grisproduktionen (EGT nr L 149, 21.6.1993, s. 1).

Artikel 17.2.

37. 393 L 0024: Rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av nötkreaturproduktionen (EGT nr L 149, 21.6.1993, s. 5).

Artikel 17.2.

38. 393 L 0025: Rådets direktiv 93/25/EEG av den 1 juni 1993 av statistiska undersökningar av får- och getbesättningar (EGT nr L 149, 21.6.1993, s. 10).

Artikel 20.2.

39. 374 R 1728: Rådets förordning (EEG) nr 1728/74 av den 27 juni 1974 om samordning av jordbruksforskning (EGT nr L 182, 5.7.1974, s. 1), i dess lydelse enligt

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8).

Artikel 8.2. och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

40. 364 L 0432: Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln inom gemenskapen med nötkreatur och svin (EGT nr 121, 29.7.1964, s. 1977), i dess lydelse enligt

- 392 L 0102: Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 (EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32).

Artikel 12.2 och 12.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

41. 366 L 0400: Rådets direktiv 66/400/EEG av den 14 juni 1966 om marknadsföring av betutsäde (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2290/66), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 21.2 och 21.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

42. 366 L 0401: Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om marknadsföring av utsäde av foderväxter (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2298), i dess lydelse enligt

- 392 L 0019: Kommissionens direktiv 92/19/EEG av den 23 mars 1992 (EGT nr L 104, 22.4.1992, s. 61).

Artikel 21.2 och 21.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

43. 366 L 0402: Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om marknadsföring av utsäde av stråsäd (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2309/66), i dess lydelse enligt

- 393 L 0002: Kommssionens direktiv 93/2/EEG av den 28 januari 1993 (EGT nr L 54, 5.3.1993, s. 20).

Artikel 21.2 och 21.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

44. 366 L 0403: Rådets direktiv 66/403/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsädespotatis (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2320), i dess lydelse enligt

- 393 L 0108: Kommissionens direktiv 93/108/EG av den 3 december 1993 (EGT nr L 319, 21.12.1993, s. 39).

Artikel 19.2 och 19.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

45. 366 L 0404: Rådets direktiv 66/404/EEG av den 14 juni 1966 om omsättning av skogsförökningsmaterial (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2326), i dess lydelse enligt

- 391 D 0044: Kommissionens beslut 91/44/EEG av den 16 januari 1991 (EGT nr L 24, 29.1.1991, s. 32).

Artikel 17.2. och 17.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

46. 368 L 0193: Rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 om saluförande av material för vegetativ förökning av vinplantor (EGT nr L 93, 17.4.1968, s. 15), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 17.2 och 17.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

47. 369 L 0208: Rådets direktiv 69/208/EEG av den 30 juni 1969 om marknadsföring av utsäde från olje- och fiberväxter (EGT nr L 169, 10.7.1969, s. 3), i dess lydelse enligt

- 392 L 0107: Kommissionens direktiv 92/107/EEG av den 11 december 1992 (EGT nr L 16, 25.1.1992, s. 1).

Artikel 20.2. och 20.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

48. 370 L 0457: Rådets direktiv 70/457/EEG av den 29 september 1970 om den gemensamma sortlistan för lantbruksväxter (EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 23.2 och 23.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

49. 370 L 0458: Rådets direktiv 70/458/EEG av den 29 september 1970 om marknadsföring av utsäde av köksväxter (EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 40.2 och 40.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

50. 370 L 0524: Rådets direktiv nr 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (EGT nr L 270, 14.12.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 L 0114: Rådets direktiv 93/114/EG av den 14 december 1993 (EGT nr L 334, 31.12.1993, s. 24).

Artikel 23.2 och 23.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

51. 371 L 0161: Rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 om kvalitetsnormer för den yttre beskaffenheten av skogsförökningsmaterial som saluförs i gemenskapen (EGT nr L 87, 17.4.1971, s. 14), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 18.2 och 18.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

52. 372 L 0461: Rådets direktiv 72/461/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem som påverkar handeln inom gemenskapen med färskt kött (EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 24), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

Artikel 9.2 och 9.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

53. 372 L 0462: Rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur och svin samt färskt kött eller köttvaror (EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 28), i dess lydelse enligt

- 392 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/92 av den 15 juni 1992 (EGT nr L 173, 27.6.1992, s. 13).

Artikel 29.2 och 29.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

54. 374 L 0063: Rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 31), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Artikel 9.2 och 9.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

55. 376 L 0895: Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (EGT nr L 340, 9.12.1976, s. 26), i dess lydelse enligt

- 393 L 0058: Rådets direktiv 93/58/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 6).

Artikel 7.2 och 7.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

56. 377 L 0093: Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till medlemsstaterna (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 20), i dess lydelse enligt

- 393 L 0110: Kommissionens direktiv 93/110/EEG av den 9 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 19).

a) Artikel 16.2 och 16.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

b) Artikel 16a.2 och 16a.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

57. 377 L 0096: Rådets direktiv 77/96/EEG av den 21 december 1976 om trikinundersökning (trinchinella spiralis) vid import av färskt kött av tamsvin från tredje land (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 67), i dess lydelse enligt

- 389 L 0321: Kommissionens direktiv 89/321/EEC av den 27 april 1989 (EGT nr L 133, 17.5.1989, s. 33).

Artikel 9.2 och 9.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

58. 377 L 0101: Rådets direktiv 77/101/EEG av den 23 november 1976 om marknadsföring av foderråvaror (EGT nr L 32, 3.2.1977, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 48).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

59. 377 L 0391: Rådets direktiv 77/391/EEG av den 17 maj 1977 om gemenskapens åtgärder för att utrota brucellos, tuberkulos och leukos hos nötkreatur (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 44), i dess lydelse enligt

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8).

Artikel 11.2 och 11.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

60. 377 L 0504: Rådets direktiv 77/504/EEG av den 25 juli 1977 om renrasiga avelsdjur av nötkreatur (EGT nr L 206, 12.8.1977, s. 8), i dess lydelse enligt

- 391 L 0174: Rådets direktiv 91/174/EEG av den 25 mars 1991 (EGT nr L 85, 5.4.1991, s. 37).

Artikel 8.2 och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

61. 379 L 0117: Rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används (EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 36), i dess lydelse enligt

- 391 L 0188: Kommissionens direktiv 91/188/EEG av den 19 mars 1991 (EGT nr L 92, 13.4.1991, s. 42).

Artikel 8.2 och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

62. 379 L 0373: Rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om marknadsföring av foderblandningar (EGT nr L 86, 6.4.1979, s. 30), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

63. 380 L 0215: Rådets direktiv 80/215/EEG av den 22 januari 1980 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med köttprodukter inom gemenskapen (EGT nr L 47, 21.2.1980, s. 4), i dess lydelse enligt

- 391 L 0687: Rådets direktiv 91/687/EEG av den 11 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 16).

Artikel 8.2 och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

64. 380 L 0217: Rådets direktiv 80/217/EEG av den 22 januari 1980 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (EGT nr L 47, 21.2.1980, s. 11), i dess lydelse enligt

- 393 D 0384: Rådets beslut 93/384/EEG av den 14 juni 1993 (EGT nr L 166, 8.7.1993, s. 34).

Artikel 16.2 och 16.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

65. 380 L 1095: Rådets direktiv 80/1095/EEG av den 11 november 1980 om fastställande av villkor på vilka gemenskapens territorium kan befrias och hållas fritt från klassisk svinpest (EGT nr L 325, 1.12.1980, s. 1), i dess lydelse enligt

- 391 D 0686: Rådets beslut 91/686/EEG av den 11 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 15).

Artikel 9.2 och 9.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

66. 382 L 0894: Rådets direktiv 82/894/EEG av den 21 december 1982 om anmälan av djursjukdomar inom gemenskapen (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 58), i dess lydelse enligt

- 392 D 0450: Kommissionens beslut 92/450/EEG av den 30 juli 1992 (EGT nr L 248, 28.8.1992, s. 77).

Artikel 6.2 och 6.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

67. 385 L 0511: Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT nr L 315, 26.11.1985, s. 11), i dess lydelse enligt

- 392 L 0380: Kommissionens direktiv 92/380/EEG av den 2 juli 1992 (EGT nr L 198, 17.7.1992, s. 54).

Artikel 17.2 och 17.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

68. 386 L 0362: Rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 37), i dess lydelse enligt

- 393 L 0057: Rådets direktiv 93/57/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 1).

Artikel 12.2 och 12.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

69. 386 L 0363: Rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester på och i livsmedel av animaliskt ursprung (EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 43), i dess lydelse enligt

- 393 L 0057: Rådets direktiv 93/57/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 1).

Artikel 12.2 och 12.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

70. 386 L 0469: Rådets direktiv 86/469/EEG av den 16 september 1986 om undersökning av djur och färskt kött med avseende på förekomsten av restsubstanser (EGT nr L 275, 26.9.1986, s. 36), i dess lydelse enligt

- 389 D 0187: Rådets beslut 89/187/EEG av den 6 mars 1989 (EGT nr L 66, 10.3.1989, s. 37).

Artikel 15.2 och 15.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

71. 388 L 0407: Rådets direktiv 88/407/EEG av den 14 juni 1988 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur (EGT nr L 194, 22.7.1988, s. 10), i dess lydelse enligt

- 393 L 0060: Rådets direktiv 93/60/EEG av den 30 juni 1993 (EGT nr L 186, 28.7.1993, s. 28).

Artikel 19.2 och 19.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

72. 388 L 0661: Rådets direktiv 88/661/EEG av den 19 december 1988 om avelsmässiga normer för avelssvin (EGT nr L 382, 31.12.1988, s. 36)

Artikel 11.2 och 11.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

73. 390 L 0429: Rådets direktiv 90/429/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av sperma från tamdjur av svin (EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 62).

Artikel 18.2 och 18.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

74. 390 L 0667: Rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av veterinära bestämmelser för kvittblivning och bearbetning av animaliskt avfall och för att släppa ut detta på marknaden samt förebyggande av patogener i foder av animaliskt ursprung och om ändring av direktiv 90/425/EEG (EGT nr L 363, 27.12.1990, s. 51), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

Artikel 19.2 och 19.3; punkt 4 och 5 skall numreras om och betecknas punkt 3 och 4.

75. 392 L 0117: Rådets direktiv 92/117/EEG av den 17 december 1992 om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoonotiska agenser hos djur och i animaliska produkter för att förhindra utbrott av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 38).

Artikel 16.2 och 16.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

76. 392 L 0119: Rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (swine vesicular disease, SVD) (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 69).

Artikel 26.2 och 26.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

77. 380 D 1096: Rådets beslut 80/1096/EEG av den 11 november 1980 om finansiellt stöd från gemenskapen för att utrota klassisk svinpest (EGT nr L 325, 1.12.1980, s. 5), i dess lydelse enligt

- 391 D 0686: Rådets beslut 91/686/EEG av den 11 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 15).

Artikel 6.2 och 6.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

78. 380 D 1097: Rådets beslut 80/1097/EEG av den 11 november 1980 om finansiellt stöd från gemenskapen för att utrota afrikansk svinpest på Sardinien (EGT nr L 325, 1.12.1980, s. 5), i dess lydelse enligt

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8).

Artikel 8.2 och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

79. 392 D 0438: Rådets beslut 92/438/EEG av den 13 juli 1992 om datorisering av veterinära förfaranden vid import (Shift-projektet), om ändring av direktiven 90/675/EEG, 91/496/EEG, 91/628/EEG och beslut 90/424/EEG och om upphävande av beslut 88/192/EEG (EGT nr L 234, 25.8.1992, s. 27).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

B. De punkter i rättsakter som här anges skall ersättas med följande punkt:

”2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom två dagar. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt den artikeln. Ordföranden får inte rösta.”

1. 382 L 0471: Rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (EGT nr L 213, 21.7.1982, s. 8), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Artikel 14.2.

2. 385 L 0358: Rådets direktiv 85/358/EEG av den 16 juli 1985 om tillägg till direktiv 81/602/EEG om förbud för vissa ämnen med hormonell verkan samt ämnen med tyreostatisk verkan (EGT nr L 191, 23.7.1985, s. 46), i dess lydelse enligt

- 389 D 0358: Kommissionens beslut 89/358/EEG av den 23 maj 1989 (EGT nr L 151, 3.6.1989, s. 39).

Artikel 11.2.

3. 364 L 0432: Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln inom gemenskapen med nötkreatur och svin (EGT nr 121, 29.7.1964, s. 1977), i dess lydelse enligt

- 392 L 0102: Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 (EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

4. 370 L 0524: Rådets direktiv nr 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (EGT nr L 270, 14.12.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 L 0114: Rådets direktiv 93/114/EG av den 14 december 1993 (EGT nr L 334, 31.12.1993, s. 24).

Artikel 24.2 och 24.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

5. 372 L 0462: Rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, svin och färskt kött eller köttvaror (EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 28), i dess lydelse enligt

- 392 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/92 av den 15 juni 1992 (EGT nr L 173, 27.6.1992, s. 13).

Artikel 30.2 och 30.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

6. 374 L 0063: Rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 31), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Artikel 10.2 och 10.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

7. 376 L 0895: Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (EGT nr L 340, 9.12.1976, s. 26), i dess lydelse enligt

- 393 L 0058: Rådets direktiv 93/58/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 6).

Artikel 8.2 och 8.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

8. 377 L 0093: Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till medlemsstaterna (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 20), i dess lydelse enligt

- 393 L 0110: Kommissionens direktiv 93/110/EEG av den 9 december 1993 (EGT nr L 303, 10.12.1993, s. 19).

Artikel 17.2 och 17.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

9. 380 L 0217: Rådets direktiv 80/217/EEG av den 22 januari 1980 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (EGT nr L 47, 21.2.1980, s. 11), i dess lydelse enligt

- 393 D 0384: Rådets beslut 93/384/EEG av den 14 juni 1993 (EGT nr L 166, 8.7.1993, s. 34).

Artikel 16a.2 och 16a.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

10. 385 L 0511: Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT nr L 315, 26.11.1985, s. 11), i dess lydelse enligt

- 392 L 0380: Kommissionens direktiv 92/380/EEG av den 2 juli 1992 (EGT nr L 198, 17.7.1992, s. 54).

Artikel 16.2 och 16.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

11. 386 L 0362: Rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 37), i dess lydelse enligt

- 393 L 0057: Rådets direktiv 93/57/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 1).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

12. 386 L 0363: Rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester på och i livsmedel av animaliskt ursprung (EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 43), i dess lydelse enligt

- 393 L 0057: Rådets direktiv 93/57/EEG av den 29 juni 1993 (EGT nr L 211, 23.8.1993, s. 1).

Artikel 13.2 och 13.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

13. 386 L 0469: Rådets direktiv 86/469/EEG av den 16 september 1986 om undersökning av djur och färskt kött med avseende på förekomsten av restsubstanser (EGT nr L 275, 26.9.1986, s. 36), i dess lydelse enligt

- 389 D 0187: Rådets beslut 89/187/EEG av den 6 mars 1989 (EGT nr L 66, 10.3.1989, s. 37).

Artikel 14.2 och 14.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

14. 388 L 0407: Rådets direktiv 88/407/EEG av den 14 juni 1988 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur (EGT nr L 194, 22.7.1988, s. 10), i dess lydelse enligt

- 393 L 0060: Rådets direktiv 93/60/EEG av den 30 juni 1993 (EGT nr L 186, 28.7.1993, s. 28).

Artikel 18.2 och 18.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

15. 390 L 0429: Rådets direktiv 90/429/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av sperma från tamdjur av svin (EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 62).

Artikel 19.2 och 19.3; punkt 4 skall numreras om och betecknas punkt 3.

16. 390 L 0667: Rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av veterinära bestämmelser för kvittblivning och bearbetning av animaliskt avfall och för att släppa ut detta på marknaden samt förebyggande av patogener i foder av animaliskt ursprung och om ändring av direktiv 90/425/EEG (EGT nr L 363, 27.12.1990, s. 51), i dess lydelse enligt

- 392 L 0118: Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 (EGT nr L 62, 15.3.1993, s. 49).

Artikel 18.2 och 18.3; punkt 4 och 5 skall numreras om och betecknas punkt 3 och 4.

VI. TRANSPORT

A. INLANDSTRANSPORTER

1. 370 R 1108: Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar (EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4), i dess lydelse enligt

- 370 R 2598: Kommissionens förordning (EEG) nr 2598/70 av den 18 december 1970 (EGT nr L 278, 23.12.1970, s. 1).

- 371 R 0281: Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari 1971 (EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 11),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 073, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 379 R 1384: Rådets förordning (EEG) nr 1384/79 av den 25 juni 1979 (EGT nr L 167, 5.7.1979, s. 1),

- 381 R 3021: Rådets förordning (EEG) nr 3021/81 av den 19 oktober 1981 (EGT nr L 302, 23.10.1981, s. 8),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 om ändring, till följd av Tysklands enande, av vissa direktiv, beslut och förordningar i fråga om transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Bilaga 2 skall ändras på följande sätt:

a) I avsnitt ”A.1 JÄRNVÄG - Huvudnät” skall följande införas:

”Österrike

- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”Norge

- Norges Statsbaner (NSB)”

”Finland

- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”Sverige

- Statens järnvägar (SJ)”.

b) I avsnitt ”A.2 JÄRNVÄG - Nät öppna för allmän trafik och anslutna till huvudnätet (med undantag för stadsnät)” skall följande införas:

”Norge

- Norges Statsbaner (NSB)”

”Finland

- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”Sverige

- Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB)

- Malmö-Limhamns Järnväg (MLJ)

- Växjö-Hultsfred-Västerviks Järnväg (VHVJ)

- Johannesberg-Ljungaverks Järnväg (JLJ)”.

c) I avsnitt ”B. VÄGAR” skall följande införas:

”Österrike

1. Bundesautobahnen

2. Bundesstraßen

3. Landesstraßen

4. Gemeindestraßen”

”Norge

1. Riksveger

2. Fylkesveger

3. Kommunale veger”

”Finland

1. Päätiet/Huvudvägar

2. Muut maantiet/Övriga landsvägar

3. Paikallistiet/Bygdevägar

4. Kadut ja kaavatiet/Gator och planlagda vägar”

”Sverige

1. Motorvägar

2. Motortrafikleder

3. Övriga vägar”.

2. 371 R 0281: Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari 1971 om fastställande av den förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som avses i artikel 3 e i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 (EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 11), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 073, 27.3.1972, s. 14),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande tillägg skall göras i bilagan:

”Finland

- Saimaan kanava/Saima kanal

- Saimaan vesistö/Saimens vattendrag

Sverige

- Trollhätte kanal och Göta älv

- Vänern

- Södertälje kanal

- Mälaren”.

3. 385 R 3821: Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT nr L 370, 31.12.1985, s. 8), i dess lydelse enligt

- 390 R 3314: Kommissionens förordning (EEG) nr 3314/90 av den 16 november 1990 (EGT nr L 318, 17.11.1190, s. 20),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12),

- 392 R 3688: Kommissionens förordning (EEG) nr 3688/92 av den 21 december 1992 (EGT nr L 374, 22.12.1992, s. 12).

I bilaga II punkt 1 skall följande införas i tabellen under första strecksatsen:

”Österrike 12”

”Finland 17”

”Norge 16”

”Sverige 5”.

4. 391 L 0439: Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT nr L 237, 24.8.1991 s. 1, rättat genom EGT nr L 310, 12.11.1991, s. 16).

a) Bilaga 1 punkt 2 tredje strecksatsen skall ersättas med följande:

”- Bokstavsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet skall vara följande:

   
B: Belgien L: Luxemburg
DK: Danmark NL: Nederländerna
D: Tyskland N: Norge
GR: Grekland A: Österrike
E: Spanien P: Portugal
F: Frankrike FIN: Finland
IRL: Irland S: Sverige
I: Italien UK: Förenade kungariket
”.

b) Bilaga 1 punkt 3 andra stycket skall ersättas med följande:

”Om en medlemsstat vill att dessa uppgifter skall anges på ett annat nationellt språk än danska, nederländska, engelska, finska, franska, tyska, grekiska, italienska, norska, portugisiska, spanska och svenska, skall det ske på följande sätt utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna bilaga, nämligen i en tvåspråkig version av körkortet där det ena språket skall vara något av de nyss nämnda.”

5. 392 L 0106: Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT nr L 368, 17.12.1992, s. 38).

Följande skall införas i artikel 6.3:

”- Österrike:

Straßenverkehrsbeitrag”

”- Finland:

varsinainen ajoneuvovero/egentlig fordonsskatt”

”- Norge:

vektårsavgift”

”- Sverige:

fordonsskatt”.

6. 392 R 0881: Rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier (EGT nr L 95, 9.4.1992, s. 1, rättat genom EGT nr L 213, 29.7.1992, s. 36).

I bilaga 1 (blått kort) fotnot 1 skall följande införas:

”(A) Österrike” från och med den 1 januari 1997, ”(FIN) Finland”, ”(N) Norge”, ”(S) Sverige”.

7. 392 R 1839: Kommissionens förordning (EEG) nr 1839/92 av den 1 juli 1992 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 684/92 beträffande dokument vid internationella persontransporter på väg (EGT nr L 187, 7.7.1992, s. 5), i dess lydelse enligt

- 393 R 2944: Kommissionens förordning (EEG) nr 2944/93 av den 25 oktober 1993 (EGT nr L 266, 27.10.1993, s. 2).

Följande skall införas i bilaga 1A fotnot 1, bilaga 4 första fotnot 1 och bilaga 5 fotnot 1:

”(A) Österrike”, ”(FIN) Finland”, ”(N) Norge”, ”(S) Sverige”.

8. 392 R 2454: Rådets förordning (EEG) nr 2454/92 av den 23 juli 1992 om villkoren för att transportföretag skall få utföra nationella persontransporter på väg i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande (EGT nr L 251, 29.8.1992, s. 1).

I bilaga 1 fotnot 1 (tillstånd) bilaga 2 (färdbladets främre omslag) och bilaga 3 skall följande text införas:

”(A) Österrike”, ”(N) Norge”, ”(FIN) Finland”, ”(S) Sverige”.

9. 393 L 0089: Rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaternas tillämpning av skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar och avgifter för användningen av vissa infrastrukturer (EGT nr L 274, 12.11.1993, s. 32).

Följande skall införas i artikel 3.1:

”Österrike

Kraftfahrzeugsteuer”

”Finland

varsinainen ajoneuvovero/egentlig fordonsskatt”

”Norge

vektårsavgift”

”Sverige

fordonsskatt”.

B. JÄRNVÄGSTRANSPORT

1. 369 R 1192: Rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning (EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 073, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Följande skall införas i artikel 3:

”- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”- Norges Statsbaner (NSB)”

”- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”- Statens järnvägar (SJ)”.

2. 377 R 2830: Rådets förordning (EEG) nr 2830/77 av den 12 december 1977 om åtgärder som krävs för att göra järnvägsföretagens redovisningssystem och årsbokslut jämförbara (EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 13), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Följande skall införas i artikel 2:

”- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”- Norges Statsbaner (NSB)”

”- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”- Statens järnvägar (SJ)”.

3. 378 R 2183: Rådets förordning (EEG) nr 2183/78 av den 19 september 1978 om enhetliga principer för järnvägsföretags kostnadskalkyler (EGT nr L 258, 21.9.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 om ändring, till följd av Tysklands enande, av vissa direktiv, beslut och förordningar i fråga om transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Följande skall införas i artikel 2:

”- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”- Norges Statsbaner (NSB)”

”- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”- Statens järnvägar (SJ)”.

4. 382 D 0529: Rådets beslut nr 82/529/EEG av den 19 juli 1982 om prisbildningen för internationell godsbefordran på järnväg (EGT nr L 234, 9.8.1982, s. 5), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Följande skall införas i artikel 1:

”- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”- Norges Statsbaner (NSB)”

”- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”- Statens järnvägar (SJ)”.

5. 383 D 0418: Rådets beslut 83/418/EEG av den 25 juli 1983 om järnvägarnas kommersiella självständighet vid driften av sin internationella person- och resgodsbefordran (EGT nr L 237, 26.8.1983, s. 32), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 R 3572: Rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 12).

Följande skall läggas till i artikel 1:

”- Österreichische Bundesbahnen (ÖBB)”

”- Norges Statsbaner (NSB)”

”- Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna (VR)”

”- Statens järnvägar (SJ)”.

C. TRANSPORT PÅ INRE VATTENVÄGAR

1. 377 D 0527: Kommissionens beslut 77/527/EEG av den 29 juli 1977 om upprättande av en förteckning över inre vattenvägar för tillämpningen av rådets direktiv 76/135/EEG (EGT nr L 209, 17.8.1977, s. 29), i dess lydelse enligt

- 378 L 1016: Rådets direktiv 78/1016/EEG av den 23 november 1978 (EGT nr L 349, 13.12.1978, s. 31),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande skall läggas till i den förteckning som finns i bilagan:

”SUOMI

- Saimaan kanava/Saima kanal

- Saimaan vesistö/Saimens vattendrag

SVERIGE

- Trollhätte kanal och Göta älv

- Vänern

- Mälaren

- Södertälje kanal

- Falsterbo kanal

- Sotenkanalen”.

2. 382 L 0714: Rådets direktiv nr 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart (EGT nr L 301, 28.10.1982, s. 1).

Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

a) I ”KAPITEL I”, ”Zon 2” skall följande läggas till:

”Sverige

Trollhätte kanal och Göta älv.

Vänern.

Södertälje kanal.

Mälaren.

Falsterbo kanal.

Sotenkanalen.”

b) I ”KAPITEL II”, ”Zon 3” skall följande läggas till:

”Österrike

Donau från gränsen mellan Österrike och Tyskland till gränsen mellan Österrike och Slovakien.

Sverige

Göta kanal.

Vättern.”

c) I ”KAPITEL III”, ”Zon 4” skall följande läggas till:

”Sverige

Alla floder, kanaler och insjöar som inte finns upptagna i zon 1, 2 eller 3.”

3. 391 L 0672: Rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (EGT nr L 373, 31.12.1991, s. 29).

a) Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

i) I avsnitt ”GRUPP A” skall följande läggas till:

”Finland:

- Laivurinkirja/Skepparbrev,

- Kuljettajankirja I/Förarbrev I.

Sverige:

- Bevis om behörighet som skeppare B,

- Bevis om behörighet som skeppare A,

- Bevis om behörighet som styrman B,

- Bevis om behörighet som styrman A,

- Bevis om behörighet som sjökapten.”

ii) I avsnitt ”GRUPP B” skall följande läggas till:

”Österrike

- Kapitänspatent A,

- Schiffsführerpatent A.

Finland

- Laivurinkirja/Skepparbrev,

- Kuljettajankirja I/Förarbrev I.

Sverige:

- Bevis om behörighet som skeppare B,

- Bevis om behörighet som skeppare A,

- Bevis om behörighet som styrman B,

- Bevis om behörighet som styrman A,

- Bevis om behörighet som sjökapten.”

b) I bilaga 2 skall följande införas:

”Finland

Saimaan kanava/Saima kanal, Saimaan vesistö/Saimens vattendrag”

”Sverige

Trollhätte kanal och Göta älv, Vänern, Mälaren, Södertälje kanal, Falsterbo kanal, Sotenkanalen”.

D. LUFTFART

1. 392 R 2408: Rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen (EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 8).

a) Följande skall införas i den ”Förteckning över kategori-1-flygplatser som finns i bilaga 1:”

   
”ÖSTERRIKE: Wien”
”FINLAND: Helsinki-Vantaa/Helsingfors Vanda”
”NORGE: Oslos flygplatssystem”
”SVERIGE: Stockholms flygplatssystem”.

b) Följande skall införas i den ”Förteckning över flygplatssystem” som finns i bilaga 2:

   
”NORGE: Oslo-Fornebu/Gardermoen”
”SVERIGE: Stockholm-Arlanda/ Bromma”.

2. 393 L 0065: Rådets direktiv 93/65/EEG av den 19 juli 1993 om definition och användning av kompatibla tekniska specifikationer vid upphandling av utrustning och system för ledning av lufttrafiken (EGT nr L 187, 29.7.1993, s. 52).

Följande skall införas i bilaga 2:

”Österrike

Austro Control GmbH

Schnirchgasse 11

A-1030 Wien”

”Finland

Ilmailulaitos/Luftfartsverket

P.O. Box 50

FIN-01531 Vantaa

Anskaffningar till små flygplatser och flygfält får göras av lokala myndigheter eller av ägarna.”

”Norge

Luftfartsverket

P.O. Box 8124 Dep.

N-0032 Oslo

Oslo Hovedflyplass A/S

P.O. Box 2654 St. Hanshaugen

N-0131 Oslo

Anskaffningar till små flygplatser och flygfält får göras av lokala myndigheter eller av ägarna.”

”Sverige

Luftfartsverket

S-601 79 Norrköping”.

VII. UTVECKLING

1. 391 D 0482: Rådets beslut 91/482/EEG av den 25 juli 1991 om associering av utomeuropeiska länder och territorier med Europiska ekonomiska gemenskapen (EGT nr L 263, 19.9.1991, s. 71 och s. 1).

a) I bilaga 2 artikel 13.3 skall följande läggas till:

”ANNETTU JÄLKIKÄTEEN/UTFÄRDAT I EFTERHAND”, ”UTSTEDT I ETTERHÅND”, ”UTFÄRDAT I EFTERHAND”.

b) I bilaga 2 artikel 14 skall följande läggas till:

”KAKSOISKAPPALE/DUPLIKAT”, ”DUPLIKAT”, ”DUPLIKAT”.

c) I bilaga 3 artikel 3 skall följande läggas till:

”KAKSOISKAPPALE/DUPLIKAT”,

”DUPLIKAT”, ”DUPLIKAT”.

VIII. MILJÖ

A. VATTENSKYDD OCH VATTENVÅRD

1. 376 L 0160: Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten (EGT nr L 31, 5.2.1976, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 11.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

2. 377 D 0795: Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 om ett gemensamt förfarande för utbyte av information om kvaliteten på ytvatten igemenskapen (EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 29), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 381 D 0856: Rådets beslut 81/856/EEG av den 19 oktober 1981 (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 17),

- 384 D 0422: Rådets beslut 84/422/EEG av den 24 juli 1984 (EGT nr L 237, 5.9.1984, s. 15),

- 386 D 0574: Rådets beslut 86/574/EEG av den 24 november 1986 (EGT nr L 335, 28.11.1986, s. 44).

a) I artikel 8.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

b) Följande skall läggas till i bilaga 1 ”FÖRTECKNING ÖVER PROV- ELLER MÄTSTATIONER SOM ÄR ENGAGERADE I INFORMATIONSUTBYTET”:

” ÖSTERRIKE

Prov- eller mätstationer Förteckning över floder
   
Jochenstein 2 203,8 km uppströms mynningen Donau
Abwinden-Asten 2 119,9 km uppströms mynningen Donau
Wolfsthal 1 873,5 km uppströms mynningen Donau
Lavamünd 2,1 km uppströms den punkt där Drau lämnar Österrike Drau
Kufstein/Erl 204,03 km uppströms sammanflödet med Donau Inn
Oberndorf 47,2 km uppströms sammanflödet med Inn Salzach
Bad Radkersburg 101,4 km uppströms sammanflödet med Drau Mur

FINLAND

Prov- eller mätstationer Förteckning över floder
   
Kalkkistenkoski Station nr 4800, sjön Päijannes utlopp Kymi
Pori-Tampere bro Station nr 8820, 7.5 km uppströms Pori Kokemäenjoki
Mansikkakoski Station nr 2600, sjön Saimas utlopp Vuoksi
Raasakka bro 8.0 km uppströms Ii Ii
Merikoski bro Station nr 13000, Oulu Oulujoki
Isohaara bro Station nr 14000, Kemi Kemijoki
Kukkolankoski Station nr 14310, 13 km uppströms Tornio Torniojoki
Virtaniemi Station nr 14400, sjön Inaris utlopp Paatsjoki

NORGE

Prov- eller mätstationer Förteckning över floder
   
Sarpsfossen 40 km från utloppet i Fredrikstad Glomma
Bingsfossen/Fetsund 120 km från utloppet i Fredrikstad Glomma
Skjefstadfossen/Elverum 280 km från utloppet i Fredrikstad Glomma
Vennesla 15 km från utloppet i Kristiansand Otra
Mosjøen 2 km från utloppet i Mosjön Vefsna
Alta 2 km från utloppet i Alta Almelva

SVERIGE

Prov- eller mätstationer Förteckning över floder
   
Luleå Station nr 009 Lule älv
Stornorrfors Station nr 028 Ume älv
Bergeforsen Station nr 040 Indalsälven
Älvkarleby Station nr 053 Dalälven
Stockholm Station nr 061 Norrström
Norrköping Station nr 067 Motala ström
Mörrum Station nr 086 Mörrumsån
Helsingborg Station nr 094 Råån
Laholm Station nr 098 Lagan
Alelyckan Station nr 108 Göta älv
”.

3. 378 L 0659: Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att bibehålla fiskars möjligheter att fortleva (EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 14.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

4. 379 L 0869: Rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna (EGT nr L 271, 29.10.1979, s. 44), i dess lydelse enligt

- 381 L 0855: Rådets direktiv 81/855/EEG av den 19 oktober 1981 (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 16),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 11.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

5. 380 L 0778: Rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten (EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 11), i dess lydelse enligt

- 381 L 0858: Rådets direktiv 81/858/EEG av den 19 oktober 1981 (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 19),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 15.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

6. 382 L 0883: Rådets direktiv 82/883/EEG av den 3 december 1982 om kontroll och övervakning av miljöer som påverkas av avfall från titandioxidindustrin (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 11.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

B. ÖVERVAKNING AV LUFTFÖRORENINGAR

1. 380 L 0779: Rådets direktiv 80/779/EEG av den 15 juli 1980 om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar (EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 30), i dess lydelse enligt

- 381 L 0857: Rådets direktiv 81/857/EEG av den 19 oktober 1981 (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 18),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0427: Rådets direktiv 89/427/EEG av den 21 juni 1989 (EGT nr L 201, 14.7.1989, s. 53),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 14.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

2. 382 L 0884: Rådets direktiv 82/884/EEG av den 3 december 1982 om gränsvärde för bly i luften (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 15), i dess lydelse enligt

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 11.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

3. 385 L 0203: Rådets direktiv 85/203/EEG av den 7 mars 1985 om luftkvalitetsnormer för kvävedioxid (EGT nr L 87, 27.3.1985, s. 1), i dess lydelse enligt

- 385 L 0580: Rådets direktiv 85/580/EEG av den 20 december 1985 (EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 36),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 14.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

4. 385 L 0210: Rådets direktiv 85/210/EEG av den 20 mars 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om blyhalten i bensin (EGT nr L 96, 3.4.1985, s. 25), i dess lydelse enligt

- 385 L 0581: Rådets direktiv 85/581/EEG av den 20 december 1985 (EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 37),

- 387 L 0416: Rådets direktiv 87/416/EEG av den 21 juli 1987 (EGT nr L 225, 13.8.1987, s. 33).

I artikel 12.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

5. 387 L 0217: Rådets direktiv 87/217/EEG av den 19 mars 1987 om att hindra och minska asbestförorening i miljön (EGT nr L 85, 28.3.1987, s. 40), i dess lydelse enligt

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 12.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

6. 388 L 0609: Rådets direktiv 88/609/EEG av den 24 november 1988 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT nr L 336, 7.12.1988, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59).

a) I bilaga 1 i tabellen ”TAK OCH REDUCERINGSMÅL FÖR UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID FRÅN BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR” skall följande uppgifter införas i de kolumner som här anges:

Medlemsstat Utsläpp av svaveldioxid från stora förbränningsanläggningar 1980 (kton) Utsläppstak (kton/år) Procentuell minskning i förhållande till 1980 års utsläpp Procentuell minskning i förhållande till 1980 års justerade utsläpp
0 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3
1993 1998 2003 1993 1998 2003 1993 1998 2003
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Österrike 90 54 36 27 - 40 - 60 - 70 - 40 - 60 - 70
Finland 171 102 68 51 - 40 - 60 - 70 - 40 - 60 - 70
Sverige 112 67 45 34 - 40 - 60 - 70 - 40 - 60 - 70

”.

b) I bilaga 2 i tabellen ”TAK OCH REDUCERINGSMÅL FÖR UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER FRÅN BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR” skall följande uppgifter införas i de kolumner som här anges:

Medlemsstat Utsläpp av NOx (beräknat som NO2) från stora förbränningsanläggningar 1980 (kton) Tak för utsläpp av NOx (kton/år) Procentuell minskning i förhållande till 1980 års utsläpp Procentuell minskning i förhållande till 1980 års justerade utsläpp
0 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 1 Etapp 2
1993 1998 1993 1998 1993 1998
1 2 3 4 5 6
Österrike 19 15 11 - 20 - 40 - 20 - 40
Finland 81 65 48 - 20 - 40 - 20 - 40
Sverige 31 25 19 - 20 - 40 - 20 - 40
”.

C. SKYDD MOT BULLER

379 L 0113: Rådets direktiv 79/113/EEG av den 19 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om bestämning av buller från bygg- och anläggningsutrustning (EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 15), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 1051: Rådets direktiv 81/1051/EEG av den 7 december 1981 (EGT nr L 376, 30.12.1981, s. 49),

- 385 L 0405: Kommissionens direktiv 85/405/EEG av den 11 juli 1985 (EGT nr L 233, 30.8.1985, s. 9),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 5.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

D. KEMIKALIER, INDUSTRIRISKER OCH BIOTEKNIK

1. 367 L 0548: Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 L 0101: Kommissionens direktiv 93/101/EG av 1 november 1993 (EGT nr L 13, 15.1.1994, s. 1).

a) I artikel 21.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

2. 378 D 0618: Kommissionens beslut 78/618/EEG av den 28 juni 1978 om inrättande av en rådgivande vetenskaplig kommitté för undersökning av kemiska produkters giftighet och miljöfarlighet (EGT nr L 198, 22.7.1978, s. 17), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 380 D 1084: Kommissionens beslut 80/1084/EEG (EGT nr L 316, 25.11.1980, s. 21),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 D 0241: Kommissionens beslut 88/241/EEG (EGT nr L 105, 26.4.1980, s. 29).

I artikel 3 skall ”24” ersättas med ”32” och ”12” ersättas med ”16”.

3. 382 L 0501: Rådets direktiv 82/501/EEG av den 24 juni 1982 om risker för storolyckor i vissa industriella verksamheter (EGT nr L 230, 5.8.1982, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0216: Rådets direktiv 87/216/EEG av den 19 mars 1987 (EGT nr L 85, 28.3.1987, s. 36),

- 388 L 0610: Rådets direktiv 88/610/EEG av den 24 november 1988 (EGT nr L 336, 7.12.1988, s. 14),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 16.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

4. 391 D 0596: Rådets beslut 91/596/EEG av den 4 november 1991 om utformning av den sammanfattning av anmälan som avses i artikel 9 i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT nr L 322, 23.11.1991, s. 1).

I bilagan under rubriken ”UPPGIFTER ENLIGT BILAGA 2 i direktiv 90/220/EEG” del A punkt 3 b i skall följande läggas till:

”Boreal [ ] Arktisk [ ]”.

E. BEVARANDE AV VILDA DJUR OCH VÄXTER

1. 379 L 0409: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarandet av vilda fåglar (EGT nr L 103, 25.04.1979, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 0854: Rådets direktiv (81/854/EEG) av den 19 oktober 1991 (EGT nr L 319, 7.11.1981, s. 3),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 385 L 4411: Kommissionens direktiv 85/411/EEG av den 25 juli 1985 (EGT nr L 233, 30.8.1985, s. 33),

- 386 L 0122: Rådets direktiv 86/122/EEG av den 8 april 1986 (EGT nr L 100, 16.4.1986, s. 22),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0244: Rådets direktiv 91/244/EEG av den 6 mars 1991 (EGT nr L 115, 8.5.1991, s. 41).

a) BILAGA 1 skall ändras på följande sätt:

i) Följande uppgifter skall läggas till i tabellen:

”40.a Mergus albellus”

”71.a Falco rusticolus”

”101.a Calidris minuta”

”103.a Limosa lapponica”

”105.a Xenus cinereus”

”127.a Surnia ulula”

”128.a Strix nebulosa”

”128.b Strix uralensis”

”148.a Anthus cervinus”

”175.a Emberiza pusillus”.

ii) Följande kolumner skall läggas till vid de nummer som här anges:

_~

  Norsk Suomi Svenska
1. Smålom Kaakkuri Smålom
2. Storlom Kuikka Storlom
3. Islom Amerikanjääkuikka Islom
4. Horndykker Mustakurkku-uikku Svarthakedopping
5. Madeirapetrell Madeiranviistäjä Smalnäbbad sammetspetrell
6. Kappverdepetrell Kanarianviistäjä Tjocknäbbad sammetspetrell
7. Spisshalepetrell Tyrskykiitäjä Spetsstjärtad petrell
8. Gulnebblire Keltanokkakiitäjä Gulnäbbad lira
9. Middelhavslire Pikkukiitäjä Medelhavslira
10. Dverglire Kääpiökiitäjä Dvärglira
11. Fregattstormsvale Vaaleaulappakeiju Fregattstormsvala
12. Havsvale Merikeiju Stormsvala
13. Stormsvale Myrskykeiju Klykstjärtad stormsvala
14. Passatstormsvale Madeirankeiju Oceanlöpare
15. Storskarv (underarten Mellomskarv fra Mellom-Europa) Merimetso (alalaji Keski- ja Etelä-Eurooppa) Storskarv (underarten Mellanskarv)
16. Toppskarv (underart fra Middelhavet) Karimetso (alalaji Välimeri) Toppskarv (underart från Medelhavet)
17. Dvergskarv Kääpiömerimetso Dvärgskarv
18. Hvitpelikan Pelikaani Pelikan
19. Krøllpelikan Kiharapelikaani Krushuvad pelikan
20. Rørdrum Kaulushaikara Rördrom
21. Dvergrørdrum Pikkuhaikara Dvärgrördrom
22. Natthegre Yöhaikara Natthäger
23. Topphegre Rääkkähaikara Rallhäger
24. Silkehegre Silkkihaikara Silkeshäger
25. Egretthegre Jalohaikara Ägretthäger
26. Purpurhegre Ruskohaikara Purpurhäger
27. Svartstork Mustahaikara Svart stork
28. Stork Kattohaikara Vit stork
29. Bronseibis Musta ibis Bronsibis
30. Skjestork Kapustahaikara Skedstork
31. Flamingo Flamingo Flamingo
32. Dvergsvane Pikkujoutsen Mindre sångsvan
33. Sangsvane Laulujoutsen Sångsvan
34. Tundragås (underart fra Grønland) Tundrahanhi (alalaji Grönlanti) Bläsgås (grönländsk underart)
35. Dverggås Kiljuhanhi Fjällgås
36. Hvitkinngås Valkoposkihanhi Vitkindad gås
37. Rødhalsgås Punakaulahanhi Rödhalsad gås
38. Rustand Ruostesorsa Rostand
39. Marmorand Marmorisorsa Marmorand
40. Hvitøyeand Ruskosotka Vitögd dykand
40.a Lappfiskand Uivelo Salskrake
41. Hvithodeand Valkopäävartti Kopparand
42. Vepsevåk Mehiläishaukka Bivråk
43. Svartvingeglente Liitohaukka Svartvingad glada
44. Svartglente Haarahaukka Brun glada
45. Glente Isohaarahaukka Glada
46. Havørn Merikotka Havsörn
47. Lammegribb Partakorppikotka Lammgam
48. Åtselgribb Pikkukorppikotka Smutsgam
49. Gåsegribb Hanhikorppikotka Gåsgam
50. Munkegribb Munkkikorppikotka Grågam
51. Slangeørn Käärmekotka Ormörn
52. Sivhauk Ruskosuohaukka Brun kärrhök
53. Myrhauk Sinisuohaukka Blå kärrhök
54. Steppehauk Arosuohaukka Stäpphök
55. Enghauk Niittysuohaukka Ängshök
56. Hønsehauk (underart fra Korsika og Sardinia) Kanahaukka (alalaji Korsika ja Sardinia) Duvhök (underart från Korsika och Sardinien)
57. Spurvehauk (underart fra Kanariøyene og Madeira) Varpushaukka (alalaji Kanaria ja Madeira) Sparvhök (underart från Kanarieöarna och Madeira)
58. Balkanhauk Balkaninvarpushaukka Balkanhök
59. Ørnvåk Arohiirihaukka Örnvråk
60. Småskrikørn Pikkukiljukotka Mindre skrikörn
61. Storskrikørn Kiljukotka Större skrikörn
62. Keiserørn (underart fra Sørøst-Europa) Keisarikotka Kejsarörn (underart från Sydosteuropa)
63. Iberisk keiserørn Iberiankeisarikotka Kejsarörn (spansk underart)
64. Kongeørn Kotka (maakotka) Kungsörn
65. Dvergørn Kääpiökotka Dvärgörn
66. Haukørn Vuorikotka Hökörn
67. Fiskeørn Kalasääski Fiskgjuse
68. Rødfalk Pikkutuulihaukka Rödfalk
69. Dvergfalk Ampuhaukka Stenfalk
70. Leonorafalk Välimerenhaukka Eleonorafalk
71. Slagfalk Keltapäähaukka Slagfalk
71.a Jaktfalk Tunturihaukka Jaktfalk
72. Vandrefalk Muuttohaukka Pilgrimsfalk
73. Jerpe Pyy Järpe
74. Fjellrype (underart fra Pyreneene) Kiiruna (alalaji Pyreneet) Fjällripa (underart från Pyrenéerna)
75. Fjellrype (underart fra Alpene) Kiiruna (alalaji Alpit) Fjällripa (underart från Alperna)
76. Orrfugl Teeri (alalaji Keski- ja Etelä-Eurooppa) Orre
77. Storfugl Metso Tjäder
78. Steinhøne (underart fra Alpene) Kivikkopyy (alalaji Alpit) Stenhöna (underart från Alperna)
79. Steinhøne (underart fra Sicilia) Kivikkopyy (alalaji Sisilia) Stenhöna (underart från Sicilien)
80. Berberhøne Kalliopyy Klipphöna
81. Rapphøne (italiensk underart) Peltopyy (alalaji Italia) Rapphöna (italiensk underart)
82. Rapphøne (iberisk underart) Peltopyy (alalaji Iberian niemimaa) Rapphöna (underart från Iberiska halvön)
83. Myrrikse Luhtahuitti Småfläckig sumphöna
84. Sumprikse Pikkuhuitti Mindre sumphöna
85. Dvergrikse Kääpiöhuitti Dvärgsumphöna
86. Åkerrikse Ruisrääkkä Kornknarr
87. Sultanhøne Sulttaanikana Purpurhöna
88. Kamsothøne Kruununokikana Kamsothöna
89. Springvaktel Viiriäispyy Springhöna
90. Trane Kurki Trana
91. Dvergtrappe Pikkutrappi Småtrapp
92. Kragetrappe Kaulustrappi Kragtrapp
93. Stortrappe Isotrappi Stortrapp
94. Stylteløper Pitkäjalka Styltlöpare
95. Avosett Avosetti Skärfläcka
96. Triel Paksujalka Tjockfot
97. Ørkenløper Aavikkojuoksija Ökenlöpare
98. Brakksvale Kahlaajapääsky Vadarsvala
99. Boltit Keräkurmitsa Fjällpipare
100. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
101. Sporevipe Kynsihyyppä Sporrvipa
101.a Dvergsnipe Pikkusirri Småsnäppa
102. Brushane Suokukko Brushane
103. Dobbeltbekkasin Heinäkurppa Dubbelbeckasin
103.a Lappspove Punakuiri Myrspov
104. Smalnebbspove Kaitanokkakuovi Smalnäbbad spov
105. Grønnstilk Liro Grönbena
105.a Tereksnipe Rantakurvi Tereksnäppa
106. Svømmesnipe Vesipääsky Smalnäbbad simsnäppa
107. Svartehavsmåke Mustanmerenlokki Svarthuvad mås
108. Smalnebbmåke Kaitanokkalokki Smalnäbbad mås
109. Middelhavsmåke Välimerenlokki Rödnäbbad mås
110. Sandterne Hietatiira Sandtärna
111. Rovterne Räyskä Skräntärna
112. Splitterne Riuttatiira Kentsk tärna
113. Rosenterne Ruusutiira Rosentärna
114. Makrellterne Kalatiira Fisktärna
115. Rødnebbterne Lapintiira Silvertärna
116. Dvergterne Pikkutiira Småtärna
117. Hvitkinnsvartterne Valkoposkitiira Skäggtärna
118. Svartterne Mustatiira Svarttärna
119. Lomvi (iberisk underart) Etelänkiisla (alalaji Iberian niemimaa) Sillgrissla (underart från Iberiska halvön)
120. Svartbuksandhøne Hietakana Svartbukig flyghöna
121. Hvitbuksandhøne Jouhihietakana Vitbukig flyghöna
122. Ringdue (underart fra Azorene) Sepelkyyhky (alalaji Azorit) Ringduva (underart från Azorerna)
123. Madeiradue Madeirankyyhky Madeiraduva
124. Kanaridue Kanariankyyhky Kanarieduva
125. Laurbærdue Palmankyyhky Lagerduva
126. Hubro Huuhkaja Berguv
127. Snøugle Tunturipöllö Fjälluggla
127.a Haukugle Hiiripöllö Hökuggla
128. Spurveugle Varpuspöllö Sparvuggla
128.a Lappugle Lapinpöllö Lappuggla
128.b Slagugle Viirupöllö Slaguggla
129. Jordugle Suopöllö Jorduggla
130. Perleugle Helmipöllö Pärluggla
131. Nattravn Kehrääjä Nattskärra
132. Kafferseiler Kafferikirskuja Kafferseglare
133. Isfugl Kuningaskalastaja Kungsfiskare
134. Blåråke Sininärhi Blåkråka
135. Gråspett Harmaapäätikka Gråspett
136. Svartspett Palokärki Spillkråka
137. Flaggspett (underart fra Tenerife) Käpytikka (alalaji Teneriffa) Större hackspett (underart från Teneriffa)
138. Flaggspett (underart fra Gran Canaria) Käpytikka (alalaji Kanaria) Större hackspett (underart från Gran Canaria)
139. Syriaspett Syyriantikka Balkanspett
140. Mellomspett Tammitikka Mellanspett
141. Hvitryggspett Valkoselkätikka Vitryggig hackspett
142. Tretåspett Pohjantikka Tretåig hackspett
143. Dupontlerke Kaitanokkakiuru Dupontlärka
144. Kalenderlerke Arokiuru Kalanderlärka
145. Dverglerke Lyhytvarvaskiuru Korttålärka
146. Iberiatopplerke Iberiantöyhtökiuru Lagerlärka
147. Trelerke Kangaskiuru Trädlärka
148. Heipiplerke Nummikirvinen Fältpiplärka
148.a Lappiplerke Lapinkirvinen Rödstrupig piplärka
149. Gjerdesmett (underart fra Fair Isle) Peukaloinen (alalaji Fair Isle) Gärdsmyg (underart från Fair Isle)
150. Blåstrupe Sinirinta Blåhake
151. Kanaribuskskvett Kanariantasku Kanariebuskskvätta
152. Svartsteinskvett Mustatasku Svart stenskvätta
153. Tamarisksanger Tamariskikerttunen Kaveldunsångare
154. Vannsanger Sarakerttunen Vattensångare
155. Olivensanger Oliivikultarinta Olivsångare
156. Sardiniasanger Sardiniankerttu Sardinsk sångare
157. Provencesanger Ruskokerttu Provencesångare
158. Svartstrupesanger Mustakurkkukerttu Svarthakad sångare
159. Hauksanger Kirjokerttu Höksångare
160. Dvergfluesnapper Pikkusieppo Mindre flugsnappare
161. Balkanfluesnapper Balkaninsieppo Balkanflugsnappare
162. Halsbåndfluesnapper Sepelsieppo Halsbandsflugsnappare
163. Krüperspettmeis Punarintanakkeli Krüpers nötväcka
164. Korsikaspettmeis Mustapäänakkeli Korsikansk nötväcka
165. Tornskate Pikkulepinkäinen Törnskata
166. Rosenvarsler Mustaotsalepinkäinen Svartpannad törnskata
167. Alpekråke Alppivaris Alpkråka
168. Bokfink (underart fra Hierro) Peippo (alalaji Hierro) Bofink (underart från Hierro)
169. Blåbokfink Kanarianpeippo Blå bofink
170. Skottekorsnebb Skotlanninkäpylintu Skotsk korsnäbb
171. Ørkendompap Aavikkotulkku Ökentrumpetare
172. Dompap (underart fra Azorene) Punatulkku (alalaji Azorit) Domherre (underart från Azorerna)
173. Tyrkerspurv Keltapääsirkku Gulgrå sparv
174. Hortulan Peltosirkku Ortolansparv
175. Rustspurv Ruostekurkkusirkku Rostsparv
175.a Dvergspurv Pikkusirkku Dvärgsparv
”.

b) I bilaga 2.1 skall följande kolumner läggas till vid de nummer som här anges:

  Norsk Suomi Svenska
1. Sædgås Metsähanhi Sädgås
2. Grågås Merihanhi Grågås
3. Kanadagås Kanadanhanhi Kanadagås
4. Brunnakke Haapana Bläsand
5. Snadderand Harmaasorsa Snatterand
6. Krikkand Tavi Kricka
7. Stokkand Sinisorsa Gräsand
8. Stjertand Jouhisorsa Stjärtand
9. Knekkand Heinätavi Årta
10. Skjeand Lapasorsa Skedand
11. Taffeland Punasotka Brunand
12. Toppand Tukkasotka Vigg
13. Lirype (underart fra Skottland) Nummiriekko (riekon alalajeja) Dalripa (underarten moripa)
14. Fjellrype Kiiruna Fjällripa
15. Steinhøne Kivikkopyy Stenhöna
16. Rødhøne Punapyy Rödhöna
17. Rapphøne Peltopyy Rapphöna
18. Fasan Fasaani Fasan
19. Sothøne Nokikana Sothöna
20. Kvartbekkasin Jänkäkurppa Dvärgbeckasin
21. Enkeltbekkasin Taivaanvuohi Enkelbeckasin
22. Rugde Lehtokurppa Morkulla
23. Klippedue Kalliokyyhky Tamduva
24. Ringdue Sepelkyyhky Ringduva
”.

c) Bilaga 2.2 skall ändras på följande sätt:

i) Följande uppgifter skall läggas till i tabellen:

38.a Lagopus lagopus lagopus

73. Garulus glandarius

74. Pica Pica

75. Corvus monedula

76. Corvus frugilegus

77. Corvus corone

ii) Följande kolumner skall läggas till vid de nummer som här anges:

  Norsk Suomi Svenska
25. Knoppsvane Kyhmyjoutsen Knölsvan
26. Kortnebbgås Lyhytnokkahanhi Spetsbergsgås
27. Tundragås Tundrahanhi Bläsgås
28. Ringgås Sepelhanhi Prutgås
29. Rødhodeand Punapäänarsku Rödhuvad dykand
30. Bergand Lapasotka Bergand
31. Ærfugl Haahka Ejder
32. Havelle Alli Alfågel
33. Svartand Mustalintu Sjöorre
34. Sjøorre Pilkkasiipi Svärta
35. Kvinand Telkkä Knipa
36. Siland Tukkakoskelo Småskrake
37. Laksand Isokoskelo Storskrake
38. Jerpe Pyy Järpe
38.a Lirype (nordisk underart) Riekko Dalripa
39. Orrfugl Teeri Orre
40. Storfugl Metso Tjäder
41. Berberhøne Kalliopyy Klipphöna
42. Vaktel Viiriäinen Vaktel
43. Kalkun Villikalkkuna Vildkalkon
44. Vannrikse Luhtakana Vattenrall
45. Sivhøne Liejukana Rörhöna
46. Tjeld Meriharakka Strandskata
47. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
48. Tundralo Tundrakurmitsa Kustpipare
49. Vipe Töyhtöhyyppä Tofsvipa
50. Polarsnipe Isosirri Kustsnäppa
51. Brushane Suokukko Brushane
52. Svarthalespove Mustapyrstökuiri Rödspov
53. Lappspove Punakuiri Myrspov
54. Småspove Pikkukuovi Småspov
55. Storspove Isokuovi Storspov
56. Sotsnipe Mustaviklo Svartsnäppa
57. Rødstilk Punajalkaviklo Rödbena
58. Gluttsnipe Valkoviklo Gluttsnäppa
59. Hettemåke Naurulokki Skrattmås
60. Fiskemåke Kalalokki Fiskmås
61. Sildemåke Selkälokki Silltrut
62. Gråmåke Harmaalokki Gråtrut
63. Svartbak Merilokki Havstrut
64. Skogdue Uuttukyyhky Skogsduva
65. Tyrkerdue Turkinkyyhky Turkduva
66. Turteldue Turturikyyhky Turturduva
67. Sanglerke Kiuru Sånglärka
68. Svarttrost Mustarastas Koltrast
69. Gråtrost Räkättirastas Björktrast
70. Måltrost Laulurastas Taltrast
71. Rødvingetrost Punakylkirastas Rödvingetrast
72. Duetrost Kulorastas Dubbeltrast
73. Nøtteskrike Närhi Nötskrika
74. Skjære Harakka Skata
75. Kaie Naakka Kaja
76. Kornkråke Mustavaris Råka
77. Kråke Varis Kråka

d) Följande skall läggas till i tabellerna i slutet av bilaga 2.2 (innehållande arterna nr 25-72):

”Österreich”

”Sverige”

”Suomi/Finland”

”Norge”.

- Följande skall läggas till:

”+= Jäsenvaltiot, jotka 7 artiklan 3 kohdan perusteella voivat sallia luettelossa mainittujen lajien metsästyksen.

+= Medlemsstater som i henhold til artikkel 7 nr. 3 kan tillate jakt på de angitte artene.

+= Medlemsstater som enligt artikel 7.3 får tillåta jakt på de angivna arterna.”

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Österreich” för följande arter:

25. Cygnus olor

35. Bucephala clangula

38. Bonasa bonasia (Tetrastes bonasia)

39. Tetrao tetrix (Lyrurus tetrix)

40. Tetrao urogallus

42. Coturnix coturnix

43. Meleagris gallopavo

59. Larus ridibundus

65. Streptopelia decaoctoa

66. Streptopelia turtur

69. Turdus pilaris.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Sverige” för följande arter:

27. Anser albifrons

31. Somateria mollissima

32. Clangula hyemalis

33. Melanitta nigra

34. Melanitta fusca

35. Bucephala clangula

36. Mergus serrator

37. Mergus merganser

38. Bonasa bonasia (Tetrastes bonasia)

39. Tetrao tetrix (Lyrurus tetrix)

40. Tetrao urogallus

59. Larus ridibundus

60. Larus canus

62. Larus argentatus

63. Larus marinus

68. Turdus merula

69. Turdus pilaris.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Suomi” för följande arter:

31. Somateria mollissima

32. Clangula hyemalis

33. Melanitta nigra

34. Melanitta fusca

35. Bucephala clangula

36. Mergus serrator

37. Mergus merganser

38. Bonasa bonasia

39. Tetrao tetrix

40. Tetrao urogallus

62. Larus argentatus

60. Larus canus

63. Larus marinus

69. Turdus pilaris.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Norge” för följande arter:

26. Anser brachyrhyncus

31. Somateria mollissima

32. Clangula hyemalis

33. Melanitta nigra

34. Melanitta fusca

35. Bucephala clangula

36. Mergus serrator

37. Mergus merganser

38. Bonasa bonasia

39. Tetrao tetrix

40. Tetrao urogallus

47. Pluvialis apricaria

50. Calidris canutus

51. Philomachus pugnax

54. Numenius phaeopus

55. Numenius arquata

58. Tringa nebularia

59. Larus ridibundus

60. Larus canus

62. Larus argentatus

63. Larus marinus

64. Columba oenas

69. Turdus pilaris

71. Turdus iliacus.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Sverige” för arterna nr 38.a, 73-77 ovan.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Suomi” för följande arter:

38.a Lagopus lagopus lagopus

74. Pica pica

75. Corvus monedula

77. Corvus corone.

- I tabellerna i slutet av bilaga 2.2a skall ”+” läggas till under ”Norge” för följande arter:

38.a Lagopus lagopus lagopus

73. Garrulus glandarius

74. Pica pica

77. Corvus corone.

e) I bilaga 3.1 skall följande kolumner läggas till vid de nummer som här anges:

  Norsk Suomi Svenska
1. Stokkand Sinisorsa Gräsand
2. Lirype (underart fra Skottland) Nummiriekko (riekon alalajeja) Dalripa
3. Rødhøne Punapyy Rödhöna
4. Berberhøne Kalliopyy Klipphöna
5. Rapphøne Peltopyy Rapphöna
6. Fasan Fasaani Fasan
7. Ringdue Sepelkyyhky Ringduva

I bilaga 3.1.2 efter ”Lagopus lagopus” skall ordet ”lagopus” läggas till (nr 2 skall lyda: ”Lagopus lagopus lagopus, scoticus et hibernicus”).

f) I bilaga 3.2 skall följande kolumner läggas till vid de nummer som här anges:

  Norsk Suomi Svenska
8. Tundragås Tundrahanhi (Euraasian rotu) Bläsgås
9. Grågås Merihanhi Grågås
10. Brunnakke Haapana Bläsand
11. Krikkand Tavi Kricka
12. Stjertand Jouhisorsa Stjärtand
13. Skjeand Lapasorsa Skedand
14. Taffeland Punasotka Brunand
15. Toppand Tukkasotka Vigg
16. Bergand Lapasotka Bergand
17. Ærfugl Haahka Ejder
18. Svartand Mustalintu Sjöorre
19. Fjellrype Kiiruna Fjällripa
20. Orrfugl (britisk underart) Teeri (Iso-Britannian populaatio) Orre (brittisk underart)
21. Storfugl Metso Tjäder
22. Sothøne Nokikana Sothöna
23. Heilo Kapustarinta Ljungpipare
24. Kvartbekkasin Jänkäkurppa Dvärgbeckasin
25. Enkeltbekkasin Taivaanvuohi Enkelbeckasin
26. Rugde Lehtokurppa Morkulla

g) I bilaga 4 punkt a första strecksatsen efter ordet ”snaror” skall följande läggas till: ”(med undantag för Finland, Norge och Sverige såvitt avser jakt på Lagopus lagopus lagopus och Lagopus mutus norr om 58° nordlig bredd)”.

2. 381 R 0348: Rådets förordning (EEG) nr 348/81 av den 20 januari 1981 om gemensamma regler för import av valar eller andra valprodukter (EGT nr L 39, 12.2.1981, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 2.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

3. 382 R 3626: Rådets förordning (EEG) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande inom gemenskapen av konventionen om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter (EGT nr L 384, 31.12.1982, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 1970: Rådets förordning nr (EEG) 1970/92 (EGT nr L 201, 20.7.1992, s. 1).

a) Följande skall läggas till i artikel 13.3:

- ”Hotade arter”

- ”Uhanalaisia lajeja/Hotade arter”

- ”Truede arter”.

b) I artikel 21.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

4. 392 L 0043: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7).

a) I artikel 1 c iii skall talet ”fem” bytas ut mot ”sex” och ordet ”Boreal” läggas till efter ”Atlantisk”.

b) Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

1) Under ”Förklaringar”, ”Kod” skall följande mening läggas till: ”De boreala och pannoniska livsmiljöerna anges med hjälp av 1993 års CORINE-kod”.

2) Under ”Kustmiljöer och halofytisk (saltpåverkad) vegetation”, rubriken ”Kontinentala stäpper av salt eller gipstyp” efter punkt 15.19 skall följande nya punkt läggas till: ”15.1A, *Pannoniska saltstäpper och marina våtmarker”.

3) Under ”Kustnära sanddyner och kontinentala sanddyner”, rubriken ”Kontinentala dyner, gamla och urlakade på kalk” efter punkt 64.1x35.2 skall följande nya punkt läggas till: ”64.71 *Pannoniska inlandsdyner”.

4) Under ”Naturliga och kulturformade gräsmarker”, rubriken ”Kulturformade torra gräsmarker och buskbeväxta successionsfaser” före punkt 34.32-34.34 skall följande nya punkt läggas till: ”34.31 Subkontinentala stäppartade gräsmarker”.

Vidare skall efter 34.5 följande nya punkter läggas till: ”34.91 *Pannoniska stäppmarker” och 34.A1 ”*Pannoniska sandstäpper”.

5) Under ”Myrar” efter punkt 54.3 skall en ny rubrik ”Aapa myrar” införas, och under den rubriken skall följande två nya punkter läggas till: ”54.8 *Aapa myrar” och ”54.9 *Blandmyr av pals-typ”

6) Under ”Skogar” före rubriken ”Skogar i Europas tempererade zoner” skall en ny rubrik ”Boreala skogar” införas, och under den rubriken skall följande nya punkt läggas till: ”42.C *Västlig taiga”.

7) Under ”Skogar”, rubriken ”Skogar i Europas tempererade zoner” efter punkt 41.26 skall följande nya punkt läggas till: ”41.2B *Pannonisk ek-avenbokskog”.

Vidare skall efter punkt 41.53 följande två nya punkter läggas till: ”41.7374 *Pannoniska viteksskogar” och ”41.7A *Euro-sibiriska stäppekskogar”.

c) I bilaga 2 i de avsnitt och under de rubriker som här anges skall följande läggas till:

1) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur, Däggdjur, Rodentia

Under rubriken Sciuridae ”*Pteromys volans (Sciuropterus russicus)”.

Under rubriken Castoridae efter Castor fiber: ”(med undantag för de finska och svenska populationerna)”.

2) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur, Däggdjur, Carnivora

Under rubriken Canidae: ”*Alopex lagopus”. Efter *Canis lupus, i texten inom parantes: ”de finska populationerna undantagna”.

Under rubriken Ursidae, efter *Ursus arctos: ”(med undantag för de finska och svenska populationerna)”.

Under rubriken Mustelidae: ”*Gulo gulo”.

Under rubriken Felidae, efter *Lynx lynx: ”(med undantag för de finska populationerna)”.

Under rubriken Phocidae, efter *Monachus monachus: ”*Phoca hispida saimensis”.

3) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur, Fisk

- Under rubriken Petromyzoniformes, Petromyzonidae, efter Lampetra fluviatilis(v): ”(med undantag för de finska, norska och svenska populationerna)”. Efter Lampetra planeri(o): ”(med undantag för de finska och svenska populationerna).” Efter Petromyzon marinus(o): ”(med undantag för de norska och svenska populationerna)”.

- Under rubriken Salmoniformes, Salmonidae, efter Salmo salar: ”(med undantag för de finska populationerna)”.

- Under rubriken Cypriniformes, Cyprinidae, efter Aspius aspius(o): ”(med undantag för de finska populationerna)”.

- Under rubriken Cobitidae, efter Cobitis taenia(o): ”(med undantag för de finska populationerna)”.

- Under rubriken Scorpaeniformes, Cottidae, efter Cottus gobio(o): ”(med undantag för de finska populationerna)”.

4) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur

- Under rubriken Arthropods, Insecta, Coleoptera, efter Buprestis splendens, följande nya punkt: ”*Carabis menetresi pacholei”.

- Under rubriken Blötdjur, Gastropoda, efter Geomitra moniziana, följande nya punkt: ”*Helicopsis striata austriaca”.

5) I avsnitt b) Växter

- Under rubriken Compositae, efter Artemisia granatensis Boiss, skall följande två nya punkter läggas till: ”*Artemisia laciniata Willd.” och ”*Artemisia pancicii (Janka) Ronn”.

- Under rubriken Gramineae, efter *Stipa bavarica Martinovsky & H.Scholz, följande nya punkt: ”*Stipa styriaca Martinovsky”.

d) I bilaga 4 i de avsnitt och under de rubriker som här anges skall följande läggas till:

1) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur, Däggdjur

- I underavsnitt Rodentia

Under rubriken Sciuridae, efter Citellus citellus: ”Pteromys volans (Sciuopterus russicus)”.

Under rubriken Castoridae, efter Castor fiber:

”(med undantag för de finska, norska och svenska populationerna)”.

Under rubriken Microtidae, efter Microtus oeconomus arenicola, följande nya punkt:

”Microtus oeconomus mehelyi”.

- I underavsnitt Carnivora

Under rubriken Canidae: ”Alopex lagopus”.

Under rubriken Phocidae, efter Monachus monachus: ”Phoca hispida saimensis”.

Under rubriken Canidae, efter Canis lupus:

”(med undantag för de finska populationerna inom renskötselområden enligt 2 § i den finska lagen om renskötsel av den 14 september 1990 nr 848/90)”.

- I underavsnitt Sauria, Lacertidae, efter Lacerta viridis, följande nya punkt:

”Lacerta vivipara pannonica”.

- I underavsnitt Salmoniformes, Coregonidae, efter Coregonus oxyrhynchus:

”(med undantag för de finska och norska populationerna)”.

2) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur, Blötdjur

- Under rubriken Gastropoda, Prosobranchia, efter Patella feruginea, följande nya punkt: ”Theodoxus prevostianus”.

e) I bilaga 5 i de avsnitt och under de rubriker som här anges skall följande läggas till:

1) I avsnitt a) Djur, Ryggradsdjur

- I underavsnitt Däggdjur, före rubriken Carnivora, en ny rubrik: ”Rodentia”.

Under den rubriken en ny underrubrik ”Castoridae”.

Under den underrubriken: ”Castor fiber (de finska, norska och svenska populationerna)”.

- I underavsnitt Däggdjur, Carnivora, Canidae, efter Canis lupus: ”(de finska populationerna inom renskötselområden enligt 2 § i den finska lagen om renskötsel av den 14 september 1990 nr 848/90)”.

- I underavsnitt Fisk, Salmoniformes, rubriken Cyprinidae, före Barbus spp., följande nya punkt: ”Aspius aspius”. Efter Barbus spp. följande två nya punkter: ”Rutilus friesii meidingeri” och ”Rutilus pigus virgo”, rubriken Salmonidae, efter Coregonus spp, ”(inklusive den norska populationen av Coregonus oxyrhynchus)”.

F. AVFALLSHANTERING OCH RENINGSTEKNIK

386 L 0278: Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT nr L 181, 4.7.1986, s. 6), i dess lydelse enligt

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

I artikel 15.2 skall ”54” ersättas med ”64”.

IX. VETENSKAP, FORSKNING OCH UTVECKLING

1. 371 D 0057: Kommissionens beslut 71/57/Euratom av den 13 januari 1971 om omorganisationen av det gemensamma atomforskningscentret (JRC) (EGT nr L 16, 20.1.1971, s. 14), i dess lydelse enligt

- 374 D 0578: Kommissionens beslut 74/578/Euratom av den 13 november 1974 (EGT nr L 316, 26.11.1974, s. 12),

- 375 D 0241: Kommissionens beslut 75/241/Euratom av den 25 mars 1975 (EGT nr L 98, 19.4.1975, s. 40),

- 382 D 0755: Kommissionens beslut 82/755/Euratom av den 2 juni 1982 (EGT nr L 319, 16.11.1982, s. 10),

- 384 D 0339: Kommissionens beslut 84/339/Euratom av den 24 maj 1984 (EGT nr L 177, 4.7.1984, s. 29),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 385 D 0593: Kommissionens beslut 85/593/Euratom av den 20 november 1985 (EGT nr L 373, 31.12.1985, s. 6),

- 393 D 0095: Kommissionens beslut 93/95/Euratom av den 2 februari 1993 (EGT nr L 37, 13.2.1993, s. 44).

I artikel 4 första stycket, skall ”13” och ”12” ersättas med ”17” respektive ”16”.

2. 374 R 1728: Rådets förordning nr 1728/74 av den 27 juni 1974 om samordningen av jordbruksforskningen (EGT nr L 182, 5.7.1974, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 385 R 3768: Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 362, 31.12.1985, s. 8).

I artikel 8.3 skall ”femtiofyra” ersättas med ”sextiofyra”.

3. Rådets beslut av den 16 december 1980 om inrättande av en rådgivande kommitté för fusionsprogrammet (rådets dokument 4151/81 (ATO 103) av den 8 januari 1981), i dess lydelse enligt

- Rådets beslut från oktober 1986 om ändring av beslutet av den 16 december 1980 (rådets dokument 9705/86 (RECH 96) (ATO 49).

a) I punkt 8 första meningen skall ”10” ersättas med ”13”.

b) I punkt 14 skall de två sista meningarna ersättas med följande:

”När yttranden skall avges enligt punkt 5 g skall rösterna i kommittén vägas på följande sätt:

   
Belgien 2 Luxemburg1
Danmark 2 Nederländerna2
Tyskland 5 Norge1
Grekland 1 Österrike2
Spanien 3 Portugal2
Frankrike 5 Finland1
Irland 1 Sverige2
Italien 5 Schweiz2
Förenade kungariket 5 Totalt42

Beslut skall fattas med en majoritet av 22 röster från minst nio delegationer.”

4. 384 D 0128: Kommissionens beslut 84/128/EEG av den 29 februari 1984 om inrättandet av en rådgivande kommitté för industriell forskning och utveckling (EGT nr L 66, 8.3.1984, s. 30), i dess lydelse enligt

- 386 D 0009: Kommissionens beslut 86/9/EEG av den 7 januari 1986 (EGT nr L 25, 31.1.1986, s. 26),

- 388 D 0046: Kommissionens beslut 88/46/EEG av den 13 januari 1988 (EGT nr L 24, 29.1.1988, s. 66).

I artikel 3.1 skall ”14” ersättas med ”18”.

X. FISKE

1. 376 R 0104: Rådets förordning (EEG) nr 104/76 av den 19 januari 1976 om gemensamma marknadsnormer för hästräkor (Crangon crangon), krabba (Cancer pagurus) och havskräfta (Nephrops norvegicus) (EGT nr L 20, 28.1.1976, s. 35), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 383 R 3575: Rådets förordning (EEG) nr 3575/83 av den 14 december 1983 (EGT nr L 356, 20.12.1983, s. 6),

- 385 R 3118: Rådets förordning (EEG) nr 3118/85 av den 4 november 1985 (EGT nr L 297, 9.11.1985, s. 3),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 R 3940: Rådets förordning (EEG) nr 3940/87 av den 21 december 1987 (EGT nr L 373, 31.12.1987, s. 6),

- 388 R 4213: Rådets förordning (EEG) nr 4213/88 av den 21 december 1988 (EGT nr L 370, 31.12.1988, s. 33),

- 391 R 3162: Rådets förordning (EEG) nr 3162/91 av den 28 oktober 1991 (EGT nr L 300, 31.10.1991, s. 1).

Följande skall läggas till i artikel 10.1 b andra strecksatsen:

”Hietakatkarapuja” eller ”Isotaskurapuja” eller ”Keisarihummereita”,

”Hestereker” eller ”Taskekrabbe” eller ”Sjøkreps”,

”Hästräkor” eller ”Krabba” eller ”Havskräfta”.

2. 382 R 3191: Kommissionens förordning (EEG) nr 3191/82 av den 29 november 1982 med tillämpningsföreskrifter för referensprissystemet för fiskeprodukter (EGT nr L 338, 30.11.1982, s.13), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 385 R 3474: Kommissionens förordning (EEG) nr 3474/85 av den 10 december 1985 (EGT nr L 333, 11.12.1985, s. 16).

I bilaga 1 skall följande läggas till:

   
FINLAND: Helsingfors
  Torneå
  Åbo
NORGE: Alla hamnar
SVERIGE: Stockholm
  Göteborg
”.

3. 383 R 2807: Kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 med närmare bestämmelser om registrering av uppgifter om medlemsstaternas fiskefångster (EGT nr L 276, 10.10.1983, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 R 0473: Kommissionens förordning (EEG) nr 473/89 av den 24 februari 1989 (EGT nr L 053, 25.2.1989, s. 34).

I bilaga IV punkt 2.4.1 skall följande text utgå:

”N = Norge

S = Sverige”.

4. 385 R 3459: Kommissionens förordning (EEG) nr 3459/85 av den 6 december 1985 med närmare regler om utjämningsbidrag för atlantisk sardin (EGT nr L 332, 10.12.1985, s. 16).

I artikel 4 andra stycket andra strecksatsen skall följande läggas till:

”TASAUSHYVITYKSEEN OIKEUTETTU JALOSTUS

ASETUS (ETY) N:o 3117/85”

”BEARBEIDING SOM GIR RETT TIL UTJEVNINGSTILSKUDD

FORORDNING (EØF) NR. 3117/85”

”BEARBETNING BERÄTTIGAD TILL UTJÄMNINGSBIDRAG

FÖRORDNING (EEG) NR 3117/85”.

5. 387 D 0277: Rådets beslut 82/277/EEG av den 18 maj 1987 om fördelning av fiskemöjligheter för torsk i området vid Spetsbergen och Björnön och i NAFO-område 3M (EGT nr L 135, 23.5.1987, s. 29), i dess lydelse enligt

- 390 D 0655: Rådets beslut 90/655/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 57).

I bilagan skall den första tabellen ersättas med följande:

”BILAGA

Torsk vid Spetsbergen Björnönområdet (ICES-områdena I och II b med undantag för gemenskapens vatten)

TAC (ton) Gemenskapens andel (ton) Tyskland % Spanien % Frankrike % Portugal % Förenade kungariget % Andra medlemsstater Norge
  FÖRSTA DELEN Procent av gemenskapens andel efter avdrag för standardmängder till ”andra medlemsstater”         Standardmängd pm (1)
  22 018 eller mindre 19,24 49,73 8,21 10,50 12,32 100 ton  
  ANDRA DELEN Procent av gemenskapens andel efter avdrag för första delen och för mängder till ”andra medlemsstater”         Standardmängde  
  22 019-24 220 29,71 28,45 16,44 4,21 21,18 250 ton  
700 001- 800 000 24 221-27 680 29,54 28,54 16,46 4,27 21,19 1,91  
800 001- 900 000 27 681-31 140 29,51 28,56 16,47 4,27 21,19 2,86  
900 001-1 000 000 31 141-34 600 29,54 28,54 16,46 4,27 21,19 3,82  
1 000 001 eller mer 34 601 eller mer 29,54 28,54 16,46 4,27 21,19 4,77  
(1) 4 Norges kvot för ICES områdena I och II b får också fiskas i områdena I och IIb utanför gemenskapens vatten.

6. 392 R 3760: Rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (EGT nr L 389, 31.12.1992, s. 1).

Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

a) Följande skall läggas till i avsnittet ”DANMARKS KUSTVATTEN”:

Geografiskt område Medlemsstat Art Anmärkning
Skagerrak (4) (4-12 nautiska mil) Norge alla arter obegränsat
Skagerrak (4-12 nautiska mil) Sverige alla arter obegränsat
Kattegatt (3 (1)-12 nautiska mil) Sverige alla arter obegränsat
Kattegatt Norge skarpsill Under tiden oktober-december i det område som anges i den skriftväxling mellan Norge och Danmark som är fogad till 1966 års avtal mellan Norge, Danmark och Sverige
Östersjön (3-12 nautiska mil) Sverige alla arter obegränsat
(1) Räknat från strandlinjen.

(4) Enligt definitionen i artikel 41.

b) Följande skall läggas till efter avsnittet ”NEDERLÄNDERNAS KUSTVATTEN”.

” FINLANDS KUSTVATTEN

Geografiskt område Medlemsstat Art Anmärkning
Östersjön (4-12 nautiska mil) (2) Sverige alla arter obegränsat

NORGES KUSTVATTEN

Geografiskt område Medlemsstat Art Anmärkning
Skagerrak (4) (4-12 nautiska mil) Danmark alla arter obegränsat
Skagerrak (4) (4-12 nautiska mil) Sverige alla arter obegränsat

SVERIGES KUSTVATTEN

Geografiskt område Medlemsstat Art Anmärkning
Skagerrak (4) (4-12 nautiska mil) Danmark alla arter obegränsat
Skagerrak (4) (4-12 nautiska mil) Norge alla arter obegränsat
Kattegatt (3 (3)-12 nautiska mil) Danmark alla arter obegränsat
Östersjön (4-12 nautiska mil) Danmark alla arter obegränsat
Östersjön (4-12 nautiska mil) Finland alla arter obegränsat
(2) 3-12 nautiska mil runt Bogskären.

(3) Räknat från strandlinjen.

(4) Enligt definitionen i artikel 41.

Bilaga 2 skall ändras på följande sätt:

Följande skall läggas till i tabellen i punkt B:

Medlemsstat Antal tillåtna fiskefartyg
Norge 57

7. 393 R 2018: Rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordvästatlanten (EGT nr L 186, 28.7.1993, s. 1).

Följande skall läggas till i bilaga 5 anmärkning e:

   
Finland FIN
Norge NOR
Sverige SVE
”.

8. 393 R 2210: Kommissionens förordning (EEG) nr 2210/93 av den 26 juli 1993 om uppgiftslämnande avseende den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (EGT nr L 197, 6.8.1993, s. 8).

Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

a) I avsnitt ”I. Varor förtecknade i bilaga 1 A i förordning (EEG) nr 3759/92” skall följande införas:

i) Under punkt ”1. Sill (Clupea harengus)”:

”de förenade marknaderna för Torneå-Kokkola

de förenade marknaderna för Pietarsaari-Korsnäs

de förenade marknaderna för Närpiö-Pyhämaa

de förenade marknaderna för Södra Nystad-Kemiö

de förenade marknaderna för Åland

de förenade marknaderna för Finska viken

de förenade marknaderna för Trelleborg och Simrishamn

de förenade marknaderna för Lysekil och Kungshamn Gävle”.

ii) Under punkt ”6. Torsk (Gadus morhua)”:

”Karlskrona

Göteborg

Mariehamn”.

b) I avsnitt ”II. Varor förtecknade i bilaga 1 D i förordning (EEG) nr 3759/92” skall följande införas under punkten: ”Nordhavsräka (Pandalus borealis)”:

”Smögen

Göteborg”.

c) I avsnitt ”III. Varor förtecknade i bilaga 1 E i förordning (EEG) nr 3759/92” skall följande införas under punkt ”2. a) Havskräfta hel (Nephrops norvegicus)”:

”Smögen

Göteborg”.

d) I avsnitt ”VIII. Varor förtecknade i bilaga IV A i förordning (EEG) nr 3759/92” skall följande läggas till:

i) Under punkt ”1. Karp:”:

”- Österrike: Waldviertel

Bundesland Steiermark”.

ii) Under punkt ”2. Lax:”:

”- Österrike: hela Österrike

- Finland: alla kustområden”.

XI. DEN INRE MARKNADEN OCH FINANSIELLA TJÄNSTER

A. BOLAGSRÄTT, MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET OCH REDOVISNINGSREGLER (1)

1. 368 L 0151: Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT nr L 65, 14.3.1968 s. 41), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972 s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979 s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23).

Följande tillägg skall göras i artikel 1:

”- I Finland:

osakeyhtiö, aktiebolag.

- I Norge:

aksjeselskap.

- I Sverige:

aktiebolag.

- I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.”

2. 377 L 0091: Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT nr L 26, 31.1.1977 s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979 s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23).

- 392 L 0101: Rådets direktiv 92/101/EEG av den 23 november 1992 (EGT nr L 347, 28.11.1992, s. 64).

a) Följande tillägg skall göras i artikel 1.1 första stycket:

”- I Finland:

osakeyhtiö/aktiebolag.

- I Norge:

aksjeselskap.

- I Sverige:

aktiebolag.

- I Österrike:

die Aktiengesellschaft.”

b) I artikel 6 skall termen ”europeiska beräkningsenheter” ersättas med ”ecu”.

3. 378 L 0855: Rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag (EGT nr L 295, 20.10.1978 s. 36), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979 s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23).

Följande tillägg skall göras i artikel 1.1:

”- I Finland:

osakeyhtiö/aktiebolag.

- I Norge:

aksjeselskap.

- I Sverige:

aktiebolag.

- I Österrike:

die Aktiengesellschaft.”

4. 378 L 0660: Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT nr L 222, 14.8.1978 s. 11), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979 s. 17),

- 383 L 0349: Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (EGT nr L 193, 18.7.1983 s. 1),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

- 389 L 0666: Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (EGT nr L 395, 30.12.1989 s. 36),

- 390 L 0604: Rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 november 1990 om ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning i fråga om undantag för små och medelstora bolag samt i fråga om offentliggörande av bokslut i ecu (EGT nr L 317, 16.11.1990 s. 57),

- 390 L 0605: Rådets direktiv 90/605/EEG av den 8 november 1990 om ändring av tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning (EGT nr L 317, 16.11.1990 s. 60).

a) Följande tillägg skall göras i artikel 1.1 första stycket:

”- I Finland:

osakeyhtiö/aktiebolag.

- I Norge:

aksjeselskap.

- I Sverige:

aktiebolag.

- I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.”

b) Följande tillägg skall göras i artikel 1.1 andra stycket:

”m) I Österrike:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

n) I Finland:

avoin yhtiö/öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.

o) I Norge:

partrederi, ansvarlig selskap, kommandittselskap.

p) I Sverige:

handelsbolag, kommanditbolag.”

5. 383 L 0349: Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (EGT nr L 193, 18.7.1983 s. 1), dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

- 390 L 0604: Rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 november 1990 om ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning i fråga om undantag för små och medelstora bolag samt i fråga om offentliggörande av bokslut i ecu (EGT nr L 317, 16.11.1990 s. 57),

- 390 L 0605: Rådets direktiv 90/605/EEG av den 8 november 1990 om ändring av tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning (EGT nr L 317, 16.11.1990 s. 60).

Följande tillägg skall göras i artikel 4.1 första stycket:

”m) I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

n) I Finland:

osakeyhtiö/aktiebolag.

o) I Norge:

aksjeselskap.

p) I Sverige:

aktiebolag.”

6. 389 L 0667: Rådets tolfte direktiv 89/667/EEG av den 21 december 1989 på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar (EGT nr L 395, 30.12.1989 s. 40).

Följande tillägg skall göras i artikel 1:

”- I Finland:

Osakeyhtiö/aktiebolag.

- I Norge:

Aksjeselskap.

- I Sverige:

Aktiebolag.

- I Österrike:

Aktiengesellschaft, Gesellschaft mit beschränkter Haftung.”

B. DIREKT BESKATTNING, FÖRSÄKRING OCH

KREDITINSTITUT

I. DIREKT BESKATTNING

1. 369 L 0335: Rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om skatt på kapitalanskaffning (EGT nr L 249, 3.10.1969, s. 25) i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 373 L 0079: Rådets direktiv 73/79/EEG av den 9 april 1973 (EGT nr L 103, 18.4.1973, s. 13),

- 373 L 0080: Rådets direktiv 73/80/EEG av den 9 april 1973 (EGT nr L 103, 18.4.1973, s. 15),

- 374 L 0553: Rådets direktiv 74/553/EEG av den 7 november 1974 (EGT nr L 303, 13.11.1974, s. 9),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 385 L 0303: Rådets direktiv 85/303/EEG av den 10 juni 1985 (EGT nr L 156, 15.6.1985, s. 23),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1981, s. 23).

Följande skall läggas till i artikel 3.1 a:

Bolag i österrikisk rätt som kallas

- ”Aktiengesellschaft”

- ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”

Bolag i finsk rätt som kallas

- ”osakeyhtiö/aktiebolag”, ”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” och ”vakuutusyhtiö/försäkringsbolag”

Bolag i norsk rätt som kallas

- ”aksjeselskap”

Bolag i svensk rätt som kallas

- ”aktiebolag”

- ”bankaktiebolag”

- ”försäkringsaktiebolag”.

2. 390 L 0434: Rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem vid sådana fusioner, uppdelningar, överföringar av tillgångar och byten av aktier som gäller bolag i mer än en medlemsstat (EGT nr L 225, 20.8.1990, s. 1).

a) Följande skall läggas till i artikel 3 c:

”- Körperschaftsteuer i Österrike

- Yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland

- Skatt av alminnelig inntekt i Norge

- Statlig inkomstskatt i Sverige”.

b) Följande skall läggas till i bilagan:

”m) Bolag i österrikisk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”

n) Bolag i finsk rätt som kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”, ”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank”, ”vakuutusyhtiö/försäkringsbolag”

o) Bolag i norsk rätt som kallas ”aksjeselskap”

p) Bolag i svensk rätt som kallas ”aktiebolag”, ”bankaktiebolag”, ”försäkringsaktiebolag” ”.

3. 390 L 0435: Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moder- och dotterföretag i olika medlemsstater (EGT nr L 225, 20.8.1990, s. 6).

a) Följande skall läggas till i artikel 2 c:

”- Körperschaftsteuer i Österrike

- Yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland

- Skatt av alminnelig inntekt i Norge

- Statlig inkomstskatt i Sverige”.

b) Följande skall läggas till i bilagan:

”m) Bolag i österrikisk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”

n) Bolag i finsk rätt som kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”, ”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank”, ”vakuutusyhtiö/försäkringsbolag”

o) Bolag i norsk rätt som kallas ”aksjeselskap”

p) Bolag i svensk rätt som kallas ”aktiebolag”, ”bankaktiebolag”, ”försäkringsaktiebolag” ”.

II. FÖRSÄKRING

1. 373 L 0239: Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etableraoch driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT nr L 228, 16.8.1973, s. 3), i dess lydelse enligt

- 376 L 0580: Rådets direktiv 76/580/EEG av den 29 juni 1976 (EGT nr L 189, 13.7.1976, s. 13),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 384 L 0641: Rådets direktiv 84/641/EEG av den 10 december 1984 (EGT nr L 339, 27.12.1984, s. 21),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

- 387 L 0343: Rådets direktiv 87/343/EEG av den 22 juni 1987 (EGT nr L 185, 4.7.1987, s. 72),

- 387 L 0344: Rådets direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 (EGT nr L 185, 4.7.1987, s. 77),

- 388 L 0357: Rådets andra direktiv 88/357/EEG av den 22 juni 1988 (EGT nr L 172, 4.7.1988, s. 1),

- 390 L 618: Rådets direktiv 90/618/EEG av den 8 november 1990 (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 44),

- 392 L 0049: Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 (EGT nr L 228, 11.8.1992, s.1).

Följande skall läggas till artikel 8.1 a:

”Finland

keskinäinen vakuutusyhtiö/ömsesidigt försäkringsbolag, vakuutusosakeyhtiö/försäkringsaktiebolag, vakuutusyhdistys/försäkringsförening

Norge

aksjeselskap, gjensidig selskap

Sverige

försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, understödsföreningar

Österrike

Aktiengesellschaft, Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”.

2. 377 L 0092: Rådets direktiv 77/92/EEG av den 13 december 1976 om åtgärder för att underlätta det effektiva utövandet av etableringsfrihetenoch friheten att tillhandahålla tjänster vid verksamhet som försäkringsagent eller försäkringsmäklare (ur grupp 630 ISIC) och särskilt om övergångsbestämmelser för sådan verksamhet (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 14), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Följande skall läggas till i artikel 2.2 a:

”I Finland

- Vakuutuksenvälittäjä/Försäkringsmäklare

I Norge

- Forsikringsmegler

I Sverige

- Försäkringsmäklare

I Österrike

- Versicherungsmakler”.

b) Följande skall läggas till i artikel 2.2 b:

”I Finland

- Vakuutusasiamies/Försäkringsombud

I Norge

- Assurandør

- Agent

I Sverige

- Försäkringsombud

I Österrike

- Versicherungsagent”.

c) Följande skall läggas till i artikel 2.2 c:

”I Norge

- underagent”.

3. 379 L 0267: Rådets första direktiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse (EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

- 390 L 0619: Rådets direktiv 90/619/EEG av den 8 november 1990 (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 50),

- 392 L 0096: Rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 (EGT nr L 360, 9.12.1992, s. 1).

a) Följande skall läggas till i artikel 4:

”Detta direktiv skall inte omfatta pensionsverksamhet inom sådana pensionsförsäkringsföretag som avses i den finska lagen om pensioner för arbetstagare (TEL) eller andra finska författningar på området under förutsättning att

a) pensionsförsäkringsbolag, som enligt finsk lag redan är skyldiga att ha särskild bokföring och förvaltning för sin pensionsverksamhet, från dagen för anslutningen bildar särskilda bolag eller andra rättssubjekt för den verksamheten,

b) de finska myndigheterna på ett icke-diskriminerande sätt tillåter alla medborgare och företag från medlemsstater att enligt finsk lag bedriva sådan verksamhet som anges i artikel 1, och som omfattas av detta undantag, genom

- ägande eller delägande i befintliga försäkringsbolag eller bolagsgrupper, eller

- bildande av eller deltagande i nya försäkringsbolag eller bolagsgrupper, däribland pensionsförsäkringsbolag.

c) de finska myndigheterna, inom tre månader från dagen för anslutningen, lämnar en rapport till kommissionen för godkännande om vilka åtgärder som har vidtagits för att skilja TEL-verksamhet från normal försäkringsverksamhet, som finska försäkringsbolag bedriver, och för att uppfylla alla krav i tredje livförsäkringsdirektivet.”

b) Följande skall läggas till i artikel 8.1 a:

”Finland

”keskinäinen vakuutusyhtiö/ömsesidigt försäkringsbolag”, ”vakuutusosakeyhtiö/försäkringsaktiebolag”, ”vakuutusyhdistys/försäkringsförening”

Norge

”aksjeselskap”, ”gjensidig selskap”

Sverige

”försäkringsaktiebolag”, ”ömsesidiga försäkringsbolag”, ”understödsföreningar”

Österrike

”Aktiengesellschaft”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit” ”.

III. KREDITINSTITUT

1. 377 L 0780: Rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT nr L 322, 17.12.77, s. 30), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 385 L 0345: Rådets direktiv 85/345/EEG av den 8 juli 1985 (EGT nr L 183, 18.7.1985, s. 19),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 386 L 0524: Rådets direktiv 86/524/EEG av den 27 oktober 1986 (EGT nr L 309, 4.11.1986, s. 15),

- 389 L 0646: Rådets direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1).

Följande skall läggas till i artikel 2.2:

”- i Finland ”Teollisen yhteistyön rahasto Oy/Fonden för industriellt samarbete AB, Suomen Vientiluotto Oy/Finlands Exportkredit AB, Kera Oy/Kera AB”

- i Sverige ”Svenska Skeppshypotekskassan”

- i Österrike företag erkända som allmännyttiga byggnadssammanslutningar”.

2. 389 L 0299: Rådets direktiv 89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i kreditinstitut (EGT nr L 124, 5.5.1989, s. 16), i dess lydelse enligt

- 391 L 0633: Rådets direktiv 91/633/EEG av den 3 december 1991 (EGT nr L 339, 11.12.1991, s. 33),

- 392 L 0016: Rådets direktiv 92/16/EEG av den 16 mars 1992 (EGT nr L 75, 21.3.1992, s. 48).

I artikel 4a skall följande införas som andra och tredje ord i texten: ”och Norge”.

3. 389 L 0647: Rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 december 1989 om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 14), i dess lydelse enligt

- 391 L 0031: Kommissionens direktiv 91/31/EEG av den 19 december 1990 (EGT nr L 17, 23.1.1991, s. 20),

- 392 L 0030: Rådets direktiv 92/30/EEG av den 6 april 1992 (EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52).

a) Följande skall läggas till i artikel 6.1 c 1:

”Lån som i enlighet med de behöriga myndigheternas krav är fullt ut säkrade genom aktier i sådana finska bostadsbolag som är verksammma enligt den finska bostadsbolagslagen av år 1991 eller senare antagna författningar med motsvarande innehåll, i fall då bostäderna är eller kommer att bli bebodda av låntagarna.”

b) I artikel 11.4 skall orden ”Tyskland, Danmark och Grekland” bytas ut mot ”Tyskland, Danmark, Grekland och Österrike”.

4. 392 L 0121: Rådets direktiv 92/121/EEG av den 21 december 1992 om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (EGT nr L 29, 5.2.1993, s. 1).

a) Artikel 4.7 p första meningen skall ha följande lydelse:

”p) Lån som i enlighet med behöriga myndigheters godkännande är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller genom aktier i finska bostadsbolag, som är verksamma enligt den finska bostadsbolagslagen av år 1991 eller senare antagna författningar med motsvarande innehåll, och leasingavtal där uthyraren behåller full äganderätt till den uthyrda bostaden så länge förhyraren inte har utnyttjat sin köpoption, i bägge fallen upp till 50 % av bostadsfastighetens värde.”

b) I artikel 6.9 skall följande stycke läggas till:

”Detsamma gäller lån som i enlighet med behöriga myndigheters godkännande är säkrade genom aktier i sådana finska bostadsbolag som är verksamma enligt den finska bostadsbolagslagen av år 1991 eller senare antagna författningar med motsvarande innehåll, i fall då lånen liknar de lån mot panträtt i fast egendom som avses i föregående stycke.”

C. FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

I. MOTORFORDON

1. 370 L 0156: Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1) i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 115),

- 378 L 0315: Rådets direktiv 78/315/EEG av den 21 december 1977 (EGT nr L 81, 28.3.1978, s. 1),

- 378 L 0547: Rådets direktiv 78/547/EEG av den 12 juni 1978 (EGT nr L 168, 26.6.1978, s. 39),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 380 L 1267: Rådets direktiv 80/1267/EEG av den 16 december 1980 (EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 34, rättat genom EGT nr L 265, 19.9.1981, s. 28),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0358: Rådets direktiv 87/358/EEG av den 25 juni 1987 (EGT nr L 192, 11.7.1987, s. 51),

- 387 L 403: Rådets direktiv 87/403/EEG av den 25 juni 1987 (EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 44),

- 392 L 0053: Rådets direktiv 92/53/EEG av den 18 juni 1992 (EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 1),

- 393 L 0081: Kommissionens direktiv 93/81/EEG av den 29 september 1993 (EGT nr L 264, 23.10.1993, s. 49).

a) I bilaga 7 skall följande införas i tabellen under punkt 1.1:

”17 för Finland”

”16 för Norge”

”5 för Sverige”

”12 för Österrike”.

b) I bilaga 9 del I sidan 2 punkt 37 och del II sidan 2 punkt 37 skall följande läggas till:

”Finland: ......, Norge: ......, Sverige: ......, Österrike: ......”.

2. 370 L 0157: Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 16), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 115),

- 373 L 0350: Kommissionens direktiv 73/350/EEG av den 7 november 1973 (EGT nr L 321, 22.11.1973, s. 33),

- 377 L 0212: Rådets direktiv 77/212/EEG av den 8 mars 1977 (EGT nr L 66, 12.3.1977, s. 33),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 0334: Kommissionens direktiv 81/334/EEG av den 13 april 1981 (EGT nr L 131, 18.5.1981, s. 6),

- 384 L 0372: Kommissionens direktiv 84/372/EEG av den 3 juli 1984 (EGT nr L 196, 26.7.1984, s. 47),

- 384 L 0424: Rådets direktiv 84/424/EEG av den 3 september 1984 (EGT nr L 238, 6.9.1984, s. 31),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0491: Kommissionens direktiv 89/491/EEG av den 17 juli 1989 (EGT nr L 238, 15.8.1989, s. 43),

- 392 L 0097: Rådets direktiv 92/97/EEG av den 10 november 1992 (EGT nr L 371, 19.12.1992, s. 1).

a) I bilaga 2 skall följande läggas till i fotnoten till punkt 3.1.3:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

b) I bilaga 4 skall följande läggas till i fotnoten om särskiljande nummer för det land som beviljar typgodkännade:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

3. 370 L 0388: Rådets direktiv 70/388/EEG den 27 juli 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ljudsignalanordningar på motorfordon (EGT nr L 176, 10.8.1970, s. 227, rättat genom EGT nr L 329, 25.11.1982, s. 31), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 1 punkt 1.4.1 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

4. 371 L 0127: Rådets direktiv 71/127/EEG av den 1 mars 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för motorfordon (EGT nr L 68, 22.3.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 379 L 0795: Kommissionens direktiv 79/795/EEG av den 20 juli 1979 (EGT nr L 239, 22.9.1979, s. 1),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 385 L 0205: Kommissionens direktiv 85/205/EEG av den 18 februari 1985 (EGT nr L 90, 29.3.1985, s. 1),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 386 L 0562: Kommissionens direktiv 86/562/EEG av den 6 november 1986 (EGT nr L 327, 22.11.1986, s. 49),

- 388 L 0321: Kommissionens direktiv 88/321/EEG av den 16 maj 1988 (EGT nr L 147, 14.6.1988, s. 77).

I tillägg 2 till bilaga 2 skall följande läggas till i uppräkningen av särskiljande nummer i punkt 4.2:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

5. 374 L 0483: Rådets direktiv 74/483/EEG av den 17 september 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utskjutande delar på motorfordon (EGT nr L 266, 2.10.1974, s. 4), i dess lydelse enligt

- 379 L 0488: Kommissionens direktiv 79/488/EEG av den 18 april 1979 (EGT nr L 128, 26.5.1979, s. 1),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

I bilaga 1 punkt 3.2.2.2 skall följande läggas till i fotnoten:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

6. 376 L 0114: Rådets direktiv 76/114/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om föreskrivna skyltar och märkningar samt deras placering och fastsättningssätt på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 1, rättat genom EGT nr L 56, 4.3.1976, s. 38, och genom EGT nr L 329, 25.11.1982, s. 31), i dess lydelse enligt

- 378 L 0507: Kommissionens direktiv 78/507/EEG av den 19 maj 1978 (EGT nr L 155, 13.6.1978, s. 31),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilagan punkt 2.1.2 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

7. 376 L 0757: Rådets direktiv 76/757/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om reflexanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 32), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 3 punkt 4.2 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

8. 376 L 0758: Rådets direktiv 76/758/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor och stopplyktor på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 54), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0516: Kommissionens direktiv 89/516/EEG av den 1 augusti 1989 (EGT nr L 265, 12.9.1989, s. 1).

I bilaga 3 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

9. 376 L 0759: Rådets direktiv 76/759/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om körriktningsvisare för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 71), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0277: Kommissionens direktiv 89/277/EEG av den 28 mars 1989 (EGT nr L 109, 20.4.1989, s. 25, rättat genom EGT nr L 114, 27.4.1989, s. 52).

I bilaga 3 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

10. 376 L 0760: Rådets direktiv 76/760/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bakre skyltlyktor för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 85), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 1 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

11. 376 L 0761: Rådets direktiv 76/761/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motorfordonsstrålkastare för helljus eller halvljus och om elektriska glödlampor till dessa strålkastare (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 96), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0517: Kommissionens direktiv 89/517/EEG av den 1 augusti 1989 (EGT nr L 265, 12.9.1989, s. 15).

I bilaga 6 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

12. 376 L 0762: Rådets direktiv 76/762/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om främre dimstrålkastare för motorfordon och glödlampor för sådana strålkastare (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 122), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 2 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

13. 377 L 0538: Rådets direktiv 77/538/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om dimbaklyktor för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 60, rättat genom EGT nr L 284, 10.10.1978, s. 11), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0518: Kommissionens direktiv 89/518/EEG av den 1 augusti 1989 (EGT nr L 265, 12.9.1989, s. 24).

I bilaga 2 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

14. 377 L 0539: Rådets direktiv 77/539/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backningsstrålkastare för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 72, rättat genom EGT nr L 284, 10.10.1978, s. 11), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 2 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

15. 377 L 0540: Rådets direktiv 77/540/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om parkeringslyktor på motorfordon (EGT nr L 220, 29.8.1978, s. 83, rättat genom EGT nr L 284, 10.10.1978, s. 11), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 4 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

16. 377 L 0541: Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 95), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 0576: Rådets direktiv 81/576/EEG av den 20 juli 1981 (EGT nr L 209, 29.7.1981, s. 32),

- 382 L 0319: Kommissionens direktiv 82/319/EEG av den 2 april 1982 (EGT nr L 139, 19.5.1982, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0628: Kommissionens direktiv 90/628/EEG av den 30 oktober 1990 (EGT nr L 341, 6.12.1990, s. 1).

I bilaga 3 punkt 1.1.1 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

17. 378 L 0932: Rådets direktiv 78/932/EEG av den 16 oktober 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om huvudstöd på säten i motorfordon (EGT nr L 325, 20.11.1978, s. 1, rättat genom EGT nr L 329, 25.11.1982, s. 31), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilaga 6 punkt 1.1.1 skall följande läggas till:

”17 för Finland”

”16 för Norge”

”5 för Sverige”

”12 för Österrike”.

18. 378 L 1015: Rådets direktiv 78/1015/EEG av den 23 november 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorcyklar (EGT nr L 349, 13.12.1978, s. 21), rättat genom EGT nr L 10, 16.1.1979, s. 15 i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0056: Rådets direktiv 87/56/EEG av den 18 december 1986 (EGT nr L 24, 27.1.1987, s. 42),

- 389 L 0235: Rådets direktiv 89/235/EEG av den 13 mars 1989 (EGT nr L 98, 11.4 1989, s. 1).

a) I artikel 2 skall följande strecksatser läggas till:

”- ”tyyppihyväksyntä” och ”typgodkännande” i finsk lagstiftning,

- ”typegodkjenning” i norsk lagstiftning,

- ”typgodkännande” i svensk lagstiftning,

- ”Typengenehmigung” i österrikisk lagstiftning.”

b) I bilaga 2 punkt 3.1.3 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

19. 380 L 0780: Rådets direktiv 80/780/EEG av den 22 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för tvåhjuliga motorfordon med eller utan sidvagn, samt backspeglarnas montering på sådana fordon (EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 49), i dess lydelse enligt

- 380 L 1272: Rådets direktiv 80/1272/EEG av den 22 december 1980 (EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 73),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 8 skall följande läggas till:

”- ”tyyppihyväksyntä” och ”typgodkännande” i finsk lag,

- ”typegodkjenning” i norsk lag,

- ”typgodkännande” i svensk lag,

- ”Typengenehmigung” i österrikisk lag.”

20. 388 L 0077: Rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT nr L 36, 9.2.1988, s. 33), i dess lydelse enligt

- 391 L 0542: Rådets direktiv 91/542/EEG av den 1 oktober 1991 (EGT nr L 295, 25.10.1991, s. 1).

I bilaga 1 punkt 5.1.3 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

21. 391 L 0226: Rådets direktiv 91/226/EEG av den 27 mars 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om stänkskyddsanordningar på vissa typer av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 103, 23.4.1991, s. 5).

I bilaga 2 punkt 3.4.1 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

22. 392 L 0022: Rådets direktiv 92/22/EEG av den 31 mars 1992 om säkerhetsglas och glasmaterial på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 129, 14.5.1992, s. 11).

I bilaga 2 punkt 4.4.1 skall följande läggas till i nottexten:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

23. 392 L 0023: Rådets direktiv 92/23/EEG av den 31 mars 1992 om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT nr L 129, 14.5.1992, s. 95).

I bilaga 1 punkt 4.2 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

24. 392 L 0061: Rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 72).

I bilaga 5 punkt 1.1 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

II. JORDBRUKS- OCH SKOGSBRUKSTRAKTORER

1. 374 L 0150: Rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 84, 28.3.1974, s. 10), rättat genom EGT nr L 226, 18.8.1976, s. 16, i dess lydelse enligt

- 379 L 0694: Rådets direktiv 79/694/EEG av den 24 juli 1979 (EGT nr L 205, 13.8.1979, s. 17),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 382 L 0890: Rådets direktiv 82/890/EEC av den 17 december 1982 (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 45),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0297: Rådets direktiv 88/297/EEG av den 3 maj 1988 (EGT nr L 126, 20.5.1988, s. 52).

I artikel 2 a skall följande strecksatser läggas till:

”- tyyppihyväksyntä och typgodkännande i finsk lag,

- typegodkjenning i norsk lag,

- typgodkännande i svensk lag,

- Typengenehmigung i österrikisk lag”.

2. 377 L 0536: Rådets direktiv 77/536/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skyddsbågar för jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0680: Rådets direktiv 89/680/EEG av den 21 december 1989 (EGT nr L 398, 30.12.1989, s. 26).

I bilaga 6 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

3. 378 L 0764: Rådets direktiv 78/764/EEG av den 25 juli 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förarsätet på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 255, 18.9.1978, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 382 L 0890: Rådets direktiv 82/890/EEG av den 17 december 1982 (EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 45),

- 383 L 0190: Kommissionens direktiv 83/190/EEG av den 28 mars 1983 (EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 13),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0465: Kommissionens direktiv 88/465/EEG av den 30 juni 1988 (EGT nr L 228, 17.8.1988, s. 31).

I bilaga 2 punkt 3.5.2.1 skall följande läggas till: ”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

4. 379 L 0622: Rådets direktiv 79/622/EEG av den 25 juni 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skyddsbågar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (statisk provning) (EGT nr L 179, 17.7.1979, s. 1), i dess lydelse enligt

- 382 L 0953: Kommissionens direktiv 82/953/EEG av den 15 december 1982 (EGT nr L 386, 31.12.1982, s. 31),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0413: Kommissionens direktiv 88/413/EEG av den 22 juni 1988 (EGT nr L 200, 26.7.1988, s. 32).

I bilaga 6 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

5. 386 L 0298: Rådets direktiv 86/298/EEG av den 26 maj 1986 om baktill monterade skyddsbågar på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 186, 8.7.1986, s. 26), i dess lydelse enligt

- 389 L 0682: Rådets direktiv 89/682/EEG av den 21 december 1989 (EGT nr L 398, 31.12.1989, s. 29).

I bilaga 6 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

6. 387 L 0402: Rådets direktiv 87/402/EEG av den 25 juni 1987 om skyddsbågar monterade framför förarsätet på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 1), i dess lydelse enligt

- 389 L 0681: Rådets direktiv 89/681/EEG av den 21 december 1989 (EGT nr L 398, 30.12.1989, s. 27).

I bilaga 7 skall följande läggas till:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

7. 389 L 0173: Rådets direktiv 89/173/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa delar och egenskaper på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (EGT nr L 67, 10.3.1989, s. 1).

a) I bilaga 3 A punkt 5.4.1 skall följande läggas till i fotnot 1:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

b) I bilaga 5 punkt 2.1.3 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”17 för Finland, 16 för Norge, 5 för Sverige, 12 för Österrike”.

III. LYFTANORDNINGAR OCH MEKANISKA HANTERINGSANORDNINGAR

384 L 0528: Rådets direktiv 84/528/EEG av den 17 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om allmänna bestämmelser för anordningar för lyft och mekaniserad hantering (EGT nr L 300, 19.11.1984, s. 72), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0665: Rådets direktiv 88/665/EEG av den 21 december 1988 (EGT nr L 382, 31.12 1988, s. 42).

I bilaga 1 punkt 3 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”A för Österrike, N för Norge, S för Sverige, FI för Finland”.

IV. HUSHÅLLSAPPARATER

379 L 0531: Rådets direktiv 79/531/EEG av den 14 maj 1979 om tillämpning på elektriska ugnar av direktiv 79/530/EEG om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning (EGT nr L 145, 13.6.1979, s. 7), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Bilaga 1 skall ändras på följande sätt:

i) I punkt 3.1.1 skall följande läggas till:

””Sähköuuni” på finska (FI)

”Elektrisk stekeovn” på norska (N)

”Elektrisk ugn” på svenska (S)”.

ii) I punkt 3.1.3 skall följande läggas till:

”Käyttötilavuus (FI)

Nyttevolum (N)

Nyttovolym (S)”.

iii) I punkt 3.1.5.1 skall följande läggas till:

”Esilämmityskulutus 200°C:een (FI)

Energiforbruk ved oppvarming til 200°C (N)

Energiförbrukning vid uppvärmning till 200°C (S)”.

”Vakiokulutus (yhden tunnin aikana 200°C:ssa) (FI)

Energiforbruk for å opprettholde en bestemt temperatur (en time på 200°C) (N)

Energiförbrukning för att upprätthålla 200°C i en timme (S)”.

”KOKONAISKULUTUS (FI)

TOTALT (N)

TOTALT (S)”.

iv) I punkt 3.1.5.3 skall följande läggas till:

”Puhdistusvaiheen kulutus (FI)

Energiforbruk ved renseprosess (N)

Energiförbrukning vid en rengöringsprocess (S)”.

b) Följande bilagor skall läggas till:

BILAGA 2 h

***IMAGE***

BILAGA 2 i

***IMAGE***

BILAGA 2 j

***IMAGE***

V. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSUTRUSTNING

1. 386 L 0295: Rådets direktiv 86/295/EEG av den 26 maj 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om överrullningsskydd (ROPS-skydd) på vissa anläggningsmaskiner (EGT nr L 186, 8.7.1986, s. 1).

I bilaga 4 skall följande läggas till i texten inom parentes:

”A för Österrike, N för Norge, S för Sverige, FI för Finland”.

2. 386 L 0296: Rådets direktiv 86/296/EEG av den 26 maj 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skyddsanordningar mot fallande föremål (FOPS-skydd) på vissa anläggningsmaskiner (EGT nr L 186, 8.7.1986, s. 10).

I bilaga 4 skall följande läggas till i första strecksatsen:

”A för Österrike, N för Norge, S för Sverige, FI för Finland”.

VI. TRYCKKÄRL

376 L 0767: Rådets direktiv 76/767/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar med gemensamma föreskrifter för tryckkärl och metoder för kontroll av dem (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 153), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0665: Rådets direktiv 88/665/EEG av den 21 december 1988 (EGT nr L 382, 31.12.1988, s. 42).

I bilaga 1 punkt 3.1 första strecksatsen och i bilaga 2 punkt 3.1.1.1.1 första strecksatsen skall följande läggas till i texten inom parentes:

”A för Österrike, N för Norge, S för Sverige, FI för Finland”.

VII. MÄTINSTRUMENT

1. 371 L 0316: Rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder (EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 372 L 0427: Rådets direktiv 72/427/EEG av den 19 december 1972 (EGT nr L 291, 28.12.1972, s. 156),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 383 L 0575: Rådets direktiv 83/575/EEG av den 26 oktober 1983 (EGT nr L 332, 28.11.1983, s. 43),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0354: Rådets direktiv 87/354/EEG av den 25 juni 1987 (EGT nr L 192, 11.7.1987, s. 43),

- 388 L 0665: Rådets direktiv 88/665/EEG av den 21 december 1988 (EGT nr L 382, 31.12.1988, s. 42).

a) I bilaga 1 punkt 3.1 första strecksatsen och i bilaga 2 punkt 2.3.1.1.1 a skall följande läggas till i texten inom parentes:

”A för Österrike, N för Norge, S för Sverige, FI för Finland”.

b) De ritningar som avses i bilaga 2 punkt 3.2.1 skall kompletteras med de bokstäver som behövs för symbolerna A, N, S, FI.

2. 371 L 0347: Rådets direktiv 71/347/EEG av den 12 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hektolitervikt av säd (EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 1), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I artikel 1 a skall följande läggas till i texten inom parentes:

””EY hehtolitrapaino”

”EF hektolitervekt”

”EG hektolitervikt” ”.

3. 371 L 0348: Rådets direktiv 71/348/EEG av den 12 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillsatsutrustning till mätare för andra vätskor än vatten (EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 9), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

I bilagans kapitel IV skall följande läggas till i slutet av avsnitt 4.8.1:

   
10 penniä/10 penni (Finland)
10 øre (Norge)
10 öre (Sverige)
10 Groschen (Österrike)
”.

VIII. TEXTILIER

371 L 0307: Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier (EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 383 L 0623: Rådets direktiv 83/623/EEG av den 25 november 1983 (EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0140: Kommissionens direktiv 87/140/EEG av den 6 februari 1987 (EGT nr L 56, 26.2.1987, s. 24).

I artikel 5.1 skall följande läggas till:

”- ”uusi villa”

- ”ren ull”

- ”kamull” ”.

IX. LIVSMEDEL

1. 376 L 0118: Rådets direktiv 76/118/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa former av konserverad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd för konsumtion (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 49), i dess lydelse enligt

- 378 L 0630: Rådets direktiv 78/630/EEG av den 19 juni 1978 (EGT nr L 206, 29.7.1978, s. 12),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 383 L 0635: Rådets direktiv 83/635/EEG av den 13 december 1983 (EGT nr L 357, 21.12.1983, s. 37),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Artikel 3.2 c skall ha följande lydelse:

”c) ”flødepulver” i Danmark, ”Rahmpulver” och ”Sahnepulver” i Tyskland och Österrike, ”gräddpulver” i Sverige, ”kermajauhe/gräddpulver” i Finland och ”flötepulver” i Norge för att beteckna den vara som definieras under 2 d i bilagan.”

2. 379 L 0112: Rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 385 L 0007: Rådets direktiv 85/7/EEG av den 19 december 1984 (EGT nr L 2, 3.1.1985, s. 22),

- 386 L 0197: Rådets direktiv 86/197/EEG av den 26 maj 1986 (EGT nr L 144, 29.5.1986, s. 38),

- 389 L 0395: Rådets direktiv 89/395/EEG av den 14 juni 1989 (EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 17),

- 391 L 0072: Rådets direktiv 91/72/EEG av den 16 januari 1991 (EGT nr L 42, 15.2.1991, s. 27).

a) Följande skall läggas till i artikel 5.3:

”- på finska:

”säteilytetty, käsitelty ionisoivalla säteilyllä”

- på norska:

”bestrålt, behandlet med ioniserende stråling”

- på svenska:

”bestrålad, behandlad med joniserande strålning”.”

b) De KN-nummer som anges i artikel 9.6, nämligen 2206 00 91, 2206 00 93 och 2206 00 99, motsvaras i det harmoniserade systemet av position 22.06.

c) Följande skall läggas till i artikel 9a.2:

”- på finska:

”viimeinen käyttöajankohta”

- på norska:

”siste forbruksdag”

- på svenska:

”sista förbrukningsdag”.”

d) De tariffrubriker som anges i artikel 10a, nämligen 22.04 och 22.05, motsvaras i det harmoniserade systemet av position 22.04.

3. 380 L 0590: Kommissionens direktiv 80/590/EEG av den 9 juni 1980 om fastställande av den symbol som får åtfölja material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EGT nr L 151, 19.6.1980, s. 21), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Följande skall läggas till i bilagans rubrik:

”LIITE”

”VEDLEGG”

”BILAGA”.

b) Texten i bilagan skall kompletteras med följande:

”Tunnus”.

4. 389 L 0108: Rådets direktiv 89/108/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om djupfrysta livsmedel (EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 34).

Följande skall läggas till i artikel 8.1 a:

   
på finska: pakastettu
på norska: dypfryst
på svenska: djupfryst
”.

5. 391 L 0321: Kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring för spädbarn (EGT nr L 175, 4.7.1991, s. 35).

a) I artikel 7.1 första stycket skall följande läggas till efter orden ”Fórmula para lactentes” och ”Fórmula de transição”:

”- På finska:

”Äidinmaidonkorvike” och ”Vierotusvalmiste”

- På norska:

”Morsmelkerstatning” och ”Tilskuddsblanding”

- På svenska:

”Modersmjölksersättning” och ”Tillskottsnäring” ”.

b) I artikel 7.1 andra stycket skall följande läggas till efter orden ”Leite para lactentes” och ”Leite de transição”:

”- På finska:

”Maitopohjainen äidinmaidonkorvike” och ”Maitopohjainen vierotusvalmiste”

- På norska:

”Morsmelkerstatning utelukkende basert på melk” och ”Tilskuddsblanding utelukkende basert på melk”

- På svenska:

”Modersmjölksersättning uteslutande baserad på mjölk” och ”Tillskottsnäring uteslutande baserad på mjölk” ”.

6. 393 L 0077: Rådets direktiv 93/77/EEG av den 21 september 1993 om fruktjuice och vissa liknande produkter (EGT nr L 244, 30.9.1993, s. 23).

Följande skall läggas till i artikel 3.2:

”f) ”Must” tillsammans med den svenska beteckningen på den använda frukten, för fruktjuice; i Norge ”eplemost”, för äppeljuice utan tillsats av socker.

g) ”Täysmehu” tillsammans med den finska beteckningen på den använda frukten, för juice utan tillsats av vatten, utan annan tillsats av socker än vad som tillsätts för att korrigera smaken (högst 15 g/kg) och utan andra tillsatser.

h) ”Tuoremehu” tillsammans med den finska beteckningen på den använda frukten, för juice utan tillsats av vatten, socker eller annat och som inte värmebehandlats.

i) ”Mehu” tillsammans med den finska beteckningen på den använda frukten, för juice med tillsats av vatten eller socker och med en halt av juice på minst 35 viktprocent.”

X. GÖDSELMEDEL

376 L 0116: Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0183: Rådets direktiv 88/183/EEG av den 22 mars 1988 (EGT nr L 83, 29.3.1988, s. 33),

- 389 L 0284: Rådets direktiv 89/284/EEG av den 13 april 1989 om komplettering och ändring av direktiv 76/116/EEG såvitt avser halten av kalcium, magnesium, natrium och svavel i gödselmedel (EGT nr L 111, 22.4.1989, s. 34),

- 389 L 0530: Rådets direktiv 89/530/EEG av den 18 september 1989 om komplettering och ändring av direktiv 76/116/EEG ifråga om spårämnena bor, kobolt, koppar, järn, mangan, molybden och zink i gödselmedel (EGT nr L 281, 30.9.1989, s. 116).

a) I bilaga 1 avsnitt A II nr 1 kolumn 6 tredje stycket skall följande läggas till i texten inom parentes:

”Finland, Norge, Sverige, Österrike”.

b) I bilaga 1 avsnitt B 1, B 2 och B 3 kolumn 9 punkt 3 skall följande läggas till i texten inom parentes efter ”6 b”:

”Finland, Norge, Sverige, Österrike”.

XI. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER INOM TEKNISKA HANDELSHINDEROMRÅDET

1. 383 L 0189: Rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0182: Rådets direktiv 88/182/EEG av den 22 mars 1988 (EGT nr L 81, 26.3.1988, s. 75),

- 392 D 0400: Kommissionens beslut 92/400/EEG av den 15 juli 1992 (EGT nr L 221, 6.8.1992, s. 55).

a) Artikel 1.7 skall ersättas med följande:

”7. Produkt: alla industriellt framställda produkter och alla jordbruksprodukter, inklusive fiskprodukter”.

b) I bilagans lista 1 skall följande läggas till:

”SFS (Finland)

Suomen Standardisoimisliitto SFS r.y.

PL 116

FIN-00241 Helsinki

SESKO (Finland)

Suomen Sähköteknillinen Standardisoimisyhdistys Sesko r.y.

Särkiniementie 3

FIN-00210 Helsinki

NSF (Norge)

Norges Standardiseringsforbund

Pb 7020 Homansbyen

N-0306 Oslo

NEK (Norge)

Norsk Elektroteknisk Komite

Pb 280 Skøyen

N-0212 Oslo

SIS (Sverige)

Standardiseringskommissionen i Sverige

Box 3295

S-103 66 Stockholm

SEK (Sverige)

Svenska Elektriska Kommissionen

Box 1284

S-164 28 Kista

ON (Österrike)

Österreichisches Normungsinstitut

Heinestrasse 38

A-1020 Wien

ÖVE (Österrike)

Österreichischer Verband für Elektrotechnik

Eschenbachgasse 9

A-1010 Wien”.

2. 393 R 0339: Rådets förordning (EEG) nr 339/93 av den 8 februari 1993 om kontroll av att produkter som importeras från tredje land är i överensstämmelse med reglerna för produktsäkerhet (EGT nr L 40, 17.2.1993, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 D 0583: Kommissionens beslut av den 28 juli 1993 (EGT nr L 279, 12.11.1993, s. 39).

a) I artikel 6.1 skall följande läggas till:

”- ”Vaarallinen tuote - ei saa laskea vapaaseen liikkeeseen. Asetus (ETY) n:o 339/93”,

- ”Farlig produkt - ikke godkjent for fri omsetning. Forordning (EØF) nr. 339/93”,

- ”Farlig produkt - ej godkänd för fri omsättning. Förordning (EEG) nr 339/93”.”

b) I artikel 6.2 skall följande läggas till:

”- ”Tuote ei vaatimusten mukainen - ei saa laskea vapaaseen liikkeeseen. Asetus (ETY) n:o 339/93”

- ”Ikke samsvarende produkt - ikke godkjent for fri omsetning. Forordning (EØF) nr. 339/93”

- ”Icke överensstämmande produkt - ej godkänd för fri omsättning. Förordning (EEG) nr 339/93”.”

XII. HANDEL OCH DISTRIBUTION

381 D 0428: Kommissionens beslut 81/428/EEG av den 20 maj 1981 om inrättande av en kommitté för handel och distribution (EGT nr L 165, 23.6.1981, s. 24), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 17).

a) Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

- I punkt 1 skall ”50” bytas ut mot ”68”.

- I punkt 2 skall ”26” bytas ut mot ”36”.

b) I artikel 7.1 skall ”tolv” bytas ut mot ”sexton”.

D. ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV YRKESBEHÖRIGHET

I. ALLMÄNT SYSTEM

392 L 0051: Rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25).

Följande skall läggas till i bilaga C ”FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSLINJER MED SÅDAN SÄRSKILD STRUKTUR SOM AVSES I ARTIKEL 1 a FÖRSTA STYCKET ANDRA STRECKSATSEN ii”:

a) Under rubriken ”1. Utbildning i paramedicin och barnomsorg” skall följande införas:

”I Österrike

Utbildning till

- kontaktlinsoptiker (Kontaktlinsenoptiker)

- pedikurist (Fußpfleger)

- tekniker för hörselhjälpmedel (Hörgeräteakustiker)

- försäljare av medicinska och kemiska produkter (Drogist)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år - varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års lärlingstid dels på en arbetsplats, dels vid en fackskola, och med en tid av praktisk yrkesverksamhet - och avslutas med en examen som ger behörighet att utöva yrket och att utbilda lärlingar.

Utbildning till

- massör (Masseur)

Denna utbildning omfattar sammanlagt 14 år - varav 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med 2 års lärlingstid, 2 års praktisk yrkesverksamhet och en ettårig kurs - och avslutas med en examen som ger behörighet att utöva yrket och att utbilda lärlingar. Utbildning till

- förskollärare (Kindergärtner/in)

- barnskötare (Erzieher)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt 13 år varav 5 år vid en fackskola, och avslutas med en examen.”

b) Under rubriken ”2. Hantverksmästare (Mester/Meister/Maître) med annan utbildning än den som omfattas av de direktiv som finns förtecknade i bilaga A” skall följande införas:

”I Österrike

Utbildning till

- bandagist (Bandagist)

- korsettmakare (Miederwarenerzeuger)

- optiker (Optiker)

- ortopedskomakare (Orthopädieschuhmacher)

- ortopedtekniker (Orthopädietechniker)

- tandtekniker (Zahntechniker)

- trädgårdsmästare (Gärtner)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år - varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års lärlingstid dels på en arbetsplats, dels vid en fackskola, och med minst 2 års praktisk yrkesverksamhet - och avslutas med en mästarexamen som ger behörighet till att utöva yrket, att utbilda lärlingar och att använda titeln Meister. Följande utbildningar till mästare inom jord- och skogsbruk:

- lantmästare (Meister in der Landwirtschaft)

- mästare i lanthushållning (Meister in der ländlichen Hauswirtschaft)

- mästare i trädgårdsodling (Meister im Gartenbau)

- mästare i grönsaksodling (Meister im Feldgemüsebau)

- mästare i fruktodling och framställning av fruktprodukter (Meister im Obstbau und in der Obstverwertung)

- mästare i vinodling och vinframställning (Meister im Weinbau und in der Kellerwirtschaft)

- mejerimästare (Meister in der Molkerei- und Käsereiwirtschaft)

- mästare i hästhållning (Meister in der Pferdewirtschaft)

- fiskerimästare (Meister in der Fischereiwirtschaft)

- mästare i att hålla fjäderfä (Meister in der Geflügelwirtschaft)

- mästare i biodling (Meister in der Bienenwirtschaft)

- skogsmästare (Meister in der Forstwirtschaft)

- mästare i skogsplantering och skogsvård (Meister in der Forstgarten- und Forstpflegewirtschaft)

- mästare i lagring av jordbruksprodukter (Meister in der landwirtschaftlichen Lagerhaltung)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år - varav minst 6 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års lärlingstid dels på en arbetsplats, dels vid en fackskola, och med tre års praktisk yrkesverksamhet - och avslutas med en mästarexamen i yrket vilken ger behörighet att utbilda lärlingar och att använda titeln Meister.”

”I Norge

Utbildning till

- landskapsträdgårdsmästare (anleggsgartner)

- tandtekniker (tanntekniker)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år - varav 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års lärlingstid dels på en arbetsplats, dels vid en fackskola, och med 2 års praktisk yrkesverksamhet - och avslutas med en mästarexamen i hantverket vilken ger behörighet att utbilda lärlingar och att använda titeln Mester.”

c) Under rubriken ”3. Sjöfolk” och underrubriken ”a) Sjöfart” skall följande införas:

”I Norge

Utbildning till

- befälhavare i oinskränkt fart (sjökapten)/fartygsbefäl klass 1 (skipsfører)

- överstyrman/fartygsbefäl klass 2 (overstyrmann)

- befälhavare i inskränkt fart/fartygsbefäl klass 3 (kystskipper)

- styrman/vakthavande befäl/fartygsbefäl klass 4 (styrmann)

- maskinchef/maskinbefäl klass 1 (maskinsjef)

- förste maskinist/maskinbefäl klass 2 (1. maskinist)

- ende maskinist/maskinbefäl klass 3 (enemaskinist)

- vakthavande övrigt maskinbefäl/maskinbefäl klass 4 (maskinoffiser)

Dessa utbildningar omfattar 9 års grundläggande skolutbildning samt 3 års grundutbildning och praktik till sjöss (21/2 år för maskinbefäl) kompletterad med

- för vakthavande befäl, ett års specialiserad yrkesutbildning,

- för de andra yrkena, två års specialiserad yrkesutbildning

och med sådan ytterligare praktik till sjöss som erkänns enligt 1978 års internationella konvention om standarder för utbildning, certifiering och bemanning på sjöfartsområdet.

Utbildning till

- fartygselektroingenjör/fartygselektriker (elektroautomasjonstekniker/skipselektriker)

Denna utbildning omfattar 9 års grundläggande skolutbildning och en tvåårig grundkurs kompletterad med ett års praktik till sjöss och ett års specialiserad yrkesutbildning.”

d) I avsnitt ”3. Sjöfolk” efter underavsnittet ”b. Fiske” skall följande införas:

”c) Verksamhet på borrplattformar

I Norge

Utbildning till

- plattformsbefälhavare (plattformsjef)

- stabilitetschef (stabilitetssjef)

- kontrollrumsoperatör (kontrollromoperatør)

- teknisk chef (teknisk sjef)

- teknisk assistent (teknisk assistent)

Var och en av dessa utbildningar omfattar 9 års grundläggande skolutbildning samt en 2-årig grundkurs kompletterad med minst ett års praktik på en plattform och med

- för kontrollrumsoperatörer, ett års specialiserad yrkesutbildning,

- för de andra yrkena, 21/2 års specialiserad yrkesutbildning.”

e) Under rubriken ”4. Teknikyrken” skall följande införas:

”I Österrike

Utbildning till

- skogvaktare (Förster)

- teknisk rådgivare (Technisches Büro)

- uthyrare av arbetskraft (Überlassung von Arbeitskräften - Arbeitsleihe)

- arbetsförmedlare (Arbeitsvermittlung)

- ekonomisk rådgivare (Vermögensberater)

- privatdetektiv (Berufsdetektiv)

- väktare (Bewachungsgewerbe)

- fastighetsmäklare (Immobilienmakler)

- fastighetsförvaltare (Immobilienverwalter)

- förmedlare av annonser och reklam (Werbeagentur)

- byggprojektadministratör (Bauträger) (Bauorganisator, Baubetreuer)

- inkassoagent (Inkassoinstitut)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år - varav 8 års grundskoleutbildning, minst 5 års gymnasieutbildning med teknisk eller ekonomisk examen och därefter minst två års praktik - och avslutas med en examen i yrket.

Utbildning till

- försäkringsrådgivare (Berater in Versicherungsangelegenheiten)

Denna utbildning omfattar sammanlagt 15 år - varav 6 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med 3 års lärlingstid och 3 års praktisk yrkesverksamhet - och avslutas med en examen.

Utbildning till

- byggmästare (Planender Baumeister)

- mästare i träbyggande (Planender Zimmermeister)

Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 18 år - varav minst 9 års yrkesutbildning med 4 års tekniska studier på gymnasienivå och med 5 års praktik - och avslutas med en yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket och att utbilda lärlingar i konsten att planera byggen, göra tekniska beräkningar och övervaka byggnadsarbeten (det s.k. Maria Theresia-privilegiet).”

II. JURISTYRKEN

377 L 0249: Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 78, 26.3.1977, s. 17) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 91),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 160).

Följande tillägg skall göras i artikel 1.2:

   
FINLAND Asianajaja - Advokat
NORGE Advokat
SVERIGE Advokat
ÖSTERRIKE Rechtsanwalt
”.

III. MEDICINSK OCH PARAMEDICINSK VERKSAMHET

1. Läkare

393 L 0016: Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT nr L 165, 7.7.1993, s. 1).

a) Följande tillägg skall göras i artikel 3:

”m) I Österrike

”Doktor der gesamten Heilkunde” (examensbevis som läkare) som utfärdas av en medicinsk universitetsfakultet samt ”Diplom über die spezifische Ausbildung in der Allgemeinmedizin” (bevis om specialistutbildning i allmänmedicin) eller ”Facharztdiplom” (examensbevis som specialistläkare) som utfärdas av en behörig myndighet.

n) I Finland

”Todistus lääketieteen lisensiaatin tutkinnosta/bevis om medicine licentiatexamen” (utbildningsbevis som medicine licentiat) som utfärdas av en medicinsk universitetsfakultet samt ett utbildningsbevis om praktisk utbildning som utfärdas av de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

o) I Norge

”Bevis for bestått cand.med.-eksamen” (examensbevis som cand.med.) som utfärdas av en medicinsk universitetsfakultet samt ett intyg om praktisk utbildning som utfärdas av de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

p) I Sverige

”Läkarexamen” ett examensbevis som utfärdas av en medicinsk universitetsfakultet samt ett intyg om praktisk utbildning som utfärdas av Socialstyrelsen.”

b) Följande tillägg skall göras i artikel 5.2:

”I Finland

”Todistus erikoislääkärin tutkinnosta/betyg över specialistläkarexamen” (bevis om specialistkompetens som läkare) som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

I Norge

”Bevis for tillatelse til å benytte spesialisttittelen” (bevis om rätten att använda specialisttiteln) som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

I Sverige

”Bevis om specialistkompetens för läkare utfärdat av Socialstyrelsen”.

I Österrike

”Facharztdiplom” (examensbevis som specialistläkare) som utfärdas av en behörig myndighet.”

c) Följande tillägg skall göras i strecksatserna i artikel 5.3:

- Anestesiologi och intensivvård

   
Finland: anestesiologia/anestesiologi
Norge: anestesiologi
Sverige: anestesi och intensivvård
Österrike: Anästhesiologie und Intensivmedizin

- Allmän kirurgi

   
Finland: kirurgia/kirurgi
Norge: generell kirurgi
Sverige: kirurgi
Österrike: Chirurgie

- Neurokirurgi

   
Finland: neurokirurgia/neurokirurgi
Norge: nevrokirurgi
Sverige: neurokirurgi
Österrike: Neurochirurgie

- Kvinnosjukdomar och förlossningar (obstetrik och gynekologi)

   
Finland: naistentaudit ja synnytykset/kvinnosjukdomar och förlossningar
Norge: fødselshjelp og kvinnesykdommer
Sverige: obstetrik och gynekologi
Österrike: Frauenheilkunde und Geburtshilfe

- Allmän internmedicin

   
Finland: sisätaudit/inremedicin
Norge: indremedisin
Sverige: internmedicin
Österrike: Innere Medizin

- Ögonsjukdomar (oftalmologi)

   
Finland: silmätaudit/ögonsjukdomar
Norge: øyesykdommer
Sverige: ögonsjukdomar (oftalmologi)
Österrike: Augenheilkunde und Optometrie

- Öron-, näs- och halssjukdomar (otorhinolaryngologi)

   
Finland: korva-, nenä- ja kurkkutaudit/öron-, näs- och strupsjukdomar
Norge: øre-nese-halssykdommer
Sverige: öron-, näs- och halssjukdomar (oto-rhino-laryngologi)
Österrike: Hals-, Nasen- und Ohrenkrankheiten

- Barnaålderns invärtes sjukdomar (pediatrik)

   
Finland: lastentaudit/barnsjukdomar
Norge: barnesykdommer
Sverige: barn- och ungdomsmedicin
Österrike: Kinder- und Jugendheilkunde

- Lungsjukdomar (pneumonologi)

   
Finland: keuhkosairaudet/lungsjukdomar
Norge: lungesykdommer
Sverige: lungsjukdomar (pneumonologi)
Österrike: Lungenkrankheiten

- Urologisk kirurgi

   
Finland: urologia/urologi
Norge: urologi
Sverige: urologi
Österrike: Urologie

- Ortopedisk kirurgi

   
Finland: ortopedia ja traumatologia/ortopedi och traumatologi
Norge: ortopedisk kirurgi
Sverige: ortopedi
Österrike: Orthopädie und orthopädische Chirurgie

- Klinisk patologi

   
Finland: patologia/patologi
Norge: patologi
Sverige: klinisk patologi
Österrike: Pathologie

- Nervsjukdomar (neurologi)

   
Finland: neurologia/neurologi
Norge: nevrologi
Sverige: neurologi
Österrike: Neurologie

- Allmän psykiatri

   
Finland: psykiatria/psykiatri
Norge: psykiatri
Sverige: psykiatri
Österrike: Psychiatrie
”.

d) Följande tillägg skall göras i strecksatserna i artikel 7.2:

- Klinisk biologi

   
Österrike: Medizinische Biologie

- Biologisk hematologi

   
Finland: hematologisetlaboratoriotutkimukset/hematologiska laboratorieundersökningar

- Klinisk bakteriologi

   
Finland: kliininen mikrobiologia/klinisk mikrobiologi
Norge: medisinsk mikrobiologi
Sverige: klinisk bakteriologi
Österrike: Hygiene und Mikrobiologie

- Klinisk kemi

   
Finland: kliininen kemia/klinisk kemi
Norge: klinisk kjemi
Sverige: klinisk kemi
Österrike: Medizinische-chemische Labordiagnostik

- Klinisk immunologi

   
Finland: immunologia/immunologi
Norge: immunologi og transfusjonsmedisin
Sverige: klinisk immunologi
Österrike: Immunologie

- Plastikkirurgi

   
Finland: plastiikkakirurgia/plastikkirurgi
Norge: plastikkirurgi
Sverige: plastikkirurgi
Österrike: Plastische Chirurgie

- Thoraxkirurgi

   
Finland: thorax- ja verisuoni-kirurgia/ thorax- och kärlkirurgi
Norge: thoraxkirurgi
Sverige: thoraxkirurgi

- Barnkirurgi

   
Finland: lastenkirurgia/barnkirurgi
Norge: barnekirurgi
Sverige: barn- och ungdomskirurgi

- Kärlkirurgi

   
Norge: karkirurgi

- Hjärtsjukdomar

   
Finland: kardiologia/kardiologi
Norge: hjertesykdommer
Sverige: kardiologi

- Matsmältningsorganens medicinska sjukdomar(medicinsk gastroenterologi)

   
Finland: gastroenterologia/gastroenterologi
Norge: fordøyelsessykdommer
Sverige: medicinsk gastro-enterologi och hepatologi

- Reumatiska sjukdomar

   
Finland: reumatologia/reumatologi
Norge: revmatologi
Sverige: reumatologi

- Hematologi

   
Finland: kliininen hematologia/klinisk hematologi
Norge: blodsykdommer
Sverige: hematologi

- Endokrina sjukdomar

   
Finland: endokrinologia/endokrinologi
Norge: endokrinologi
Sverige: endokrinologi

- Medicinsk rehabilitering

   
Finland: fysiatria/fysiatri
Norge: fysikalsk medisin og rehabilitering
Sverige: rehabiliteringsmedicin
Österrike: Physikalische Medizin

- Hudsjukdomar och veneriska sjukdomar (dermatologi och venereologi)

   
Finland: iho- ja sukupuolitaudit/hud- och könssjukdomar
Norge: hudsykdommer- og veneriske sykdommer
Sverige: hud- och könssjukdomar
Österrike: Haut- und Geschlechtskrankheiten

- Radiologi

   
Norge: radiologi Österrike: Medizinische Radiologie-Diagnostik

- Röntgendiagnostik

   
Finland: radiologia/radiologi
Sverige: medicinsk radiologi
Österrike: Radiologie-Diagnostik

- Tumörsjukdomar (allmän onkologi)

   
Finland: syöpätaudit ja sädehoito/cancersjukdomar och radioterapi
Norge: onkologi
Sverige: onkologi
Österrike: Strahlentherapie Radioonkologie

- Barn- och ungdomspsykiatri

   
Finland: lastenpsykiatria/barnpsykiatri
Norge: barne- og ungdomspsykiatri
Sverige: barn- och ungdomspsykiatri

- Långvårdsmedicin

   
Finland: geriatria/geriatri
Norge: geriatri
Sverige: geriatrik

- Medicinska njursjukdomar (nefrologi)

   
Finland: nefrologia/nefrologi
Norge: nyresykdommer
Sverige: medicinska njursjukdomar (nefrologi)

- Infektionssjukdomar

   
Finland: infektiosairaudet/ infektionssjukdomar
Norge: infeksjonssykdommer
Sverige: infektionssjukdomar

- Samhällsmedicin

   
Finland: terveydenhuolto/hälsovård
Norge: samfunnsmedisin
Österrike: Sozialmedizin

- Klinisk farmakologi

   
Finland: kliininen farmakologia/klinisk farmakologi
Norge: klinisk farmakologi
Sverige: klinisk farmakologi
Österrike: Pharmakologie und Toxikologie

- Yrkesmedicin

   
Finland: työterveyshuolto/ företagshälsovård
Norge: yrkesmedisin
Sverige: yrkes- och miljömedicin
Österrike: Arbeits- und Betriebsmedizin

- Internmedicinsk allergologi

   
Finland: allergologia/allergologi
Sverige: allergisjukdomar

- Gastroenterologisk kirurgi

   
Finland: gastroenterologia/gastroenterologi
Norge: gastroenterologisk kirurgi

- Nuklearmedicin

   
Finland: isotooppitutkimukset/ isotopundersökningar
Österrike: Nuklearmedizin

- Tand-, mun- och käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare och tandläkare)

   
Finland: leukakirurgia/käkkirurgi
Norge: kjevekirurgi og munnhulesykdommer
”.

e) Följande strecksats skall läggas till i artikel 9.1:

”- dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning”.

f) Följande strecksats skall läggas till i artikel 9.2 första stycket:

”- dagen för Österrikes, Finlands, Norges och Sveriges anslutning”.

2. Sjuksköterskor

377 L 0452: Rådets direktiv 77/452/EEG av den 27 juni 1977 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- ochsjukvård samt åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 176, 15.7.1977, s. 1) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 389 L 0595: Rådets direktiv 89/595/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 30),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

a) Följande tillägg skall göras i artikel 1.2:

”I Finland

”sairaanhoitaja/sjukskötare”.

I Norge

”offentlig godkjent sykepleier”.

I Sverige

”sjuksköterska”.

I Österrike

”Diplomierte Krankenschwester”, ”Diplomierter Krankenpfleger”.”

b) Följande tillägg skall göras i artikel 3:

”m) I Österrike

”Diplom in der allgemeinen Krankenpflege” (examensbevis i allmän sjukvård) som utfärdas av statligt erkända sjuksköterskeskolor.

n) I Finland

examensbevis för ”sairaanhoitaja/sjukskötare” som utfärdas av en sjukvårdsläroanstalt.

o) I Norge

”bevis for bestått sykepleiereksamen” (examensbevis för sjuksköterska) som utfärdas av en sjuksköterskeskola.

p) I Sverige

”sjuksköterskeexamen” ett examensbevis som utfärdas av en vårdhögskola.”

3. Tandläkare

a) 378 L 0686: Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 1) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

i) Följande tillägg skall göras i artikel 1:

”I Finland

hammaslääkäri/tandläkare.

I Norge

tannlege.

I Sverige

tandläkare.

I Österrike

den yrkestitel som Österrike kommer att anmäla till medlemsstaterna och kommissionen senast den 31 december 1998.”

ii) Följande tillägg skall göras i artikel 3:

”m) I Finland

”Todistus hammaslääketieteen lisensiaatin tutkinnosta/bevis om odontologie licentiatexamen” som utfärdas av en medicinsk eller odontologisk universitetsfakultet samt ett bevis om praktisk utbildning som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

n) I Norge

”Bevis for bestått cand.odont.-examen” (examensbevis om avlagd cand.odont.-examen) som utfärdas av en odontologisk universitetsfakultet.

o) I Sverige

”Tandläkarexamen” ett examensbevis som utfärdas av odontologisk universitetsfakultet samt ett bevis om praktisk utbildning som utfärdas av Socialstyrelsen.

p) I Österrike

Det examensbevis som Österrike kommer att anmäla till medlemsstaterna och kommissionen senast den 31 december 1998.”

iii) Följande strecksatser skall läggas till i artikel 5:

1. Ortodonti

”- I Finland

”todistus erikoishammaslääkärin oikeudesta oikomishoidon alalla/bevis om specialisttandläkarrättigheten inom området tandreglering” (utbildningsbevis i tandreglering) som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

- I Norge

”bevis for gjennomgått spesialistutdanning i kjeveortopedi” (utbildningsbevis om specialiststudier i tandreglering) som utfärdas av en odontologisk universitetsfakultet.

- I Sverige

”bevis om specialistkompetens i tandreglering” som utfärdas av Socialstyrelsen.”

2. Munkirurgi:

”- I Finland

”todistus erikoishammaslääkärin oikeudesta suukirurgian (hammas- ja suukirurgian) alalla/bevis om specialisttandläkarrättigheten inom området oralkirurgi (tand- och munkirurgi)” som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

- I Norge

”bevis for gjennomgått spesialistutdanning i oralkirurgi” (bevis om specialiststudier i oralkirurgi) som utfärdas av en odontologisk universitetsfakultet.

- I Sverige

”bevis om specialistkompetens i tandsystemets kirurgiska sjukdomar” som utfärdas av Socialstyrelsen.”

iv) Artikel 8.1 skall ändras på följande sätt:

Hänvisningen till ”artikel 2, 4, 7 och 19” skall i stället avse ”artikel 2, 4, 7, 19, 19a och 19b”.

v) Artikel 17 skall ändras på följande sätt:

Hänvisningen till ”artikel 2, 7.1 och 19” skall i stället avse ”artikel 2, 7.1, 19, 19a och 19b”.

vi) Följande skall införas efter artikel 19a:

”Artikel 19b

Från och med den tidpunkt då Österrike vidtar åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv skall medlemsstaterna, för att kunna genomföra den verksamhet som avses i artikel 1 i direktivet, erkänna de utbildnings- och examensbevis och andra behörighetsbevis för läkare som i Österrike tilldelas dem som påbörjat sin universitetsutbildning före den 1 januari 1994 tillsammans med ett intyg som utfärdas av de behöriga österrikiska myndigheterna, att dessa personer faktiskt, på föreskrivet sätt och huvudsakligen i Österrike har ägnat sig åt den verksamhet som finns närmare angiven i artikel 5 i direktiv 78/687/EEG i minst tre år i följd under en femårsperiod före dagen för utfärdandet av beviset och att dessa personer är behöriga att utöva nämnda verksamhet på samma villkor som de som innehar de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som avses i artikel 3 m.

Det krav på tre års erfarenhet som avses i första stycket skall frångås, när det gäller personer som med framgång har avslutat minst tre års studier, vilka av de behöriga myndigheterna intygats motsvara den utbildning som avses i artikel 1 i direktiv 78/687/EEG.”

b) 378 L 0687: Rådets direktiv 78/687/EEG av den 25 juli 1978 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 10).

Artikel 6 första och andra styckena skall ändras på följande sätt:

Hänvisningarna till ”artikel 19” skall i stället avse ”artikel 19, 19a och 19b”.

4. Veterinärmedicin

378 L 1026: Rådets direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 362, 23.12.1978, s. 1) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

Följande tillägg skall göras i artikel 3:

”m) I Österrike

”Diplom-Tierarzt” ”Mag. med. vet.” (examensbevis för veterinärer) som utfärdas av Wiens universitet för veterinärmedicin (tidigare benämnt Veterinärmedicinska högskolan, Wien).

n) I Finland

”Todistus eläinlääketieteen lisensiaatin tutkinnosta/betyg över avlagd veterinärmedicine licentiatexamen”, ett examensbevis som utfärdas av Veterinärmedicinska högskolan.

o) I Norge

”Eksamensbevis utstedt av Norges veterinærhøgskole for bestått cand.med.vet.-examen (examensbevis som cand.med.vet.)” som utfärdas av Norges veterinärmedicinska högskola.

p) I Sverige

”Veterinärexamen” som utfärdas av Sveriges Lantbruksuniversitet.”

5. Barnmorskor

380 L 0154: Rådets direktiv 80/154/EEG av den 21 januari 1980 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för barnmorskor inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 33, 11.2.1980, s. 1) i dess lydelse enligt

- 380 L 1273: Rådets direktiv 80/1273/EEG av den 22 december 1980 (EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 74),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

a) Följande tillägg skall göras i artikel 1:

”I Finland

- ”kätilö/barnmorska”.

I Norge

- ”jordmor”.

I Sverige

- ”barnmorska”.

I Österrike

- ”Hebamme”.”

b) Följande tillägg skall göras i artikel 3:

”m) I Österrike

”Hebammen-Diplom” som utfärdas av en barnmorskeskola.

n) I Finland

”kätilö/barnmorska” eller ”erikoissairaanhoitaja, naistentaudit ja äitiyshuolto/specialsjukskötare, kvinnosjukdomar och mödravård” (examensbevis för barnmorskor) som utfärdas av en sjukvårdsläroanstalt.

o) I Norge

”bevis for bestått jordmoreksamen” (examensbevis för barnmorskor) som utfärdas av en barnmorskehögskola och ett bevis om praktisk utbildning som utfärdas av de behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

p) I Sverige

”barnmorskeexamen”, ett examensbevis som utfärdas av en vårdhögskola.”

6. Farmaci

385 L 0433: Rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september 1985 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk verksamhet (EGT nr L 253, 24.9.1985, s. 37) i dess lydelse enligt

- 385 L 0584: Rådets direktiv 85/584/EEG av den 20 december 1985 (EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 42),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

Följande tillägg skall göras i slutet av artikel 4:

”m) I Österrike

Staatliches Apothekerdiplom (statligt examensbevis för farmaceuter) som utfärdas av de behöriga myndigheterna.

n) I Finland

Todistus proviisorin tutkinnosta/bevis om provisorexamen (kandidatexamen i farmaci) som utfärdas av ett universitet.

o) I Norge

Bevis for bestått cand.pharm.-eksamen (examensbevis som cand.pharm.) som utfärdas av en universitetsfakultet.

p) I Sverige

”Apotekarexamen” ett examensbevis som utfärdas av universitetet i Uppsala.”

IV. ARKITEKTUR

385 L 0384: Rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 223, 21.8.1985, s. 15) i dess lydelse enligt

- 385 L 0614: Rådets direktiv 85/614/EEG av den 20 december 1985 (EGT nr L 376, 31.12.1985, s. 1),

- 386 L 0017: Rådets direktiv 86/17/EEG av den 27 januari 1986 (EGT nr L 27, 1.2.1986, s. 71),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

Följande tillägg skall göras i artikel 11:

”l) I Österrike

- de examensbevis som utfärdas av de tekniska högskolorna i Wien och Graz och av universitetet i Innsbruck, fakulteten för byggnadsteknik (”Bauingenieurwesen”) och arkitektur (”Architektur”) inom ämnesområdena arkitektur (”Architektur”), byggnadsteknik (”Bauingenieurwesen”), väg- och vattenbyggnad (”Hochbau”) och ”Wirtschaftsingenieurwesen-Bauwesen”,

- de examensbevis som utfärdas av universitetet för ”Bodenkultur” inom ämnesområdena ”Kulturtechnik und Wasserwirtschaft”,

- de examensbevis som utfärdas av högskolan för tillämpad konst i Wien, arkitekturstudier,

- de examensbevis som utfärdas av akademin för de bildande konsterna i Wien, arkitekturstudier,

- de examensbevis för ingenjörer (Ing.) som utfärdas av tekniska högskolor eller tekniska byggnadshögskolor samt bevis som ”Baumeister”, som styrker minst sex års yrkeserfarenhet i Österrike och som stadfästs genom en examen,

- de examensbevis som utfärdas av högskolan för konstnärlig och industriell formgivning i Linz, arkitekturstudier,

- behörighetsbevis för högskoleingenjörer eller ingenjörskonsulter inom byggnation (”Hochbau”, ”Bauwesen”, ”Wirtschaftsingenieurwesen-Bauwesen”, ”Kulturtechnik und Wasserwirtschaft”) enligt lagen om väg- och vattenbyggnadsingenjörer (Ziviltechnikergesetz, BGBl nr 156/1994).

m) I Norge

- de examensbevis (som sivilarkitekt) som utfärdas av Norges Tekniska Högskola vid Trondheims universitet, Oslo arkitekturhögskola och Bergens arkitekturhögskola,

- intyg om medlemskap i ”Norske Arkitekters Landsforbund” (NAL), om personerna i fråga har erhållit sin utbildning i ett land som omfattas av detta direktiv.

n) I Sverige

- arkitektexamen som utfärdas av Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och universitetet i Lund (arkitekt),

- intyg om medlemskap i ”Svenska Arkitekters Riksförbund” (SAR), om personerna i fråga har erhållit sin utbildning i ett land som omfattas av detta direktiv.”

V. HANDEL OCH AGENTURVERKSAMHET

1. Agenturverksamhet inom handel, industri och hantverk

364 L 0224: Rådets direktiv 64/224/EEG av den 25 februari 1964 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som agent vid affärstransaktioner i handel, industri och hantverk (EGT nr 56, 4.4.1964, s. 869/64) i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande tillägg skall göras i artikel 3:

  Egenföretagare Anställda
Finland Kauppa-agentti/ Handelsagent Kauppaedustaja/ Handelsrepresentant Myyntimies/ Försäljare
Norge: Handelsagent Kommisjonær Grossist Handelsagent Selger Representant
Sverige: Handelsagent Mäklare Kommissionär Handelsresande
Österrike: Handelsagent Handlungsreisender
”.

2. Handel med och distribution av giftiga ämnen

374 L 0557: Rådets direktiv 74/557/EEG av den 4 juni 1974 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare och agent inom handel med och distribution av giftiga ämnen (EGT nr L 307, 18.11.1974, s. 5).

Följande tillägg skall göras i bilagan:

”- Finland

1. Kemikalier som omfattas av Kemikalielag (744/89) och andra föreskrifter i ämnet.

2. Biologiska bekämpningsmedel som omfattas av Lag om bekämpningsmedel och andra föreskrifter i ämnet.

- Norge

1. Substanser och preparat enligt föreskrifterna av den 1 juni 1990 om märkning av och handel med hälsofarliga substanser och preparat.

2. Substanser och preparat enligt föreskrifterna av den 3 juli 1990 om en förteckning över substanser och om varningstexter.

3. Kemikalier enligt föreskrifterna av den 10 april 1984 om tillhandahållande, insamling, mottagande och bortskaffande av farligt avfall.

4. Bekämpningsmedel enligt lagen av den 5 april 1963 om bekämpningsmedel, föreskrifterna av den 7 februari 1992 om bekämpningsmedel och föreskrifterna av den 7 augusti 1987 om krav för godkännande som importör av bekämpningsmedel.

5. Asbest och asbesthaltiga produkter enligt föreskrifterna av den 16 augusti 1991 om asbest.

6. Organiska lösningsmedel och preparat med organiska lösningsmedel enligt föreskrifterna av den 9 december 1982 om märkning till skydd mot farliga ämnen i luften på arbetsplatser.

- Sverige

1. Ytterst farliga och mycket farliga kemiska produkter som avses i förordningen om kemiska produkter (1985:835).

2. Vissa föregångare till narkotika som avses i föreskrifterna om tillstånd att tillverka, saluföra och distribuera giftiga och mycket vådliga kemiska produkter (KIFS 1986:5, KIFS 1990:9).

3. De bekämpningsmedel, klass 1, som avses i förordningen 1985:836.

4. Det miljöfarliga avfall som avses i förordningen 1985:841.

5. PCB och de kemiska produkter innehållande PCB som avses i förordningen 1985:837.

6. De substanser som finns uppräknade i grupp B i kungörelsen om föreskrifter för sanitära gränsvärden (AFS 1990:13).

7. Asbest och de material innehållande asbest som avses i kungörelsen AFS 1986:2.

- Österrike

Giftiga substanser och preparat som är klassificerade som ”starkt giftiga” eller ”giftiga” enligt lagen om kemiska substanser (Chemikaliengesetz BGBl. nr 326/1987), och enligt föreskrifter som ansluter till lagen (§ 217 punkt 1 i Gewerbeordnung BGBl. nr 194/1994).”

VI. TJÄNSTER FÖRKNIPPADE MED TRANSPORTER

382 L 0470: Rådets direktiv 82/470/EEG av den 29 juni 1982 om åtgärder för att underlätta ett effektivt utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom vissa tjänster som är förknippade med transporter och kommunikationer och resebyråer (ISIC-grupp 718) samt lagring och magasinering (ISIC-grupp 720) (EGT nr L 213, 21.7.1982, s. 1) i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande tillägg skall göras i slutet av artikel 3:

”Finland

A. huolitsija-speditör

laivanselvittäjä-skeppsmäklare

B. matkanjärjestäjä-researrangör

matkanvälittäjä-reseförmedlare

C. -

D. autonselvittäjä-bilmäklare

Norge

A. speditør

skipsmegler

B. reisebyrå

reisearrangør

C. oppbevaring

D. bilinspektør

Sverige

A. speditör

skeppsmäklare

B. resebyrå

C. magasinering

lagring

förvaring

D. bilinspektör

bilprovare

bilbesiktningsman

Österrike

A. Spediteur

Transportagent

Frachtenreklamation

B. Reisebüro

C. Lagerhalter

Tierpfleger

D. Kraftfahrzeugprüfer

Kraftfahrzeugsachverständiger

Wäger”.

VII. ÖVRIGA SEKTORER

Affärsmässiga tjänster när det gäller fast egendom och övriga sektorer

367 L 0043: Rådets direktiv 67/43/EEG av den 12 januari 1967 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom 1. handel med och förvaltning av fast egendom (exklusive 6401) ur (ISIC-grupp 640) 2. vissa tjänster som inte finns klassificerade på annat håll (ISIC-grupp 839) (EGT nr 10, 19.1.1967, s. 140/67) i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr 302, 15.11.1985, s. 23).

Följande tillägg skall göras i slutet av artikel 2.3:

”I Finland:

- kiinteistönvälittäjä/fastighetsförmedlare, fastighetsmäklare.

I Norge:

- eiendomsmeglere, advokater,

- entreprenører, utbyggere av fast eiendom,

- eiendomsforvaltere,

- utleiekontorer.

I Sverige:

- fastighetsmäklare,

- (fastighets-)värderingsman,

- fastighetsförvaltare,

- byggnadsentreprenörer.

I Österrike:

- Immobilienmakler,

- Immobilienverwalter,

- Bauträger (Bauorganisator, Baubetreuer).”

E. OFFENTLIG UPPHANDLING

1. 393 L 0037: Rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten (EGT nr L 199, 9.8.1993, s. 54).

a) Artikel 25 skall kompletteras med följande:

”- i Finland kaupparekisteri/handelsregistret

- i Norge foretaksregistret

- i Sverige aktiebolags-, handels- och föreningsregistren

- i Österrike Firmenbuch, Gewerberegister samt Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern”.

b) Följande skall läggas till i bilaga 1 ”FÖRTECKNING ÖVER ORGAN OCH KATEGORIER AV ORGAN SOM LYDER UNDER OFFENTLIG RÄTT OCH SOM AVSES I ARTIKEL 1 b”:

”XIII. ÖSTERRIKE

Samtliga organ som är underställda budgetgranskning av ”Rechnungshof” (revisionsmyndighet) och som inte är av industriell eller kommersiell art.

XIV. FINLAND

Offentliga eller offentligt granskade organ eller företag som inte är av industriell eller kommersiell art.

XV. NORGE

Offentliga eller offentligt granskade organ eller företag som inte är av industriell eller kommersiell art.

Organ:

- Norsk Rikskringkasting

- Norges Bank

- Statens Lånekasse for Utdanning

- Statistisk Sentralbyrå

- Den Norske Stats Husbank

- Statens Innvandrar- og Flyktningeboliger

- Medisinsk Innovasjon Rikshospitalet

- Norges Forskningsråd

- Statens Pensjonskasse

Kategorier:

- Statsbedrifter i h.h.t. lov av 25. juni 1965 nr. 3 om statsbedrifter

- Statsbanker

- Universitet og høyskoler etter lov av 16. juni 1989 nr. 77.

XVI. SVERIGE

Alla icke-kommersiella organ vars upphandling av varor står under tillsyn av Nämnden för offentlig upphandling.”

2. 393 L 0036: Rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor (EGT nr L 199, 9.8.1993, s. 1).

a) Artikel 21 skall kompletteras med följande:

”i Finland kaupparekisteri/handelsregistret

i Norge foretaksregistret

i Sverige aktiebolags-, handels- och föreningsregistren

i Österrike Firmenbuch, Gewerberegister eller Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern”.

b) Följande skall läggas till i bilaga 1:

”ÖSTERRIKE

Centrala upphandlande enheter”

1. Bundeskanzleramt

2. Bundesministerium für auswärtige Angelegenheiten

3. Bundesministerium für wirtschaftliche Angelegenheiten, Abteilung Präsidium 1

4. Bundesministerium für Arbeit und Soziales, Amtswirtschaftsstelle

5. Bundesministerium für Finanzen

a) Amtswirtschaftsstelle

b) Abteilung VI/5 (EDV-Bereich des Bundesministeriums für Finanzen und des Bundesrechenamtes)

c) Abteilung III/I Beschaffung von technischen Geräten, Einrichtungen und Sachgütern für die Zollwache

6. Bundesministerium für Gesundheit, Sport und Konsumentenschutz

7. Bundesministerium für Inneres

8. Bundesministerium für Justiz, Amtswirtschaftsstelle

9. Bundesministerium für Landesverteidigung (Nichtkriegsmaterial ist in Anhang I, Teil II, Österreich, des GATT Übereinkommens über das öffentliche Beschaffungswesen enthalten)

10. Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft

11. Bundesministerium für Umwelt, Jugend und Familie, Amtswirtschaftsstelle

12. Bundesministerium für Unterricht und Kunst

13. Bundesministerium für öffentliche Wirtschaft und Verkehr

14. Bundesministerium für Wissenschaft und Forschung

15. Österreichisches Statistisches Zentralamt

16. Österreichische Staatsdruckerei

17. Bundesamt für Eich- und Vermessungswesen

18. Bundesversuchs- und Forschungsanstalt Arsenal (BVFA)

19. Bundesstaatliche Prothesenwerkstätten

20. Bundesprüfanstalt für Kraftfahrzeuge

21. Generaldirektion für die Post- und Telegraphenverwaltung (endast utrustning för postväsendet)

FINLAND

Centrala upphandlande enheter

1. Oikeusministeriö/Justitieministeriet

2. Rahapaja Oy/Myntverket Ab

3. Painatuskeskus Oy/Tryckericentralen Ab

4. Metsähallitus/Forststyrelsen

5. Maanmittaushallitus/Lantmäteristyrelsen

6. Maatalouden tutkimuskeskus/Lantbrukets

forskningscentral

7. Ilmailuhallitus/Luftfartsverket

8. Ilmatieteen laitos/Meteorologiska institutet

9. Merenkulkuhallitus/Sjöfartsstyrelsen

10. Valtion teknillinen tutkimuskeskus/Statens tekniska forskningscentral

11. Valtion Hankintakeskus/Statens upphandlingscentral

12. Vesi- ja ympäristöhallitus/Vatten- och miljöstyrelsen

13. Opetushallitus/Utbildningsstyrelsen

NORGE

Centrala upphandlande enheter

1. Statens vegvesen

2. Postverket

3. Rikshospitalet

4. Universitetet i Oslo

5. Politiet

6. Norsk Rikskringkasting

7. Universitetet i Trondheim

8. Universitetet i Bergen

9. Kystdirektoratet

10. Universitetet i Tromsø

11. Statens forurensingstilsyn

12. Luftfartsverket

13. Forsvarsdepartementet

14. Forsvarets Sanitet

15. Luftforsvarets Forsyningskommando

16. Hærens Forsyningskommando

17. Sjøforsvarets Forsyningskommando

18. Forsvarets Felles Materielltjeneste

19. Norges Statsbaner för upphandling av

- betongsliprar

- bromsdelar till den rullande vagnparken

- reservdelar till maskiner för underhåll av banan

- diesel

- tjänstebilar och tjänstelastbilar

SVERIGE

Centrala upphandlande enheter. Listan omfattar också underlydande regionala och lokala organ

1. Rikspolisstyrelsen

2. Kriminalvårdsstyrelsen

3. Försvarets sjukvårdsstyrelse

4. Fortifikationsförvaltningen

5. Försvarets materielverk

6. Statens räddningsverk

7. Kustbevakningen

8. Socialstyrelsen

9. Läkemedelsverket

10. Postverket

11. Vägverket

12. Sjöfartsverket

13. Luftfartsverket

14. Generaltullstyrelsen

15. Byggnadsstyrelsen

16. Riksskatteverket

17. Skogsstyrelsen

18. AMU-gruppen

19. Statens lantmäteriverk

20. Närings- och teknikutvecklingsverket

21. Domänverket

22. Statistiska centralbyrån

23. Statskontoret.

3. 393 L 0038: Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandena för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT nr L 189, 9.8.1993, s. 84).

a) Följande skall läggas till i bilaga 1 ”PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV DRICKSVATTEN”:

”ÖSTERRIKE

Lokala myndigheter (Gemeinden) och sammanslutningar av lokala myndigheter (Gemeindeverbände) som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten enligt Wasserversorgungsgesetze för Österrikes nio Länder.

FINLAND

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten enligt paragraf 1 i lagen om allmänna vatten- och avloppsverk (982/77) av den 23 december 1977.

NORGE

Enheter som producerar eller distribuerar dricksvatten enligt Foreskrift av 28. september 1951 om drikkevann og vannforsyning.

SVERIGE

Lokala myndigheter och kommunala bolag som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.”

b) Följande skall läggas till i bilaga 2 ”PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV ELEKTRICITET”:

”ÖSTERRIKE

Enheter som svarar för produktion, transport eller distribution enligt den andra Verstaatlichungsgesetz (BGBl. Nr. 81/1942, senaste lydelse BGBl. Nr. 762/1992) och Elektizitätswirtschaftsgesetz (BGBl. Nr. 260/1975, senaste lydelse BGBl. Nr. 131/1979), inklusive Elektrizitätswirtschaftsgesetzen för Österrikes nio Länder.

FINLAND

Enheter som producerar, transporterar och distribuerar elektricitet med stöd av samtycke enligt paragraf 27 i ellagen (319/79) av den 16 mars 1979.

NORGE

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar elektricitet enligt Lov av 19. juni 1969 om bygging og drift av elektriske anlegg, Lov av 14. desember 1917 nr. 16 om erverv av vannfall, bergverk og annen fast eiendom m.v., I, jfr kap.V eller Vassdragsreguleringsloven av 14. desember 1917 nr. 17 eller Energiloven av 29. juni 1990 nr. 50.

SVERIGE

Enheter som transporterar eller distribuerar elektricitet med stöd av koncession enligt lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.”

c) Följande skall läggas till i bilaga 3 ”TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV GAS ELLER VÄRME”:

”ÖSTERRIKE

   
Gas: upphandlande enheter som svarar för transport eller distribution enligt Energiewirtschaftsgesetz 1935, dRGBl. I S 1451/1935 i dess lydelse enligt dRGBl. I S 467/1941.
Värme: upphandlande enheter som transporterar eller distribuerar värme på licens enligt Österrikes Handels- och industriförfattning (Gewerbeordnung), (BGBl. Nr. 50/1974, senaste lydelse BGBl. Nr. 458/1993).

FINLAND

Kommunala energibolag, eller enheter, eller sammanslutningar av enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme med stöd av koncession beviljad av kommunala myndigheter.

NORGE

Enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme enligt Lov av 18. april 1986 nr. 10 om bygging og drift av fjernvarmeanlegg eller Energieloven av 29. juni 1990 nr. 50.

SVERIGE

Enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme med stöd av koncession enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar.”

d) Följande skall läggas till i bilaga 4 ”UNDERSÖKNING AV FÖREKOMSTEN AV OCH UTVINNING AV OLJA OCH GAS”:

”ÖSTERRIKE

Enheter enligt Berggesetz 1975 (BGBl. Nr. 259/1975, senaste lydelse BGBl. Nr. 193/1993).

NORGE

Upphandlande enheter som omfattas av Petroleumsloven av 22. mars 1985 nr. 11 och föreskrifter enligt lagen eller av Lov av 14. mai 1973 nr. 21 om undersøkelse etter og utvinning av petroleum i grunnen under norsk landområde.

SVERIGE

Enheter som undersöker förekomsten av eller utvinner olja eller gas med stöd av koncession enligt minerallagen (1991:45) eller som erhållit tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.”

e) Följande skall läggas till i bilaga 5 ”UNDERSÖKNING AV FÖREKOMSTEN AV OCH UTVINNING AV KOL ELLER ANDRA FASTA BRÄNSLEN”:

”ÖSTERRIKE

Enheter som svarar för undersökning av förekomsten av och utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt Berggesetz 1975 (BGBl. Nr. 259/1975).

FINLAND

Enheter som svarar för undersökning av förekomsten av och utvinning av kol eller andra fasta bränslen och som är verksamma med ensamrätt enligt paragraf 1 och 2 lagen om rätt att överlåta statens markegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78).

NORGE

-

SVERIGE

Enheter som undersöker förekomsten av eller utvinner kol eller andra fasta bränslen med stöd av koncession enligt minerallagen (1991:45) eller lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter eller som erhållit tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.”

f) Följande skall läggas till i bilaga 6 ”UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORN JÄRNVÄGSTJÄNSTER”:

”ÖSTERRIKE

Enheter som tillhandahåller järnvägstjänster enligt Eisenbahngesetz 1957 (BGBl. Nr. 60/1957).

FINLAND

Valtionrautatiet, Statsjärnvägarna.

NORGE

Norges Statsbaner (NSB) och enheter verksamma enligt Jernbaneloven av 11. juni 1993 nr. 100.

SVERIGE

Offentliga enheter som tillhandahåller järnvägstransporter i enlighet med förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar och lagen (1990:1157) om järnvägssäkerhet.

Regionala och lokala offentliga enheter som driver regional och lokal järnvägstrafik enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

Privata enheter som tillhandahåller järnvägstransporter med stöd av tillstånd enligt förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar i de fall sådant tillstånd är i enlighet med artikel 2.3 i direktivet.”

g) Följande skall läggas till i bilaga 7 ”UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORN TJÄNSTER INOM JÄRNVÄGAR I STADSTRAFIK, SPÅRVAGNAR, TRÅDBUSSAR ELLER BUSSAR”:

”ÖSTERRIKE

Enheter som tillhandahåller transporttjänster enligt Eisenbahngesetz 1957 (BGBl. Nr. 60/1957) och Kraftfahrlinengesetz 1952 (BGBl. Nr. 84/1952).

FINLAND

De offentliga eller privata enheter som tillhandahåller busstjänster enligt lagen (343/91) om tillståndspliktig persontrafik på väg samt det organ, Helsingfors stads trafikverk, som tillhandahåller tunnelbane- och spårvagnstjänster för allmänheten.

NORGE

Norges Statsbaner (NSB) och enheter som är verksamma enligt Jernbaneloven av 11. juni 1993 nr. 100.

SVERIGE

Offentliga enheter som tillhandahåller järnvägs- och spårvagnstransporter i stadstrafik enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och lagen (1990:1157) om järnvägssäkerhet. Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller trådbuss- eller busstransporter i enlighet med lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och lagen (1988:263) om yrkestrafik.”

h) Följande skall läggas till i bilaga 8 ”UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORN FLYGPLATSANORDNINGAR”:

”ÖSTERRIKE

Austro Control GmbH

Enheter enligt artikel 60-80 Luftfahrtgesetz 1957 (BGBl. Nr. 253/1957).

FINLAND

Flygplatser som förvaltas av Luftfartsverket enligt lagen om luftfart (595/64).

NORGE

Enheter verksamma på luftfartsområdet enligt Lov av 11. juni 1993 nr. 101 om luftfart.

SVERIGE

Statligt ägda och förvaltade flygplatser enligt lagen (1957:297) om luftfart.

Privat ägda och förvaltade flygplatser med tillstånd till exploatering enligt lagen, där sådant tillstånd är förenligt med rekvisiten i artikel 2.3 i direktivet.”

i) Följande skall läggas till bilaga 9 ”UPPHANDLANDE ENHETER INOM SEKTORN YTTRE ELLER INRE HAMNAR ELLER ANDRA TERMINALANORDNINGAR”:

”ÖSTERRIKE

Inre hamnar som helt eller delvis ägs av Länder och/eller Gemeinden.

FINLAND

Hamnar verksamma enligt lagen om kommunala hamnanordningar och trafikavgifter (955/76).

Saima kanal (Saimaan kanavan hoitokunta).

NORGE

Norges Statsbaner (NSB) (järnvägsterminaler).

Enheter verksamma enligt Havneloven av 8. juni 1984 nr. 51.

SVERIGE

Hamnar och terminalanordningar enligt lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, förordningen (1983:744) om trafiken på Göta kanal.”

j) Följande skall läggas till i bilaga 10 ”DRIFT AV TELEKOMMUNIKATIONSNÄT ELLER TILLHANDAHÅLLANDE AV TELEKOMMUNIKATIONSTJÄNSTER”:

”ÖSTERRIKE

Österreichische Post- und Telegraphenverwaltung (PTV).

FINLAND

Enheter verksamma med stöd av tillstånd förenliga med rekvisiten i artikel 2.3 i direktivet (paragraf 4 i lagen om televerksamhet (183/87) i dess lydelse enligt 676/92)).

NORGE

Enheter verksamma enligt Telegrafloven av 29. april 1899.

SVERIGE

Privata enheter verksamma med stöd av tillstånd förenliga med rekvisiten i artikel 2.3 i direktivet.”

4. 392 L 0013: Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 14).

Följande skall läggas till i bilagan ”NATIONELLA MYNDIGHETER SOM FRAMSTÄLLNINGAR OM MEDLING KAN GÖRAS HOS ENLIGT ARTIKEL 9 I DIREKTIV 92/13/EEG”:

”ÖSTERRIKE

Bundesministerium für wirtschaftliche Angelegenheiten

FINLAND

Kauppa- ja teollisuusminnisteriö/Handels- och industriministeriet

NORGE

Nærings- og energidepartementet

SVERIGE

Nämnden för offentlig upphandling”.

5. 392 L 0050: Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 1).

I artikel 30.3 skall följande läggas till:

”- i Finland Kaupparekisteri/Handelsregistret

- i Norge Foretaksregistret

- i Sverige aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren

- i Österrike Firmenbuch, the Gewerberegister, the Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern”.

F. IMMATERIELL ÄGANDERÄTT OCH PRODUKTANSVAR

I. PATENT

392 R 1768: Rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (EGT nr L 182, 2.7.1992, s. 1).

a) I artikel 3 b skall följande läggas till:

”Vid tillämpningen av artikel 19.1 skall ett godkännande enligt finsk, norsk, svensk eller österrikisk nationell lag för att släppa ut en produkt på marknaden gälla som godkännande enligt direktiven 65/65/EEG och 81/851/EEG.”

b) Artikel 19.1 skall ersättas med följande:

”1. Skydd får ges produkter som vid tiden för anslutningen skyddas av ett giltigt patent och som efter den 1 januari 1985 första gången godkändes för att släppas ut på marknaden som läkemedel i gemenskapen eller inom Finlands, Norges, Sveriges eller Österrikes territorium.

För skydd som ges i Danmark, Finland, Norge och Tyskland skall den 1 januari 1988 gälla som datum i stället för den 1 januari 1985.

För skydd som ges i Belgien, Italien och Österrike skall den 1 januari 1982 gälla som datum i stället för den 1 januari 1985.”

c) I artikel 20 skall följande stycke läggas till:

”Såvitt avser Österrike, Finland, Norge och Sverige, skall denna förordning inte tillämpas i fall då skydd har getts före anslutningen enligt deras nationella lagstiftning.”

II. HALVLEDARPRODUKTER

390 D 0510: Rådets första beslut 90/510/EEG av den 9 oktober 1990 om utsträckning av det rättsliga skyddet för kretsmönster hos halvledarprodukter till personer från vissa länder och territorier (EGT nr L 285, 17.10.1990, s. 29), i dess lydelse enligt

- 393 D 0017: Rådets beslut 93/17/EEG av den 21 december 1992 (EGT nr L 11, 19.1.1993, s. 22).

I bilagan skall uppgifterna om Finland, Norge, Sverige och Österrike utgå.

XII. ENERGI

1. 358 X 1101 P 0534 Euratom-rådet: Stadga för Euratoms bränsleförsörjningsbyrå (EGT nr 27, 6.12.1958 s. 534/58), i dess lydelse enligt

- 373 D 0045: Rådets beslut 73/45/Euratom av den 8 mars 1973 om ändring av stadgarna för Euratoms bränsleförsörjningsbyrå med anledning av nya medlemsstaters anslutning till gemenskapen (EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 20),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Artikel V.1 och V.2 skall ersättas med följande:

”1. Byråns kapital skall vara 4 416 000 europeiska beräkningsenheter.

2. Kapitalet skall vara fördelat på följande sätt:

   
Belgien 4,34 %
Danmark 2,17 %
Tyskland 15,21 %
Grekland 4,34 %
Spanien 9,42 %
Frankrike 15,21 %
Irland 0,72 %
Italien 15,21 %
Luxemburg 0,72 %
Nedrländerna 4,34 %
Norge 0,72 %
Österrike 2,17 %
Portugal 4,34 %
Finland 2,17 %
Sverige 4,34 %
Förenade kungariket 15,21 %.

b) Artikel X.1 och X.2 skall ersättas med följande:

”1. En rådgivande kommitté vid byrån skall inrättas och ha femtiotvå ledamöter.

2. Platserna skall fördelas mellan medborgare i medlemsstaterna på följande sätt:

   
Belgien 3 ledamöter
Danmark 2 ledamöter
Tyskland 6 ledamöter
Grekland 3 ledamöter
Spanien 5 ledamöter
Frankrike 6 ledamöter
Irland 1 ledamot
Italien 6 ledamöter
Luxemburg -
Nederländerna 3 ledamöter
Norge 1 ledamot
Österrike 2 ledamöter
Portugal 3 ledamöter
Finland 2 ledamöter
Sverige 3 ledamöter
Förenade kungariket 6 ledamöter
”.

2. 372 D 0443: Rådets beslut 72/443/EKSG av den 22 december 1972 om pristillnärmning vid försäljning av kol på den gemensamma marknaden (EGT nr L 297, 30.12.1972, s. 45), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 386 S 2526: Kommissionens beslut 2526/86/EKSG av den 31 juli 1986 (EGT nr L 222, 8.8.1986, s. 8).

I bilaga 3 skall följande läggas till efter punkt k:

”l) Österrike

m) Norge

n) Finland

o) Sverige”.

3. 377 D 0190: Kommissionens beslut 77/190/EEG av den 26 januari 1977 om genomförande av direktiv 76/491/EEG om ett gemenskapsförfarande för information och samråd om priser på råolja och petroleumprodukter i gemenskapen (EGT nr L 61, 5.3.1977, s. 34), i dess lydelse enligt

- 379 D 0609: Kommissionens beslut 79/607/EEG av den 30 maj 1979 (EGT nr L 170, 9.7.1979, s. 1),

- 380 D 0983: Kommissionens beslut 80/983/EEG av den 4 september 1980 (EGT nr L 281, 25.10.1980, s. 26),

- 381 D 0883: Kommissionens beslut 81/883/EEG av den 14 oktober 1981 (EGT nr L 324, 12.11.1981, s. 19),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) I tillägg A ”BETECKNINGAR FÖR PETROLEUMPRODUKTER” skall följande läggas till i tabellen:

Radnummer i tabell 4 Beteckningar som används i medlemsstaterna
Österrike Norge Finland Sverige
I. Motorbränslen        
1 Superbenzin, Superplus Høyoktanbensin Moottoribensiini 99 Motorbensin 98
2 Eurosuper 95 Lavoktanbensin 95, blyfri Moottoribensiini 95, lyijytön Motorbensin 95, blyfri
3 Normalbenzin      
4 Dieselkraftstoff Autodiesel Dieselöljy Dieselolja
II. Bränslen för hushållsbruk        
5 Gasöl für Heizzwecke (Heizöl extra leicht) Fyringsolje nr. 1 Kevyt polttoöljy Tunn eldningsolja
6 Heizöl leicht   Kevyt polttoöljy suurkiinteis tökäyttöön Tunn eldningsolja för storfastighetsbruk
7 Heizöl mittel Fyringsparafin Lämmityspetroli Eldningsfotogen
III. Industribränslen        
8 Heizöl schwer HS 2 Tung fyringsolje Raskas polttoöljy Tjock brännolja
9 Heizöl schwer HS 1 - Raskas polttoöljy, vähärikkinen Tjock brännolja lågsvavlig
”.

b) I tillägg B ”MOTORDRIVMEDELSSPECIFIKATIONER” skall följande läggas till i tabellen:

  Österrike Norge Finland Sverige
a) Premiumbensin        
Premiumbensin Super plus        
Densitet (15 °C) 0,725-0,780 0,725-0,780 0,725-0,770 0,725-0,775
Oktantal: RON min. 98,0 min. 98,0 min. 99,0 min. 98,0
MON min. 87,0 min. 87,0 min. 87,4 min. 87,0
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 400 10 400 (1)
Blyhalt (g/l) max. 0,013 max. 0,15 max. 0,15 max. 0,15
b) Euro-Super 95        
Densitet (15 °C) max. 0,780 0,725-0,780 0,725-0,770 0,725-0,780
Oktantal: RON min. 95,0 min. 95,0 min. 95,0 min. 95,0
MON min. 85,0 min. 85,0 min. 85,0 min. 85,0
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 400 10 400 (1)
Blyhalt (g/l) max. 0,013 max. 0,013 max. 0,003 max. 0,013
c) Regularbensin blyfri        
Densitet (15 °C) 0,725-0,780      
Oktantal: RON min. 91,0      
MON min. 82,5      
Värmevärde (Kcal/kg) -      
Blyhalt (g/l) max. 0,013      
d) Dieselolja        
Densitet (15 °C) 0,820-0,860 0,820-0,870 0,800-0,860 0,800-0,860
Oktantal min. 49 min. 45 min. 45 min. 45
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 250 10 300 (1)
Svavelhalt (%) max. 0,15 max. 0,20 max. 0,20 max. 0,20
(1) Ej specificerat i svensk standard. De angivna talen är normalvärden för de produkter som omsätts.

”.

c) I tillägg C ”BRÄNSLESPECIFIKATIONER” skall följande läggas till i tabellen:

  Österrike Norge Finland Sverige
a) Bränsle för bostadsuppvärmning        
Eldningsolja        
Densitet (15 °C) max. 0,845 0,820-0,870 0,820-0,860 0,820-0,860 (1)
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 250 10 200 (1)
Svavelhalt (%) max. 0,10 0,2 ≤ 0,2 max. 0,2
Stelningspunkt (°C) - 8 - 8 ≤ - 15 max. - 6
Tunn eldningsolja        
Densitet (15 °C) 0,900-0,935 - 0,840-0,890 0,880-0,920 (1)
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 140 10,000 (1)
Svavelhalt (%) 0,20 - 0,2 max. 0,8
Stelningspunkt (°C) - 15 - ≤ 2 max. 5
Tjock eldningsolja        
Densitet (15 °C) 0,900-0,980      
Värmevärde (Kcal/kg) -      
Svavelhalt (%) 0,60      
Stelningspunkt (°C) 0      
Eldningsfotogen        
Densitet (15 °C) - 0,780-0,815 0,775-0,840 max. 0,830
Värmevärde (Kcal/kg) - - 10 300 10 350 (1)
b) Industribränslen        
Hög svavelhalt        
Densitet (15 °C) 0,970-1,030 - 1,040 (1)
Värmevärde (Kcal/kg) - - 9 460  
Svavelhalt (%) max. 2,00 2,5 2,7 -
Låg svavelhalt        
Densitet (15 °C) 0,970-1,030 - 0,910-0,990 0,920-0,960 (1)
Värmevärde (Kcal/kg) - - 9 670 9 900 (1)
Svavelhalt (%) max. 1,00 1,0 1,0 max. 0,8 (04)
(1) Ej specificerat i svensk standard. De angivna talen är normalvärden för de produkter som omsätts.

”.

4. 390 L 0377: Rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare (EGT nr L 185, 17.7.1990, s. 16), i dess lydelse enligt

- 393 L 0087: Kommissionens direktiv 93/87/EEG av den 28 oktober 1993 (EGT nr L 277, 10.11.1993, s. 32).

a) Följande skall införas i bilaga 1 punkt 11:

   
”- Österrike: Wien”
” - Finland: Landet i dess helhet”
” - Sverige: Landet i dess helhet”.

b) Följande skall införas i bilaga 2 punkt I.2:

   
”- Österrike: Oberösterreich, Tyrolen, Wien”
” - Norge: Landet i dess helhet”
” - Finland: Landet i dess helhet”
” - Sverige: Landet i dess helhet”.

5. 390 L 0547: Rådets direktiv 90/547/EEG av den 29 oktober 1990 om transitering av elektricitet genom kraftledningsnät (EGT nr L 313, 13.11.1990, s. 30). Följande skall införas i bilagan:

     
”Österrike Österreichische Elektrizitätswirtschaft AG Högspänningsnät
  Tiroler Wasserkraftwerke AG Högspänningsnät
  Vorarlberger Kraftwerke AG Högspänningsnät
  Vorarlberger Illwerke AG Högspänningsnät”
”Norge Statnett SF Högspänningsnät”
”Finland Imatran Voima Oy/IVO Voimansiirto Oy Högspänningsnät
  Teollisuuden Voimansiirto Oy Högspänningsnät”
”Sverige Affärsverket svenska kraftnät Högspänningsnät”

6. 391 L 0296: Rådets direktiv 91/296/EEG av den 31 maj 1991 om transitering av naturgas genom gasledningsnät (EGT nr L 147, 12.6.1991, s. 37).

Följande skall införas i bilagan:

     
”Österrike ÖMV Aktiengesellschaft Högtrycksnät”
”Finland Neste Oy Högtrycksnät”
”Sverige Vattenfall Naturgas AB Högtrycksnät
  Sydgas AB Högtrycksnät”.

7. 392 D 0167: Kommissionens beslut 92/167/EEG av den 4 mars 1992 om inrättande av en expertkommitté för transitering av elektricitet genom kraftledningsnät (EGT nr L 74, 20.3.1992, s. 43).

Artikel 4 skall ersättas med följande:

”Artikel 4

Sammansättning

>1. Kommittén skall ha 21 ledamöter, nämligen

- 16 företrädare för de kraftledningsnät som finns i gemenskapen (en företrädare per medlemsstat),

- tre fristående experter vars fackmässiga erfarenhet och kompetens inom området transitering av elektricitet i gemenskapen är allmänt erkända,

- en företrädare för Eurelectric,

- en företrädare för kommissionen.

2. Ledamöterna utses av kommissionen. De 16 företrädarna för kraftledningsnäten och företrädaren för Eurelectric skall utses från en lista med förslag som upprättas efter samråd med de berörda kretsarna och som innehåller minst två förslag för varje plats i kommittén.”

XIII. TULL OCH INDIREKT BESKATTNING

A. TULL

I. TEKNISK ANPASSNING AV TULLKODEXEN OCH DESS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

a) Tullkodexen

392 R 2913: Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1).

a) Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

”Gemenskapens tullområde omfattar

- Belgiens territorium,

- Danmarks territorium utom Färöarna och Grönland,

- Tysklands territorium utom ön Helgoland och Büsingens territorium (Fördraget av den 23 november 1964 mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiziska Edsförbundet),

- Spaniens territorium utom Ceuta och Melilla,

- Frankrikes territorium med undantag av de utomeuropeiska territorierna och ”collectivités territoriales”,

- Greklands territorium,

- Irlands territorium,

- Italiens territorium utom kommunerna Livigno och Campione d'Italia samt det territorialvatten i Luganosjön som finns mellan stranden och statsgränsen för området mellan Ponte Tresa och Porto Ceresio,

- Luxemburgs territorium,

- Nederländernas territorium i Europa,

- Norges territorium utom Spetsbergen,

- Österrikes territorium,

- Portugals territorium,

- Finlands territorium, inklusive Åland under förutsättning att en förklaring enligt Romfördragets artikel 227.5 avges,

- Sveriges territorium,

- det territorium som tillhör Förenade kungariket Storbritannien inklusive Nordirland, öarna i Engelska kanalen och Isle of Man.”

b) Artikel 3.2 a skall upphävas.

b) Tillämpningsföreskrifter

393 R 2454: Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT nr L 253, 11.10.1993 s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3665: Kommissionens förordning (EG) nr 3665/93 av den 21 december 1993 (EGT nr L 335, 31.12.1993, s. 1).

1. Artikel 26.1 tredje stycket skall ersättas med följande:

”Bestämmelserna om äkthetsintyg gäller druvor, whisky och tobak, bestämmelserna om ursprungsintyg gäller vin och bestämmelserna om kvalitetsintyg gäller natriumnitrat.”

2. Tabellen under artikel 26 skall ändras på följande sätt:

a) Följande text för varor i grupp två skall utgå:

””Österrike” i kolumn 5,

”Agrarmarkt Austria AMA” i kolumn 6,

”Wien” i kolumn 7.”

b) Grupp 5 skall utgå.

3. Artikel 27.2 andra strecksatsen skall ersättas med följande:

”- För varor som enligt tabellen i artikel 26 hör till grupp 4, vitt papper som har en gul rand och som väger minst 40 g/m2”.

4. Artikel 29.1 tredje strecksatsen skall ersättas med följande:

”- 6 månader för varor i grupp 7 i tabellen”.

5. I artikel 62 tredje stycket skall följande införas efter orden ”emitido a posteriori”:

”- annettu jälkikäteen/utfärdat i efterhand

- utstedt i etterhånd

- utfärdat i efterhand”.

6. I artikel 75.1 c skall följande utgå:

”Österrike, Finland, Norge, Sverige eller”.

7. Artikel 80 skall ersättas med följande:

”Artikel 80

Ursprungsvaror som avses i detta avsnitt har, vid import till gemenskapen, rätt till tullförmåner enligt artikel 66 mot uppvisande av ett ursprungsintyg som en schweizisk tullmyndighet utfärdat enligt formulär A på grundval av ett ursprungsintyg enligt formulär A från exportlandets behöriga myndigheter, under förutsättning att villkoren enligt artikel 75 är uppfyllda och att Schweiz bistår gemenskapen genom att ge dess tullmyndigheter rätt att kontrollera äktheten hos och riktigheten av ursprungsintyg enligt formulär A. Det kontrollförfarande som anges i artikel 95 skall tillämpas också i dessa fall. Tidsfristen enligt artikel 95.3 första stycket skall utsträckas till åtta månader.”

8. Artikel 96 skall ersättas med följande:

”Artikel 96

I fall då Schweiz har beviljat tullförmåner för vissa varor med ursprung i utvecklingsländer skall artikel 75.1 c och artikel 80 tillämpas på varor från ett sådant land endast om Schweiz själv tillämpar motsvarande bestämmelser.”

9. I artikel 107.3 skall följande läggas till:

”- annettu jälkikäteen/utfärdat i efterhand

- utstedt i etterhånd

- utfärdat i efterhand”.

10. I artikel 108.2 skall följande läggas till:

”- KAKSOISKAPPALE/DUPLIKAT

- DUPLIKAT

- DUPLIKAT”.

11. Artikel 163.2 skall ersättas med följande:

”Tullvärdet för varor, som förs in i gemenskapens tullområde och som sedan förs vidare till någon annan del av området genom territorierna för Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Vitryssland eller det tidigare Jugoslavien sådant det var den 1 januari 1991, skall bestämmas med ledning av den plats inom tullområdet dit varorna först kom, under förutsättning att de förs direkt genom dessa länder längs en bruklig transportväg genom ett sådant territorium till bestämmelseorten.”

12. Artikel 163.4 skall ersättas med följande:

”Punkterna 2 och 3 gäller också i fall då man av skäl som enbart hänför sig till själva transporten lastar av eller lastar om varorna eller tillfälligt avbryter transporten i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Vitryssland eller det tidigare Jugoslavien sådant det var den 1 januari 1991.”

13. Följande skall läggas till i artikel 280.3:

”- Yksinkertaistettu vienti/Förenklad export

- Forenklet utførsel

- Förenklad export”.

14. I artikel 298.2 skall följande strecksatser läggas till under strecksatsen ”i fält 104”:

”- TIETTY KÄYTTÖTARKOITUS: SIIRRONSAAJAN KÄYTTÖÖN ASETETTAVIA TAVAROITA (ASETUS (ETY) N:o 2454/93, 298 ARTIKLA)/SÄRSKILT ÄNDAMÅL: VARORNA SKALL STÄLLAS TILL MOTTAGARENS FÖRFOGANDE (ARTIKEL 298/FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93)

- SLUTTBRUK: VARER SOM SKAL STILLES TIL RÅDIGHET FOR DEN DISPOSISJONSBERETTIGEDE (FORORDNING (EØF) Nr. 2454/93, ARTIKKEL 298)

- SÄRSKILT ÄNDAMÅL: VARORNA SKALL STÄLLAS TILL MOTTAGARENS FÖRFOGANDE (ARTIKEL 298/FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93)”.

15. Följande skall läggas till i artikel 299.3:

”- TIETTY KÄYTTÖTARKOITUS/SÄRSKILT ÄNDAMÅL

- SLUTTBRUK

- SÄRSKILT ÄNDAMÅL”.

16. Följande skall läggas till i artikel 303.1:

”- TIETTY KÄYTTÖTARKOITUS: VIETÄVIKSI TARKOITETTUJA TAVAROITA (ASETUS (ETY) N:o 2454/93, 303 ARTIKLA: EI SOVELLETA VALUUTTOJEN TASAUSMAKSUA EIKÄ MAATALOUSTUKEA)/SÄRSKILT ÄNDAMÅL: VAROR AVSEDDA FÖR EXPORT (ARTIKEL 303/FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93 MONETÄRA UTJÄMNINGSBELOPP OCH JORDBRUKSBIDRAG UTESLUTNA)

- SLUTTBRUK: VARER BESTEMT FOR UTFØRSEL (FORORDNING (EØF) Nr. 2454/93, ARTIKKEL 303: ANVENDELSE AV MONETÆERE UTJEVNINGSBELØP OG TILBAKEBETALINGER I LANDBRUKSSEKTOREN ER UTELUKKET)

- SÄRSKILT ÄNDAMÅL: VAROR AVSEDDA FÖR EXPORT (ARTIKEL 303/FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93 MONETÄRA UTJÄMNINGSBELOPP OCH JORDBRUKSBIDRAG UTESLUTNA)”.

17. Följande skall läggas till i artikel 318:

”- annettu jälkikäteen/utfärdat i efterhand

- utstedt i etterhånd

- utfärdat i efterhand”.

18. Följande skall läggas till i artikel 335.2 tredje stycket:

”- ote/utdrag

- utdrag

- utdrag”.

19. I artikel 361.2 skall följande text införas efter ”- toepassing van artikel 361, punt 2, van Verordening (EEG) nr. 2454/93,”:

”- asetuksen (ETY) N:o 2454/93, 361 artiklan 2 kohtaa sovellettu/tillämpning av artikel 361.2 i förordning (EEG) nr 2454/93,

- anvendelse av Artikkel 361 nr. 2 i forordning(EØF) nr. 2454/93,

- tillämpning av artikel 361.2 i förordning (EEG) nr 2454/93”.

20. I artikel 371 skall följande text införas efter ”BEPERKTE GELDIGHEID - TOEPASSING VAN ARTIKEL 371 VAN VERORDENING (EEG) Nr. 2454/93,”:

”- VOIMASSA RAJOITETUSTI: ASETUKSEN (ETY) N:o 2454/93 371 ARTIKLAA SOVELLETTU/BEGRÄNSAD GILTIGHET - TIL LÄMPNING AV ARTIKEL 371, FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93

- BEGRENSET GYLDIGHET: ANVENDELSE AV FORORDNING (EØF) Nr. 2454/93 ARTIKKEL 371

- BEGRÄNSAD GILTIGHET - TILLÄMPNING AV ARTIKEL 371 FÖRORDNING (EEG) Nr 2454/93”.

21. Följande skall läggas till i artikel 392.2:

”- yksinkertaistettu menettely/förenklat förfarande

- forenklet prosedyre

- förenklat förfarande”.

22. Följande skall läggas till i artikel 393.2:

”- vapautettu allekirjoituksesta/befriad från underskrift

- fritatt for underskrift

- befriad från underskrift”.

23. Följande skall läggas till i artikel 402.1:

”- Yksinkertaistettu menettely/Förenklat förfarande

- Forenklet prosedyre

- Förenklat förfarande”.

24. Följande skall läggas till i artikel 404.2:

”- vapautettu allekirjoituksesta/befriad från underskrift

- fritatt for underskrift

- befriad från underskrift”.

25. I artikel 464 skall följande läggas till efter ”Verlaten van de Gemeenschap aan beperkingen onderworpen,”:

”- Vienti yhteisöstä rajoitusten alaista/Export från gemenskapen underkastad restriktioner

- Utførsel fra Fellesskapet underlagt restriksjoner

- Export från gemenskapen underkastad restriktioner”.

26. I artikel 464 skall följande läggas till efter ”Verlaten van de Gemeenschap aan belastingheffing onderworpen,”:

”- Vienti yhteisöstä maksujen alaista/Export från gemenskapen underkastad avgifter

- Utførsel fra Fellesskapet betinget av avgiftsbetalning

- Export från gemenskapen underkastad avgifter”.

27. Följande skall läggas till i artikel 481.3:

”- tavaroita ei kuljeteta passitusmenettelyssä/varor ej under transitering

- varer ikke underlagt en transitteringsprosedyre

- varor ej under transitering”.

28. Följande skall läggas till i artikel 485.4:

”- Ote valvontakappaleesta: .......... (numero, päiväys, toimipaikka ja antomaa)/Utdrag ur kontrollexemplar: .......... (nummer och datum samt utfärdande kontor och land)

- Utdrag av kontrolleksemplar: .......... (nummer, dato, utstedende kontor og land)

- Utdrag ur kontrollexemplar: .......... (nummer och datum samt utfärdande kontor och land)”.

29. Följande skall läggas till i artikel 485.5:

”- .......... annettuja otteita .......... (lukumäärä) - .......... kopiot oheisina/.......... (antal) utfärdade utdrag - kopior bifogas

- .......... (antall) utstedte utdrag, kopier vedlagt

- .......... (antal) utfärdade utdrag - kopior bifogas”.

30. Följande skall läggas till i artikel 486.2:

”- Annettu jälkikäteen/Utfärdat i efterhand

- Utstedt i etterhånd

- Utfärdat i efterhand”.

31. Följande skall läggas till i artikel 492.1:

”- Yksinkertaistettu menettely/Förenklat förfarande

- Forenklet prosedyre

- Förenklat förfarande”.

32. Följande skall läggas tilll i artikel 494.2:

”- Vapautettu allekirjoituksesta/Befriad från underskrift

- Fritatt for underskrift

- Befriad från underskrift”.

33. Följande skall läggas till i artikel 522.4:

”- TK-tavaroita/VH-varor

- NB-varer

- VH-varor”.

34. Följande skall läggas till i artikel 601.3:

”- KAKSOISKAPPALE/DUPLIKAT

- DUPLIKAT

- DUPLIKAT”.

35. Följande skall läggas till i artikel 610.1:

”- SJ/Y-tavaroita/AF/S-varor

- IB/S-varer

- AF/S-varor”.

36. Följande skall läggas till i artikel 610.2:

”- Kauppapolitiikka/Handelspolitik

- Handelspolitikk

- Handelspolitik”.

37. Följande skall läggas till i artikel 644.1:

”- SJ/T-tavaroita/AF/R-varor

- IB/R-varer

- AF/R-varor”.

38. Följande skall läggas till i artikel 711:

”- VM-tavaroita/TI varor

- MI-varer

- TI varor”.

39. Följande skall läggas till i artikel 778.3:

”- KAKSOIKAPPALE/DUPLIKAT

- DUPLIKAT

- DUPLIKAT”.

40. Följande skall läggas till i artikel 818.4:

”- TK-tavaroita/VH-varor

- NB-varer

- VH-varor”.

41. Följande skall läggas till i artikel 849.2:

”- Vietäessä ei myönnetty vientitukea eikä muita määriä/Inga bidrag eller andra belopp har beviljats vid exporten

- Ingen tilbakebetalinger eller andre beløp gitt ved utførselen

- Inga bidrag eller andra belopp har beviljats vid exporten”.

42. Följande skall läggas till i artikel 849.3:

”- Vientituki ja muut vietäessä maksetut määrät maksettu takaisin .......... (määrä) osalta/De vid exporten beviljade bidragen eller andra belopp har betalats tillbaka för .......... (kvantitet)

- Tilbakebetalinger og andre beløp gitt ved utførselen er betalt for .......... (mengde)

- De vid exporten beviljade bidragen eller andra belopp har betalats tillbaka för .......... (kvantitet)”.

43. I artikel 849.3 skall följande läggas till efter ”eller”:

”- Oikeus vientitukeen tai muihin vietäessä maksettuihin määriin peruutettu .......... (määrä) osalta/Rätt till utbetalning av bidrag och andra belopp vid exporten har annullerats för .......... (kvantitet)

- Rett til tilbakebetalinger eller utbetaling av andre beløp ved utførselen er opphevet for .......... (mengde)

- Rätt till utbetalning av bidrag och andra belopp vid exporten har annullerats för .......... (kvantitet)”.

44. Följande skall läggas till i artikel 855:

”- KAKSOISKAPPALE/DUPLIKAT

- DUPLIKAT

- DUPLIKAT”.

45. Följande skall läggas till i artikel 882.1:

”- Yhteisön tullikoodeksin 185 artiklan 2 kohdan b alakohdan mukaista palautustavaraa/Returvaror enligt artikel 185.2 b i gemenskapens tullkodex

- Returvarer i henhold til artikkel 185 nr. 2 bokstav b) i Fellesskapets tollkodeks

- Returvaror enligt artikel 185.2 b i gemenskapens tullkodex”.

46. Bilaga 1 skall ändras på följande sätt: Följande skall läggas till i blanketten ”Bindande klassificeringsbesked” exemplar 4 och 5 fält 13:

”FI”, ”NO”, ”SE”.

47. Bilaga 6 skall ändras på följande sätt:

Blanketten ”ÄKTHETSINTYG FÖR FINSK VODKA” skall ersättas med följande:

”Upphävd”.

48. Bilaga 6A skall ändras på följande sätt:

Blanketten ”ÄKTHETSINTYG FÖR SVENSK VODKA” skall ersättas med följande:

”Upphävd”.

49. Bilaga 17 skall ändras på följande sätt:

a) I anvisningarna på baksidan av den engelska versionen av blankett A punkt I.1 skall de fyra kolumner som börjar med ”Australia” och slutar med ”United Kingdom” ersättas med följande:

”Australia * European Community:

Canada Austria Italy

Japan Belgium Luxembourg

New Zealand Denmark Netherlands

Switzerland Finland Norway

United States

of America

France Portugal

Germany Spain

Greece Sweden

Ireland United

Kingdom.”

b) I anvisningarna på baksidan av den franska versionen av blankett A punkt I.1 skall de fyra kolumner som börjar med ”Australie” och slutar med ”Royaume-Uni” ersättas med följande:

”Australie * Communauté européenne:

Canada Autriche Irlande

États-Unis

d'Amérique

Allemagne Italie

Belgique Luxembourg

Japon Danemark Norvège

Nouvelle-Zélande Espagne Pays-Bas

Suisse Finlande Portugal

France Royaume-Uni

Grèce Suède.”

c) I anvisningarna på baksidan av den engelska versionen av blankett A skall punkt III b 3 ersättas med följande:

”Japan, Switzerland and the European Community enter the letter ”W” in box 8 followed by the Customs Cooperation Council Nomenclature (harmonized system) heading of the exported product (example: ”W”96.18)”.

d) I anvisningarna på baksidan av den franska versionen av blankett A skall punkt III b 3 ersättas med följande:

”Japon, Suisse et Communauté européenne: il y a lieu d'inscrire dans la case 8 la lettre ”W” suivie de la position tarifaire occupée par le produit exporté dans la Nomenclature du Conseil de coopération douanière (système harmonisé) (exemple: ”W”96.18)”.

50. Bilaga 18 skall ändras på följande sätt:

a) I den engelska versionen av blankett APR del 2 skall punkt I.1 ersättas med följande:

”Switzerland European Community:

Austria Italy

Belgium Luxembourg

Denmark Netherlands

Finland Norway

France Portugal

Germany Spain

Greece Sweden

Ireland United

Kingdom.”

b) I den franska versionen av blankett APR del 2 skall punkt I.1 med följande:

”Suisse Communauté européenne:

Autriche Irlande

Allemagne Italie

Belgique Luxembourg

Danemark Norvège

Espagne Pays-Bas

Finlande Portugal

France Royaume-Uni

Grèce Suède.”

51. Bilaga 25 skall ändras så att följande läggs till:

” LISTA IX (Norge)

Tredje land Avgångsflygplats Ankomstflygplats
1 2 Bergen Oslo Stavanger Trondheim  
3 4 5 6 7
I. EUROPA            
Albanien alla flygplatser 49 44 53 37  
Armenien alla flygplatser 78 85 79 80  
Vitryssland alla flygplatser 48 55 46 48  
Bosnien-Hercegovina alla flygplatser 42 46 45 38  
Bulgarien alla flygplatser 50 55 52 47  
Kroatien alla flygplatser 23 23 21 19  
Cypern se Asien          
Estland alla flygplatser 31 42 30 38  
Färöarna alla flygplatser 50 34 45 37  
Tjeckien Brno 17 19 18 15  
  Prag 8 9 9 4  
Slovakien Bratislava 0 0 0 0  
  Kosice 33 38 36 31  
Georgien alla flygplatser 74 83 76 76  
Gibraltar alla flygplatser 0 0 0 0  
Ungern alla flygplatser 28 32 30 26  
Island alla flygplatser 79 37 74 74  
Lettland alla flygplatser 29 40 30 32  
Litauen alla flygplatser 28 38 30 27  
Makedonien (i det tidigare Jugoslavien) alla flygplatser 58 45 44 38  
Malta alla flygplatser 4 4 4 3  
Moldavien alla flygplatser 52 59 53 76  
Montenegro alla flygplatser 36 40 39 34  
Polen Kraków, 47 56 51 43  
  Bydgoszcz,          
  Gdanskes, Rzeszó,          
  Wroclaw, 27 36 29 24  
  Szczecin (Stettin)   0 0 0  
  Warsawaa 36 45 39 34  
Rumänien Bukarest 50 56 53 48  
  alla andra flygplatser 43 49 46 41  
Ryssland Gorkij, Kuiybshev, Perm, 78 85 78 81  
  Rostov, Volgograd 10 12 10 12  
  St Petersburg 60 71 59 68  
  Moskva, Orel          
  Voronezh,          
  Irkutsk, Kirensk, 80 82 78 81  
  Krasnojarsk, Novosibirsk 80 83 81 81  
  Chabarovsk, Vladivostok          
  Omsk, Sverdlovsk          
Serbien alla flygplatser 33 37 37 31  
Slovenien alla flygplatser 16 17 17 14  
Schweiz Basel 0 0 0 0  
  Bern 4 5 5 4  
  Geneve 4 4 5 3  
  Zurich 1 11 2 1  
Turkiet (i Europa) alla flygplatser 8 8 8 2  
Turkiet (i Asien) Adana, Afyon, Antalya, Erläzig, Gaziantep, Iskenderun, Kastamonu, Konya, Malatya, Samsun, Trébizonde (Trabson) 27 30 28 27  
  Agri, Diyarbakir, Erzurum, Kars, Van 37 37 39 38  
  Akhisar, Ankara, Balikesir, Bochirma, Bursa, Kütahya, Zonguldak 18 20 19 18  
Ukraina Kiev 56 97 59 57  
  Lvov, Odessa, Simferopol 65 72 67 64  
II. AFRIKA            
Algeriet Alger 10 10 11 9  
  Annaba, Constantine 9 9 9 9  
  El Golea 31 32 33 29  
Angola alla flygplatser 62 66 63 59  
Benin alla flygplatser 55 55 57 51  
Botswana alla flygplatser 69 70 70 67  
Burkina Faso alla flygplatser 53 49 55 53  
Burundi alla flygplatser 52 53 53 50  
Kamerun alla flygplatser 54 55 56 51  
Kap Verdeöarna alla flygplatser 25 24 26 23  
Centralafrika alla flygplatser 54 56 55 51  
Tchad alla flygplatser 53 49 55 53  
Comorerna alla flygplatser 61 62 62 60  
Kongo alla flygplatser 59 60 61 57  
Elfenbenskusten alla flygplatser 55 55 57 51  
Djibouti alla flygplatser 44 46 45 42  
Egypten alla flygplatser 19 20 20 19  
Ekvatorialguinea alla flygplatser 49 48 51 48  
Etiopien alla flygplatser 44 46 45 42  
Gabon alla flygplatser 54 55 56 51  
Gambia alla flygplatser 25 24 26 23  
Ghana alla flygplatser 55 55 57 51  
Guinea alla flygplatser 49 48 51 45  
Guinea-Bissau alla flygplatser 49 48 51 45  
Kenya alla flygplatser 42 54 54 51  
Lesotho alla flygplatser 69 70 70 67  
Liberia alla flygplatser 49 48 51 48  
Libyen Benghazi, Tripoli 15 13 16 14  
  Sebha 26 27 27 24  
Madagaskar alla flygplatser 61 62 62 60  
Malawi alla flygplatser 42 54 54 51  
Mali alla flygplatser 53 49 55 53  
Mauretanien alla flygplatser 25 24 26 23  
Mauritius alla flygplatser 61 62 62 60  
Marocko Tangiers, Tetuan 0 0 0 0  
  andra flygplatser 9 9 10 10  
Moçambique alla flygplatser 61 62 62 60  
Namibia alla flygplatser 69 70 70 67  
Niger alla flygplatser 53 49 55 53  
Nigeria alla flygplatser 55 55 57 51  
Rwanda alla flygplatser 52 53 53 50  
São Tome och Principe alla flygplatser 49 48 51 48  
Senegal alla flygplatser 54 55 56 51  
Seychellerna alla flygplatser 25 24 26 23  
Sierra Leone alla flygplatser 49 48 51 45  
Somalia alla flygplatser 42 54 54 51  
Sydafrika alla flygplatser 69 70 70 67  
St Helena alla flygplatser 49 48 51 48  
Sudan alla flygplatser 38 40 39 37  
Swaziland alla flygplatser 69 70 70 67  
Tanzania alla flygplatser 42 54 54 51  
Togo alla flygplatser 55 55 57 51  
Tunisien Djerba          
  Tunis 10 10 10 9  
Uganda alla flygplatser 52 53 53 50  
Zaire alla flygplatser 59 60 61 57  
Zambia alla flygplatser 61 62 62 60  
Zimbabwe alla flygplatser 61 62 62 60  
III. AMERIKA            
1. Nordamerika            
Canada Edmonton, Vancouver, Winnipeg 87 85 87 87  
  Halifax, Montreal, Ottawa, Quebec, Toronto 78 74 79 75  
Grönland alla flygplatser 87 79 86 81  
Förenta staterna Akron, Albany, Atlanta, Baltimore, Boston, Buffalo, Charleston, Chicago, Cincinnati, Columbus, Detroit, Indiannapolis, Jacksonville, Kansas City, New Orleans, Lexington, Louisville, Memphis, Milwaukee, Minneapolis, Nashville, New York, Philadelphia, Pittsburgh, St Louis, Washington 77 73 78 72  
  Albuquerque, Austin, Billings, Dallas, Denver, Houston, Las Vegas, Los Angeles, Oklahoma, Phoenix, Portland, Salt Lake City, San Francisco, Seattle 65 62 65 62  
  Anchorage, Fairbanks, Juneau 90 87 89 87  
  Honolulu 90 87 90 87  
  Miami 80 77 97 75  
  Puerto Rico 78 74 95 73  
2. Centralamerika            
Bahamas alla flygplatser 62 53 55 51  
Belize alla flygplatser 62 60 58 58  
Bermudas alla flygplatser 62 53 55 51  
Costa Rica alla flygplatser 62 60 63 59  
Cuba alla flygplatser 62 60 63 59  
Curação alla flygplatser 90 97 98 93  
Dominikanska republiken alla flygplatser 62 53 55 51  
El Salvador alla flygplatser 62 60 63 59  
Guatemala alla flygplatser 62 60 63 59  
Haiti alla flygplatser 62 53 55 51  
Honduras alla flygplatser 62 60 63 59  
Jamaica alla flygplatser 62 60 63 59  
Mexico alla flygplatser 70 68 71 69  
Nicaragua alla flygplatser 62 60 63 59  
Panama alla flygplatser 62 60 63 59  
Jungfruöarna se Västindien          
Västindien alla flygplatser 90 97 98 93  
3. Sydamerika            
Argentina alla flygplatser 64 63 64 61  
Aruba alla flygplatser 90 97 98 93  
Bolivia alla flygplatser 64 63 64 61  
Brasilien alla flygplatser 90 97 98 93  
Chile alla flygplatser 64 63 64 61  
Colombia alla flygplatser 90 97 98 93  
Ecuador alla flygplatser 90 97 98 93  
Guyana alla flygplatser 90 97 98 93  
Paraguay alla flygplatser 64 63 64 61  
Peru alla flygplatser 90 97 98 93  
Surinam alla flygplatser 90 97 98 93  
Trinidad och Tobago alla flygplatser 90 97 98 93  
Uruguay alla flygplatser 64 63 64 61  
Venezuela alla flygplatser 90 97 98 93  
IV. ASIEN            
Afghanistan alla flygplatser 85 90 87 86  
Azerbajdzjan alla flygplatser 74 83 76 76  
Bahrein alla flygplatser 85 90 87 86  
Bangladesh alla flygplatser 89 92 90 89  
Bhutan se Nepal          
Brunei se Malaysia          
Burma alla flygplatser 85 89 87 85  
Kambodja alla flygplatser 85 89 87 85  
Kina alla flygplatser 88 93 89 91  
Cypern alla flygplatser 29 31 30 28  
Hongkong alla flygplatser 89 92 90 89  
Indonesien alla flygplatser 85 90 87 86  
Indien alla flygplatser 89 92 90 89  
Iran alla flygplatser 78 84 80 78  
Irak alla flygplatser 78 84 81 78  
Israel alla flygplatser 31 33 32 30  
Japan alla flygplatser 90 94 91 89  
Jordanien alla flygplatser 31 33 32 30  
Kazakhstan alla flygplatser 80 86 83 83  
Nordkorea alla flygplatser 88 93 89 91  
Sydkorea alla flygplatser 89 92 90 89  
Kuwait alla flygplatser 47 46 48 49  
Kirgisistan alla flygplatser 80 86 83 83  
Laos alla flygplatser 47 46 48 49  
Libanon alla flygplatser 31 33 32 30  
Macão alla flygplatser 89 92 90 89  
Malaysia alla flygplatser 89 92 90 89  
Maldiverna alla flygplatser 87 91 88 90  
Mongoliet alla flygplatser 79 83 78 82  
Muscat och Oman alla flygplatser 47 46 48 49  
Nepal alla flygplatser 89 92 90 89  
Oman se Muscat och Oman          
Pakistan alla flygplatser 85 90 87 86  
Filippinerna alla flygplatser 89 92 90 89  
Qatar alla flygplatser 47 46 48 49  
Saudiarabien alla flygplatser 47 46 48 49  
Singapore alla flygplatser 89 92 90 89  
Sri Lanka alla flygplatser 88 92 89 85  
Syrien alla flygplatser 30 32 31 26  
Tadzjikistan alla flygplatser 80 86 83 83  
Taiwan alla flygplatser 89 92 90 89  
Thailand alla flygplatser 85 89 87 85  
Turkiet se Europa          
Turkmenistan alla flygplatser 80 86 83 83  
Förenade arabemiraten alla flygplatser 47 46 48 49  
Uzbekistan alla flygplatser 80 86 83 83  
Vietnam alla flygplatser 47 46 48 49  
Yemen alla flygplatser 85 89 87 85  
V. AUSTRALIEN och OCEANIEN alla flygplatser 82 84 83 82  

LISTA X (Sverige)

Tredje land Avgångsflygplats Ankomstflygplats
1 2 Göteborg Malmö Norrköping Stockholm  
3 4 5 6 7
I. EUROPA            
Albanien alla flygplatser 77 88 88 85  
Armenien alla flygplatser 90 95 94 94  
Vitryssland alla flygplatser 72 86 33 80  
Bosnien-Hercegovina alla flygplatser 48 60 87 80  
Bulgarien alla flygplatser 80 92 89 86  
Kroatien alla flygplatser 43 53 81 77  
Cypern se Asien          
Estland alla flygplatser 48 48 73 92  
Färöarna alla flygplatser 32 28 28 27  
Tjeckien Brno 24 32 71 21  
  Ostrava 69 86 85 78  
  Prag 12 17 11 97  
Slovakien Bratislava 0 0 0 0  
  Kosice, Presov 69 86 85 78  
Georgien alla flygplatser 98 95 92 93  
Gibraltar alla flygplatser 0 0 0 0  
Ungern alla flygplatser 72 69 86 77  
Island alla flygplatser 60 54 67 65  
Lettland alla flygplatser 63 83 71 75  
Litauen alla flygplatser 45 67 67 92  
Makedonien (i det tidigare Jugoslavien) alla flygplatser 80 92 91 88  
Malta alla flygplatser 4 4 4 4  
Moldavien alla flygplatser 82 90 87 89  
Montenegro alla flygplatser 55 44 85 85  
Polen Bydgoszcz,          
  Gdansk, Rzeszów,          
  Wroclaw 44 64 64 50  
  Kraków, 66 83 79 73  
  Szczecin (Stettin), 0 0 0 0  
  Warsawa 58 74 70 67  
Rumänien Bukarest 81 91 86 85  
  alla andra flygplatser 78 97 84 39  
Ryssland Gorkij, Kuiybshev, Perm, 87 94 90 98  
  Rostov, Volgograd 73 59 92 95  
  St Petersburg 85 85 85 97  
  Moskva, Orel          
  Voronezh,          
  Irkutsk, Kirensk,          
  Krasnojarsk, Novosibirsk          
  Chabarovsk, Vladivostok 84 85 88 90  
  Omsk, Sverdlovsk 86 87 92 95  
Serbien alla flygplatser 78 92 83 83  
Slovenien alla flygplatser 43 52 81 71  
Schweiz Basel 0 0 0 0  
  Bern 5 6 5 4  
  Geneve 8 8 6 6  
  Zurich 6 4 3 2  
Turkiet (i Europa) alla flygplatser 9 10 90 89  
Turkiet (i Asien) Adana, Afyon, Antalya, Erläzig, Gaziantep, Iskenderun, Kastamonu, Konya, Malatya, Samsun, Trébizonde (Trabson) 32 34 93 93  
  Agri, Diyarbakir, Erzurum, Kars, Van 89 86 91 94  
  Akhisar, Ankara, Balikesir, Bochirma, Bursa, Kütahya, Zonguldak 85 94 90 93  
Ukraina Kiev 77 89 82 87  
  Lvov, Odessa, Simferopol 85 91 88 88  
II. AFRIKA            
Algeriet Algiers 11 12 5 10  
  Annaba, Constantine 10 11 10 9  
  El Golea 34 34 32 31  
Angola alla flygplatser 65 68 65 64  
Benin alla flygplatser 58 61 56 56  
Botswana alla flygplatser 58 61 56 56  
Burkina Faso alla flygplatser 56 59 54 53  
Burundi alla flygplatser 56 58 59 55  
Kamerun alla flygplatser 58 61 57 56  
Kap Verdeöarna alla flygplatser 26 27 25 36  
Centralafrika alla flygplatser 50 53 49 48  
Tchad alla flygplatser 56 59 54 53  
Comorerna alla flygplatser 65 67 64 64  
Kongo alla flygplatser 63 66 62 61  
Elfenbenskusten alla flygplatser 58 61 56 56  
Djibouti alla flygplatser 22 23 22 22  
Egypten alla flygplatser 22 23 22 22  
Ekvatorialguinea alla flygplatser 57 60 57 53  
Etiopien alla flygplatser 48 51 48 48  
Gabon alla flygplatser 58 61 57 56  
Gambia alla flygplatser 26 27 25 36  
Ghana alla flygplatser 58 61 56 56  
Guinea alla flygplatser 51 53 49 48  
Guinea-Bissau alla flygplatser 51 53 49 48  
Kenya alla flygplatser 57 60 57 53  
Lesotho alla flygplatser 58 61 56 56  
Liberia alla flygplatser 51 53 49 48  
Libyen Benghazi, Tripoli 14 18 16 16  
  Sebha 32 28 29 27  
Madagaskar alla flygplatser 65 67 64 64  
Malawi alla flygplatser 57 60 57 53  
Mali alla flygplatser 56 59 54 53  
Mauretanien alla flygplatser 26 27 25 36  
Mauritius alla flygplatser 65 67 64 64  
Marocko Tangiers, Tetuan 0 0 0 0  
  andra flygplatser 10 10 9 9  
Moçambique alla flygplatser 65 67 64 64  
Namibia alla flygplatser 58 61 56 56  
Niger alla flygplatser 56 59 54 53  
Nigeria alla flygplatser 58 61 56 56  
Rwanda alla flygplatser 56 58 59 55  
São Tome och Principe alla flygplatser 51 53 49 48  
Senegal alla flygplatser 26 27 25 36  
Seychellerna alla flygplatser 65 67 64 64  
Sierra Leone alla flygplatser 51 53 49 48  
Somalia alla flygplatser 57 60 57 53  
Sydafrika alla flygplatser 70 75 72 71  
St Helena alla flygplatser 51 53 49 48  
Sudan alla flygplatser 42 45 42 42  
Swaziland alla flygplatser 58 61 56 56  
Tanzania alla flygplatser 57 60 57 53  
Togo alla flygplatser 58 61 56 56  
Tunisien Djerba 11 12 10 10  
  Tunis          
Uganda alla flygplatser 56 58 59 55  
Zaire alla flygplatser 63 66 62 61  
Zambia alla flygplatser 65 67 64 64  
Zimbabwe alla flygplatser 65 67 64 64  
III. AMERIKA            
1. Nordamerika            
Edmonton, Vancouver, Winnipeg 84 83 81 89    
  Halifax, Montreal, Ottawa, Quebec, Toronto 74 74 71 69  
Grönland alla flygplatser 78 75 73 71  
Förenta staterna Akron, Albany, Atlanta, Baltimore, Boston, Buffalo, Charleston, Chicago, Cincinnati, Columbus, Detroit, Indiannapolis, Jacksonville, Kansas City, New Orleans, Lexington, Louisville, Memphis, Milwaukee, Minneapolis, Nashville, New York, Philadelphia, Pittsburgh, St Louis, Washington 74 74 70 68  
  Albuquerque, Austin, Billings, Dallas, Denver, Houston, Las Vegas, Los Angeles, Oklahoma, Phoenix, Portland, Salt Lake City, San Francisco, Seattle 59 62 60 59  
  Anchorage, Fairbanks, Juneau 86 81 84 83  
  Honolulu 87 87 85 85  
  Miami 78 78 74 74  
  Puerto Rico 76 75 72 72  
2. Centralamerika            
Bahamas alla flygplatser 53 54 51 50  
Belize alla flygplatser 61 61 59 58  
Bermuda alla flygplatser 53 54 51 50  
Costa Rica alla flygplatser 61 61 59 58  
Cuba alla flygplatser 61 61 59 58  
Curação alla flygplatser 58 59 56 56  
Dominikanska republiken alla flygplatser 53 54 51 50  
El Salvador alla flygplatser 61 61 59 68  
Guatemala alla flygplatser 61 61 59 58  
Haiti alla flygplatser 53 54 51 51  
Honduras alla flygplatser 61 61 59 58  
Jamaica alla flygplatser 61 61 59 58  
Mexico alla flygplatser 68 66 68 65  
Nicaragua alla flygplatser 61 61 59 58  
Panama alla flygplatser 61 61 59 58  
Jungfruöarna se Västindien          
Västindien alla flygplatser 58 59 56 56  
3. Sydamerika            
Argentina alla flygplatser 64 66 63 62  
Aruba alla flygplatser 58 59 56 56  
Bolivia alla flygplatser 64 66 63 62  
Brasilien alla flygplatser 58 59 56 56  
Chile alla flygplatser 64 66 63 62  
Colombia alla flygplatser 58 59 56 56  
Ecuador alla flygplatser 58 59 56 56  
Guyana alla flygplatser 58 59 56 56  
Paraguay alla flygplatser 64 66 63 62  
Peru alla flygplatser 68 59 56 58  
Surinam alla flygplatser 58 59 56 58  
Trinidad och Tobago alla flygplatser 58 59 56 56  
Uruguay alla flygplatser 64 66 63 62  
Venezuela alla flygplatser 58 59 56 56  
IV. ASIEN            
Afghanistan alla flygplatser 94 97 96 97  
Azerbajdzjan alla flygplatser 98 95 92 93  
Bahrein alla flygplatser 53 56 94 94  
Bangladesh alla flygplatser 94 97 96 97  
Bhutan se Nepal          
Brunei se Malaysia          
Burma alla flygplatser 94 97 96 97  
Kambodja alla flygplatser 94 97 96 97  
Kina alla flygplatser 94 98 98 99  
Cypern alla flygplatser 33 36 34 34  
Hongkong alla flygplatser 96 99 97 98  
Indonesien alla flygplatser 96 99 97 98  
Indien alla flygplatser 94 97 96 97  
Iran alla flygplatser 90 95 94 94  
Irak alla flygplatser 79 95 93 94  
Israel alla flygplatser 36 39 37 36  
Japan alla flygplatser 96 98 98 99  
Jordanien alla flygplatser 53 56 94 94  
Kazakhstan alla flygplatser 92 96 94 96  
Nordkorea alla flygplatser 94 98 98 99  
Sydkorea alla flygplatser 96 99 97 98  
Kuwait alla flygplatser 53 56 94 94  
Kirgisistan alla flygplatser 92 96 94 96  
Laos alla flygplatser 94 97 96 97  
Libanon alla flygplatser 36 39 37 36  
Macão alla flygplatser 96 99 97 98  
Malaysia alla flygplatser 96 99 97 98  
Maldiverna alla flygplatser 95 98 96 97  
Mongoliet alla flygplatser 95 97 97 99  
Muscat och Oman alla flygplatser 53 56 94 95  
Nepal alla flygplatser 94 97 96 97  
Oman se Muscat och Oman          
Pakistan alla flygplatser 94 97 96 97  
Filippinerna alla flygplatser 96 99 97 98  
Qatar alla flygplatser 53 56 94 95  
Saudiarabien alla flygplatser 53 56 94 94  
Singapore alla flygplatser 96 99 97 98  
Sri Lanka alla flygplatser 95 98 96 97  
Syrien alla flygplatser 35 38 36 36  
Tadzjikistan alla flygplatser 92 96 94 96  
Taiwan alla flygplatser 96 99 97 98  
Thailand alla flygplatser 94 97 96 97  
Turkiet se Europa          
Turkmenistan alla flygplatser 92 96 94 96  
Förenade arabemiraten alla flygplatser 53 56 94 95  
Uzbekistan alla flygplatser 92 96 94 96  
Vietnam alla flygplatser 94 97 96 97  
Yemen alla flygplatser 53 56 94 94  
V. AUSTRALIEN och OCEANIEN alla flygplatser 85 87 86 87  

LISTA XI (Österrike)

Tredje land Avgångsflygplats Ankomstflygplats
1 2 Innsbruck Klagenfurt Salzburg Wien  
3 4 5 6 7
I. EUROPA            
Albanien alla flygplatser 71 95 78 87  
Armenien alla flygplatser 85 95 89 97  
Vitryssland alla flygplatser 50 76 81 93  
Bosnien-Hercegovina alla flygplatser 60 92 66 80  
Bulgarien alla flygplatser 72 96 76 83  
Kroatien alla flygplatser 42 60 33 38  
Cypern se Asien          
Estland alla flygplatser 70 85 75 95  
Färöarna alla flygplatser 17 17 21 16  
Tjeckien Brno 15 22 20 39  
  Ostrava 41 50 53 87  
  Prag 56 44 49 32  
Slovakien Bratislava 0 0 0 0  
  Kosice, Presov 56 44 49 32  
Georgien alla flygplatser 84 93 88 97  
Gibraltar alla flygplatser 0 0 0 0  
Ungern alla flygplatser 32 55 33 72  
Island alla flygplatser 41 38 40 39  
Lettland alla flygplatser 83 79 92 94  
Litauen alla flygplatser 68 74 76 93  
Makedonien (i det tidigare Jugoslavien) alla flygplatser 72 91 78 88  
Malta alla flygplatser 8 8 9 7  
Moldavien alla flygplatser 69 82 77 96  
Montenegro alla flygplatser 69 95 75 90  
Polen Bydgoszoz, Kraków, 38 47 47 80  
  Gdansk, Rzeszòw 46 54 86 69  
  Wroclaw          
  Szczecin (Stettin) 0 0 0 0  
  Warsawa 73 61 82 82  
Rumänien Bukarest 69 86 75 92  
  alla andra flygplatser 62 78 69 89  
Ryssland Gorki, Kuiybshev, Perm, 81 81 84 97  
  Rostov, Volgograd          
  St Petersburg 82 83 88 96  
  Moskva, Orel 80 86 86 96  
  Irkutsk, Kirensk,          
  Krasnojarsk, Novosibirsk 94 97 96 99  
  Chabarovsk, Vladivostok 91 95 94 99  
  Omsk, Sverdlovsk          
Serbien alla flygplatser 52 75 60 87  
Slovenien alla flygplatser 34 35 36 34  
Schweiz Basel 0 0 0 0  
  Bern 38 32 40 24  
  Geneve 0 0 0 0  
  Zurich 38 18 24 14  
Turkiet (i Europa) alla flygplatser 13 15 14 16  
Turkiet (i Asien) Adana, Afyon, Antalya, Erläzig, Gaziantep, Iskenderun, Kastamonu, Konya, Malatya, Samsun, Trébizonde (Trabson) 40 44 42 46  
  Agri, Diyarbakir, Erzurum, Kars, Van 85 94 89 97  
  Akhisar, Ankara, Balikesir, Bochirma, Bursa, Kütahya, Zonguldak 30 34 31 35  
Ukraina Kiev 70 81 77 97  
  Lvov, Odessa, Simferopol 72 84 78 94  
II. AFRIKA            
Algeriet Alger 20 19 19 17  
  Annaba, Constantine 20 19 18 16  
  Golea 53 52 50 46  
Angola alla flygplatser 80 79 81 78  
Benin alla flygplatser 75 76 74 72  
Botswana alla flygplatser 84 85 83 83  
Burkina Faso alla flygplatser 74 72 74 70  
Burundi alla flygplatser 68 70 68 69  
Kamerun alla flygplatser 74 73 72 72  
Kap Verdeöarna alla flygplatser 33 32 32 30  
Centralafrika alla flygplatser 67 69 66 66  
Tchad alla flygplatser 74 72 74 70  
Comorerna alla flygplatser 77 77 78 77  
Kongo alla flygplatser 78 78 79 77  
Elfenbenskusten alla flygplatser 75 76 74 72  
Djibouti alla flygplatser 61 60 68 62  
Egypten alla flygplatser 29 31 30 31  
Ekvatorialguinea alla flygplatser 74 73 72 72  
Etiopien alla flygplatser 61 60 68 62  
Gabon alla flygplatser 74 73 72 72  
Gambia alla flygplatser 33 32 32 30  
Ghana alla flygplatser 75 76 74 72  
Guinea alla flygplatser 64 63 53 60  
Guinea-Bissau alla flygplatser 64 63 53 60  
Kenya alla flygplatser 69 69 71 70  
Lesotho alla flygplatser 84 85 83 83  
Liberia alla flygplatser 64 63 53 60  
Libyen Benghazi, Tripoli 45 48 45 44  
  Sebha 28 30 27 27  
Madagaskar alla flygplatser 77 77 78 77  
Malawi alla flygplatser 69 69 71 70  
Mali alla flygplatser 74 72 74 70  
Mauretanien alla flygplatser 33 32 32 30  
Mauritius alla flygplatser 77 77 78 77  
Marocko Tangiers, Tetuan 0 0 0 0  
  andra flygplatser 14 13 13 12  
Moçambique alla flygplatser 77 77 78 77  
Namibia alla flygplatser 84 85 83 83  
Niger alla flygplatser 74 72 74 70  
Nigeria alla flygplatser 75 76 74 72  
Rwanda alla flygplatser 68 70 68 69  
São Tome och Principe alla flygplatser 74 73 72 72  
Senegal alla flygplatser 33 32 32 30  
Seychellerna alla flygplatser 77 77 78 77  
Sierra Leone alla flygplatser 64 64 53 60  
Somalia alla flygplatser 69 69 71 70  
Sydafrika alla flygplatser 84 85 83 83  
St Helena alla flygplatser 74 73 72 72  
Sudan alla flygplatser 55 55 57 56  
Swaziland alla flygplatser 84 85 83 83  
Tanzania alla flygplatser 69 69 71 70  
Togo alla flygplatser 75 76 74 72  
Tunisien Djerba 22 22 21 19  
  Tunis          
Uganda alla flygplatser 68 70 68 69  
Zaire alla flygplatser 78 78 79 77  
Zambia alla flygplatser 77 77 78 77  
Zimbabwe alla flygplatser 77 77 78 77  
III. AMERIKA            
1. Nordamerika            
Canada Edmonton, Vancouver, Winnipeg 88 86 86 85  
  Halifax, Montreal, Ottawa, Quebec, Toronto 82 79 80 78  
Grönland alla flygplatser 64 62 63 61  
Förenta staterna Akron, Albany, Atlanta, Baltimore, Boston, Buffalo, Charleston, Chicago, Cincinnati, Columbus, Detroit, Indiannapolis, Jacksonville, Kansas City, New Orleans, Lexington, Louisville, Memphis, Milwaukee, Minneapolis, Nashville, New York, Philadelphia, Pittsburgh, St Louis, Washington 75 73 74 71  
  Albuquerque, Austin, Billings, Dallas, Denver, Houston, Las Vegas, Los Angeles, Oklahoma, Phoenix, Portland, Salt Lake City, San Francisco, Seattle 65 63 64 62  
  Anchorage, Fairbanks, Juneau 91 88 89 87  
  Honolulu 79 77 78 76  
  Miami 60 59 59 57  
  Puerto Rico 58 56 56 55  
2. Centralamerika            
Bahamas alla flygplatser 57 56 56 54  
Belize alla flygplatser 65 63 64 62  
Bermuda alla flygplatser 57 56 56 54  
Costa Rica alla flygplatser 65 63 64 62  
Cuba alla flygplatser 65 63 64 62  
Curação alla flygplatser 71 70 70 69  
Dominikanska republiken alla flygplatser 57 56 56 54  
El Salvador alla flygplatser 65 63 64 62  
Guatemala alla flygplatser 57 56 56 54  
Haiti alla flygplatser 57 56 56 54  
Honduras alla flygplatser 65 63 64 62  
Jamaica alla flygplatser 65 63 64 62  
Mexico alla flygplatser 72 70 71 69  
Nicaragua alla flygplatser 65 63 64 62  
Panama alla flygplatser 65 63 64 62  
Jungfruöarna se Västindien          
Västindien alla flygplatser 71 71 70 69  
3. Sydamerika            
Argentina alla flygplatser 71 71 70 69  
Aruba alla flygplatser 66 65 65 63  
Bolivia alla flygplatser 71 71 70 69  
Brasilien alla flygplatser 66 65 65 63  
Chile alla flygplatser 71 71 70 69  
Colombia alla flygplatser 66 65 65 63  
Ecuador alla flygplatser 66 65 65 63  
Guyana alla flygplatser 66 65 65 63  
Paraguay alla flygplatser 71 71 70 69  
Peru alla flygplatser 66 65 65 63  
Surinam alla flygplatser 66 65 65 63  
Trinidad och Tobago alla flygplatser 66 65 65 63  
Uruguay alla flygplatser 71 71 70 69  
Venezuela alla flygplatser 66 65 65 63  
IV. ASIEN            
Afghanistan alla flygplatser 71 75 73 75  
Azerbajdzjan alla flygplatser 84 93 88 97  
Bahrein alla flygplatser 52 55 53 55  
Bangladesh alla flygplatser 71 75 73 75  
Bhutan se Nepal          
Brunei se Malaysia          
Burma alla flygplatser 94 97 96 97  
Kambodja alla flygplatser 94 97 96 97  
Kina alla flygplatser 95 98 97 99  
Cypern alla flygplatser 22 48 22 49  
Hongkong alla flygplatser 80 82 80 82  
Indonesien alla flygplatser 80 82 80 82  
Indien alla flygplatser 71 75 72 75  
Iran alla flygplatser 89 96 92 97  
Irak alla flygplatser 56 60 58 61  
Israel alla flygplatser 28 30 28 30  
Japan alla flygplatser 96 98 97 100  
Jordanien alla flygplatser 28 30 28 30  
Kazakhstan alla flygplatser 92 96 94 99  
Nordkorea alla flygplatser 95 98 97 99  
Sydkorea alla flygplatser 80 82 80 82  
Kuwait alla flygplatser 52 55 53 55  
Kirgisistan alla flygplatser 92 96 94 99  
Libanon alla flygplatser 28 30 28 30  
Macão alla flygplatser 80 82 80 82  
Malaysia alla flygplatser 80 82 80 82  
Maldiverna alla flygplatser 75 77 73 77  
Mongoliet alla flygplatser 95 97 96 99  
Muscat och Oman alla flygplatser 52 55 53 55  
Nepal alla flygplatser 71 75 73 75  
Oman se Muscat och Oman          
Pakistan alla flygplatser 71 75 73 75  
Filippinerna alla flygplatser 80 82 80 82  
Qatar alla flygplatser 52 55 53 55  
Saudiarabien alla flygplatser 52 55 53 55  
Singapore alla flygplatser 80 82 80 82  
Sri Lanka alla flygplatser 75 77 73 77  
Syrien alla flygplatser 29 32 29 31  
Tadzjikistan alla flygplatser 92 96 94 99  
Taiwan alla flygplatser 80 82 80 82  
Thailand alla flygplatser 79 81 80 82  
Turkiet se Europa          
Turkmenistan alla flygplatser 92 96 94 99  
Förenade arabemiraten alla flygplatser 52 55 53 55  
Uzbekistan alla flygplatser 92 96 94 99  
Vietnam alla flygplatser 79 81 80 82  
Yemen alla flygplatser 61 60 68 62  
V. AUSTRALIEN och OCEANIEN alla flygplatser 87 88 87 87  

LISTA XII (Finland)

Tredje land Avgångsflygplats Ankomstflygplats
1 2 Helsingfors Tammerfors Åbo    
3 4 5 6 7
I. EUROPA            
Albanien alla flygplatser 98 94 97    
Armenien alla flygplatser 100 93 95    
Vitryssland alla flygplatser 100 81 88    
Bosnien-Hercegovina alla flygplatser 98 92 98    
Bulgarien alla flygplatser 98 92 97    
Kroatien alla flygplatser 74 69 74    
Cypern se Asien          
Estland alla flygplatser 100 29 34    
Färöarna alla flygplatser 35 37 38    
Tjeckien Brno 51 60 66    
  Ostrava 97 88 95    
  Prag 62 59 65    
Slovakien Bratislava 0 0 0    
  Kosice 97 88 95    
Georgien alla flygplatser 100 92 95    
Gibraltar alla flygplatser 0 0 0    
Ungern alla flygplatser 98 43 98    
Island alla flygplatser 60 63 64    
Lettland alla flygplatser 91 67 63    
Litauen alla flygplatser 100 97 90    
Makedonien (i det tidigare Jugoslavien) alla flygplatser 98 92 97    
Malta alla flygplatser 4 3 4    
Moldavien alla flygplatser 100 92 93    
Montenegro alla flygplatser 98 92 97    
Polen Bydgoszoz, Kraków, 97 84 97    
  Gdansk, Rzeszòw, Wroclaw 95 76 90    
  Szczecin (Stettin)          
  Warsawa 0 0 0    
    96 84 96    
Rumänien alla flygplatser 100 93 94    
Ryssland Gorki, Kuiybshev, Perm, 100 88 93    
  Rostov, Volgograd 67 33 43    
  St Petersburg          
  Moskva, Orel 100 77 67    
  Irkutsk, Kirensk, 96 95 67    
  Krasnojarsk, Novosibirsk 95 91 90    
  Chabarovsk, Vladivostok          
  Omsk, Sverdlovsk          
Serbien alla flygplatser 94 93 96    
Slovenien alla flygplatser 72 68 74    
Schweiz Basel 0 0 0    
  Bern 5 5 6    
  Geneve 86 83 88    
  Zurich 2 2 2    
Turkiet (i Europa) alla flygplatser 100 93 97    
Turkiet (i Asien) Adana, Afyon, Antalya, Erläzig, Gaziantep, Iskenderun, Kastamonu, Konya, Malatya, Samsun, Trébizonde (Trabson) 100 95 96    
  Agri, Diyarbakir, Erzurum, Kars, Van 100 94 96    
  Akhisar, Ankara, Balikesir, Bochirma, Bursa, Kütahya, Zonguldak 100 93 96    
Ukraina Kiev 100 87 92    
  Lvov, Odessa, Simferopol 100 90 93    
II. AFRIKA            
Algeriet Alger 9 9 9    
  Annaba, Constantine 8 8 8    
  El Golea 28 28 29    
Angola alla flygplatser 62 61 62    
Benin alla flygplatser 55 54 55    
Botswana alla flygplatser 67 66 67    
Burkina Faso alla flygplatser 50 49 50    
Burundi alla flygplatser 54 53 34    
Kamerun alla flygplatser 54 53 54    
Kap Verdeöarna alla flygplatser 23 22 23    
Centralafrika alla flygplatser 54 53 54    
Tchad alla flygplatser 50 49 50    
Comorerna alla flygplatser 63 62 63    
Kongo alla flygplatser 60 59 60    
Elfenbenskusten alla flygplatser 55 54 55    
Djibouti alla flygplatser 49 47 47    
Egypten alla flygplatser 22 21 22    
Ekvatorialguinea alla flygplatser 45 45 45    
Etiopien alla flygplatser 49 47 47    
Gabon alla flygplatser 54 53 53    
Gambia alla flygplatser 23 22 23    
Ghana alla flygplatser 55 54 55    
Guinea alla flygplatser 45 45 45    
Guinea-Bissau alla flygplatser 45 45 45    
Kenya alla flygplatser 56 55 56    
Lesotho alla flygplatser 67 66 67    
Liberia alla flygplatser 45 45 45    
Libyen Benghazi, Tripoli 15 15 15    
  Sebha 26 26 26    
Madagaskar alla flygplatser 63 62 63    
Malawi alla flygplatser 56 55 56    
Mali alla flygplatser 50 49 50    
Mauretanien alla flygplatser 23 22 23    
Mauritius alla flygplatser 63 62 63    
Marocko Tangiers, Tetuan 0 0 0    
  andra flygplatser 8 8 8    
Moçambique alla flygplatser 63 62 63    
Namibia alla flygplatser 67 66 67    
Niger alla flygplatser 50 49 50    
Nigeria alla flygplatser 55 54 55    
Rwanda alla flygplatser 54 53 54    
São Tome och Principe alla flygplatser 45 45 45    
Senegal alla flygplatser 23 22 23    
Seychellerna alla flygplatser 63 62 63    
Sierra Leone alla flygplatser 45 45 45    
Somalia alla flygplatser 56 55 56    
Sydafrika alla flygplatser 67 66 67    
St Helena alla flygplatser 45 45 45    
Sudan alla flygplatser 42 40 41    
Swaziland alla flygplatser 67 66 67    
Tanzania alla flygplatser 56 55 56    
Togo alla flygplatser 55 54 55    
Tunisien Djerba          
  Tunis 9 9 9    
Uganda alla flygplatser 54 53 54    
Zaire alla flygplatser 60 59 60    
Zambia alla flygplatser 63 62 63    
Zimbabwe alla flygplatser 63 62 63    
III. AMERIKA            
1. Nordamerika            
Canada Edmonton, Vancouver, Winnipeg 76 77 78    
  Halifax, Montreal, Ottawa, Quebec, Toronto 65 65 66    
Grönland alla flygplatser 65 67 68    
Förenta staterna Akron, Albany, Atlanta, Baltimore, Boston, Buffalo, Charleston, Chicago, Cincinnati, Columbus, Detroit, Indiannapolis, Jacksonville, Kansas City, New Orleans, Lexington, Louisville, Memphis, Milwaukee, Minneapolis, Nashville, New York, Philadelphia, Pittsburgh, St Louis, Washington 64 65 66    
  Albuquerque, Austin, Billings, Dallas, Denver, Houston, Las Vegas, Los Angeles, Oklahoma, Phoenix, Portland, Salt Lake City, San Francisco, Seattle 56 56 57    
  Anchorage, Fairbanks, Juneau 80 80 81    
  Honolulu 81 82 83    
  Miami 69 69 70    
  Puerto Rico 67 67 68    
2. Centralamerika            
Bahamas alla flygplatser 47 47 48    
Belize alla flygplatser 55 55 56    
Bermuda alla flygplatser 47 47 48    
Costa Rica alla flygplatser 55 55 56    
Cuba alla flygplatser 55 55 56    
Curação alla flygplatser 54 53 54    
Dominikanska republiken alla flygplatser 47 47 48    
El Salvador alla flygplatser 55 55 56    
Guatemala alla flygplatser 55 55 56    
Haiti alla flygplatser 47 47 48    
Honduras alla flygplatser 55 55 56    
Jamaica alla flygplatser 55 55 56    
Mexico alla flygplatser 62 62 63    
Nicaragua alla flygplatser 55 55 56    
Panama alla flygplatser 55 55 56    
Jungfruöarna se Västindien          
Västindien alla flygplatser 54 53 54    
3. Sydamerika            
Argentina alla flygplatser 60 60 60    
Aruba alla flygplatser 54 53 54    
Bolivia alla flygplatser 60 60 60    
Brasilien alla flygplatser 54 53 54    
Chile alla flygplatser 60 60 60    
Colombia alla flygplatser 54 54 53    
Ecuador alla flygplatser 54 53 54    
Guyana alla flygplatser 54 53 54    
Paraguay alla flygplatser 60 60 60    
Peru alla flygplatser 54 53 54    
Surinam alla flygplatser 54 53 54    
Trinidad och Tobago alla flygplatser 54 53 54    
Uruguay alla flygplatser 60 60 60    
Venezuela alla flygplatser 54 53 54    
IV. ASIEN            
Afghanistan alla flygplatser 100 97 97    
Azerbajdzjan alla flygplatser 100 92 95    
Bahrein alla flygplatser 100 96 96    
Bangladesh alla flygplatser 100 97 97    
Bhutan se Nepal          
Brunei se Malaysia          
Burma alla flygplatser 100 97 97    
Kina alla flygplatser 100 98 97    
Cypern alla flygplatser 100 98 97    
Hongkong alla flygplatser 100 99 98    
Indonesien alla flygplatser 100 99 98    
Indien alla flygplatser 100 97 97    
Iran alla flygplatser 100 95 97    
Irak alla flygplatser 100 95 93    
Israel alla flygplatser 100 94 95    
Japan alla flygplatser 100 98 98    
Jordanien alla flygplatser 100 94 94    
Kambodja alla flygplatser 100 97 97    
Kazakhstan alla flygplatser 100 96 96    
Nordkorea alla flygplatser 100 98 97    
Sydkorea alla flygplatser 100 99 98    
Kuwait alla flygplatser 100 96 96    
Kirgisistan alla flygplatser 100 96 96    
Laos alla flygplatser 100 97 97    
Macão alla flygplatser 100 99 98    
Malaysia alla flygplatser 100 99 98    
Maldiverna alla flygplatser 100 91 91    
Mongoliet alla flygplatser 100 94 95    
Muscat och Oman alla flygplatser 100 96 96    
Nepal alla flygplatser 100 97 97    
Oman se Muscat och Oman          
Uzbekistan alla flygplatser 100 96 96    
Pakistan alla flygplatser 100 97 97    
Filippinerna alla flygplatser 100 99 98    
Qatar alla flygplatser 100 96 96    
Saudiarabien alla flygplatser 100 96 96    
Singapore alla flygplatser 100 99 98    
Sri Lanka alla flygplatser 100 91 91    
Syrien alla flygplatser 100 94 96    
Tadzjikistan alla flygplatser 100 96 96    
Taiwan alla flygplatser 100 99 98    
Thailand alla flygplatser 100 97 97    
Turkiet se Europa          
Turkmenistan alla flygplatser 100 96 96    
Förenade arabemiraten alla flygplatser 100 96 96    
Vietnam alla flygplatser 100 97 97    
Yemen alla flygplatser 49 47 47    
V. AUSTRALIEN och OCEANIEN alla flygplatser 98 97 87    
”.

52. Bilaga 27 skall ändras så att följande läggs till:

”MARKNADSCENTRA FÖR BERÄKNING AV ENHETSVÄRDEN FÖR VARJE POSITION I NOMENKLATUREN

Position KN-Nummer Österrike Finland Norge Sverige
1.10 0701 90 51 ×   ×  
  0701 90 59        
1.20 0702 00 10 ×   ×  
  0702 00 90        
1.30 0703 10 19 ×   ×  
1.40 0703 20 00 ×      
1.50 ur 0703 90 00 ×   ×  
1.60 ur 0704 10 10 ×   ×  
  ur 0704 10 90        
1.70 0704 20 00 ×   ×  
1.80 0704 90 10 ×   ×  
1.90 ur 0704 90 90 ×      
  (Broccoli)        
1.100 ur 0704 90 90 ×      
  (Kinakål)        
1.110 0705 11 10 ×   ×  
  0705 11 90        
1.120 ur 0705 29 00 ×      
1.130 ur 0706 10 00 ×   ×  
1.140 ur 0706 90 90 ×   ×  
1.150 0707 00 11 ×   ×  
  0707 00 19        
1.160 0708 10 10 ×   ×  
  0708 10 90        
1.170.1 ur 0708 20 10 ×   ×  
  ur 0708 20 90        
1.170.2 ur 0708 20 10 ×   ×  
  ur 0708 20 90        
  (Vulgaris var. Compressus savi)        
1.180 ur 0708 90 00 ×   ×  
1.190 0709 10 00 ×      
1.200.1 ur 0709 20 00     ×  
  (Grönsparris)        
1.200.2 ur 0709 20 00 ×   ×  
  (Annan sparris)        
1.210 0709 30 00 ×      
1.220 ur 0709 40 00 ×   ×  
1.230 0709 51 30 ×      
1.240 0709 60 10 ×      
1.250 0709 90 50 ×   ×  
1.260 0709 90 70 ×   ×  
1.270 0714 20 10 ×      
2.10 ur 0802 40 00 ×      
2.20 ur 0803 00 10 ×      
2.30 ur 0804 30 00 ×      
2.40 ur 0804 40 10 ×      
  ur 0804 40 90        
2.50 ur 0804 50 00 ×      
2.60.1 0805 10 11 × ×    
  0805 10 21        
  0805 10 31        
  0805 10 41        
2.60.2 0805 10 15 × ×    
  0805 10 25        
  0805 10 35        
  0805 10 45        
2.60.3 0805 10 19   ×    
  0805 10 29 ×      
  0805 10 39 ×      
  0805 10 49        
2.70.1 ur 0805 20 10 × ×    
2.70.2 ur 0805 20 30 × ×    
2.70.3 ur 0805 20 50 × ×    
2.70.4 ur 0805 20 70 × ×    
  ur 0805 20 90        
2.80 ur 0805 30 10   ×    
2.85 ur 0805 30 90 ×      
2.90.1 ur 0805 40 00 × ×    
  (Grapefrukt och pomelo, blond)        
2.90.2 ur 0805 40 00        
  (Grapefrukt och pomelo, blod)        
2.100 0806 10 11 ×      
  0806 10 15        
  0806 10 19        
2.110 0807 10 10 ×      
2.120.1 ur 0807 10 90 ×      
  (Meloner: Amarillo, etc.)        
2.120.2 ur 0807 10 90 ×      
  (Meloner: andra)        
2.130 0808 10 31   × ×  
  0808 10 33        
  0808 10 39        
  0808 10 51 ×      
  0808 10 53 ×      
  0808 10 59 ×      
  0808 10 81        
  0808 10 83        
  0808 10 89        
2.140.1 ur 0808 20 31        
  ur 0808 20 33        
  ur 0808 20 35        
  ur 0808 20 39 ×   ×  
  (Päron: Nashi)        
2.140.2 ur 0808 20 31        
  ur 0808 20 33        
  ur 0808 20 35     ×  
  ur 0808 20 39        
  (Päron: andra)        
2.150 0809 10 00        
2.160 0809 20 10        
  0809 20 90     ×  
2.170 ur 0809 30 90        
  (Persikor)        
2.180 ur 0809 30 10        
  (Nektariner)        
2.190 0809 40 11 ×   ×  
  0809 40 19        
2.200 0810 10 10   × ×  
  0810 10 90        
2.205 0810 20 10 × × ×  
2.210 0810 40 30 × ×    
2.220 0810 90 10 ×      
2.230 ur 0810 90 80 ×   ×  
  (Granatäpplen)        
2.240 ur 0810 90 80        
  (Khakifrukt, Sharon)        
2.250 ur 0810 90 30        
  (Litchi) ×      
”.

53. Bilaga 31 (enhetsdokument) skall ändras på följande sätt:

Följande skall läggas till i exemplar 5: ”Palautetaan”, ”Tillbakesendes til”, ”Åter till”.

54. Bilaga 32 (databehandling av deklarationer) skall ändras på följande sätt:

Följande skall läggas till i exemplaren 4 och 5: ”Palautetaan”, ”Tillbakesendes til”, ”Åter till”.

55. Bilaga 48 skall ändras på följande sätt:

Det stycke i punkt I.1 som börjar med orden ”att Belgien” och som slutar med uttrycket ”det belopp som en huvudansvarig3” skall ersättas med följande:

”att Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket får ut det belopp som en huvudansvarig3 ...........”.

56. Bilaga 49 skall ändras på följande sätt:

Det stycke i punkt I.1 som börjar med orden ”att Belgien” och som slutar med uttrycket ”det belopp som en huvudansvarig3” skall ersättas med följande:

”att Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket får ut det belopp som en huvudansvarig3 .........”.

57. Bilaga 50 skall ändras på följande sätt:

Det stycke i punkt 1.1 som börjar med orden ”att Belgien” och som slutar med uttrycket ”får lyda på högst 7 000 ecu” skall ersättas med följande:

”att Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland får ut det belopp - inklusive tull, skatt, jordbruksavgifter och andra pålagor men exklusive böter och sanktionsavgifter - som en huvudansvarig är eller kan bli skyldig att betala till dessa stater på grund av regelöverträdelser eller oegentligheter vid en gemenskapstransitering, vare sig det gäller en huvudförpliktelse eller en följd- eller biförpliktelse, och som undertecknad åtar sig betalningsansvar för genom att utfärda garantikuponger som var och en får lyda på högst 7 000 ecu”.

58. Bilaga 51 skall ändras på följande sätt:

I fält 7 skall följande ord utgå:

”EKONOMISKA”, ”ÖSTERRIKE”, ”FINLAND”, ”NORGE”, ”SVERIGE”.

59. Bilaga 60 skall ändras på följande sätt:

I bestämmelserna om vilka uppgifter som skall lämnas på blanketten skall följande införas under rubriken ”I. Allmänt”:

a) Följande skall införas i tabellen efter den mening som börjar med orden ”Blanketten skall innehålla”:

”AT = Österrike”

”FI = Finland”

”NO = Norge”

”SE = Sverige”.

b) Följande skall införas i tabellen efter den punkt som börjar med uttrycket ”Punkt 16”:

”ATS = österrikiska schilling”

”FIM = finska mark”

”NOK = norska kronor”

”SEK = svenska kronor”.

60. Bilaga 63 (kontrollexemplar blankett T5) skall ändras på följande sätt:

Följande skall läggas till i exemplaren 4 och 5: ”Palautetaan”, ”Tillbakesendes til”, ”Åter till”.

61. Bilaga 68/A skall ändras på följande sätt:

I bestämmelserna om tillstånd att ha tullager eller att använda förfarandet skall följande införas i tabellen under punkt 3:

”- AT för Österrike”

”- FI för Finland”

”- NO för Norge”

”- SE för Sverige”.

62. Bilaga 81 skall ändras på följande sätt:

På baksidan av informationsbladet INF 5 skall följande införas i punkt B.14:

”- ATS = österrikiska schilling”

”- FIM = finska mark”

”- NOK = norska kronor”

”- SEK = svenska kronor”.

63. Bilaga 82 skall ändras på följande sätt:

På baksidan av informationsbladet INF 1 skall följande införas i punkt B.9:

”- ATS för österrikiska schilling”

”- FIM för finska mark”

”- NOK för norska kronor”

”- SEK för svenska kronor”.

64. Bilaga 98 skall ändras på följande sätt:

På baksidan av informationsbladet INF 6 skall följande införas i punkt B.13:

”- ATS för österrikiska schilling”

”- FIM för finska mark”

”- NOK för norska kronor”

”- SEK för svenska kronor”.

65. Bilaga 99 skall ändras på följande sätt:

Följande text skall utgå:

”Österrike”

”Finland”

”Norge”

”Sverige”.

66. Bilaga 106 skall ändras på följande sätt:

a) På baksidan av informationsbladet INF 2 skall följande införas i punkt B.15:

”- ATS för österrikiska schilling”

”- FIM för finska mark”

”- NOK för norska kronor”

”- SEK för svenska kronor”.

b) Följande skall införas i bestämmelserna om informationsbladet INF 2:

”AT - Österrike”

”FI - Finland”

”NO - Norge”

”SE - Sverige”.

67. Bilaga 108 skall ändras på följande sätt:

   
Finland: Suomen Vapaasatama Oy/

Finlands Frihamn Ab

10940 HANKO/HANGÖ
Sverige: Frihamnen i Stockholm

Frihamnen i Göteborg

Frihamnen i Malmö

Frihamnen i Norrköping

Frihamnen vid Arlanda
”.

68. Bilaga 111 skall ändras på följande sätt:

I anvisningarna på baksidan av blanketten ”Ansökan om återbetalning/eftergift” skall följande införas i punkt B.12:

”- ATS: österrikiska schilling”

”- FIM: finska mark”

”- NOK: norska kronor”

”- SEK: svenska kronor”.

II. TEKNISK ANPASSNING AV ANDRA BESTÄMMELSER ÄN DE SOM INGÅR I TULLKODEXEN

1. 376 L 0308: Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd vid uppbörd av fordringar inom ramen för det finansiella system som gäller för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och vid uppbörd av jordbruksavgifter och tullar (EGT nr L 73, 19.3.1976, s. 18), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 379 L 1071: Rådets direktiv 79/1071/EEG av den 6 december 1979 (EGT nr L 331, 27.12.1979, s. 10),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Artikel 22.2 skall ersättas med följande:

”Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med en majoritet av 64 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.”

2. 382 R 0636: Rådets förordning (EEG) nr 636/82 av den 16 mars 1982 om ekonomiska arrangemang för passiv förädling av vissa textil- och klädesvaror som återimporteras till gemenskapen efter bearbetning i vissa tredje länder (EGT nr L 76, 20.3.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

Artikel 12.3 a andra stycket skall har följande lydelse:

”Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med en majoritet av 64 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.”

3. 383 R 0918: Rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (EGT nr L 105, 23.4.1983, s. 1), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

- 385 R 3822: Rådets förordning (EEG) nr 3822/ 85 av den 20 december 1985 (EGT nr L 370, 31.12.1985, s. 22),

- 387 R 3691: Rådets förordning (EEG) nr 3691/87 av den 9 december 1987 (EGT nr L 347, 11.12.1987, s. 8),

- 388 R 1315: Rådets förordning (EEG) nr 1315/88 av den 3 maj 1988 (EGT nr L 123, 17.5.1988, s. 2),

- 388 R 4235: Rådets förordning (EEG) nr 4235/ 88 av den 21 december 1988 (EGT nr L 373, 31.12.1988, s. 1).

- 391 R 3357: Rådets förordning (EEG) nr 3357/91 av den 7 november 1991 (EGT nr L 318, 20.11.1991, s. 3).

- 392 R 2913: Rådets förordning (EEG) nr 2913/ 92 av den 12 oktober 1992 (EGT nr L 302/92, 19.10.1992, s. 1).

- 394 R 0355: Rådets förordning (EEG) nr 355/94 av den 14 februari 1994 (EGT nr L 46, 18.2.1994, S. 5).

a) Följande artikel skall införas:

”Artikel 10a

Trots vad som föreskrivs i artiklarna 3, 4 och 7 får Norge tillämpa den nationella lagstiftning som före anslutningen gällde där för överföring av varor från Spetsbergen till det norska fastlandet, i fall då behandlingen i Norge före anslutningen var mer gynnsam än vad behandlingen i gemenskapen är vid import av varor av detta slag från Spetsbergen till gemenskapens tullområde enligt definitionen för Norge i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992, ändrad genom anslutningsakten för Norge.”

b) Följande artikel skall införas:

”Artikel 30a

Trots vad som föreskrivs i artikel 30 får Norge til lämpa den nationella lagstiftning som före anslutningen gällde där för små varusändningar från Spetsbergen till det norska fastlandet, i fall då behandlingen i Norge före anslutningen var mer gynnsam än vad behandlingen i gemenskapen är vid import av varor av detta slag från Spetsbergen till gemenskapens tullområde enligt definitionen för Norge i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992, ändrad genom anslutningsakten för Norge.”

4. 383 R 2289: Kommissionens förordning (EEG) nr 2289/83 av den 29 juli 1983 om tillämpning av artiklarna 70-78 i rådets förordning (EEG) nr 918/83 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (EGT nr L 220, 11.8.1983, s. 15), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

- 385 R 1745: Kommissionens förordning (EEG) nr 1745/85 av den 26 juni 1985 (EGT nr L 167, 27.6.1985, s. 23),

- 385 R 3399: Kommissionens förordning (EEG) nr 3399/85 av den 28 november 1985 (EGT nr L 322, 3.12.1985, s. 10),

- 392 R 0735: Kommissionens förordning (EEG) nr 735/92 av den 25 mars 1992 (EGT nr L 81, 26.3.1992, s. 18).

Följande skall läggas till i artikel 3.2 andra stycket:

”- Vammaisille tarkoitetut tavarat: tullittomuus jatkuu, edellyttäen että asetuksen (ETY) n:o 918/83 77 artiklan 2 kohdan 2 alakohdan ehtoja noudatetaan/Föremål för handikappade: Fortsatt tullfrihet under förutsättning att villkoren i artikel 77.2 andra stycket i förordning (EEG) nr 918/83 uppfylls”

”- Artikler beregnet på funksjonshemmede: Fritaket opprettholdes forutsatt at artikkel 77 nr. 2 annet ledd i forordning (EØF) nr. 918/83 overholdes”

”- Föremål för handikappade: Fortsatt tullfrihet under förutsättning att villkoren i artikel 77.2 andra stycket i förordning (EEG) nr 918/83 uppfylls”.

5. 383 R 2290: Kommissionens förordning (EEG) nr 2290/83 av den 29 juli 1983 om tillämpning av artikel 50-59, 63a och 63b i rådets förordning (EEG) nr 918/83 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (EGT nr L 220, 11.8.1983, s. 21), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985 s. 23),

- 385 R 1745: Kommissionens förordning (EEG) nr 1745/85 av den 26 juni 1985 (EGT nr L 167, 27.6.1985, s. 21),

- 385 R 3399: Kommissionens förordning (EEG) nr 3399/85 av den 28 november 1985 (EGT nr L 322, 3.12.1985, s. 10),

- 388 R 3893: Kommissionens förordning (EEG) nr 3893/88 av den 14 december 1988 (EGT nr L 346, 15.12.1988, s. 32),

- 389 R 1843: Kommissionens förordning (EEG) nr 1843/89 av den 26 juni 1989 (EGT nr L 180, 27.6.1989, s. 22),

- 392 R 0735: Kommissionens förordning (EEG) nr 735/92 av den 25 mars 1992 (EGT nr L 81, 26.3.1992, s. 15).

Följande skall läggas till i artikel 3.2 andra stycket:

”- UNESCO-tavarat: tullittomuus jatkuu, edellyttäen että asetuksen (ETY) n:o 918/83 57 artiklan 2 kohdan 1 alakohdan ehtoja noudatetaan/UNESCO-varor: Fortsatt tullfrihet under förutsättning att villkoren i artikel 57.2 första stycket i förordning (EEG) nr 918/83 uppfylls”

”- UNESCO-varer: Fritaket opprettholdes forutsatt at artikkel 57 nr. 2 første ledd i forordning (EØF) nr. 918/83 overholdes”

”- UNESCO-varor: Fortsatt tullfrihet under förutsättning att villkoren i artikel 57.2 första stycket i förordning (EEG) nr 918/83 uppfylls”.

B. BESKATTNING

1. 377 L 0799: Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd genom behöriga myndigheter i medlemsstaterna inom området direkt och indirekt beskattning (EGT nr L 336, 27.12.1977, s. 15), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 379 L 1070: Rådets direktiv 79/1070/EEG av den 6 december 1979 (EGT nr L 331, 27.12.1979, s. 8),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 392 L 0012: Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 1).

a) Artikel 1.3 skall ha följande lydelse:

”3. De skatter som avses i punkt 2 är för närvarande främst följande:

I Belgien:

Impôt des personnes physiques/Personenbelasting

Impôt des sociétés/Vennootschapsbelasting

Impôt des personnes morales/Rechtspersonenbelasting

Impôt des non-résidents/Belasting der niet-verblijfhouders

I Danmark:

Indkomstskat til staten

Selskabsskat

Den kommunale indkomstskat

Den amtskommunale indkomstskat

Folkepensionsbidragene

Sømandsskat

Den særlige indkomstskat

Kirkeskat

Formueskat til staten

Bidrag til dagpengefonden

I Tyskland:

Einkommensteuer

Körperschaftsteuer

Vermögensteuer

Gewerbesteuer

Grundsteuer

I Grekland:

Φόρος εισοδήματος φυσικών προσώπων

Φόρος εισοδηματος νομικών προσώπων

Φόρος ακινήτου περιουσίας

I Spanien:

Impuesto sobre la Renta de las Personas Físicas

Impuesto sobre Sociedades

Impuesto Extraordinario sobre el Patrimonio de las Personas Físicas

I Frankrike:

Impôt sur le revenu

Impôt sur les sociétés

Taxe professionnelle

Taxe foncière sur les propriétés bâties

Taxe foncière sur les propriétés non bâties

I Irland:

Income tax

Corporation tax

Capital gains tax

Wealth tax

I Italien:

Imposta sul reddito delle persone fisiche

Imposta sul reddito delle persone giuridiche

Imposta locale sui redditi

I Luxemburg:

Impôt sur le revenu des personnes physiques

Impôt sur le revenu des collectivités

Impôt commercial communal

Impôt sur la fortune

Impôt foncier

I Nederländerna:

Inkomstenbelasting

Vennootschapsbelasting

Vermogensbelasting

I Norge:

Skatt av alminnelig inntekt

Skatt av personinntekt

Særskatt på inntekt av petroleumsutvinning og rørledningstransport

Avgift på honorarer til utenlandske kunstnere

Trygdeavgift

Formuesskatt

I Österrike:

Einkommensteuer

Körperschaftsteuer

Grundsteuer

Bodenwertabgabe

Abgabe von land- und forstwirtschaftlichen Betrieben

I Portugal:

Contribuição predial

Imposto sobre a indústria agrícola

Contribuição industrial

Imposto de capitais

Imposto profissional

Imposto complementar

Imposto de mais-valias

Imposto sobre o rendimento do petróleo

Os adicionais devidos sobre os impostos precedentes

I Finland:

Valtion tuloverot/de statliga inkomstskatterna

Yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund

Kunnallisvero/kommunalskatten

Kirkollisvero/kyrkoskatten

Kansaneläkevakuutusmaksu/folkpensionsförsäkringspremien

Sairausvakuutusmaksu/sjukförsäkringspremien

Korkotulon lähdevero/källskatten på ränteinkomst

Rajoitetusti verovelvollisen lähdevero/källskatten för begränsat skattskyldig

Valtion varallisuusvero/den statliga förmögenhetsskatten

Kiinteistövero/fastighetsskatten

I Sverige:

Den statliga inkomstskatten

Sjömansskatten

Kupongskatten

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl.

Den statliga fastighetsskatten

Den kommunala inkomstskatten

Förmögenhetsskatten

I Förenade kungariket:

Income tax

Corporation tax

Capital gains tax

Petroleum revenue tax

Development land tax”.

b) Artikel 1.5 skall ha följande lydelse:

”5. Med uttrycket ”behörig myndighet” avses

i Belgien:

De Minister van financiën eller den som företräder honom

Le Ministre des finances eller den som företräder honom

i Danmark:

Skatteministeren eller den som företräder honom

i Tyskland:

Der Bundesminister der Finanzen eller den som företräder honom

i Grekland:

Το Υπουργείο Οικονομικών eller en behörig företrädare

i Spanien:

El Ministro de Economia y Hacienda eller den som företräder honom

i Frankrike:

Le ministre de l'économie eller den som företräder honom

i Irland:

The Revenue Commissioners eller den som företräder dem

i Italien:

Il Ministro per le finanze eller den som företräder honom

i Luxemburg:

Le ministre de finance eller den som företräder honom

i Nederländerna:

De minister van financiën eller den som företräder honom

i Norge:

Finans- og tollministeren eller den som företräder honom

i Österrike:

Der Bundesminister für Finanzen eller den som företräder honom

i Portugal:

O Ministro das Finanças eller den som företräder honom

i Finland:

Valtiovarainministeriö/Finansministeriet eller den som företräder ministeriet

i Sverige:

Ministern med ansvar för skattefrågor eller den som företräder honom

i Förenade kungariket:

The Commissioners of Customs and Excise eller den som företräder dem, när det gäller uppgifter om mervärdesskatt eller punktskatt.

The Commissioners of Inland Revenue eller den som företräder dem, när det gäller andra uppgifter”.

2. 378 L 1035: Rådets direktiv 78/1035/EEG av den 19 december 1978 om skattebefrielse vid import av små mängder varor av icke-kommersiell karaktär från tredje land (EGT nr L 366, 28.12.1978, s. 34), i dess lydelse enligt

- 385 L 0576: Rådets direktiv 85/576/EEG av den 20 december 1985 (EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 30).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 1a

Trots vad som föreskrivs i artikel 1.2 a tredje strecksatsen får Norge tillämpa den nationella lagstiftning som före anslutningen gällde där för små leveranser av varor från Spetsbergen till det norska fastlandet, i fall då behandlingen i Norge före anslutningen var mer gynnsam än vad behandlingen i gemenskapen är vid import av varor av detta slag från Spetsbergen till gemenskapens skatteområde enligt definitionen för Norge i artikel 3 i rådets direktiv 77/388/EEG, ändrat genom anslutningsakten för Norge.”

3. 379 L 1072: Rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt - arrangemang för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade i landet (EGT nr L 331, 27.12.1979, s. 11), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Punkt D i bilaga C skall ha följande lydelse:

”D. Ansökan skall göras hos den behöriga myndigheten i fråga, nämligen i

- Belgien: ..........

- Danmark: ..........

- Tyskland: ..........

- Grekland: ..........

- Spanien: ..........

- Frankrike: ..........

- Irland: ..........

- Italien: ..........

- Luxemburg: ..........

- Nederländerna: ..........

- Norge: ..........

- Österrike: ..........

- Portugal: ..........

- Finland: ..........

- Sverige: ..........

- Förenade kungariket: ..........”

b) Punkt I i bilaga C skall ha följande lydelse:

”I. En ansökan kan omfatta flera fakturor eller importdokument men det sammanlagda skattebelopp som begärs återbetalat för år 19.. får inte vara lägre än

BEF/LUF ...

DKK ...

DEM ...

GRD ...

PTE ...

FRF ...

IEP ...

ITL ...

NLG ...

NOK ...

ATS ...

ESP ...

FIM ...

SEK ...

GBP ...

i fall då ansökan avser en tid som är kortare än ett kalenderår men inte kortare än tre månader, eller

BEF/LUF ...

DKK ...

DEM ...

GRD ...

PTE ...

FRF ...

IEP ...

ITL ...

NLG ...

NOK ...

ATS ...

ESP ...

FIM ...

SEK ...

GBP ...

i fall då ansökan avser en tid av minst ett kalenderår eller en kortare tid än tre månader”.

4. 383 L 0181: Rådets direktiv 83/181/EEG av den 28 mars 1983 (EGT nr L 105, 23.4.1983, s. 38), i dess lydelse enligt

- 389 L 0219: Rådets direktiv 89/219/EEG av den 7 mars 1989 (EGT nr L 92, 5.4.1989, s. 13).

Följande artikel skall införas:

”Artikel 9a

Trots vad som föreskrivs i artikel 3 och 7 får Norge tillämpa den nationella lagstiftning som före anslutningen gällde där för personliga ägodelar vid tiden för flyttning från Spetsbergen till det norska fastlandet, i fall då behandlingen i Norge före anslutningen var mer gynnsam än vad behandlingen i gemenskapen är vid import av varor av detta slag från Spetsbergen till gemenskapens skatteområde enligt definitionen för Norge i artikel 3 i rådets direktiv 77/388/EEG, ändrat genom anslutningsakten för Norge.”

5. 383 L 0182: Rådets direktiv 83/182/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielse inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt förs in i en medlemsstat från en annan (EGT nr L 105, 23.4.1983, s. 59), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Bilagan skall ha följande lydelse:

”BILAGA

Förteckning över skatter som avses i artikel 1.1 andra strecksatsen

BELGIEN

- Taxe de circulation sur les véhicules automobiles (Arrêté royal du 23 novembre 1965 portant codification des dispositions légales relatives aux taxes assimilées aux impôts sur les revenus - Moniteur belge du 18 janvier 1966)

- Verkeersbelasting op de autovoertuigen (Koninklijk Besluit van 23 november 1965 houdende codificatie van de wettelijke bepalingen betreffende de met de inkomstenbelastingen gelijkgestelde belastingen - Belgisch Staatsblad van 18 januari 1966)

DANMARK

- Vægtafgift af motorkøretøjer (Lovbekendtgørelse Nr. 163 af 31. marts 1993)

TYSKLAND

- Kraftfahrzeugsteuer (Kraftfahrzeugsteuergesetz - 1979)

- Kraftfahrzeugsteuer (Durchführungsverordnung - 1979)

GREKLAND

- Τέλη κυκλοφορίας (N. 2367/53) όπως ισχύει σήμερα)

SPANIEN

- Tributos Locales sobre circulación de vehículos automóviles (establecido en base a la Ley 41/1979, de 19 de noviembre, de Bases de Régimen Local y al Real Decreto 3250/1976, de 30 de diciembre)

FRANKRIKE

- Taxe différentielle sur les véhicules à moteur (Loi no 77-1467 du 30 décembre 1977)

- Taxe sur les véhicules d'une puissance fiscale supérieure à 16 CV immatriculés dans la catégorie des voitures particulières (Loi de finances 1979 - Article 1007 du code général des impôts)

IRLAND

- Motor vehicle excise duties (Finance (Excise duties) (Vehicles) Act 1952 as amended, and Section 94, Finance Act 1973 as amended)

ITALIEN

- Tassa sulla circolazione degli autoveicoli (TU delle leggi sulle tasse automobilistiche approvato con DPR N. 39 del 5 febbraio 1953 e succesive modificazioni)

LUXEMBURG

- Taxe sur les véhicules automoteurs (Loi allemande du 23 mars 1935 (Kraftfahrzeugsteuergesetz) maintenue en vigueur par l'arrêté grand-ducal du 26 octobre 1944, modifiée par la loi du 4 août 1975 et les règlements grand-ducaux du 15 septembre 1975 et du 31 octobre 1975 et du 31 octobre 1975)

NEDERLÄNDERNA

- Motorrijtuigenbelasting (wet op de motorrijtuigenbelasting 21 juli 1966, Stb 332 - wet van 18 december 1969/Stb 548)

NORGE

- Avgift på motorvogner (Lov av 19. juni 1959 nr. 2)

ÖSTERRIKE

- Kraftfahrzeugsteuer (BGBl. Nr. 449/1992)

PORTUGAL

- Imposto sobre veículos (Decreto-Lei nº 143/78, de 12 de Junho)

- Imposto de compensação (Decreto-Lei nº 354-A/82, de 9 de Septembro)

FINLAND

- Moottoriajoneuvovero/motorfordonsskatt (Laki moottoriajoneuvoverosta/Lag om skatt på motorfordon 722/66)

SVERIGE

- Fordonsskatt (Fordonsskattelagen, 1988:327)

FÖRENADE KUNGARIKET

- Vehcile excise duty (Vehicles (Excise) Act 1971)”.

XIV. UTBILDNING

363 D 0266: Rådets beslut 63/266/EEG av den 2 april 1963 om allmänna principer för genomförande av en gemensam politik i fråga om yrkesutbildning (EGT nr L 63, 20.4.1963, s. 1338/63) och 363 X 0688: Regler för Rådgivande kommittén för yrkesutbildning 63/688/EEG av den 18 december 1963 (EGT nr L 190, 30.12.1963, s. 3090/63), i dess lydelse enligt

- 368 D 0189: Rådets beslut 68/189/EEG av den 9 april 1968 (EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 26),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 373 D 0101(01): Rådets beslut 73/101/EEG (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 1),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Artikel 1.1 i 63/688/EEG skall ersättas med följande:

”Artikel 1

1. Rådgivande kommittén för yrkesutbildning, som inrättades enligt villkoren i den fjärde grundsatsen i rådets beslut av den 2 april 1993 om allmänna principer för genomförande av en gemensam politik i fråga om yrkesutbildning, skall bestå av 96 ledamöter varav två företrädare för varje medlemsstats regering samt två företrädare för arbetstagarorganisationer och två företrädare för arbetsgivarorganisationer från varje medlemsstat.”

XV. STATISTIK

1. 393 R 0696: Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om de statistiska enheterna för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen (EGT nr L 76, 30.3.1993, s. 1).

I bilagans avsnitt II del B Geografiska kriterier punkt 2 skall den text som följer efter orden ”i Nederländerna” ersättas med följande:

””kommune” i Norge, ”Gemeinde” i Österrike, ”concelho” i Portugal, ”kunta/kommun” i Finland, ”primärkommun” i Sverige och ”ward” i Förenade kungariket.”

2. 391 S 0612: Kommissionens beslut 91/612/EKSG av den 31 januari 1991 om kolstatistik (EGT nr L 74, 20.3.1991, s. 1).

I frågeformulär Q60.A60 punkt 1.1 skall följande text läggas till:

Efter ”Nederländerna” skall följande införas:

”Norge”, ”Österrike”.

Efter ”Portugal” skall följande införas:

”Finland”, ”Sverige”.

3. 391 X 0141: Kommissionens rekommendation 91/141/EKSG av den 31 january 1991 om kolstatistik (EGT nr L 74, 20.3.1991, s. 35).

a) I frågeformulär M30, M30a, A30, A30a, A30b, M40, A40, A40a, Q61/A61, punkt 1.1, skall följande läggas till:

Efter ”Nederländerna” skall följande införas:

”Norge”, ”Österrike”.

Efter ”Portugal” skall följande införas:

”Finland”, ”Sverige”.

b) In frågeformulär M40, A40, A40a, punkt 1.2, skall följande ord utgå:

”Österrike”, ”Norge”, ”Sverige”.

c) I frågeformulär M50, A50, A50a och i anmärkningarna till frågeformulär M50/A50 avsnitt II punkt 2 och 3 skall uttrycket

”EUR 12” ersättas med ”EUR 16”.

4. 378 L 0546: Rådets direktiv 78/546/EEG av den 12 juni 1978 om statistisk rapportering om varutransporter på landsväg inom ramen för regionalstatistiken (EGT nr L 168, 26.6.1978, s. 29), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EFT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0462: Rådets direktiv 89/462/EEG av den 18 juli 1989 (EGT nr L 226, 3.8.1989, s. 8).

a) I bilaga 2 skall följande införas efter den text som gäller Nederländerna:

”Norge:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)

Österrike:

Burgenland

Niederösterreich

Wien

Kärnten

Steiermark

Oberösterreich

Salzburg

Tirol

Vorarlberg”

Efter den text som gäller Portugal skall följande införas:

”Finland:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)

Sverige

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)”

b) Bilaga 3 skall ändras på följande sätt:

Efter ”Nederländerna” skall följande införas:

”Norge”, ”Österrike”.

Efter ”Portugal” skall följande införas:

”Finland”, ”Sverige”.

I förteckningen över tredje länder skall ”Österrike”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Finland” utgå.

5. 380 L 1119: Rådets direktiv 80/1119/EEG av den 17 november 1980 om statistisk rapportering om varutransporter på inre vattenvägar (EGT nr L 339, 15.12.1980, s. 30), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) I bilaga 2 skall följande införas efter den text som gäller Nederländerna:

”Österrike:

Burgenland

Niederösterreich

Wien

Kärnten

Steiermark

Oberösterreich

Salzburg

Tirol

Vorarlberg”

Efter den text som gäller Portugal skall följande införas:

”Finland:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)

Sverige

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)”

b) I bilaga 3 skall listan över länder ändras på följande sätt:

i) Del I skall ha följande lydelse:

”I. Länder inom Europeiska gemenskapen

01. Belgien

02. Danmark

03. Tyskland

04. Grekland

05. Spanien

06. Frankrike

07. Irland

08. Italien

09. Luxemburg

10. Nederländerna

11. Norge

12. Österrike

13. Portugal

14. Finland

15. Sverige

16. Förenade kungariket”.

ii) I del III skall ”Österrike” utgå samt punkt 13-25 numreras om och betecknas 17-28.

c) I bilaga 4 tabell 7A, 8A och 8B skall rubriken ”EUR 12” ersättas med ”EUR 16” och den kolumn som har beteckningen ”A” flyttas in under ”EUR 16” och där placeras efter kolumn ”L”.

d) I bilaga 4 tabell 10A och 10B skall rubriken ”EUR 12” i vänsterkolumnen ersättas med ”EUR 16”.

Efter Nederländerna skall följande införas:

”Norge”, ”Österrike”.

Efter ”Portugal” skall följande införas:

”Finland”, ”Sverige”.

Uppgifterna om Österrike längre fram i texten skall utgå.

6. 380 L 1177: Rådets direktiv 80/1177/EEG av den 4 december 1980 om statistisk rapportering om varutransporter på järnväg inom ramen för regionalstatistiken (EGT nr L 350, 23.12.1980, s. 23), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Följande skall läggas till i artikel 1.2 a:

   
Österreichische Bundesbahnen, Österrike (ÖBB)
Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna, Finland (VR)
Norges Statsbaner, Norge (NSB)
Statens järnvägar, Sverige (SJ)
”.

b) I bilaga 2 skall följande införas efter den text som gäller Nederländerna:

”Norge:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)

Österrike:

Burgenland

Niederösterreich

Wien

Kärnten

Steiermark

Oberösterreich

Salzburg

Tirol

Vorarlberg”.

Följande skall införas efter den text som gäller Portugal:

”Finland:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)

Sverige:

frågan om NUTS-klassifikation är ännu inte avgjord (NUTS 2 skall användas)”.

c) I bilaga 3 skall listan över länder ändras på följande sätt:

Del I skall ha följande lydelse:

”I. Europeiska gemenskaperna

01. Belgien

02. Danmark

03. Tyskland

04. Grekland

05. Spanien

06. Frankrike

07. Irland

08. Italien

09. Luxemburg

10. Nederländerna

11. Norge

12. Österrike

13. Portugal

14. Finland

15. Sverige

16. Förenade kungariket”.

I del II av förteckningen skall de punkter som gäller ”Österrike”, ”Norge”, ”Sverige” och ”Finland” utgå samt punkt 13-28 numreras om och betecknas 17-28.

XVI. KONSUMENTSKYDD

392 X 0579: Kommissionens rekommendation 92/579/EEG av den 27 november 1992 med anmodan till medlemsstaterna att upprätta den infrastruktur som behövs för att identifiera farliga produkter vid de yttre gränserna (EGT nr L 374, 22.12.1992, s. 66).

I punkt V.4 skall följande läggas till:

”- Vaarallinen tuote - ei saa laskea vapaaseen liikkeeseen. Suositus 92/579/ETY

- Farlig produkt - ikke godkjent for fri omsetning. Rekommandasjon 92/579/EØF

- Farlig produkt - ej godkänd för fri omsättning. Rekommendation 92/579/EEG”.

XVII. STRUKTUR- OCH REGIONALPOLITIK

388 R 2052: Rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordning dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter (EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 9), i dess lydelse enligt

- 393 R 2081: Rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 (EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 5).

1. Följande stycken skall läggas till i artikel 12.1:

”Som framgår av bilaga III skall de ytterligare medel som skall komma de fyra nya medlemsstaterna till del för mål 1-5b under år 1995-1999 uppgå till 4 775 miljoner ecu i 1995 års prisläge.

Hur dessa medel skall fördelas på år och medlemsstater illustreras i bilaga III.”

2. Följande skall läggas till i bilaga I:

”ÖSTERRIKE: Burgenland”.

3. En ny bilaga skall införas med följande lydelse:

”BILAGA III

Ungefärlig medelsfördelning för nya medlemsstater

(miljoner ecu i 1995 års prisläge)
  1995 1996 1997 1998 1999 1995-1999
Strukturfonder (mål 1-5b) och FIUF 908 934 956 978 999 4 775
varav:            
Österrike 308 317 325 332 341 1 623
Finland 225 233 239 245 251 1 193
Norge 148 151 154 157 159 769
Sverige 227 233 238 244 248 1 190
Mål 1-regioner 32 34 37 39 42 184

1. Dessa belopp är ungefärliga. Själva fördelningen på olika mål skall göras enligt strukturfondsförordningen på samma sätt som för de nuvarande medlemsstaterna.

2. I beloppen ingår - i fall då det är relevant - medel för pilotprojekt, aktioner av nydanande karaktär, studier och gemenskapsinitiativ enligt artikel 3 och 12.5.”

XVIII. ÖVRIGT

EEG-rättsakter

358 R 0001: Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG nr 17, 6.10.1958, s. 385/58), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Artikel 1 skall ha följande lydelse:

”Artikel 1

Följande språk skall vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: danska, nederländska, engelska, finska, franska, tyska, grekiska, italienska, norska, portugisiska, spanska och svenska.”

b) Artikel 4 skall ha följande lydelse:

”Artikel 4

Förordningar och andra texter av allmän räckvidd skall avfattas på de tolv officiella språken.”

c) Artikel 5 skall ha följande lydelse:

”Artikel 5

Europeiska gemenskapernas officiella tidning skall ges ut på de tolv officiella språken.”

Euratom-rättsakter

358 R 5001(01): Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomernergigemenskapen (EGT nr 17, 6.10.1958, s. 401/58), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

a) Artikel 1 skall ha följande lydelse:

”Artikel 1

Följande språk skall vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: danska, engelska, finska, franska, tyska, grekiska, italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska och svenska.”

b) Artikel 4 skall ha följande lydelse:

”Artikel 4

Förordningar och andra texter av allmän räckvidd skall avfattas på de tolv officiella språken.”

c) Artikel 5 skall ha följande lydelse:

”Artikel 5

Europeiska gemenskapernas officiella tidning skall ges ut på de tolv officiella språken.”

BILAGA II

Förteckning enligt artikel 30 i anslutningsakten

I. HANDELSPOLITIK

1. 394 R 0517: Rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om allmänna regler för import av textilvaror från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller arrangemang eller av andra särskilda gemenskapsregler om import (EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 1).

Bilaga 3A behöver kompletteras med uppgifter om sådana produkter med ursprung i tredje land som inte omfattas av bilaga 2 och vars fria rörlighet var underkastade kvantitativa restriktioner i de nya medlemsstaterna den 31 december 1993. I konsekvens härmed bör orden ”på grundval av förordning (EEG) nr 288/82” i artikel 2.1 tredje strecksatsen utgå.

Sverige:

I fall då det är lämpligt skall tabellerna i bilaga 3B, 4 och 6 anpassas så att de anger nya kvantitativa gränser som tar hänsyn till de handelsmönster som råder i Sverige.

Österrike, Norge och Finland:

I fall då det är lämpligt skall tabellerna i bilaga 3B, 4 och 6 anpassas så att de anger nya kvantitativa gränser som tar hänsyn till anslutningen av Österrike, Norge och Finland.

2. 392 R 3951: Rådets förordning (EEG) nr 3951/92 av den 29 december 1992 om arrangemang för import av vissa textilvaror med ursprung i Taiwan (EGT nr L 405, 31.12.1992, s. 6), i dess lydelse enligt

- 394 R 217: Rådets förordning (EG) nr 217/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 28, 2.2.1994, s. 1).

Sverige:

I fall då det är lämpligt skall tabellerna i bilaga II anpassas så att de anger nya kvantitativa gränser som tar hänsyn till de handelsmönster som råder i Sverige.

Österrike, Norge och Finland:

I fall då det är lämpligt skall tabellerna i bilaga II anpassas så att de anger nya kvantitativa gränser som tar hänsyn till anslutningen av Österrike, Norge och Finland.

II. FISKE

1. 392 R 3759: Rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 (EGT nr L 388, 31.12.1992, s. 1.)

De ändringar som behövs för att införa nya arter i bilaga 1 och 6 till denna förordning skall göras under övergångstiden på förslag av kommissionen och med beaktande av uppgifter från unionens medlemsstater och de blivande medlemsstaterna.

Den ändring som behövs i artikel 5 för att tillåta medlemsstaterna att uteslutande erkänna producentorganisationer, skall göras under övergångstiden på förslag av kommissionen.

2. 393 R 2210: Kommissionens förordning (EEG) nr 2210/93 av den 26 juli 1993 om uppgiftslämnande för den gemensamma organisationen av marknaden för fiske- och vattenbruksprodukter (EGT nr L 197, 6.8.1993, s. 8).

En förteckning över representativa marknader och hamnar kommer att fastställas innan anslutningen enligt det tillämpliga förfarandet.

BILAGA III

Bestämmelser som avses i artikel 32 i anslutningsakten

1. 376 L 0116: Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/69/EEG av den 23 juli 1993 (EGT nr L 185, 28.7.1993, s. 30).

Artikel 7, såvitt avser kadmiumhalten i gödselmedel och märkning avseende denna.

2. 391 L 0157: Rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (EGT nr L 78, 26.3.1991, s. 38), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/86/EEG av den 4 oktober 1993 (EGT nr L 264, 23.10.1993, s. 51).

Artikel 9, såvitt avser kvicksilverhalten i sådana alkaliska brunstensbatterier, inklusive knappcellbatterier, som avses i artikel 3.1.

3. 367 L 0548: Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/101/EEG av den 11 november 1993 (EGT nr L 13, 15.1.1994, s. 1).

a) Artikel 30 i förening med artikel 4 och 5, såvitt avser

i) kraven på klassificering, märkning och/eller särskilda koncentrationsgränser för de ämnen eller grupper av ämnen som upptas i bilaga 1 till direktivet och förtecknas i tillägg A till den här bilagan, i så måtto att Norge får kräva att annan klassificering, annan märkning och/eller andra specifika gränsvärden tillämpas för dessa ämnen,

ii) kriterierna för klassificering och märkning av cancerframkallande ämnen enligt bilaga 6 avsnitt 4.2.1 till direktivet, i så måtto att Norge får kräva att andra kriterier för klassificeringen och andra krav för användningen av vissa R-fraser skall tillämpas.

b) Artikel 30 i förening med artikel 4 och 6 i direktivet, såvitt avser kraven på klassificering, märkning och/eller särskilda koncentrationsgränser för de ämnen eller grupper av ämnen som inte upptas i bilaga 1 till direktivet och som förtecknas i tillägg B till denna bilaga, i så måtto att Norge får kräva att klassificering, märkning och/eller specifika gränsvärden skall tillämpas på dessa ämnen.

c) Artikel 30 i förening med artikel 23.2 d i direktivet, i så måtto att Norge får kräva användning av en ytterligare R-fras (”R-215”), som inte upptas i bilaga 3 till direktivet.

d) För ämnen som omfattas av a och c: bestämmelserna i direktivets artikel 23.2 om krav om användning av uttrycket ”EEG-märkning”.

4. 388 L 0379: Rådets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (beredningar) (EGT nr L 187, 16.7.1988, s. 14), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/18/EEG av den 5 april 1993 (EGT nr L 104, 29.4.1993, s. 46).

a) Artikel 13 i förening med artikel 3 och 7, såvitt avser beredningar som innehåller ämnen enligt definitionen i punkt 3 a-c ovan.

b) Artikel 3.3 b, såvitt avser undersökning av beredningars sensibiliserande effekter.

5. 378 L 0631: Rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

6. 391 L 0414: Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1).

Artikel 15 och 16 f, såvitt dessa bestämmelser om klassificering och märkning hänvisar till rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 206, 29.7.1978, s. 13), senast ändrat genom rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

Tillägg A

Benämning EEG-nummer
Etylakrylat 607-032-00-X
Toluen-2,4-diisocyanat 615-006-00-4
Toluen-2,6-diisocyanat 615-006-00-4
Dinitrotoluen (alla isomerer) 609-007-00-9
Metylbromid 602-002-00-2
Kalciumkromat 024-008-00-9
Kvicksilver (organiska och oorganiska föreningar) 080-002-00-6

080-004-00-7
Terpentin 650-002-00-6
Bariumklorid (bariumsalter) 056-002-00-7
n-Hexan 601-037-00-0
Vanadinpentoxid 023-001-00-8

Tillägg B

Benämning  
Bariumkromat  
N-fenyl-2-naftyl-amin  
Benspyren  
Krysen  
Kreosot från stenkolstjära  
Indeno(1,2,3-cd)pyren  
Kobolt(II)klorid  
Kobolt(II)sulfat  
Nickelklorid  
N-fenyl-N'-isopropyl-p-fenylen-diamin  
Tetrametyl-tiurammonosulfid  
Kloracetaldehyd  

BILAGA IV

Förteckning enligt artikel 39.1 i anslutningsakten

Fartyges namn Utvändig märkning Anropssignal (IRCS) Bruttoregistertonnage (GT) Motor styrka (kW)
1969 (Oslo) 1948 (London)
FÖRTECKNING ÖVER FISKEFARTYG FÖR DJUPHAVSFIKSE A) Fartyg över 200 bruttoregisterton (GT)          
SYLTEFJORD F-1-BD LNYG   299 1 103
KJØLLEFJORD F-1-LB LLSU   297 1 103
JERGUL F-2-H LGEB   299 882
VADSØJENTA F-2-VS LHNX   299 1 103
BERLEVÅGFISK I F-5-B LMET   299 882
BARENTSTRÅL F-7-M JXBW 415 191 730
PERSFJORD F-10-BD JXQS   299 1 103
NORDFJORDTRÅL F-24-BD LMSR   299 919
KJELSVIK F-26-LB JXPS 321 124 691
KJØLNES F-32-NK LMQO   297 882
DOGGI F-42-H LLJJ   299 882
KERAK F-50-V LJBE   296 1 103
NORDKYN PIONEER F-53-G LJMS 263   551
RAIRO F-69-H LLAX   299 882
STALLO F-84-H JXTZ   299 882
SKAIDI F-86-H LNMY   299 882
GARGIA F-87-H JWWB 678 299 1 617
ODD ERIK F-90-BD JXAX 236 236 486
KONGSFJORD F-100-BD JXMG 1 662 499 2 427
RISTON F-136-HV LATR   296 1 066
REMØYTRÅL F-220-BD JXOK 999 499 1 838
KVITSJØN M-600-Ø LCHR 552   3 278
JOHN ERIK H-7-B LEQI 492   1 199
LØNNING JUNIOR H-18-B LGUU 336 248 460
SJØMANN H-20-B LCGR 285 184 786
EIDEFISK H-21-B LHTK 334 169 735
FAIRY H-50-B LEHD 284 199 852
TÆLAVÅG H-59-S LFNB 261 159 889
KLIPPSTEIN H-64-B LCLC 280 187 460
BØMMELFISK H-166-B LGMS 251 250 507
HORDAGUTT H-220-B LIUL 271 270 507
TRYGVASON H-310-B LMPP 257 168 790
VOLSTAD VIKING M-1-A LAIR 1 593 1 150 2 574
OTTO WATHNE M-1-H LHBL   299 1 176
TAMPEN M-1-HD LAOW 1 806   3 000
HOPEN M-1-HØ LADD 689 2 280 2 940
VAREGG M-1-VD JXWX 1 621 799 2 647
SKARHAUG M-2-H LAQE 347 173 441
SKARHEIM M-8-A LLJU 761 496 735
SOLHEIM SENIOR M-8-F LAHE   213 625
SYNSRAND M-8-SØ LAUS 264   728
VARAK M-9-A LNOA   297 1 103
KVALSKJÆR M-9-HØ LJKG 299 224 853
GEIR M-12-H LAQS 538 172 808
TORE JUNIOR M-15-G LFWZ 216 189 581
LEINEFISK M-15-HØ LAGH 566 176 674
FLUD M-16-HØ JWOM 308   507
LANGVIN M-19-A JXSZ 1 718 797 2 940
LORAN M-19-G LANJ 465 466 610
VOLSTAD M-20-A JXVF 2 412 1 113 3 000
KJALKEN M-22-HØ JWVC 317   588
GRANIT M-23-VD JXJU 1 345 499 2 250
NY-ARGO M-24-G LCKU 205 205 368
BJØRNHOLM M-25-S LMCF 289 189 570
SVANODD M-26-HØ LAXT 300   900
HOLBERG M-28-S LATX 915 422 882
KVALSVIK M-29-HØ JWSC 330   882
MALEBUEN M-44-F LNZW 225 264 367
ARCTIC M-32-VD LHIY   456 1 323
TORBERG M-35-G LGQK 328   827
ROALDNES M-37-G LMNL 310   1 456
KARL VADØY M-44-U JXWB 465 131 636
STÅLBJØRN M-49-F LAHZ 566 176 790
MØRETRÅL M-50-H LNIF 298 298 1 102
HUSØY M-50-SØ LAVX 354 249 441
VESTLINER M-55-VN LEZS 295 173 441
KVALSTEIN M-58-HØ LDQV 298 267 827
NORDØYTRÅL M-59-H LHWR   413 1 103
ØYLINER M-61-AV LETQ 391 209 441
GUNNARSON M-70-M LNCR 240 148 588
GEIR PEDER M-71-H LAUE 271 166 330
SKJONGNES M-72-G LCBG   296 1 176
PERO M-81-VD LMJF 1 499 784 1 911
RAMØN M-83-VD LEQB 2 487   3 375
BJØRNØY M-84-VD JXTY 1 565 654 2 427
BRØGG M-85-H LAQT 515 199 1 059
VONAR M-88-SØ LJNQ 306 120 525
SKAREGG M-89-G LAPQ 499 199 1 471
SANDEVÆRING M-91-S LKMX 230 229 368
HØGSTEIN M-98-G JXJT 425 126 678
JUVEL M-102-S LAMY 2 487 1 312 3 309
SEIR M-104-H JXDZ 362   400
KORALEN M-106-H JXNV 1 932 499 2 647
BRIMØY M-106-S JWZX 263 263 375
SOLSKJÆR M-107-G LNYK   297 882
BJØRNHAUG M-109-H LJOK 245 100 294
SOLØYVÅG M-112-F LNCL 243 148 588
FURNESTRÅL M-116-G LJBT   238 827
ROSUND M-117-G LNWV 958 499 1 654
SÆTRING M-123-G LHAH 374 208 514
HAVBRYN M-125-H JXJQ 1 591   2 206
HUSBY SENIOR M-130-AV LCGZ 703   790
ELDORADO M-132-SK JWNB 272 168 404
BRATTEGG M-133-G JXQN 1 630 594 2 206
HUSBY M-140-AV LIAQ 374 209 551
SJARMØR M-142-A LNWQ   143 368
TENOR M-158-A LALU 295 914 3 366
STÅLEGG SENIOR M-165-S LHOK 215   514
KATO M-192-SØ LLJC 240 225 551
ULLA M-196-SØ LGGD 186 337 507
GAYSER SENIOR M-202-H LMTR 323 323 485
KAP FARVEL M-206-H LCKT   453 1 103
HOLMINGEN M-218-SM LKPX   84 323
NYVOLL SENIOR M-225-G LALS 271 171 404
HAVSTRAND M-225-H JXUS 2 066 1 086 2 647
GOLLENES M-276-HØ JWTN 422   1 051
ELDBORGTRÅL M-292-A JXQZ 2 136 496 2 942
LEINEBRIS M-555-HØ JWNF 492 137 569
BØTRÅL IV N-1-BØ LHLU   465 1 323
LOFOTTRÅL I N-1-VV JWQR   297 1 103
LOFOTTRÅL II N-2-VV LKSA   299 1 103
BALLSTAD N-3-VV LJIF   296 1 323
VESTVÅGØY N-4-VV JWZT   297 1 103
VÅGAMOT N-6-VV LCKM   299 1 323
ANDENESFISK II N-8-A JXRD 1 659 495 2 206
LOFOTTRÅL III N-11-VV LAPE 1 196   2 052
BÅRAGUTT N-14-TS LGUP 293 162 335
RØSTNESVÅG N-14-VV LEDC   298 1 168
NORDTIND N-15-H LNMM   290 1 103
STÅLEGG JUNIOR N-15-VV LGSA 310 146 625
RØSTFISK N-25-RT LAHT 277 214 393
VESTTIND N-32-H LNNS   291 1 103
SORTLAND N-40-H LAOJ   296 1 323
STÅLTIND N-62-H LKON   497 1 294
ISFJORD N-100-Ø JWZF 299 299 992
KIRKØY N-110-Ø LCZG 580 297 882
MYREFISK II N-120-Ø LGBZ   485 1 544
BØTRÅL III N-152-BØ LAQA   298 1 103
PRESTFJORD N-200-Ø JXNA 1 659 495 2 206
ANDØYBUEN N-215-A JXIL 609 298 1 103
ANDØYTIND N-230-A LHFO   299 1 323
BLEIKSØY N-260-A JXPQ   223 448
ANDENESFISK I N-431-A LLOW 599 298 1 103
ØKSNESFISK 1 N-440-Ø LMZS   298 1 103
VIKNAFISK NT-40-V LKRP 319 191 423
BREISTRAND N-445-Ø LMTC 299 299 1 123
NAJADEN R-7-K LAFB   166 404
RYVING R-9-K LNTK 299 299 882
KONGSTEIN R-17-ES LGTS 296   661
ANNE KRISTIN R-19-ES LEUC 264 264 485
THOR ERLING R-20-ES LHAG 249 164 595
VEATRÅL R-21-K LCFW 242   617
TONNY R-22-HA LDVR 297 297 1 080
SIREVÅGSBUEN R-30-HA LGHH 217 217 809
PATCHBANK R-30-K LKAJ 341 236 606
TRÅL R-31-K LALI 376 240 1 080
ØSTREM R-34-U JXJH 319 176 625
LEANJA R-39-K JXTB 247   1 011
TUMLAREN R-44-K LARW 265 166 853
MARANDI R-55-ES JWLW 236 246 625
LEIK R-65-K LFUI 286   1 029
NADIR R-66-K LDNK 286 186 706
SILVER R-71-U LLTJ 291 160 661
RIGU R-146-ES JXDY 220   625
BENTIN R-219-K LAIL 235   404
NORDSJØTRÅL R-230-K LHFQ 210 136 625
KARMØY VIKING R-260-K LAWG 552   3 309
MOSTEIN R-370-K LJXH 286 170 441
LINGBANK R-510-K LNWW 214 149 566
ARIZONA R-673-K LKSZ 363 235 975
NORLI R-717-K JXQJ 226 170 625
HÅSTEIN R-737-K LGQU 214 214 593
ANDAVÅG SF-1-F LEDT 144   382
NYE RINGBAS SF-1-V LGDT 379 269 514
STÅLSUND SF-5-S LEKF 203 202 367
SJØVÆR SF-6-A LALK 562 172 672
FØRDE SF-6-B LMHQ 402 241 483
ÅRSHEIM SENIOR SF-6-S LLBC   298 507
MÅLØYSUND SF-6-V LEJZ 354 192 485
HAUGEFISK SF-7-B LGNG   236 441
FØRDE JUNIOR SF-12-B JXOY 633 200 728
FRØYANES JUNIOR SF-15-S LIRC 383 223 507
FJELLMØY SF-19-V JXVB 508 157 669
FISKEVÆR SF-20-B LHYH 384 222 625
LYNGHOLM SF-20-S JXZI   213 368
RØYRBUEN SF-30-S LFXK   218 551
MÅLØYFISK SF-31-V LDHJ   235 485
VESTKAPP SF-50-S LGRD 438 248 529
FERNANDO SF-50-V LGML   209 470
ØYAREN SF-51-V LLLY 371 252 441
KAMARO SF-70-V LGBQ 344 198 551
ØYFISK SF-93-V LMRF 310 197 367
OLE SÆTREMYR SF-100-V LGFE   498 2 500
KELTIC SF-211-V LJSL 281   606
FRØYLINER ST-85-F LAPR 581   790
GISUND T-2-H LHQL   467 1 544
NORD ROLLNES T-3-H LCYA   299 1 103
BJØRGVIN SENIOR T-3-LK JXCK 846 408 1 103
SØR-TROMS T-5-H LDEE 299   1 103
KASFJORD T-7-H JWOD   299 1 103
LANGENES T-8-TK LGWZ 356 176 595
TROMSLAND T-10-LK JXDH 668   1 765
NORDSTAR T-12-I LHXV   1 428 1 691
TOPAS T-23-H JXVC 1 198 660 2 743
TØNSNES T-24-T LAIH   329 1 103
ROSSVIK T-33-T LNJV   295 1 103
NYHORIZONT T-34-T LGAT   298 882
ANNY KRÆMER T-35-T LIZY   477 1 765
SENJABAS T-42-BG JXOC 215 215 565
FLÅVÆRING M-7-HØ LMOR   292 919
HÅKØY II T-50-T LMXC   298 1 103
REMIFISK T-63-BG LIPD   204 485
SNORRE T-77-T LGLJ 236   625
STENBAKKEN T-90-T LGOD   121 201
MEFJORDBAS T-101-BG LAYV   270 485
NORDFANGST T-145-LK JWPJ 296 153 625
KÅGØY T-165-S LCEM   298 1 103
SKJERVØYFISK T-667-S LMNJ   358 919
EIGENES VA-70-F LANW 181   551

B) Fartyg under 200 bruttoregisterton (GT)

Fartyges namn Utvändig märkning Anropssignal (IRCS) Bruttoregistertonnage (GT) Motor styrka (kW)
1969 (Oslo) 1948 (London)
RANDI AA-34-L 3YCJ   24 169
TOR-ARNE F-22-VS JXGE   49 312
VALANES F-92-NK LEDH 199   735
LEIRVIK F-110-L JWMR 170   595
TOM IVAR F-123-L JWLD   85 330
LØNNINGEN H-2-B LAJN 198   661
MILAND JUNIOR M-23-MD LAQX 100 64 269
FEIEBUEN H-22-FE LANN   49 147
ANGELTVEIT H-24-F LCRI 136   345
VESTHAV H-65-B LDGO   74 239
STRIDSHOLM H-83-OEN LNFG   36 73
FEIE H-115-FE JWOC   49  
BERGVÅG M-2-F LHRG   70 268
HAUGE SENIOR M-2-S LGBC   196 441
FISKENES M-7-SA LLFX   199 415
STOKKE SENIOR M-12-U LADH   121 397
NESBAKK M-13-G JWZZ   176 294
ANNE BEATE M-15-SA LGWN 199   367
VEVANGTRÅL M-18-EE LLOL   196 625
HARHAUG M-20-H LFCO   197 485
REITEBRIS M-35-HOE LKAL   82 241
BRØDRENE V M-40-HOE LKGS   38 176
OLAGUTT N-45-SO LK2457   87 330
GJERDSVIK M-51-S LILH   58 276
METRO M-57-H LK3270   25 183
VÆRLAND M-58-H LAKW   188 312
AUD-LILL M-60-AK LEVW 273 164 404
HARTO JUNIOR M-61-SOE JXSF   76 252
BLÅSTHOLM M-64-F LMPD   129 577
ØYBAS M-71-HOE LJRA   49 235
LESTASKJER M-92-G JXXL   191 441
VEIDAR I M-109-G LDUR   145 459
ØYBARD M-122-G LGNO 177 104 235
NYFALKEN M-195-HOE LJNV   26 191
ROLLON M-199-HOE JWVW   181 404
TORITA M-206-A LDFK   189 367
ELDBORG M-291-A LFRM   174 441
TRÆNABANKEN N-1-TN LLVD   177 570
FLID I N-2-LN LKNG   80 268
JOHNSON SENIOR N-5-BR LEGZ   99 404
ÅSERØYBUEN N-6-BR LNRE   75 323
SOLSTRAND N-63-F JXEW   79 367
RØSTBANKEN N-100-F LM5277   24 297
JARO N-111-OE LACF   160 514
VIGGO ANDRE N-111-VV JWRA   40 202
BRUSTEIN N-2-SG LJOV   23 252
HAVLINER N-301-BR LHBU   179 492
KORAL SENIOR N-345-VV 3YZT   19 169
HENNINGSVÆR N-415-V LJUP   95 529
VESLEGUNN OE-8-H LM2977   24 220
STANGHOLM OE-22-H LM3813   23 238
SAJANA R-1-ES JXJK   96 360
CALYPSO R-2-ES LGYZ   167 735
SANDER R-8-K JWLQ   158 500
RØYAL R-10-ES LNNE   93 441
STRÅLAU II R-27-ES LIUN   47 275
HÅFLU R-29-B LLMG   48 367
SKUDEFJORD R-46-K LCVL   104 220
CONSOL R-51-U LFCF   49 250
GAMA R-62-ES LNDP   49 294
SEIDON R-64-ES LLEX   49 360
VEIDING R-67-K LAYI   49 330
VEAVIK R-69-K LFPA   117 312
BRANNFLU R-70-H LM3202   32 191
NORDLENDING R-89-K JWOV   136 514
SKÅRHOLM R-112-K LDTX 150   465
ØSTHUS I R-124-K 3YKI   24 294
KVERNSUND R-157-K JWQF   116 551
VIKINGBANK R-225-K LMQU   199 367
VEAGUTT R-494-K LEKC 190 139 441
STATTHAV SF-1-S JWTE   192 404
REMO SF-2-S LDWS 92   309
HOPLAND SENIOR SF-11-V JWPD 71 53 251
KNAUSEN SF-44-V LMFG   138 329
BLUEFIN SF-76-F JXHD 51   343
NYBAKK SF-78-V JXPH   96 338
SKJONGHOLM SF-89-F LFVN   99 220
SVEBAS SF-240-F JXHY 99   397
GOLD DOLLAR SF-300-A LNHQ   85 330
HUGIN ST-3-F LGYA   44 308
STIG MAGNE T-7-TK JWRR   167 459
TRONØY T-88-B LANT   148 367
PANTER TK-54-BL LK4069   12 111
ORION T-106-T JWP   199 595
MORTEN LARSEN T-160-BG LLKK   159 367
KRISTIAN JOHANSEN T-361-T LKEU 49   463
EDØYVÆRING T-760-T LK2713   45 297
VASSHOLM V-71-L LM2791   24 143
STEIN ARNE VA-6-LS LM9510   14 102
HELGØYSUND VA-8-F LNRL   99 507
ELSY VA-11-F LKJS   47 294
SHEIK VA-60-S LDEV   24 132
SØRLYS VA-62-K LMPI   68 360
RACON VA-65-S LAZW   137 415
JYTTE ROSS VA-79-K JXER   49 330
STÅLGUTT VA-87-K LEPK   49 382
NESEJENTA VA-87-LS JWWK 64 48 240
SAILOR VA-90-F LDHD   90 382
PIRAJA VA-95-K LMTJ   145 691
PONNY VA-96-F LLYY   48 268
LEIF JUNIOR VA-133-FS LM3122   23 180
KVEITA VA-200-M LM6346   17 122

FÖRTECKNING ÖVER FISKEFARTYG FÖR PELAGISKT FISKE

A) Blåvitling, strömming och makrill

Fartyges namn Utvändig märkning Anropssignal (IRCS) Bruttoregistertonnage (GT) Motor styrka (kW)
1969 (Oslo) 1948 (London)
BJARNE NILSEN F-45-H LEJN 528   882
M. NILSEN F-47-H LKVW 208   684
KRISTIAN RYGGEFJORD F-95-M LEHS   982 2 059
GARPESKJÆR F-160-M LAWQ   1 152 3 116
TORBAS F-231-M LJEB 470   625
KARAHAV F-272-M LMAD   620 2 205
HAVBAS F-574-M LHWO 599   827
FONNES H-1-AM LNGE 710 595 809
GARDAR H-5-AV LAWO 1 695 713 3 000
HARGUN H-5-0 LIWO 1 261   1 765
ENDRE DYRØY H-6-F LLXE   799 2 399
LIGRUNN H-8-F LEOY   768 1 765
MØGSTERFJORD H-10-AV JXXP 1 085   2 250
KNESTER H-11-AV LLVC   557 1 080
SLAATTERØY H-12-AV JXAM 1 296 1 147 2 397
HAVDRØN H-12-BN LAIV   696 1 103
LAFJORD H-19-AV LHDO   815 1 543
ELDJARN H-28-AV LEBS 1 126   2 204
SOLVÅR VIKING H-30-B LMWW 287   853
GERDA MARIE H-32-AV LAUP 1 651   3 089
STAALØY H-38-AV LHAI 1 276   2 206
SUDERØY H-50-A LAIU   701 1 765
HAUGAGUT H-50-AV LAQD 1 694   2 964
KROSSFJORD H-69-S LHEO 479   1 055
RØTTINGØY H-73-O LLYS   455 882
LIBAS H-75-F LGLN   1 348 2 646
MALMEN H-83-S LCMT   301 735
MARON H-84-F LDBS 443   661
TALBOR H-87-AV LMRX   633 1 544
HAVBRAUT H-88-AV LNPB 768   1 471
BIRKELAND H-118-AV JWTD 727   1 799
LIAFJELL H-121-F LJUK   917 1 603
H. ØSTERVOLD H-128-AV JXMU 2 201 1 000 2 940
VERDI H-132-AV LNPN   821 1 719
STOREKNUT H-148-AV LDOG 2 056 1 506 3 528
HARDHAUS H-160-AV JXME 880   2 940
VESTERVEG H-169-AV LADL 852 632 1 912
VESTVIKING H-190-AV LIAB   800 1 176
TOFTØYSUND H-202-B LENP   287 485
ORDINAT H-250-AV LGFN 1 846   1 985
HAVGLANS H-325-ØN LNXT   542 809
VENDLA H-369-AV LNPF   941 2 206
EROS M-17-HØ LHKO   1 255 2 205
ARTUS M-2-HØ JWQU 1 368 999 2 436
LEINEBJØRN M-3-HØ LHRE   939 1 911
HAVBRIS M-4-H LKOL 1 759   2 574
FLØMANN M-5-HD LAXZ   853 1 544
KINGS BAY M-21-HØ LGWK 2 571   4 410
STRAND SENIOR M-25-H JWZU 964   1 323
MELSHORN M-26-HD LLHW 714 408 1 176
SÆBJØRN M-27-VD LKOJ   639 808
SIGLAR M-31-HØ LLCX 531   956
VESTBAS M-33-HØ LLXH 978   1 029
NORDSJØBAS M-34-HO LGSP   814 1 764
STORMFUGLEN M-38-AV LIWS   309 507
SJØBRIS M-46-HØ LELC 1 286   3 280
VOLSTAD JR. M-49-A LAES   617 882
SMARAGD M-64-HØ LGSE 757   2 242
NYBO M-65-MD LLXJ 639 441 882
LAFJELL H-77-AV LKTF 688   1 257
INGER HILDUR M-100-F LEDG 614   1 544
FISK M-105-A LMRU 903 723 1 764
TEIGENES M-120-HØ JWSG 1 505   1 621
MIDØY VIKING M-127-MD LMLL 601   735
HOLMSUND M-19-H LDGA   426 661
GUNNAR LANGVA M-189-A JXIJ 1 135 865 2 205
HAVSNURP M-195-MD JWOK   276 735
ZETA M-240-HØ LIRA 1 443   2 647
ESPEVÆR M-344-HØ LAEI   594 1 287
HERØYTRÅL M-347-HØ LKDQ   694 1 323
NEPTUGES M-353-H LDCM 1 032   1 765
KINGS CROSS M-416-HØ LHUZ   939 1 941
DYRNESVÅG M-435-SM LGGM 365 269 735
HAVSKJER M-448-A LEGI   912 2 206
SJARM M-472-SM JWYL   296 500
NILS HOLM M-495-SM LAIZ 442   588
LURØY N-1-L LECY   499 1 765
SENIOR N-1-LN LNQD 904 927 2 059
STRAUMBERG N-2-LF LIOD   342 785
GRETE KRISTIN N-2-V LDVK   685 1 415
RØDHOLMEN N-16-VV LKER   265 882
M. YTTERSTAD N-25-LN JXAY   1 481 2 250
NORDFISK N-50-B LEHK   543 1 279
ASBJØRN SELSBANE N-94-LN JWRT 389   827
TRØNDERBAS NT-200-V JXXK 1 332   2 250
KETLIN N-119-SO LMRJ 342 285 735
SELVÅG SENIOR N-510-ME LNZA 1 224   1 765
VERBAS R-2-H JXNS 999   1 415
VEA R-10-K LGRH 599   1 618
HOLMSJØ M-62-G LALT   397 588
ROALDSEN SENIOR R-52-ES LLKH   497 698
VARBERG M-100-H LHJP   1 181 1 984
SISSEL ELISABETH SF-6-SU LAYL   461 882
ATLANTIC VIKING SF-8-V LAQU 1 189   1 838
RINDENES SF-10-F LDDW 318 255 606
ARGUS JUNIOR SF-17-V JXVM 290   698
VESTFART SF-22-B LNPE   627 809
FISKEBAS SF-230-F LCFQ   654 1 213
VIKING I SF-303-V LCZD   321 661
SVANAUG ELISE ST-19-F LJDR   589 1 470
RAV ST-40-O JXML 992   2 400
GEIR JOHANSEN T-5-T JWVS   248 882
NORSEL T-21-T LDQJ   546 808
TROMSBAS H-10-BN LFMR 1 197   2 500
FRANTSEN JUNIOR T-22-I LMTP   442 1 250
STORTIND T-44-T LKIX   464 809
TROMSØYBUEN T-64-SA JWWE   472 662
TORSON T-65-T LCAG 1 230   2 401
ØSTBAS T-68-G LJRG 522   1 103
HARMONI T-74-T LAIJ   497 1 103

B) Strömming och makrill

Fartyges namn Utvändig märkning Anropssignal (IRCS) Bruttoregistertonnage (GT) Motor styrka (kW)
1969 (Oslo) 1948 (London)
P. J. SENIOR F-56-H LEOP   98 404
KAMØYFISK F-149-NK JWTU   222 397
BOANESFISK H-105-AV LFWF   170 603
VEIDVÆRING M-50-SA LLML   158 415
PAUL SENIOR M-174-AV LLVA   222 368
VINGHOLM M-180-AV LGQL   154 441
KVITSKJÆR N-3-L LGYE   158 551
BRENNBØEN N-26-V JWWM   135 386
SKARHOLMEN N-62-BØ LLWX   94 533
GUNNAR KLO N-146-O LAVM 150   397
STØTTVÆRINGEN N-200-ME LHAJ 172 97 382
EINAR ERLEND N-250-ME LNYZ 230   377
SØRBØEN N-350-ME JWQY   194 570
ØVRABØEN R-5-B LDIW 182 141 570
TINE KRISTIN ST-3-O LHLX   180 415
OLE MARTIN ST-19-O LMXF 122 91 382
HANSSON ST-40-R LAJZ   113 308
SKULBAREN T-19-T LKTM   129 294
SKAGØYSUND T-111-T JWVR   184 393

BILAGA V

Förteckning enligt artikel 39.5 i anslutningsakten

Fartygets namn Utvändig märkning Anropssignal (IRCS) Bruttoregistertonnage (GT) Motorstyrka (kW)
1969 (Oslo) 1948 (London)
FÖRTECKNING ÖVER FISKEFARTYG FÖR DJUPHAVSFISKE          
HUSBY JUNIOR N-34-HR LFFQ 181 109 246
TOR INGE N-77-F LJBL   186 360
LANGENESVÆRING N-27-OE LMKH   177 728
TRØNDERTRÅL NT-266-V LMPQ   158 405
RAMSØYSUND ST-86-O LHTP 275 191 415
RYSTRAUM T-17-T JXAN   150 375
MALANGSFJORD T-32-LK LMTQ   83 349
MEREDIAN II T-52-S LIXI   178 691
BJØRNØYBUEN T-58-T LDHC   125 368
KVALØYFJORD T-70-T LKRL 277 192 809
J.M. BERNTSEN T-87-LK LNRN 463 240 570
HAVFISK T-88-L LNBL   208 397
MEFJORDVÆRING T-102-BG LFZT 199 114 404
STRANDBY T-137-BG LHTF   150 728
TROMSØYVÆRING T-183-T LKVX 249 176 478

BILAGA VI

Förteckning enligt artikel 54, 73, 97 och 126 i anslutningsakten

TULLAGSTIFTNING

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 (EGT nr L 302, 19.10.1992) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 (EGT nr L 253, 11.10.1993), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3665/93 av den 21 december 1993 (EGT nr L 335 31.12.1993), samt de protokoll om ursprungsregler som finns i preferensavtal som gemenskapen ingått:

Denna gemenskapslagstiftning gäller för de nya medlemsstaterna från dagen för anslutningen, om något annat inte anges i det följande.

1. Artikel 22-27 i rådsförordningen och artikel 35-140 i kommissionsförordningen om varors ursprung, i artiklarnas lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3665/93 av den 21 december 1993 (EGT nr L 335, 31.12.1993), samt de protokoll om ursprungsregler som finns i preferensavtal som gemenskapen ingått:

1. Utan att det påverkar tillämpningen av någon åtgärd som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ursprungsintyg, som på rätt sätt utfärdats av tredje länder inom ramen för de preferensavtal som Österrike, Finland, Norge eller Sverige ingått med dessa länder eller inom ramen för de nya medlemsstaternas nationella lagstiftning, godtas i de nya medlemsstaterna under förutsättning att

- ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdats senast dagen före anslutningen,

- ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

2. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd fortsätta att gälla varigenom någon har blivit ”godkänd exportör” inom ramen för avtal med tredje länder, under förutsättning att

- en sådan bestämmelse finns också i avtal som dessa tredje länder har ingått med unionen som den är sammansatt i dag,

- den godkände exportören tillämpar gemenskapens ursprungsregler.

Dessa tillstånd skall inom ett år efter anslutningen ersättas med nya tillstånd, utfärdade enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Behöriga tullmyndigheter i unionen som den är sammansatt i dag och behöriga tullmyndigheter i de nya medlemsstaterna skall på begäran inom två år från det att ett sådant ursprungsintyg utfärdades som avses i punkt 1, 2 och 4 kontrollera intyget i efterhand.

4. Om ursprungsintyget och/eller transportdokumenten har utfärdats före anslutningen och om tullformaliteter är nödvändiga vid handel med varor mellan de nya medlemsstaterna och unionen som den är sammansatt i dag eller mellan de nya medlemsstaterna inbördes, skall de bestämmelser tillämpas som finns i protokoll 4 avdelning V i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i protokoll nr 3 till frihandelsavtalen mellan EG och Österrike, Finland, Norge och Sverige.

2. Artikel 76 i rådsförordningen och artiklarna 253-289 i kommissionsförordningen om förenklade förfaranden:

1. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd till periodisk deklaration som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor.

2. Dessa tillstånd skall inom ett år efter anslutningen ersättas med nya tillstånd, utfärdade enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Artikel 98-113 i rådsförordningen och artikel 503-548 i kommissionsförordningen om lagring i tullager:

1. Om något annat inte följer av punkt 2 får de nya medlemsstaterna låta sådana tillstånd att ha tullager som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor.

2. De tillstånd som avses i punkt 1 skall inom ett år efter anslutningen ersättas med nya tillstånd, utfärdade enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Förfarandet skall avslutas enligt gemenskapslagstiftningen. Om det då uppkommer en tullskuld, skall det belopp som betalas anses som en gemenskapens egen intäkt. Om tullskulden beräknas på grundval av de införda varornas klassificering enligt tulltaxan, tullvärde och mängd vid tiden för deklarationen för tullagerförfarandet och om deklarationen har tagits emot före anslutningen, så skall de regler om detta tillämpas som före anslutningen gällde i den nya medlemsstaten i fråga.

4. Artikel 114-129 i rådsförordningen och artikel 549-649 i kommissionsförordningen om aktiv förädling:

1. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd till aktiv förädling som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor till dess att giltighetstiden går ut, dock längst under ett år efter anslutningen.

2. Om giltighetstiden för ett tillstånd enligt punkt 1 går ut senare än ett år efter anslutningen, skall tillståndet inom ett år efter anslutningen ersättas med ett nytt tillstånd, utfärdat enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Förfarandet skall avslutas enligt gemenskapslagstiftningen. Om det då uppkommer en tullskuld, skall det belopp som betalas anses som en gemenskapens egen intäkt. Om tullskulden beräknas på grundval av de införda varornas klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid tiden för mottagandet av deklarationen för aktiv förädling, och om deklarationen har tagits emot före anslutningen, så skall de regler om detta tillämpas som före anslutningen gällde i den nya medlemsstaten i fråga.

Om en tullskuld uppkommer när förfarandet avslutas, skall en kompensationsränta på den importtull som gäller enligt gemenskapslagstiftningen tas ut från dagen för anslutningen, för att likställighet skall upprätthållas mellan tillståndshavare i unionen som den är sammansatt i dag och tillståndshavare i de nya medlemsstaterna.

4. I fall då deklarationen för aktiv förädling tagits emot inom ramen för ett restitutionssystem, skall återbetalningen ske enligt gemenskapslagstiftningen och genomföras och bekostas av den nya medlemsstaten, om den tullskuld som önskas återbetald har uppkommit före dagen för anslutningen.

5. Artikel 130-136 i rådsförordningen och artikel 650-669 i kommissionsförordningen om bearbetning under tullkontroll:

1. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd till bearbetning under tullkontroll som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor till dess att giltighetstiden går ut, dock längst under ett år efter anslutningen.

2. Om giltighetstiden för ett tillstånd enligt punkt 1 går ut senare än ett år efter anslutningen, skall tillståndet inom ett år efter anslutningen ersättas med ett nytt tillstånd, utfärdat enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Förfarandet skall avslutas enligt gemenskapslagstiftningen. Om det då uppkommer en tullskuld, skall det belopp som betalas anses som en gemenskapens egen intäkt.

6. Artikel 137-144 i rådsförordningen och artikel 670-747 i kommissionsförordningen om temporär import:

1. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd till temporär import som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor till dess att giltighetstiden går ut, dock längst under ett år efter anslutningen.

2. Om giltighetstiden för ett tillstånd enligt punkt 1 går ut senare än ett år efter anslutningen, skall tillståndet inom ett år efter anslutningen ersättas med ett nytt tillstånd, utfärdat enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Förfarandet skall avslutas enligt gemenskapslagstiftningen. Om det då uppkommer en tullskuld, skall det belopp som betalas anses som en gemenskapens egen intäkt. Om tullskulden beräknas på grundval av de införda varornas klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid tiden för deklarationen för temporär import, och om deklarationen har tagits emot före anslutningen, så skall de regler om detta tillämpas som före anslutningen gällde i den nya medlemsstaten i fråga.

Om en tullskuld uppkommer när förfarandet slutförs, skall en kompensationsränta på den importtull som gäller enligt gemenskapslagstiftningen tas ut från dagen för anslutningen, för att likställighet skall upprätthållas mellan tillståndshavare i unionen som den är sammansatt i dag och tillståndshavare i de nya medlemsstaterna.

7. Artikel 145-160 i rådsförordningen och artikel 748-787 i kommissionsförordningen om passiv förädling:

1. De nya medlemsstaterna får låta sådana tillstånd till passiv förädling som har utfärdats före anslutningen fortsätta att gälla på oförändrade villkor till dess att giltighetstiden går ut, dock längst under ett år efter anslutningen.

2. Om giltighetstiden för ett tillstånd enligt punkt 1 går ut senare än ett år efter anslutningen, skall tillståndet inom ett år efter anslutningen ersättas med ett nytt tillstånd, utfärdat enligt gemenskapslagstiftningen.

3. Förfarandet skall avslutas enligt gemenskapslagstiftningen. I fall då deklarationen för passiv förädling har tagits emot i en ny medlemsstat före anslutningen skall dock tullskulden beräknas enligt den lagstiftning som gällde där före anslutningen.

8. Artikel 166-181 i rådsförordningen och artikel 799-840 i kommissionsförordningen om frizoner och frilager:

1. De nya medlemsstaterna får på oförändrade villkor behålla sådana frizoner och frilager som de har inrättat eller gett tillstånd till före anslutningen, om villkoren i gemenskapslagstiftningen uppfylls från dagen för anslutningen.

2. Om de frizoner och frilager som avses i punkt 1 inte uppfyller villkoren i gemenskapslagstiftningen, får de nya medlemsstaterna behålla dem under högst ett år efter anslutningen.

3. De tillstånd som avses i punkt 1 skall inom ett år efter anslutningen ersättas med tillstånd enligt gemenskapslagstiftningen.

4. Behöriga myndigheter i de nya medlemsstaterna skall inom ett år efter anslutningen godkänna lagerbokföringen för frizonerna. Godkännandet skall ges på de villkor som gemenskapslagstiftningen anger.

5. De nya medlemsstaterna får låta tillstånd, som avser överföring av varor i frizoner och frilager till tullförfaranden enligt rådsförordningens artikel 173 c, d och e och som har utfärdats före anslutningen, fortsätta att gälla på oförändrade villkor till dess att giltighetstiden går ut, dock längst under ett år efter anslutningen.

6. Om giltighetstiden för ett sådant tillstånd som avses i punkt 5 går ut senare än ett år efter anslutningen, skall tillståndet inom ett år efter anslutningen ersättas med ett nytt tillstånd, utfärdat enligt gemenskapslagstiftningen.

9. Artikel 201-232 i rådsförordningen och artikel 868-876 i kommissionsförordningen om bokföring och betalning i efterhand:

Betalning i efterhand skall göras enligt gemenskapslagstiftningen. Om tullskulden har uppkommit före dagen för anslutningen skall dock de regler tillämpas som gäller i den nya medlemsstaten i fråga och betalningen tas upp av och tillfalla den staten.

10. Artikel 235-242 i rådsförordningen och artikel 877-912 i kommissionsförordningen om återbetalning av och befrielse från tull:

I frågor om återbetalning av tull och befrielse från tull skall gemenskapslagstiftningen tillämpas. Ifall begäran om återbetalning eller befrielse avser en tullskuld som uppkommit före dagen för anslutningen, skall dock de regler tillämpas som gäller i den nya medlemsstaten i fråga och den staten genomföra och bekosta åtgärden.

BILAGA VII

Förteckning enligt artikel 56 i anslutningsakten

KN-nummer Varubeteckning
6201 Ytterkläder, vindjackor etc. för män eller pojkar
6202 Ytterkläder, vindjackor etc. för kvinnor eller flickor
6203 Kostymer, jackor, byxor etc. för män eller pojkar
6204 Dräkter, jackor, klänningar, blusar, byxor etc. för kvinnor eller flickor
6205 Skjortor för män eller pojkar
6210 utom 6210.1020 Ytterkläder, impregnerade eller plastade
6211 utom 6211.1100 - 6211.1200 Träningsoveraller, skidkläder etc.
6302 utom 6302.2210, 6302.3210 och 6302.4000 - 6302.9900) Sänglinne

Trikå

Vävt
6303.9190

6303.9290

6303.9990
Gardiner
6306.2101 - 6306.2900 Tält

BILAGA VIII

Bestämmelser som avses i artikel 69 i anslutningsakten

1. 391 L 0173: Rådets direktiv 91/173/EEG av den 21 mars 1991 (pentaklorfenol) om ändring för nionde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 81, 5.4.1991, s. 34).

2. 391 L 0338: Rådets direktiv 91/338/EEG av den 18 juni 1991 (kadmium) om ändring för tionde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 186, 12.7.1991, s. 59).

Punkt 2.1 i bilagan om användning av kadmium som stabilisator i PVC.

3. 389 L 0677: Rådets direktiv 89/677/EEG av den 21 december 1989 (kvicksilver- och arsenikföreningar samt organiska tennföreningar) om ändring för åttonde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 398, 30.12.1989, s. 19).

I den utsträckning direktivet avser organiska tennföreningar.

4. 376 L 0116: Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/69/EEG av den 23 juli 1993 (EGT nr L 185, 28.7.1993, s. 30).

Artikel 7, såvitt avser kadmiumhalten i gödselmedel.

5. 385 L 0210: Rådets direktiv 85/210/EEG av den 20 mars 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om blyhalten i bensin (EGT nr L 18, 24.1.1980, s. 25), i dess lydelse enligt rådets direktiv 87/416/EEG av den 21 juli 1987 (EGT nr L 225, 13.8.1987, s. 33).

Artikel 7, såvitt avser bensenhalten i bensin enligt artikel 4.

6. 393 L 0012: Rådets direktiv 93/12/EEG av den 23 mars 1993 om svavelhalten i vissa flytande bränslen (EGT nr L 74, 27.3.1993, s. 81).

Artikel 3, såvitt avser svavelhalten i gasoljor enligt artikel 2.2 första stycket.

7. 391 L 0157: Rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (EGT nr L 78, 26.3.1991, s. 38), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/86/EEG av den 4 oktober 1993 (EGT nr L 264, 23.10.1993, s. 51).

Artikel 9, såvitt avser kvicksilverhalten i sådana alkaliska brunstensbatterier som avses i artikel 3.1.

8. 367 L 0548: Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1).

a) Artikel 30 i förening med artikel 4 och 5, såvitt avser kraven på klassificering av de 50 ämnen som upptas i bilaga 1 till direktivet och förtecknas i tillägg till denna bilaga, i så måtto att Österrike får kräva att annan klassificering och märkning tillämpas för dessa ämnen.

b) Artikel 30 i förening med artikel 4 och 5, i den utsträckning ämnen som klassificeras som ”mycket giftiga”, ”giftiga” och ”hälsoskadliga” utöver vad som föreskrivs i direktivet i Österrike även kan omfattas av särskilda registreringsförfaranden (”Österreichische Giftliste”).

c) Artikel 30 i förening med artikel 23.2, i så måtto att Österrike får kräva användning av

i) märkning med ytterligare symboler som inte upptas i bilaga 2 till direktivet och S-fraser som inte upptas i bilaga 4 till direktivet avseende ett säkert bortskaffande av farliga ämnen,

ii) märkning med ytterligare S-fraser som inte upptas i bilaga 4 till direktivet avseende motåtgärder i händelse av olycksfall,

iii) märkning med ytterligare fraser som inte upptas i bilaga 3 eller bilaga 4 till direktivet avseende restriktioner för försäljning av farliga ämnen.

d) För ämnen som omfattas av a och c ovan: bestämmelserna i direktivets artikel 23.2 om krav om användning av uttrycket ”EEG-märkning”.

9. 388 L 0379: Rådets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988 om tillnärmning av medlemssstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (beredningar) (EGT nr L 187, 16.7.1988, s. 14), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/18/EEG av den 5 april 1993 (EGT nr L 104, 29.4.1993, s. 46).

a) Artikel 13 i förening med artikel 3 och 7, såvitt avser beredningar som innehåller ämnen enligt definitionen i punkt 8 a ovan.

b) Artikel 13 i förening med artikel 7, såvitt avser märkningskrav enligt punkt 8 c i-iii ovan.

c) Artikel 13 i förening med artikel 7.1 c, för farliga ämnen i farliga beredningar.

10. 378 L 0631: Rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

11. 391 L 0414: Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1).

Artikel 15 och 16 f, såvitt dessa bestämmelser om klassificering och märkning hänvisar till rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 206, 29.7.1978, s. 13), senast ändrat genom rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

Tillägg

Ämne Nr
linuron 006-021-00-1
triklorsilan 014-001-00-9
fosfortriklorid 015-007-00-4
fosforpentaklorid 015-008-00-X
fosforoxiklorid 015-009-00-5
natriumpolysulfider 016-010-00-3
disvaveldiklorid 016-012-00-4
tionylklorid 016-015-00-0
kalciumhypoklorit; lösning . . . % aktivt Cl 017-012-00-7
kaliumhydroxid 019-002-00-8
kromtrioxid 024-001-00-0
kaliumdikromat 024-002-00-6
ammoniumdikromat 024-003-00-1
natriumdikromat 024-004-00-7
-klortoluen 602-037-00-3
2-dimetylaminoetanol 603-047-00-0
2-dietylaminoetanol 603-048-00-6
dietanolamin 603-071-00-1
N-metyl-2-etanolamin 603-080-00-0
2-etylhexan-1,3-diol; oktylenglykol 603-087-00-9
isoforon 606-012-00-8
6-metyl-1,3-ditiolo(4,5-b)kinoxalin-2-on 606-036-00-9
ättiksyraanhydrid 607-008-00-9
metylformat 607-014-00-1
etylformat 607-015-00-7
akrylsyra 607-061-00-8
kloracetylklorid 607-080-00-1
nitrofen 609-040-00-9
kvintosen (ISO); pentaklornitrobensen 609-043-00-5
metylamin (mono-, di- och tri-) 612-001-00-9
dietylamin 612-003-00-X
trietylamin 612-004-00-5
butylamin 612-005-00-0
bensylamin 612-047-00-X
di-n-propylamin [1], di-isopropylamin [2] 612-048-00-5
diklofluanid 616-006-00-7
kloramin T (natriumsalt) 616-010-00-9
kumenhydroperoxid 617-002-00-8
monokrotofos 015-072-00-9
edifenfos (ISO); etyl-S,S-difenylditiofosfat 015-121-00-4
triazofos (ISO); O,O-dietyl-O-1-fenyl-1,2,4-triazol-3-yltiofosfat 015-140-00-8
metanol 603-001-00-X
etylkloroformat 607-020-00-4
dipropylentriamin 612-063-00-7
trifenmorf (ISO); 4-tritylmorfolin 613-052-00-X
diuron 006-015-00-9
bis[tris(2-metyl-2-fenylpropyl)tin]oxid; fenbutatinoxid 050-017-00-2
butanol (med undantag av tertiär-butanol) 603-004-00-6
aluminiumtrinatriumhexafluorid 009-016-00-2
bronopol (INN); 2-brom-2-nitropropan-1,3-diol 603-085-00-8

BILAGA IX

Förteckning enligt artikel 71.2 i anslutningsakten

Kvotnummer Tulltaxenummer Varuslag Kvotstorlek (1)
Början av år 1 Början av år 2 Början av år 3
1 24.02 Bearbetad tobak: extrakt eller essens av tobak      
    A. Cigaretter 2 070 000 000 enheter 5 520 000 000 enheter 9 660 000 000 enheter
2 24.02 B. Cigarrer och cigariller 4 290 000 enheter 11 440 000 enheter 20 020 000 enheter
3 24.02 C. Röktobak 39,72 ton 105,92 ton 185,36 ton
    D. Tuggtobak och snus      
    E. Andra varor      
(1) Beräknad på grundval av uppgifter om konsumtionen i landet år 1993.

BILAGA X

Bestämmelser som avses i artikel 84 i anslutningsakten

1. 391 L 0173: Rådets direktiv 91/173/EEG av den 21 mars 1991 (pentaklorfenol) om ändring för nionde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 85, 5.4.1991, s. 34).

2. 376 L 0116: Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/69/EEG av den 23 juli 1993 (EGT nr L 185, 28.7.1993, s. 30).

Artikel 7, såvitt avser kadmiumhalten i gödselmedel.

3. 378 L 0631: Rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1), senast ändrat genom rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

4. 393 L 0012: Rådets direktiv 93/12/EEG av den 23 mars 1993 om svavelhalten i vissa flytande bränslen (EGT nr L 74, 27.3.1993, s. 81).

Artikel 3, såvitt avser svavelhalten i gasoljor enligt artikel 2.2.

5. 391 L 0414: Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1).

Artikel 15 och 16 f, såvitt dessa bestämmelser om klassificering och märkning hänvisar till rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 206, 29.7.1978, s. 13), senast ändrat genom rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

BILAGA XI

Förteckning enligt artikel 99 i anslutningsakten

METALLINDUSTRI

KN-nummer Vara
7317 00 40-90 Spik
8427 90 00 Gaffeltruckar och andra truckar med lyft- eller annan hanteringsutrustning
8428 90 99 Andra maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller flyttning
8501 51 Andra växelströmsmotorer, flerfas, med en uteffekt av högst 750 W.
8501 52 Andra växelströmsmotorer, flerfas, med en uteffekt av mer än 750 W men högst 75 kW.
8501 53 92 Andra växelströmsmotorer, flerfas, med en uteffekt av mer än 75 kW men högst 375 kW
8525 10 90 Sändare för radiotelegrafi eller radiotelefoni
8525 20 90 Sändare för radiotelefoni med inbyggd mottagare

PLASTINDUSTRI

KN-nummer Vara
3923 21 00 Säckar eller andra artiklar av polymerer av eten för transport eller förpackning av varor
3923 29 Säckar eller andra artiklar av annan plast för transport eller förpackning av varor
3923 50 Förslutningsartiklar
3923 90 Andra varor för emballage
3924 10 00 Bords- och köksartiklar
3926 10 00 Kontorsartiklar
3926 20 00 Tillbehör till kläder
3926 30 00 Beslag

GUMMIINDUSTRI

KN-nummer Vara
4009 30 00 Rör och slangar av mjukgummi, förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart textilmaterial, utan kopplingsanordningar e.d.
4009 40 00 Rör och slangar av mjukgummi, förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material, utan kopplingsanordningar e.d.
4011 10 00 Nya däck av gummi för personbilar
4011 20 Nya däck av gummi för bussar och lastbilar
4011 50 Nya däck av gummi för cyklar
4011 91 Andra varor med slitbana med fiskbensmönster eller liknande mönster
4011 99 Andra varor
4013 10 Innerslangar av gummi för personbilar, bussar och lastbilar
4013 20 Innerslangar av gummi för cyklar
4013 90 Andra varor

TEXTILINDUSTRI

KN-nummer Vara
52 Bomull
Vävnader av bomull:  
5208 31 00 Vävnader med tvåskaftsbindning som väger högst 100g/m2
5208 32 Vävnader med tvåskaftsbindning som väger mer än 100g/m2
5208 33 00 Vävnader med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5208 39 00 Andra vävnader
5208 51 00 Vävnader med tvåskaftsbindning som väger högst 100g/m2
5208 52 Vävnader med tvåskaftsbindning som väger mer än 100g/m2
5208 59 00 Andra vävnader
5209 31 00 Vävnader med tvåskaftsbindning
5209 32 00 Vävnader med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5209 39 00 Andra vävnader
5209 51 00 Vävnader med tvåskaftsbindning
5209 52 00 Vävnader med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5209 59 00 Andra vävnader
5210 31 Vävnader med tvåskaftsbindning
5210 32 00 Vävnader med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5210 39 00 Andra vävnader
5210 51 00 Vävnader med tvåskaftsbindning
5210 59 00 Andra vävnader
5211 31 00 Vävnader med tvåskaftsbindning
5211 32 00 Vävnader med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5211 39 00 Andra vävnader
5211 51 00 Vävnader med tvåskaftsbindning
5211 59 00 Andra vävnader
Andra vävnader bomull:  
5212 15 Tryckt
5212 23 Färgad
54 Konstfilament
Andra vävnader:  
5407 42 Färgad
5407 44 Tryckt
5407 51 00 Oblekt eller blekt
5407 52 00 Färgad
5407 54 00 Tryckt
5407 71 00 Oblekt eller blekt
5407 72 00 Färgad
5407 82 00 Färgad
5408 22 Färgad
55 Konststapelfibrer
Vävnader av syntetstapelfibrer  
5513 21 Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning
5513 22 00 Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5513 23 00 Andra vävnader av polyesterstapelfibrer
5513 29 00 Andra vävnader
5513 41 00 Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning
5513 42 00 Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5513 43 00 Andra vävnader av polyesterstapelfibrer
5513 49 00 Andra vävnader
5514 21 00 Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning
5514 22 00 Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5514 23 00 Andra vävnader av polyesterstapelfibrer
5514 29 00 Andra vävnader
5514 41 00 Av polyesterstapelfibrer
5514 42 00 Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning
5514 43 00 Andra vävnader av polyesterstapelfibrer
5514 49 00 Andra vävnader
56 Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter
5608 11 Knutna nät
5608 19 Andra varor
57 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial
Andra varor, med lugg, konfektionerade:  
5702 42 Av syntetmaterial
5702 49 Av annat textilmaterial
5702 91 00 Av ull eller fina djurhår
5702 92 00 Av syntetmaterial
5702 99 00 Av annat textilmaterial
5705 00 Andra mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial
58 Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier
Vävda band:  
5806 20 00 Andra vävda band, innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitrådar
Andra vävda band:  
5806 32 Av konstfibrer
59 Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk
5903 10 Med polyvinylklorid
5903 20 Med polyuretan
5903 90 Andra varor
60 Dukvaror av trikå
6002 92 Av bomull
6002 93 Av konstfibrer
61 Kläder och tillbehör till kläder, av trikå
Långbyxor, overaller, knäbyxor och kortbyxor:  
6103 42 Av bomull
6103 43 Av konstfibrer
Dräkter:  
6104 22 00 Av bomull
6104 23 00 Av konstfibrer
Jackor och kavajer:  
6104 32 00 Av bomull
6104 33 00 Av konstfibrer
6104 39 00 Av andra textilmaterial
Klänningar:  
6104 41 00 Av ull eller fina djurhår
6104 42 00 Av bomull
6104 43 00 Av konstfibrer
6104 44 00 Av renegatfibrer
Kjolar och byxkjolar:  
6104 51 00 Av ull eller fina djurhår
6104 52 00 Av bomull
6104 53 00 Av konstfibrer
6104 59 00 Av andra textilmaterial
Långbyxor, overaller, knäbyxor och kortbyxor:  
6104 62 Av bomull
6104 63 Av konstfibrer
6104 69 Av andra textilmaterial
Skjortor:  
6105 10 00 Av bomull
6105 20 Av syntetfibrer
Blusar, skjortor och skjortblusar:  
6106 10 00 Av bomull
6106 20 00 Av syntetfibrer
6106 90 Av annat textilmaterial
Kalsonger och underbyxor:  
6107 11 00 Av bomull
6107 12 00 Av syntetfibrer
Nattskjortor och pyjamas:  
6107 21 00 Av bomull
6107 22 00 Av syntetfibrer
Trosor och underbyxor:  
6108 21 00 Av bomull
6108 22 00 Av syntetfibrer
Nattlinnen och pyjamas:  
6108 31 Av bomull
6108 32 Av syntetfibrer
Andra varor:  
6108 91 00 Av bomull
6108 92 00 Av syntetfibrer
T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor:  
6109 10 00 Av bomull
6109 90 Av annat textilmaterial
Tröjor, pullovrar, koftor, västar och liknande artiklar:  
6110 10 Av ull eller fina djurhår
6110 20 Av bomull
6110 30 Av konstfibrer
Barnkläder och tillbehör till sådana kläder:  
6111 20 Av bomull
6111 30 Av syntetfibrer
Träningsoveraller:  
6112 11 00 Av bomull
6112 12 00 Av syntetfibrer
Badbyxor och baddräkter för män och pojkar:  
6112 31 Av syntetfibrer
Baddräkter för kvinnor eller flickor:  
6112 41 Av syntetfibrer
Strumpbyxor och trikåer:  
6115 11 00 Av syntetfibergarn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex
6115 12 00 Av syntetfibergarn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av minst 67 decitex
6115 19 Av annat textilmaterial
6115 20 Långa strumpor och knästrumpor för damer, av garn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex
Andra varor:  
6115 91 00 Av ull eller fina djurhår
6115 92 00 Av bomull
6115 93 Av syntetfibrer
63 Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump
Annat sänglinne, tryckt:  
6302 21 00 Av bomull
Annat sänglinne:  
6302 31 Av bomull
Annat bordslinne:  
6302 51 Av bomull
6302 60 00 Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar, av bomullsfrotté
Andra varor:  
6302 91 Av bomull
6302 92 00 Av lin
Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängomhängen:  
6303 91 00 Av bomull
6303 92 Av syntetfibrer
Sängöverkast:  
6304 19 Andra varor
Säckar och påsar för förpackning av varor:  
6305 31 Av polyeten- eller polypropenremsor eller liknande
Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskärningsmönster:  
6307 90 Andra varor

KONFEKTIONSINDUSTRI

KN-nummer Vara
3926 20 00 Tillbehör till kläder, av plast
4203 10 00 Tillbehör till kläder, av läder
4303 10 Tillbehör till kläder, av pälsskinn
Tillbehör till kläder, av textilmaterial  
6201 Ytterkläder
6202 Ytterkläder
6203 Ytterkläder
6204 Ytterkläder
6205 20 00 Skjortor för män eller pojkar, av bomull
6205 30 00 Skjortor för män eller pojkar, av konstfibrer
6206 Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flickor
6209 20 00 Tillbehör till barnkläder, av bomull
6209 30 00 Tillbehör till barnkläder, av syntetfibrer
6210 Kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907
6211 20 00 Skidkläder
6211 32 Andra kläder för män eller pojkar, av bomull
6211 33 Andra kläder för män eller pojkar, av konstfibrer
6211 39 Andra kläder för män eller pojkar, av andra textilmaterial
6211 42 Andra kläder för kvinnor eller flickor, av bomull
6211 43 Andra kläder för kvinnor eller flickor, av konstfibrer
6212 Bysthållare och liknande artiklar
6215 10 00 Slipsar av siden
6215 20 00 Slipsar av konstfibrer
Huvudbonader  
6505 90 Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller textilvara
6506 92 Huvudbonader av pälsskinn

SKOINDUSTRI

KN-nummer Vara
6403 59 31 Herrskor med yttersulor av läder
6403 59 35 Som ovan
6403 99 91 Herrskor med yttersulor av annat material
6403 99 96 Som ovan
6403 59 31 Damskor med yttersulor av läder
6403 59 39 Som ovan
6403 99 91 Damskor med yttersulor av annat material
6403 99 98 Som ovan
6403 59 31 Barnskor med yttersulor av läder
6403 99 91 Barnskor med yttersulor av annat material

LÄDERINDUSTRI

KN-nummer Vara
4104 31 19 Läder att klä möbler med
4104 31 30 Som ovan
4104 31 90 Som ovan

BILAGA XII

Bestämmelser som avses i artikel 112 i anslutningsakten

1. 391 L 0173: Rådets direktiv 91/173/EEG av den 21 mars 1991 (pentaklorfenol) om ändring för nionde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 85, 5.4.1991, s. 34).

2. 391 L 0338: Rådets direktiv 91/338/EEG av den 18 juni 1991 (kadmium) om ändring för tionde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 186, 12.7.1991, s. 59).

Sverige skall dock under hela övergångstiden i fråga om porslin och keramiska produkter, även keramikplattor, behålla den fria rörlighet som föreskrivs i landets nu gällande förordning om undantag från förbudet för användning av kadmium vid ytbehandling och som stabilisator eller färgämne.

3. 389 L 0677: Rådets direktiv 89/677/EEG av den 21 december 1989 (kvicksilver- och arsenikföreningar samt organiska tennföreningar) om ändring för åttonde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 398, 30.12.1989, s. 19).

I den utsträckning direktivet avser arsenikföreningar och organiska tennföreningar.

4. 376 L 0116: Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/69/EEG av den 23 juli 1993 (EGT nr L 185, 28.7.1993, s. 30).

Artikel 7, såvitt avser kadmiumhalten i gödselmedel.

5. 391 L 0157: Rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (EGT nr L 78, 26.3.1991, s. 38).

Artikel 9, såvitt avser kvicksilverhalten i sådana alkaliska brunstensbatterier som avses i artikel 3.1.

6. 367 L 0548: Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/101/EEG av den 11 november 1993 (EGT nr L 13, 15.1.1994, s. 1).

a) Artikel 30 i förening med artiklarna 4 och 5, såvitt avser

i) kraven på klassificering, märkning och/eller särskilda koncentrationsgränser för de 58 ämnen eller grupper av ämnen som upptas i bilaga 1 till direktivet och förtecknas i tillägg A till den här bilagan, i så måtto att Sverige får kräva att annan klassificering, annan märkning och/eller andra särskilda koncentrationsgränser til lämpas för dessa ämnen,

ii) kriterierna för klassificering och märkning av cancerframkallande ämnen enligt bilaga 6 avsnitt 4.2.1 till direktivet, i så måtto att Sverige får kräva att tillverkare och importörer skall til lämpa andra kriterier för klassificeringen och andra krav för användningen av vissa R-fraser.

b) Artikel 30 i förening med artikel 4 och 6, såvitt avser kraven på klassificering, märkning och/eller särskilda koncentrationsgränser för de nio ämnen eller grupper av ämnen som inte upptas i bilaga 1 till direktivet och som förtecknas i tillägg B till den här bilagan, i så måtto att Sverige får kräva att annan klassificering, annan märkning och/eller andra särskilda koncentrationsgränser skall tillämpas på dessa ämnen.

c) Artikel 30 i förening med artikel 23.2 d i direktivet, i så måtto att Sverige får kräva användning av ytterligare R-fraser (”R-313, 320, 321, 322, 340”), som inte upptas i bilaga 3 till direktivet.

d) För ämnen som omfattas av a och c skall bestämmelserna i direktivets artikel 23.2 om krav om användning av uttrycket ”EEG-märkning” inte til lämpas.

7. 388 L 0379: Rådets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (beredningar) (EGT nr L 187, 16.7.1988, s. 14), senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/18/EEG av den 5 april 1993 (EGT nr L 104, 29.4.1993, s. 46).

a) Artikel 13 i förening med artikel 3 och 7 i direktivet, såvitt avser

- beredningar som innehåller ämnen som avses i punkt 6 a-c ovan,

- beredningar som enligt svensk lagstiftning klassificeras som måttligt hälsoskadliga produkter.

b) Artikel 3.5 och bilaga I tabell 5 såvitt avser den sensibiliserande effekten hos formaldehyd: den koncentration som skall beaktas i fråga om beredningar som innehåller detta ämne.

För punkt 6 a och 7 a skall följande gälla:

Under den övergångstid som anges i anslutningsaktens artikel 112 skall gemenskapen se över, i enlighet med direktiv 67/548/EEG och 88/379/EEG, klassificeringen av ämnen och beredningar som omfattas av dessa direktiv och som i Sverige den 1 januari 1994 klassificerades som ”måttligt hälsoskadliga”.

8. 378 L 0631: Rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (bekämpningsmedel) (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1), senast ändrat genom rådets direktiv 92/32/EEG av den 5 juni 1992 (EGT nr L 154, 5.6.1992, s. 1).

Tillägg A

Ämne Nummer i bilaga 1
aceton 606-001-00-8
butanon 606-002-00-3
amylformat 607-018-00-3
etylacetat 607-022-00-5
n-butylacetat 607-025-00-1
sek-butylacetat 607-026-00-7
tert-butylacetat 607-026-00-7
isobutylacetat 607-026-00-7
butylformat 607-017-00-8
cyklohexan 601-017-00-1
1,4-dimetylcyklohexan 601-019-00-2
dietyleter 603-022-00-4
etylmetyleter 603-020-00-3
amylacetat 607-130-00-2
etyllaktat 607-129-00-7
amylpropionat 607-131-00-8
2,4-dimetylpentan-3-on 606-028-00-5
di-n-propyleter 603-045-00-X
di-n-propylketon 606-027-00-X
etylpropionat 607-028-00-8
heptan 601-008-00-2
hexan (blandning av isomerer innehållande mindre än 5 % n-hexan) 601-007-00-7
isopropylacetat 607-024-00-6
isopropylalkohol 603-003-00-0
4-metoxi-4-metylpentan-2-on 606-023-00-8
metylacetat 607-021-00-X
metylcyklohexan 601-018-00-7
5-metylhexan-2-on 606-026-00-4
metyllaktat 607-092-00-7
4-metylpentan-2-on 606-004-00-4
metylpropionat 607-027-00-2
oktan 601-009-00-8
pentan 601-006-00-1
pentan-3-on 606-006-00-5
propanol 603-003-00-0
propylacetat 607-024-00-6
propylformat 607-016-00-2
propylpropionat 607-030-00-9
natriumbisulfit = polysulfit 016-010-00-3
formaldehyd c ≥ 25% 605-001-00-5
5 % ≤ c �25 % 605-001-01-2
1 % ≤ c �5 % 605-001-02-X
kromater:  
- ammoniumdikromat  
024-003-00-1  
0,5 % ≤ c �20 %  
- kalciumkromat 024-008-00-9
- kaliumkromat 024-006-00-8
- kaliumdikromat 024-002-00-6
- natriumdikromat 024-004-00-7
toluen-2,4-diisocyanat 615-006-00-4
toluen-2,6-diisocyanat 615-006-00-4
kadmiumfluorid 048-006-00-2
vinylbromid 602-024-00-2
kloramin-T (natriumsalt) 616-010-00-9
1,2-epoxi-3(tolyoxi)-propan 603-056-00-X
difenylmetan-2,2'-diisocyanat 615-005-00-9
difenylmetan-2,4'-diisocyanat 615-005-00-9
difenylmetan-4,4'-diisocyanat 615-005-00-9
hexahydroftalinanhydrid 607-102-00-X
hydrokinon 604-005-00-4
hydroxipropylakrylat 607-108-00-2
kvicksilver 080-001-00-0
kvicksilver: organiska och oorganiska föreningar 080-002-00-6

080-004-00-7
piperasin 612-057-00-4
tetrahydroftalinanhydrid 607-099-00-5
terpentin 650-002-00-6
aminofenol (alla isomerer) 612-033-00-3
bariumföreningar 056-002-00-7
butylmetylketon (2-hexanon) 606-030-00-6
hexan 601-007-00-7
pyrogallol (1,2,3-trihydroxibensen) 604-009-00-6
vanadinpentoxid 023-001-00-8

Tillägg B

Ämne  
dekaner  
flygbränslekerosen  
destillat av petroleum och stenkolstjära med flampunkt under 21 °C  
destillat av petroleum och stenkolstjära med flampunkt 21-55 °C  
natriumnitrat  
1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan  
tungsten  
tungstenföreningar  
zinkoxid  

BILAGA XIII

Förteckning enligt artikel 138.5 i anslutningsakten

NORGE

1. Stöd som kompletterar utjämningsbelopp enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 och ges till odlare av potatis för stärkelseframställning inom ramen för produktionsvolymen före anslutningen.

2. Produktionsstöd för särskilda slag av certifierat utsäde eller handelsutsäde av ett begränsat antal foderväxtarter som omfattas av förordning (EEG) nr 2358/71. Stödet skall lämnas per 100 kg, begränsas till de kvantiteter som producerades före anslutningen och, i fråga om certifierat utsäde och basutsäde, komplettera stödet enligt förordning (EEG) nr 2358/71.

Stödet får särskilt riktas till följande sorter av certifierat utsäde: timotej, rödklöver, ängssvingel och hundäxing.

ÖSTERRIKE

1. Stöd som kompletterar utjämningsbelopp enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 och ges till odlare av potatis för stärkelseframställning inom ramen för produktionsvolymen före anslutningen.

2. Stöd motsvarande skillnaden i nivå mellan de befintliga amko- och dikobidragen före anslutningen och det utjämningsbelopp som skall betalas ut enligt artikel 4d.7 i förordning (EEG) nr 805/68.

3. Stöd som kompletterar stödet till humleodling enligt artikel 12 och 12a i förordning (EEG) nr 1696/71 och skall lämnas under fyra år efter anslutningen inom ramen för den genomsnittliga odlingsarealen för humle under de tre år som föregick anslutningen.

4. Stöd som skall lämnas under tre år efter anslutningen till vissa odlare av utsäde till sorter av foderväxter och för vissa kvantiteter, för vilka under 1992 ett bidrag på minst dubbla det belopp som betalas ut av gemenskapen hade beviljats enligt nationella bestämmelser.

5. Stöd som kompletterar utjämningsbelopp enligt förordning (EEG) nr 1765/92 för främjande av produkter med hög proteinhalt i den utsträckning som krävs för att bibehålla dessa produkters konkurrenskraft i förhållande till säd och oljeväxter.

FINLAND

1. Stöd som kompletterar utjämningsbelopp enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 och ges till odlare av potatis för stärkelseframställning inom ramen för produktionsvolymen före anslutningen.

2. Stöd motsvarande skillnaden i nivå mellan de befintliga amko- och dikobidragen före anslutningen och det utjämningsbelopp som skall betalas ut enligt artikel 4d.7 i förordning (EEG) nr 805/68.

3. Stöd inom sektorn för levande växter och blomsterodling enligt förordning (EEG) nr 234/68, som

- inte medför någon produktionsökning efter anslutningen, och

- lämnas inom individuella ramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 14 i förordning (EEG) nr 234/68.

4. Stöd som kompletterar stödet enligt artikel 5 i förordning (EEG) och som skall lämnas under de två försäljningsår som följer på anslutningen till torrfoderproducenter inom traditionella produktionsområden.

5. Produktionsstöd för särskilda slag av certifierat utsäde eller handelsutsäde av ett begränsat antal foderväxtarter som omfattas av förordning (EEG) nr 2358/71. Stödet skall lämnas per 100 kg, begränsas till de kvantiteter som producerades före anslutningen och, i fråga om certifierat utsäde och basutsäde, komplettera stödet enligt förordning (EEG) nr 2358/71.

Stödet får särskilt riktas till följande sorter av certifierat foderutsäde: timotej, rödklöver, ängssvingel och hundäxing.

BILAGA XIV

Förteckning enligt artikel 140 i anslutningsakten

NORGE

1. Stöd utöver stöd enligt artikel 138 i regioner där det traditionellt odlas vårvete till malning.

2. Investeringsstöd inom svin-, ägg- och fjäderfäsektorerna, som utesluts genom artikel 6.4 första stycket och 6.6 i förordning (EEG) nr 2328/91, men som uppfyller de övriga bestämmelserna i den förordningen. Sådant stöd

- får inte ge upphov till någon ökning av den samlade produktionskapaciteten,

- skall lämnas inom individuella produktionsramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

3. Stöd utöver vad som föreskrivs i artikel 12.2 i förordning (EEG) nr 2328/91 till investeringar inom produktionen av frukt och grönsaker, som omfattas av förordning (EEG) nr 1035/72, samt levande växter och blomsterodlingsprodukter, som omfattas av förordning (EEG) nr 234/68. Sådant stöd

- får inte ge upphov till någon ökning av den samlade produktionskapaciteten,

- skall lämnas inom individuella produktionsramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

ÖSTERRIKE

1. Stöd utöver stöd enligt artikel 138 som inom ramen för den mängd som producerades före anslutningen lämnas till odlare av majs för stärkelseindustrin.

2. Sådant producentstöd för att ta odlingsmark ur produktionen enligt förordning (EEG) nr 1765/92 som lämnas per hektar utöver stöd enligt artikel 138.

3. Stöd för uppfödning av kalvar.

4. Stöd utöver stöd enligt artikel 138 till leverantörer av kvalitetsmjölk för produktion av ”Bergkäse”-ost, inom ramen för produktionsvolymen före anslutningen.

5. Investeringsstöd inom svin-, ägg- och fjäderfäsektorerna, som utesluts genom artikel 6.4 första stycket och 6.6 i förordning (EEG) nr 2328/91, men som uppfyller de övriga bestämmelserna i den förordningen. Sådant stöd

- får inte ge upphov till någon ökning av den samlade produktionskapaciteten,

- skall lämnas inom individuella produktionsramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

6. Investeringsstöd till deltidsjordbrukare enligt definitionen i österrikisk lagstiftning, som överstiger det bidragstak som anges i artikel 12.2 och 3 i förordning (EEG) nr 2328/91, men som uppfyller begränsningarna i artikel 7 i den förordningen. Sådant stöd får lämnas under tre år efter anslutningen.

FINLAND

1. Stöd utöver stöd enligt artikel 138 i regioner där det traditionellt odlas brödvete, brödråg och maltkorn.

2. Investeringsstöd inom svin-, ägg- och fjäderfäsektorerna, som utesluts genom artikel 6.4 första stycket och 6.6 i förordning (EEG) nr 2328/91, men som uppfyller de övriga bestämmelserna i den förordningen. Sådant stöd

- får inte ge upphov till någon ökning av den samlade produktionskapaciteten,

- skall lämnas inom individuella produktionsramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

3. Stöd utöver vad som föreskrivs i artikel 12.2 i förordning (EEG) nr 2328/91 till investeringar inom produktionen av trädgårdsodlingsprodukter, som omfattas av förordning (EEG) nr 1035/72, samt levande växter och blomsterodlingsprodukter, som omfattas av förordning (EEG) nr 234/68. Sådant stöd

- får inte ge upphov till någon ökning av den samlade produktionskapaciteten,

- skall lämnas inom individuella produktionsramar som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

BILAGA XV

Förteckning enligt artikel 151 i anslutningsakten

I. FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

1. 370 L 0220: Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 17), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, p. 14),

- 374 L 0290: Rådets direktiv 74/290/EEG av den 28 maj 1974 (EGT nr L 159, 15.6.1974, s. 61),

- 377 L 0102: Kommissionens direktiv 77/102/EEG av den 30 november 1976 (EGT nr L 32, 3.2.1977, s. 32),

- 378 L 0665: Kommissionens direktiv 78/665/EEG av den 14 juli 1978 (EGT nr L 223, 14.8.1978, s. 48),

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 383 L 0351: Rådets direktiv 83/351/EEG av den 16 juni 1983 (EGT nr L 197, 20.7.1983, s. 1),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 388 L 0076: Rådets direktiv 88/76/EEG av den 3 december 1987 (EGT nr L 36, 9.2.1988, s. 1),

- 388 L 0436: Rådets direktiv 88/436/EEG av den 16 juni 1988 (EGT nr L 214, 6.8.1988, s. 36 rättad genom EGT nr L 303, 8.11.1988, s. 36),

- 389 L 0458: Rådets direktiv 89/458/EEG av den 18 juli 1989 (EGT nr L 226, 3.8.1989, s. 1),

- 389 L 0491: Kommissionens direktiv 89/491/EEG av den 17 juli 1989 (EGT nr L 238, 15.8.1989, s. 43),

- 391 L 0441: Rådets direktiv 91/441/EEG av den 26 juni 1991 (EGT nr L 242, 30.8.1991, s. 1),

- 393 L 0059: Rådets direktiv 93/59/EEG av den 28 juni 1993 (EGT nr L 186, 28. 7.1993, s. 21).

Österrike får fram till den 1 oktober 1995, inom ramen för landets nationella förfaranden för typgodkännande, behålla sina egna föreskrifter om avgaser från sådana lätta fordon för yrkesmässig trafik som har dieselmotor med direktinsprutning men skall til låta fri rörlighet enligt gemenskapsrätten från och med den 1 januari 1995. Österrike skall ha rätt att bevilja EG-typgodkännande enligt direktiv 93/59/EEG först från den dag då landet fullt ut til lämpar direktivet i fråga.

2. 375 L 0106: Rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym (EGT nr L 42, 15.2.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 378 L 0891: Kommissionens direktiv 78/891/EEG av den 28 september 1978 (EGT nr L 311, 4.11.1978, s. 21),

- 379 L 1005: Rådets direktiv 79/1005/EEG av den 23 november 1979 (EGT nr L 308, 4.12.1979, s. 25),

- 385 L 0010: Rådets direktiv 85/10/EEG av den 18 december 1984 (EGT nr L 4, 5.1.1985, s. 20),

- 388 L 0316: Rådets direktiv 88/316/EEG av den 7 juni 1988 (EGT nr L 143, 10.6.1988, s. 26),

- 389 L 0676: Rådets direktiv 89/676/EEG av den 21 december 1989 (EGT nr L 398, 30.12.1989, s. 18).

I Norge får sådana varor som finns förtecknade i bilaga 3.1 a omsättas i returflaskor i volymerna 0,35 och 0,7 liter fram till den 31 december 1996. Från dagen för anslutningen skall Norge säkerställa fri rörlighet för varor som omsätts i överensstämmelse med kraven i direktiv 75/106/EEG i dess senaste lydelse.

3. 377 L 0541: Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 95), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L0576: Rådets direktiv 81/576/EEG av den 20 juli 1981 (EGT nr L 209, 29.7.1981, s. 32),

- 382 L 0319: Kommissionens direktiv 82/319/EEG av den 2 april 1982 (EGT nr L 139, 19.5.1982, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 387 L 0354: Rådets direktiv 87/354/EEG av den 25 juni 1987 (EGT nr L 192, 11.7.1987, s. 43),

- 390 L 0628: Kommissionens direktiv 90/628/EEG av den 30 oktober 1990 (EGT nr L 341, 6.12.1990, s. 1).

Finland, Norge och Sverige får fram till den 1 juli 1997, inom ramen för sina nationella förfaranden för typgodkännande, vägra att släppa ut på marknaden fordon i kategori M1, M2 och M3 vars bilbälten eller fasthållningsanordningar inte uppfyller kraven i direktiv 77/541/EEG, senast ändrat genom direktiv 90/628/EEG, men skall tillåta att fordon som uppfyller dessa krav släpps ut på marknaden. Finland och Norge får bevilja EG-typgodkännande enligt direktiv 90/628/EEG först från den dag då de fullt ut tillämpar direktivet i fråga. Sverige får bevilja EG-typgodkännande enligt dessa direktiv endast för sådana fordon som uppfyller de obligatoriska kraven i direktiv 77/541/EEG, ändrat genom direktiv 90/628/EEG.

4. 388 L 0077: Rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT nr L 36, 9.2.1988, s. 33), i dess lydelse enligt

- 391 L 0542: Rådets direktiv 91/542/EEG av den 1 oktober 1991 (EGT nr L 295, 25.10.1991, s. 1).

Sverige får fram till den 1 oktober 1996, inom ramen för landets nationella förfaranden för typgodkännande, behålla sina egna föreskrifter om avgaser från dieselmotorer på mindre än 85 kW men skall tillåta fri rörlighet enligt gemenskapsrätten från och med den 1 januari 1995. Sverige får bevilja EG-typgodkännande enligt direktiv 91/542/EEG först från den dag då landet fullt ut tillämpar direktivet i fråga.

II. FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL

1. 378 L 0686: Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 1) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 1057: Rådets direktiv 81/1057/EEG av den 14 december 1981 (EGT nr L 385, 31.12.1981, s. 25),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

Till dess att tandläkarutbildningen i Österrike genomförts enligt villkoren i direktiv 78/687/EEG och senast den 31 december 1998, skall etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster skjutas upp dels i Österrike för behöriga tandläkare från de andra medlemsstaterna, dels i de andra medlemsstaterna för behöriga österrikiska läkare som utövar tandläkaryrket.

Under denna tillfälliga avvikelse från direktivet skall de allmänna och särskilda arrangemang som rör etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster och som kan finnas enligt österrikiska bestämmelser eller i konventioner om förhållandet mellan Österrike och någon annan medlemsstat bibehållas och tillämpas på icke-diskriminerande grund i förhållande till alla de andra medlemsstaterna.

2. 392 L 0096: Rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser direkt livförsäkring och om ändring av direktiven 79/267/EEG och 90/619/EEG (tredje livförsäkringsdirektivet) (EGT nr L 360, 9.12.1992, s. 1).

a) Sverige får fram till den 1 januari 2000 tillämpa ett övergångsarrangemang för att uppfylla artikel 22.1 b i direktiv 92/96/EEG; de svenska myndigheterna skall före den 1 juli 1994 lägga fram en plan över de åtgärder som skall vidtas för att få ner de exponeringar som överskrider gränserna enligt artikel 22.1 b till de angivna gränserna i direktivet; planen skall överlämnas till och godkännas av kommissionen.

b) Senast på dagen för Sveriges anslutning och även den 31 december 1997 skall de svenska myndigheterna lägga fram lägesrapporter för kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att följa direktivet. Kommissionen skall på grundval av rapporterna granska åtgärderna. I ljuset av utvecklingen skall dessa åtgärder, om det bedöms lämpligt, anpassas för att skynda på arbetet med att minska exponeringarna. De svenska myndigheterna skall kräva av de berörda livförsäkringsbolagen att de omedelbart påbörjar detta arbete. De berörda bolagen får inte vid något tillfälle öka dessa exponeringar, om de inte redan håller sig inom de gränser som anges i direktivet och en ökning inte leder till att gränserna överskrids. De svenska myndigheterna skall vid slutet av övergångsperioden lämna en slutrapport om resultatet av åtgärderna.

III. TRANSPORTPOLITIK

391 L 0439: Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 1).

Norge får trots vad som föreskrivs i artikel 1.1 fortsätta att utfärda körkort med den nuvarande utformningen fram till den 31 december 1997. Norge skall därefter tillämpa den gemenskapsrätt om körkort som då gäller.

IV. STATISTIK

1. 372 L 0211: Rådets direktiv 72/211/EEG av den 30 maj 1972 om samordnad framställning av konjunkturstatistik inom industri och hantverk (EGT nr L 128, 3.6.1972, s. 28), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

Finland får skjuta upp insamlandet av uppgifter enligt detta direktiv till den 1 januari 1997. Månatliga uppgifter om industriellt produktionsindex skall dock samlas in för tiden från dagen för anslutningen.

2. 390 R 3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT nr L 293, 24.10.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 0761: Kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars 1993 (EGT nr L 83, 3.4.1993, s. 1).

Finland får skjuta upp tillämpningen av denna förordning till den 1 januari 1997.

Finland skall dock för tiden från dagen för anslutningen ha en plan som klart anger vilka tidsfrister som gäller på olika områden (nationalräkenskaper, in- och utdata, undersökningar som återkommer med jämna mellanrum osv.) och sträva efter att förmedla uppgifter i en form som är anpassad till NACE Rev. 1.

3. 391 D 3731: Kommissionens beslut 3731/91/EKSG av den 18 oktober 1991 om ändring av frågeformulären i bilagan i beslut 1566/86/EKSG, 4104/88/EKSG och 3938/89/EKSG (EGT nr L 359, 30.12.1991, s. 1).

Finland får skjuta upp till den 1 januari 1996 insamlandet av uppgifter enligt de frågeformulär 2-73 som finns i bilagan till beslutet och som gäller stålleveranser på den inhemska marknaden fördelat på produkter och förbrukare.

4. 391 R 3924: Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (EGT nr L 374, 31.12.1991, s. 1).

Finland får skjuta upp tillämpningen av denna förordning till den 1 januari 1997.

Finland skall dock för tiden från dagen för anslutningen ha en plan som klart anger vilka tidsfrister som gäller på olika områden (nationalräkenskaper, in- och utdata, undersökningar som återkommer med jämna mellanrum osv.) och sträva efter att förmedla uppgifter i en form som är anpassad till NACE Rev. 1.

5. 393 R 0696: Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om de statistiska enheterna för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen (EGT nr L 76, 30.3.1993, s. 1).

För Österrike skall övergångstiden enligt artikel 4.1 förlängas till den 31 december 1996.

6. 393 R 2186: Rådets förordning (EEG) nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål (EGT nr L 196, 5.8.1993, s.1).

Österrike får skjuta upp tillämpningen av denna förordning till den 31 december 1996.

Statistiska undersökningar av industrin skall dock genomföras för tiden från dagen för anslutningen.

V. SOCIALPOLITIK

376 L 0207: Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillträde till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT nr L 39, 14.2.1976, s. 40).

Artikel 5 i detta direktiv skall tillämpas på Österrike först från och med år 2001 såvitt avser nattarbete för kvinnor.

Före den 31 december 1997 skall rådet, efter att ha fått en rapport från kommissionen om utvecklingen av den sociala och rättsliga situationen, utvärdera resultatet av denna avvikelse från direktivet i ljuset av de gemenskapsrättsliga kraven.

VI. MILJÖ

1. 375 L 0716: Rådets direktiv 75/716/EEG av den 24 november 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om svavelhalten i vissa flytande bränslen (EGT nr L 307, 27.11.1975, s. 22), i dess lydelse enligt

- 387 L 0219: Rådets direktiv 87/219/EEG av den 30 mars 1987 (EGT nr L 91, 3.4.1987, s. 19),

- 390 L 0660: Rådets direktiv 90/660/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 79),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48),

- 393 L 0012: Rådets direktiv 93/12/EEG av den 23 mars 1993 (EGT nr L 74, 27.3.1993, s. 81).

a) Österrike får trots vad som föreskrivs i artikel 2.1 behålla sin nationella lagstiftning om svavelhalten i dieselolja fram till den 1 oktober 1996.

b) Finland får trots vad som föreskrivs i artikel 2.1 behålla sin nationella lagstiftning om svavelhalten i dieselolja fram till den 1 oktober 1996.

2. 390 L 0641: Rådets direktiv 90/641/Euratom av den 4 december 1990 om praktiskt strålskydd för externa arbetstagare som löper risk att utsättas för joniserande strålning i sin verksamhet inom kontrollerade områden (EGT nr L 349, 13.12.1990, s. 21).

Österrike, Finland och Sverige skall från och med den 1 januari 1997 tillämpa de bestämmelser i artikel 2, 3, 5 och 6 e som hänvisar till rådets direktiv 80/836/Euratom av den 15 juli 1980 om ändring av direktiv om grundläggande säkerhetsnormer för att skydda allmänheten och arbetstagare mot hälsofarlig joniserande strålning.

3. 390 R 0737: Rådets förordning (EEG) nr 737/90 av den 22 mars 1990 om villkoren för import av jordbruksprodukter från tredje land efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl (EGT nr L 82, 29.3.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1518: Kommissionens förordning (EEG) nr 1518/93 av den 21 juni 1993 (EGT nr L 150, 22.6.1993, s. 30).

Österrike får behålla sin motsvarande nationella lagstiftning fram till den 31 mars 1995.

4. 392 L 0112: Rådets direktiv 92/112/EEG av den 15 december 1992 om åtgärder för harmonisering av programmen för att minska och på sikt slutligen eliminera förorening genom avfall från titandioxidindustrin (EGT nr L 409, 31.12.1992, s. 11).

Norge skall från och med den 1 januari 1997 tillämpa bestämmelserna i artikel 9.1 a ii om minskning av utsläpp i luften. Senast vid ikraftträdandet av artikel 9.1 a ii (den 1 januari 1995) skall Norge lägga fram ett verksamt program för minskning av svaveldioxidutsläpp för kommissionen, inklusive en investeringsplan, en beskrivning av de valda tekniska lösningarna och - om havsvatten skall användas i behandlingsprocessen - en miljökonsekvensbeskrivning.

5. 393 R 0259: Rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen (EGT nr L 30, 6.2.1993, s. 1).

Fram till den 31 december 1996 får Österrike behålla sin nationella lagstiftning om import, export och transitering av avfall.

VII. JORDBRUK

A. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I. Nätverk för att samla in uppgifter om jordbruket

365 R 0079: Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett nätverk för insamling av redovisningsdata om inkomster och affärsverksamhet i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen som finns i deras bokföring (EGT nr L 109, 23.6.1965, s. 1859/65), i dess lydelse enligt

- 390 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 23).

Norge, Finland och Sverige skall senast den 31 december 1997 genomföra den anpassning i fråga om arten av uppgifter och företag som krävs enligt förordning 79/65/EEG.

II. Integrerad kontroll

392 R 3508: Rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om upprättande av ett integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa stödprogram i gemenskapen (EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 394 R 0165: Rådets förordning (EG) nr 165/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 24, 29.1.1994, s. 6).

Trots vad som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall de nya medlemsstaterna börja tillämpa det integrerade systemet

- den 1 mars 1995 såvitt avser ansökningar om stöd och integrerad kontroll enligt artikel 7,

- senast den 1 januari 1997 såvitt avser de andra delar av systemet som anges i artikel 2.

De nya medlemsstaterna skall vidta de administrativa, budgetmässiga och tekniska åtgärder som är nödvändiga för att de olika delarna av det integrerade systemet skall tas i bruk från och med de angivna dagarna. Om någon eller några delar av systemet är färdiga att tas i bruk före dessa dagar, får de nya medlemsstaterna använda dem för förvaltning och kontroll.

Enligt förfarandet i artikel 13 i förordning (EEG) nr 729/70 kan kommissionen besluta föreskrifter om til lämpningen av den här bestämmelsen och då särskilt om övergångsåtgärder för igångsättningen av systemet i de nya medlemsstaterna.

B. MARKNADSORGANISATION

I. Mjölk och mjölkprodukter

371 R 1411: Rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971 om fastställande av ytterligare bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter avseende konsumtionsmjölk (EGT nr L 148, 3.7.1971, s. 4), i dess lydelse enligt

- 392 R 2138: Rådets förordning (EEG) nr 2138/92 av den 23 juli 1992 (EGT nr L 214, 30.7.1992, s. 6).

Trots vad som föreskrivs i artikel 3.1 b i förordning (EEG) nr 1411/71 skall kraven om minsta fetthalt inte tillämpas på sådan konsumtionsmjölk som produceras i Finland, Norge och Sverige under tre år från dagen för anslutningen. Konsumtionsmjölk som inte uppfyller kraven om minsta fetthalt får saluföras endast i produktionslandet eller exporteras endast till tredje land. Inom den angivna tiden skall förordningens klassificering för konsumtionsmjölk ses över.

II. Nötkött

368 R 0805: Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT nr L 148, 27.6.1968, s. 24), i dess lydelse enligt

- 393 R 3611: Förordning (EG) nr 3611/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 328, 29.12.1993, s. 7).

För varor enligt tulltaxenummer 1602 50 får Österrike, trots vad som föreskrivs i artikel 9.1, under övergångstiden gradvis till den gemensamma tulltaxan anpassa sin tull för import från tredje land.

Skillnaden mellan tullsatserna skall minskas i början av vart och ett av de fem marknadsår som följer närmast efter anslutningen. Minskningarna skall motsvara minst en sjättedel av skillnaden, en femtedel av skillnaden, en fjärdedel av skillnaden, en tredjedel av skillnaden respektive hälften av skillnaden.

Tullen enligt den gemensamma tulltaxan skall tillämpas från och med år 2000.

III. Frukt och grönsaker

372 R 1035: Rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (EGT nr L 118, 20.5.1972, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

Trots vad som föreskrivs i artikel 2 i förordning (EEG) nr 1035/72 skall tillämpningen av de gemensamma normerna ske på villkor som skall bestämmas genom att följa förfarandet i förordningens artikel 33, under en tid av

- tre år för österrikiska varor och två år för finska varor. Under dessa perioder får dessa varor, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som antagits enligt artikel 12.1, andra stycket, säljas bara på den inhemska marknaden,

- två år för morötter som produceras i Sverige. Under denna period får dessa varor exporteras till tredje land.

IV. Vin och spritdrycker

1. 389 R 1576: Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT nr L 160, 12.6.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3280: Rådets förordning (EEG) nr 3280/92 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 3).

Trots vad som föreskrivs i förordning (EEG) nr 1576/89 skall följande gälla:

- Spritdrycker, som i överensstämmelse med nationell lagstiftning framställts i Österrike före anslutningen eller framställts under tiden den 1 januari-31 december 1995, får omsättas i gemenskapen med en presentation enligt nationella bestämmelser fram till och med den 31 december 1996. För varor som då finns kvar i detaljhandeln får omsättningen fortsätta tills lagren tar slut.

- Beteckningen ”Inländerrum” får fram till och med den 31 december 1998 användas för varor med ursprung i Österrike, om varan presenteras enligt gemenskapsreglerna om beskrivning och presentation av spritdrycker, om ingredienserna anges klart på flaskans frontetikett och om etiketten otvetydigt klargör att varan inte innehåller rom.

2. 389 R 2392: Rådets förordning (EEG) nr 2392/89 av den 24 juli 1989 om allmänna regler för beskrivning och presentation av viner och druvmust (EGT nr L 232, 9.8.1989, s. 13), i dess lydelse enligt

- 391 R 3897: Rådets förordning (EEG) nr 3897/91 av den 16 december 1991 (EGT nr L 368, 31.12.1991, s. 5).

392 R 2333: Rådets förordning (EEG) nr 2333/92 av den 13 juli 1992 om allmänna regler för beskrivning och presentation av mousserande vin och pärlande vin (EGT nr L 231, 13.8.1992, s. 9).

1. Trots vad som föreskrivs i förordning (EEG) 2392/89 och (EEG) nr 2333/92

- får vin, mousserande vin, pärlande vin och druvmust, som finns på Österrikes territorium och vars beskrivning och presentation står i överensstämmelse med de föreskrifter som gällde i Österrike före den 1 mars 1995, omsättas till lagren tar slut,

- får etiketter, som trycks före den 1 mars 1995 och vars innehåll står i överensstämmelse med de regler som då gällde i Österrike men som inte står i överensstämmelse med gemenskapsreglerna, användas fram till den 1 mars 1996.

De genomförandebestämmelser som behövs skall beslutas enligt förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87.

2. Trots vad som föreskrivs i artikel 6.6 a i förordning (EEG) nr 2333/92 får varumärket ”Winzersekt” om det har registrerats i Österrike före den 1 mars 1994, användas i Österrike fram till och med den 31 december 1999 för mousserande vin som framställts i Österrike enligt sådana föreskrifter för ”Winzersekt” som beslutats med stöd av artikel 6.

De genomförandebestämmelser som behövs skall beslutas enligt förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87.

3. 391 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna regler för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT nr L 149, 14.6.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 R 3279: Rådets förordning (EEG) nr 3279/92 av den 9 november 1992 (EGT nr L 327, 13.11.1992, s. 1).

Trots vad som föreskrivs i artikel 6 får Norge under ett år efter anslutningen framställa ”vermut” enligt de regler som gällde före anslutningen.

De sålunda framställda varorna får omsättas på den norska marknaden fram till och med den 31 december 1996.

4. 392 R 2332: Rådets förordning (EEG) nr 2332/92 av den 13 juli 1992 om mousserande vin framställt i gemenskapen (EGT nr L 231, 13.8.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 1568: Förordning (EEG) nr 1568/93 av den 14 juni 1993 (EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 42).

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 17.1 och 17.2 i förordning (EEG) nr 2332/92 skall fram till och med den 31 december 1997 följande bestämmelser gälla i fråga om den minsta tid som framställningsprocessen skall pågå för sådant mousserande kvalitetsvin - med undantag för mousserande kvalitetsvin från ett angivet område - som framställs i Österrike enligt metoden med jäsning i slutna fat:

a) I fråga om varaktighet av lagringen i produktionsverksamheten, räknat från den tidpunkt då vinet sätts att jäsa för att göra cuvéen mousserande:

   
- Vin som framställs år 1995: ingen minsta tid krävs
- Vin som framställs år 1996: ingen minsta tid krävs
- Vin som framställs år 1997: 4 månader

b) I fråga om varaktigheten av jäsningsprocessen för att göra cuvéen mousserande och varaktigheten av lagringen med bottensats:

   
- Vin som framställs år 1995: ingen minsta tid krävs
- Vin som framställs år 1996: ingen minsta tid krävs
- Vin som framställs år 1997: 60 dagar eller, om jäsningen sker i behållare med röranordningar, 20 dagar.

2. Mousserande kvalitetsvin som omfattas av undantag enligt punkt 7 får omsättas med beteckningen ”mousserande kvalitetsvin” eller ”sekt” endast i Österrike.

3. De genomförandebestämmelser som behövs skall beslutas enligt artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87.

C. JORDBRUKSGRÖDOR

392 R 1765: Rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 12), i dess lydelse enligt

- 394 R 0232: Rådets förordning (EG) nr 232/94 av den 24 januari 1994 (EGT nr L 30, 3.2.1994, s. 7).

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 7.6 får producenter i Sverige, som enligt ett nationellt system för att ta jordbruksmark ur produktion har tagit en större areal ur produktion än den areal på vilken de avser att odla bidragsberättigande jordbruksgrödor och som inte har återupptagit odlingen av grödor på den arealen, vid den tidpunkt då de upphör att delta i det nationella systemet fortsätta, för en ytterligare period på 60 månader, att inte bruka den jordbruksmark som de hade tagit ur produktion enligt det nationella systemet. Bidraget för att ta jordbruksmark ur produktion skall i det fallet fastställas till den nivå som anges i artikel 7.6 för den areal som överskrider den areal som odlas med sådana jordbruksgrödor för vilka det ansöks om utjämningsbelopp.

2. Till och med regleringsåret 1999/2000 får Österrike, på villkor att kommissionen ger ett förhandsgodkännande, bevilja ett bidrag som är lika med det som gällde före anslutningen till små producenter, enligt definitionen i artikel 8.2, som fortsätter att inte bruka den jord för vilken de den 1 januari 1994 fick bidrag enligt ett nationellt system. Kostnaden för detta bidrag skall bäras av Österrike.

D. STRUKTURER

1. 390 R 0866: Rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och utsläppande på marknaden av jordbruksprodukter (EGT nr L 91, 6.4.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EEG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

Vid tillämpning av artikel 16.5 får kommissionen

- bemyndiga Norge att under tre år från anslutningen bevilja nationellt stöd till investeringar i varje produktsektor som omfattas av bilaga II i Romfördraget och som behöver omstruktureras, på villkor att produktionskapaciteten i den berörda sektorn inte ökar.

Vid tillämpning av artikel 16.5 kommer kommissionen

- att genomföra dessa bestämmelser i fråga om Österrike och Finland enligt förklaring nr 31 i slutakten.

Kommissionen får dock lämna ett bemyndigande bara om det säkerställs att de som får stöd själva deltar i finansieringen av investeringarna på lämpligt sätt.

2. 391 R 2328: Rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättring av jordbruksstrukturernas effektivitet (EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3669: Rådets förordning (EG) nr 3669/93 av den 22 december 1993 (EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26).

Utan hinder av:

a) artikel 5.1 c får det stöd som avses i denna förordning lämnas i Norge och Sverige fram till den 31 december 1999 till jord- och skogsbruksanläggningar av familjekaraktär, på villkor att anläggningens jordbruksareal inte är mindre än 15 hektar och att stödet bara avser jordbruksverksamhet. Den maximala storleken på en jord- och skogsbruksanläggning av familjekaraktär skall fastställas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 29 i förordning (EEG) nr 4253/88.

b) de gränser som föreskrivs i artikel 12.2 första stycket får Finland och Norge i enlighet med artikel 92-94 i Romfördraget

- fram till den 31 december 2001 lämna nationellt stöd för sådana investeringar som avses i artikel 5 till de jordbruksanläggningar vars arbetsinkomst överskrider den referensinkomst som avses i samma artikel,

- fram till den 31 december 2001 lämna nationellt stöd till förmån för anläggningar som är i finansiella svårigheter,

c) artikel 35 får Österrike, på villkor att kommissionen ger sitt godkännande:

- fortsätta att bevilja, fram till den 31 december 2004, de små producenter som var stödberättigade 1993 enligt nationell lagstiftning ett nationellt stöd i den utsträckning som det utjämningsbelopp som avses i artikel 17-19 inte är tillräckligt för att kompensera sådana permanenta nackdelar som beror på naturförhållanden. Det stöd som totalt beviljas dessa producenter får inte överskrida de belopp som beviljats i Österrike 1993.

Senast den 30 juni 1999 och 2004 skall kommissionen till rådet lämna en rapport om til lämpningen av denna bestämmelse, vid behov åtföljd av ett förslag. Rådet skall besluta om detta förslag enligt förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget.

d) Österrike får fram till den 31 december 1999 undanta producenter från skyldigheten enligt artikel 5.1 d.

E. DJURFODER

1. 370 L 0524: Rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (EGT nr L 270, 14.12.1970, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 L 0114: Rådets direktiv 93/114/EG av den 14 december 1993 (EGT nr L 334, 31.12.1993, s. 24).

1. Österrike får behålla den lagstiftning som före anslutningen gällde för utsläppande på marknaden och användning av tillsatser som tillhör grupperna enzymer och mikroorganismer, med förbehåll för att följande villkor uppfylls.

Österrike skall senast den 1 november 1994 till kommissionen lämna

- en förteckning över de enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa som är tillåtna på landets territorium, i enlighet med den förebild som finns i bilaga II till rådets direktiv 93/113/EG, och

- ett upplysningsschema som för varje tillsats utarbetats av den person som ansvarar för övergången till fri omsättning, i enlighet med den förebild som finns i bilaga II till rådets direktiv 93/113/EG.

Senast den 1 januari 1997 skall, enligt förfarandet i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG, beslut fattas om den dokumentation som Österrike lämnat i syfte att tillåta de berörda tillsatserna.

Till dess att gemenskapen fattar ett beslut får Österrike inte hindra omsättningen av produkter som kommer från unionen och som anges i nationella förteckningar som utarbetats enligt artikel 3 i direktiv 93/113/EG, i den utsträckning som dessa tillsatser också kommer att finnas upptagna i den förteckning som Österrike skall lämna enligt andra strecksatsen ovan. Denna bestämmelse skall också gälla premixer och foder som innehåller de berörda tillsatserna.

2. Fram till och med den 31 december 1997 får Finland behålla den lagstiftning som gällde före anslutningen och som förbjuder användningen av följande tillsatser i foder:

- Avoparcin - för mjölkkor.

- Tylosinfosfat.

- Spiramycin.

- Antibiotika med motsvarande verkan.

Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarandet i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Finland lämnat. Dessa ansökningar skall för var och en av ovannämnda tillsatser åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Denna avvikelse får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter i gemenskapen.

3. Norge får behålla lagstiftning som gällde vid anslutningen enligt följande:

- Fram till och med den 31 december 1998 när det gäller begränsningar i eller förbud mot användningen av tillsatser i foder som tillhör följande grupper:

- Antibiotika.

- Kemoterapeutikum.

- Koccidiostatika.

- Tillväxtbefrämjande medel.

- Fram till och med den 31 december 1997 gäller begränsningar i eller förbud mot användningen i foder av

- koppar,

- myrsyra, saltsyra och svavelsyra för bevarande av foderväxter och spannmål.

Senast på de angivna dagarna skall enligt förfarandet i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG beslut fattas om de ansökningar om anpassningar som Norge lämnat. Dessa ansökningar skall åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Dessa avvikelser får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter i gemenskapen.

4. Sverige får behålla lagstiftning som gällde vid anslutningen enligt följande:

- Fram till och med den 31 december 1998 gäller begränsningar i eller förbud mot användningen av tillsatser i foder som tillhör följande grupper:

- Antibiotika.

- Kemoterapeutikum.

- Koccidiostatika.

- Tillväxtbefrämjande medel.

- Fram till och med den 31 december 1997 gäller begränsningar i eller förbud mot användningen i foder av

- tillsatser som tillhör grupperna karotenoider och xantofyller,

- koppar,

- myrsyra,

- myrsyra kombinerat med etoxikin.

Senast på de angivna dagarna skall enligt förfarandet i artikel 7 i direktiv 70/524/EEG beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Sverige lämnat. Dessa ansökningar skall åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Dessa avvikelser får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter i gemenskapen.

2. 374 L 0063: Rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 28), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

1. Norge får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som gällde före anslutningen och som begränsar halterna av aflatoxin B1, ochratoxin A och andra mykotoxiner till vissa nivåer.

Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarandet i artikel 6 i direktiv 74/63/EEG beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Norge lämnat. Dessa ansökningar skall för varje främmande ämne eller produkt åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Denna avvikelse får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter som kommer från gemenskapen.

2. Sverige får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som är i kraft vid anslutningen och som begränsar halterna av aflatoxin B1, ochratoxin A, bly och PCB till vissa nivåer.

Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarandet i artikel 6 i direktiv 74/63/EEG beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Sverige lämnat. Dessa ansökningar skall för varje främmande ämne eller produkt åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Denna avvikelse får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter som kommer från gemenskapen.

3. 377 L 0101: Rådets direktiv 77/101/EEG av den 23 november 1976 om marknadsföring av foderråvaror (EGT nr L 32, 3.2.1977, s. 1), i dess lydelse enligt

- 390 L 0654: Rådets direktiv 90/654/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.2.1990, s. 48).

Sverige får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som gällde före anslutningen och som förbjuder användningen av foder som framställts av djur som har dött av naturliga orsaker eller som kommer från delar av kroppar från slaktade djur som uppvisar patologiska förändringar.

Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarandet i artikel 10 i direktiv 77/101/EEG beslut fattas om den ansökan om anpassning som Sverige lämnat. Denna ansökan skall åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökan.

Denna avvikelse får inte påverka den fria rörligheten för animaliska produkter i gemenskapen.

4. 379 L 0373: Rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om marknadsföring av foderblandningar (EGT nr L 86, 6.4.1979, s. 30), i dess lydelse enligt

- 393 L 0074: Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 (EGT nr L 237, 22.9.1993, s. 23).

Sverige får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som gällde före anslutningen och som gör det obligatoriskt att genom märkning av foderblandningar avsedda för fisk lämna upplysningar om fosforhalten. Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarandet i artikel 10 i direktiv 79/373/EEG beslut fattas om den ansökan om anpassning som Sverige lämnat. Denna ansökan skall åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökan.

F. UTSÄDE OCH FÖRÖKNINGSMATERIAL

1. 366 L 0401: Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om marknadsföring av utsäde av foderväxter (EGT nr 125, 11. 7. 1966, s. 2298/66).

Finland får fram till och med den 31 december 1996 behålla sitt nationella system för produktion, för inhemsk saluföring av utsäde av kategorin ”handelsutsäde” (”Kauppasiemen”, ”handelsutsäde”) så som den definieras i den befintliga finska lagstiftningen.

Sådant utsäde får inte införas på andra medlemsstaters territorier. Finland skall anpassa sin lagstiftning i detta avseende så att den överensstämmer med direktivets bestämmelser vid utgången av den angivna fristen.

Finland skall dock från tillträdet tillämpa de bestämmelser i direktivet som garanterar att material som uppfyller direktivets krav får saluföras på finskt territorium.

2. 366 L 0402: Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om marknadsföring av utsäde av stråsäd (EGT nr 125, 11. 7. 1966, s. 2309/66).

Finland får fram till och med den 31 december 1996 behålla sitt nationella system för produktion, för inhemsk saluföring av

- utsäde som inte uppfyller direktivets krav avseende maximalt antal utsädesgenerationer av kategorin ”elitutsäde” (”Valiosiemen”/”elitutsäde”), och

- utsäde av kategorin ”handelsutsäde” (”Kauppasiemen”/”handelsutsäde”) så som den definieras i den befintliga finska lagstiftningen.

Sådant utsäde får inte införas på andra medlemsstaters territorier. Finland skall anpassa sin lagstiftning i detta avseende så att den överensstämmer med direktivets bestämmelser vid utgången av den angivna fristen.

Finland skall dock från tillträdet tillämpa de bestämmelser i direktivet som garanterar att material som uppfyller direktivets krav får saluföras på finskt territorium.

3. 366 L 0403: Rådets direktiv 66/403/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsädespotatis (EGT nr 125, 11. 7. 1966, s. 2320/66).

Sverige får fram till och med den 31 december 1996 behålla en toleransgräns på 40 viktprocent för knölar, som är angripna på mer än en tiondel av sin yta av vanlig skorv, vid omsättning på dess territorium av utsädespotatis. Denna toleransgräns skall enbart tillämpas på utsädespotatis som producerats inom områden i Sverige där det förekommit särskilda problem med vanlig skorv.

Sådan utsädespotatis får inte införas på andra medlemsstaters territorier. Sverige skall anpassa sin lagstiftning i detta avseende så att den uppfyller bestämmelserna i bilaga 2 i direktivet vid utgången av den angivna fristen.

Sverige skall dock från tillträdet tillämpa de bestämmelser i direktivet som garanterar att material som uppfyller direktivets krav får saluföras på svenskt territorium.

4. 366 L 0404: Rådets direktiv 66/404/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av skogsförökningsmaterial (EGT nr 125, 11. 7. 1966, s. 2326/66).

- Finland, Norge och Sverige får behålla sin nationella lagstiftning om saluföring av skogsförökningsmaterial på sina territorier fram till och med den 31 december 1999.

- Fram till och med den 31 december 2001 får Finland, Norge och Sverige tillåta att skogsförökningsmaterial som finns i lager vid utgången av den övergångsperiod som avses i första strecksatsen saluförs tills lagren tar slut.

- Material som inte uppfyller bestämmelserna i direktivet får inte införas på några andra medlemsstaters territorier än Finlands, Norges och Sveriges, om inte annat beslutas i enlighet med bestämmelserna i direktivet.

- Finland, Norge och Sverige skall dock från tillträdet tillämpa de bestämmelser i direktivet som garanterar att material som uppfyller direktivets krav får saluföras på deras territorier.

- Om så är nödvändigt, skall ytterligare övergångsarrangemang beslutas enligt tillämpliga gemenskapsförfaranden.

5. 370 L 0457: Rådets direktiv 70/457/EEG av den 29 september 1970 om den gemensamma sortlistan för lantbruksväxter (EGT nr L 225, 12. 10. 1970, s. 1) och 370 L 0458: Rådets direktiv 70/458/EEG av den 29 september 1970 om marknadsföring av utsäde av köksväxter (EGT nr L 225, 12. 10. 1970, s. 7).

- Finland, Norge och Sverige får fram till och med den 31 december 1995 skjuta upp tillämpningen på deras territorier av de båda direktiven, såvitt avser saluföring på deras territorier av sådana utsädessorter som räknas upp i deras respektive nationella sortlistor över lantbruksutsäde och köksväxtutsäde och som inte har officiellt godkänts i enlighet med bestämmelserna i dessa direktiv. Dessa utsäden får inte saluföras på de andra medlemsstaternas territorier under denna period.

- Sådana sorter av lantbruks- och köksväxter som på dagen för anslutningen finns upptagna eller som senare tas upp i de nationella sortlistorna i såväl Finland, Norge och Sverige som i de gemensamma sortlistorna, skall inte underkastas några marknadsrestriktioner med avseende på sort.

- Under hela den tid som nämns i första strecksatsen skall de sorter i de nationella sortlistorna för Finland, Norge och Sverige som blivit officiellt godkända i enlighet med bestämmelserna i de ovannämnda direktiven tas upp i de gemensamma sortlistorna för lantbruks- respektive köksväxter.

6. 371 L 0161: Rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 om kvalitetsnormer för den yttre beskaffenheten av skogsförökningsmaterial som saluförs i gemenskapen (EGT nr L 87, 17. 4. 1971, s. 14).

- Finland får fram till och med den 31 december 1999 behålla sin nationella lagstiftning om kvalitetsnormer för den yttre beskaffenheten vid saluföring av skogsförökningsmaterial på sitt territorium.

- Material som inte uppfyller bestämmelserna i direktivet får inte införas på några andra medlemsstaters territorier, om inte annat beslutas i enlighet med bestämmelserna i direktivet.

- Finland skall anpassa sin lagstiftning i detta avseende så att den uppfyller direktivets bestämmelser vid utgången av den angivna fristen.

- Finland skall dock från tillträdesdagen tillämpa de bestämmelser i direktivet som garanterar att material som uppfyller direktivets krav får saluföras på finskt territorium.

7. 393 L 0048: Kommissionens direktiv 93/48/EEG av den 23 juni 1993 om fastställande av ett program med de krav som skall uppfyllas av uppförökningsmaterial av frukt- och bärväxter samt plantor av frukt- och bärväxter avsedda för frukt- och bärproduktion i enlighet med rådets direktiv 92/34/EEG (EGT nr L 250, 7. 10. 1993, s. 1).

8. 393 L 0049: Kommissionens direktiv 93/49/EEG av den 23 juni 1993 om fastställande av ett program med de krav som skall uppfyllas av uppförökningsmaterial av prydnadsväxter och prydnadsväxter i enlighet med rådets direktiv 91/682/EEG (EGT nr L 250, 7. 10. 1993, s. 9).

9. 393 L 0061: Kommissionens direktiv 93/61/EEG av den 2 juli 1993 om fastställande av ett program med de krav som skall uppfyllas av annat uppföröknings- och planteringsmaterial av köksväxter än utsäde i enlighet med rådets direktiv 92/33/EEG (EGT nr L 250, 7. 10. 1993, s. 19).

Fram till och med den 31 december 1996 får Norge och Finland ställa upp ytterligare villkor om ursprungsmärkning av perenna växter vid saluföring på deras territorier.

Sådana villkor får bara gälla deras egen inhemska produktion.

VIII. FISKE

1. 377 R 2115: Rådets förordning (EEG) nr 2115/77 av den 27 september 1977 (EGT nr L 247, 28.9.1977, s. 2),

Under tre år från dagen för anslutningen får fartyg som seglar under finsk, svensk eller norsk flagg, trots vad som föreskrivs i artikel 1, bedriva riktat fiske efter sill för andra ändamål än livsmedelsändamål, på samma villkor som före anslutningen, under beaktande av marknadsförhållandena och enligt ett kontrollsystem för bifångster som skall övervakas av kommissionen, förutsatt att sådant fiske inte medför risker för oåterkallelig ekologisk skada.

Under tre år från dagen för anslutningen får fartyg som seglar under finsk, svensk eller norsk flagg, trots vad som föreskrivs i artikel 2, föra iland i unionen sill som fiskats för andra ändamål än livsmedelsändamål på samma villkor som gällde före anslutningen, under beaktande av marknadsförhållandena.

Före treårsperiodens utgång skall rådet enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 4 i förordning (EEG) nr 3760/92 se över förordning (EEG) nr 2115/77.

Rådet kommer att fatta beslut om optimalt utnyttjande av sillbeståndet, inklusive fiske av sill för andra ändamål än livsmedelsändamål, förutsatt att detta är förenligt med ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande på en hållbar grundval och med hänsynstagande till såväl marknadsaspekter som biologiska aspekter och erfarenheter som vunnits av kontrollordningar och pilotprojekt.

2. 386 R 3094: Rådets förordning (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 (EGT nr L 288, 11.10.1986, s. 1),

Trots vad som föreskrivs i bilaga 1 får svenska fartyg under arton månader från dagen för anslutningen, använda en maskstorlek på 16 mm vid fiske efter skarpsill i Skagerrak och Kattegatt. Innan denna övergångsperiod är slut kommer de tekniska åtgärderna och kontrollsystemet för denna typ av fiske att ses över av rådet mot bakgrund av vetenskapliga rön.

3. 389 R 2136: Rådets förordning (EEG) nr 2136/89 av den 21 juni 1989 (EGT nr L 212, 22.7.1989, s. 79),

Trots vad som föreskrivs i artikel 2 andra strecksatsen får under sex månader från dagen för anslutningen konserverad skarpsill omsättas i Norge och Sverige under varubeteckningen ”konserverade sardiner” i fall då varan förpackats före dagen för anslutningen.

IX. BESKATTNING

1. 372 L 0464: Rådets direktiv 72/464/EEG av den 19 december 1972 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror (EGT nr L 303, 31.12.1972, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 L 0078: Rådets direktiv 92/78/EEG av den 19 oktober 1992 (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 5).

Trots vad som föreskrivs i artikel 4.1 får Sverige skjuta upp tillämpningen av den proportionella punktskatten på cigaretter fram till den 1 januari 1996.

2. 377 L 0388: Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetligt beräkningsunderlag (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1), i dess lydelse enligt

- 394 L 0005: Rådets direktiv 94/5/EG av den 14 februari 1994 (EGT nr L 60, 3.3.1994, s. 16).

Österrike

a) Trots vad som föreskrivs i artikel 12 och 13.A.1 skall följande gälla:

Österrike får fram till den 31 december 1996 behålla

- en till 10 % reducerad mervärdesskattesats för sjukhusverksamhet inom den allmänna hälso- och sjukvården och för sjuktransporter med fordon som särskilt konstruerats eller iordningställts för ändamålet av behöriga organ,

- en reguljär mervärdesskattesats på 20 % för läkarvård inom den allmänna hälso- och sjukvården,

- en skattebefrielse, genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led, för sådant tillhandahållande där leverantören är en institution för social trygghet eller omvårdnad.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

b) Vid tillämpningen av artikel 12.3 a får Österrike för kommunerna Jungholz och Mittelberg (Kleines Walsertal) ha en andra reguljär skattesats som är lägre än den motsvarande skattesatsen för Österrike i övrigt men inte lägre än 15 %.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

c) Vid tillämpningen av artikel 24.2-24.6 får Österrike, i väntan på att gemenskapsbestämmelser om detta antas, ha en skattebefrielse för dem vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 35 000 ecu.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

d) Vid tillämpningen av artikel 27.1 får Österrike på följande villkor fortsätta att beskatta sådan internationell persontransport som skattskyldiga, vilka inte är etablerade i Österrike, bedriver med motorfordon som inte är registrerade där:

- Denna övergångsanordning får tillämpas fram till den 31 december 2000.

- Den sträcka som tillryggaläggs i Österrike skall beskattas på grundval av ett genomsnittligt belopp per person och per kilometer.

- I systemet skall det inte ingå några skattekontroller vid gränserna mellan medlemsstaterna.

- Övergångsanordningen, som tar sikte på att förenkla skatteuttaget, skall inte - annat än i obetydlig utsträckning - återverka på den skatt som skall tas ut i det sista konsumtionsledet.

e) Trots vad som föreskrivs i artikel 28.2 får Österrike fram till den 31 december 1998 tillämpa en skattereduktion för uthyrning av lös egendom för användning i bostäder, under förutsättning att skattesatsen inte är lägre än 10 %.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

f) Vid tillämpningen av artikel 28.2 d får Österrike ha en skattereduktion för restaurangtjänster.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

g) Vid tillämpningen av artikel 28.2 e får Österrike ha en skattereduktion för vin från framställning som bedrivs av de producerande jordbrukarna och för tillhandahållande av eldrivna fordon, under förutsättning att skattesatsen inte är lägre än 12%.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

h) Vid tillämpningen av artikel 28.3 a får Österrike

- enligt bilaga E punkt 2, fram till den 31 december 1996, beskatta sådana tjänster som tandtekniker yrkesmässigt tillhandahåller, och sådana tandproteser som tandläkare och tandtekniker tillhandahåller österrikiska institutioner för social trygghet,

- beskatta sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga E punkt 7.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

i) Vid tillämpningen av artikel 28.3 b får Österrike ha följande mervärdesskattebefrielser:

- Befrielse för de telekommunikationstjänster som det allmänna postväsendet tillhandahåller, fram till dess att rådet antar ett gemensamt system för beskattning av sådana tjänster eller till dess att alla de nuvarande medlemsstater som i dag har sådana befrielser, avskaffar dessa, men under inga omständigheter längre än fram till den 31 december 1995.

- Befrielse för sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga F punkt 7 och 16 så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna har sådana befrielser.

- Befrielse, genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led, för alla delsträckor vid internationell persontransport med luftfartyg, till sjöss eller på inre vattenvägar från Österrike till en medlemsstat eller till ett tredje land eller omvänt, i andra fall än då transporten sker på Bodensjön så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna har sådana befrielser.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

Finland

j) Vid tillämpningen av artikel 24.2-24.6 och i väntan på att gemenskapsbestämmelser om detta antas, får Finland ha en mervärdersskattebefrielse för dem vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 10 000 ecu.

k) Vid tillämpningen av artikel 27.1 får Finland på följande villkor, genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led, ha mervärdesskattebefrielser för försäljning, leasing, reparation och underhåll av fordon:

- Denna övergångsanordning får tillämpas fram till den 31 december 2000.

- Befrielsen får avse fordon som är minst 10 meter långa och som är konstruerade för annat än nöjes- eller sportändamål.

- Övergångsanordningen, som tar sikte på att förenkla skatteuttaget, skall inte - annat än i obetydlig utsträckning - återverka på den skatt som skall tas ut i det sista konsumtionsledet.

l) Vid tillämpningen av artikel 28.2 a får Finland under den övergångstid som anges i artikel 28l ha sådana skattebefrielser - genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led - som står i överensstämmelse med gemenskapsrätten, som uppfyller villkoren i rådets andra direktiv av den 11 april 1967 artikel 17 sista strecksatsen och som avser tillhandahållande av tidningar och tidsskrifter till prenumeranter samt tryckning av publikationer som distribueras till medlemmar i allmännyttiga sammanslutningar.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

m) Vid tillämpningen av artikel 28.3 a, så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna beskattar transaktioner av detta slag, får Finland beskatta sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga E punkt 7.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

n) Vid tillämpningen av artikel 28.3 b, så länge de nuvarande medlemsstaterna tillämpar den bestämmelsen, får Finland ha mervärdesskattebefrielser för

- tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister och som anges i bilaga F punkt 2,

- sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga F punkt 7, 16 och 17.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

Norge

o) Trots vad som föreskrivs i artikel 2.1 skall följande gälla:

Norge får fram till den 31 december 1995 behålla mervärdesskattebefrielser för sådana tjänster som före anslutningen inte omfattades av mervärdesskatt.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

p) Trots vad som föreskrivs i artikel 13.B b 1 skall följande gälla:

Norge får fram till den 31 december 1995 ha mervärdesskattebefrielser för tillhandahållande av logi inom hotellsektorn och sektorer med liknande funktion, inbegripet logi på vandrarhem och i stugor samt lång- och korttidsupplåtelser av campingplatser.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

q) Vid tillämpningen av artikel 24.2-24.6 får Norge, i väntan på att gemenskapsbestämmelser om detta antas, ha mervärdesskattebefrielser för vissa grupper av personer vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 10 000 ecu.

r) Vid tillämpningen av artikel 27.1 får Norge på följande villkor behålla mervärdesskattebefrielser, genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led, för försäljning, leasing, reparation och underhåll av fartyg:

- Befrielsen får gälla fartyg som är minst 15 meter långa och avsedda för persontransport i yrkesverksamhet, godstransport, bogsering, bärjning, livräddning eller isbrytning i norska vatten, eller tillhandahållande av eller arbete på fartyg som används för forskning eller väderlekstjänst, eller reparations- och underhållsarbeten eller som skolfartyg i andra sammanhang än sådana som omfattas av artikel 15.5.

- Denna övergångsanordning får tillämpas fram till den 31 december 2000.

- Övergångsanordningen, som tar sikte på att förenkla skatteuttaget, skall inte - annat än i obetydlig utsträckning - återverka på den skatt som skall tas ut i det sista konsumtionsledet.

s) Vid tillämpning av artikel 27.1 får Norge, i väntan på att gemenskapsbestämmelser om detta antas, dock längst fram till den 31 december 1995, ha mervärdesskattebefrielser för sådana tjänster som anges i artikel 9.2 c tredje strecksatsen och som inte omfattas av artikel 14, 15 eller 16.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

t) Vid tillämpningen av artikel 28.2 a får Norge under den övergångstid som anges i artikel 281 ha sådana skattebefrielser - genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led - som står i överensstämmelse med gemenskapsrätten, som uppfyller villkoren i rådets andra direktiv av den 11 april 1967 artikel 17 sista strecksatsen och som avser tillhandahållande av tidningar, böcker och tidsskrifter.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

u) Vid tillämpningen av artikel 28.3 b, så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna har befrielser av detta slag, får Norge ha mervärdesskattebefrielser för sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga F punkt 1, 2, 6, 10, 16, 17 och 27.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

v) Trots vad som föreskrivs i artikel 33 skall följande gälla:

Norge får fram till den 31 december 1999 behålla sin investeringsavgift för förvärv av varor för användning i affärsverksamhet. Under den tiden skall Norge gradvis minska avgiftssatsen.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

Sverige

w) Trots vad som föreskrivs i artikel 12.3 a och i bilaga H punkt 7 skall följande gälla:

Sverige får fram till den 31 december 1995 ha en mervärdesskattebefrielse för tillhandahållande av biobiljetter.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

x) Vid tillämpningen av artikel 24.2-24.6 får Sverige, i väntan på att gemenskapsbestämmelser om detta antas, ha följande förenklade förfaranden för små- och medelstora företag, förutsatt att bestämmelserna står i överensstämmelse med Romfördraget, särskilt artikel 95 och 96 i detta:

- Mervärdesskattedeklaration för skattskyldiga med enbart inhemsk verksamhet lämnas inom tre månader efter utgången av beskattningsåret för inkomstskatt.

- Skattskyldiga vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 10 000 ecu befrias från mervärdesskatt.

y) Vid tillämpningen av artikel 22.12 a får Sverige tillåta att årliga översikter lämnas på de villkor som där anges.

z) Vid tillämpningen av artikel 28.2 a får Sverige under den övergångstid som anges i artikel 28l ha sådana skattebefrielser - genom återbetalning av skatt som tagits ut i tidigare led - som står i överensstämmelse med gemenskapsrätten, som uppfyller villkoren i artikel 17 sista strecksatsen i rådets andra direktiv av den 11 april 1967 och som avser tillhandahållande av tidningar, inklusive radio- och kassettidningar för synskadade, av läkemedel till sjukhus eller av receptbelagda läkemedel eller framställning av tidskrifter för ideella föreningar eller tjänster som har samband med sådan framställning.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

aa) Vid tillämpningen av artikel 28.3 b får Sverige, så länge någon av de nuvarande medlemsstaterna har sådana befrielser, ha skattebefrielser för

- tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister och som avses i bilaga F punkt 2,

- sådana transaktioner som finns förtecknade i bilaga F punkt 1, 16 och 17.

Detta skall inte återverka på de egna intäkter för vilka beräkningsunderlaget skall rekonstrueras enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

3. 392 L 0012: Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktbeskattade varor och om innehav, omsättning och kontroll av sådana varor (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 L 0108: Rådets direktiv 92/108/EEG av den 14 december 1992 (EGT nr L 390, 31.12.1992, s. 124).

Finland, Norge och Sverige får behålla kvantitativa restriktioner för import av cigaretter och andra tobaksprodukter, sprit, vin och öl från andra medlemsstater på de villkor som anges i artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG. Dessa kvantitativa restriktioner skall vara följande:

Tobaksvaror:

- 300 cigaretter eller

- 150 cigariller (cigarrer med en högsta vikt av 3 gram styck) eller

- 75 cigarrer eller

- 400 gram röktobak

Alkoholdrycker

   
- destillerade drycker och sprit, med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent 1 liter
eller destillerade drycker, sprit och aperitifer med vin- eller alkoholbas, vars alkoholhalt inte överstiger 22 volymprocent, mousserande vin, starkvin 3 liter
- icke mousserande vin 5 liter
- öl 15 liter

Finland, Norge och Sverige skall vidta åtgärder för att säkerställa att import av öl från tredje land inte får ske på gynnsammare villkor än sådan import från andra medlemsstater.

4. 392 L 0079: Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på cigaretter (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 8).

För cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen får Sverige trots artikel 2 fram till den 1 januari 1999 skjuta upp tillämpningen av den generella minimiskattesatsen 57 % på detaljhandelspriset (inklusive alla skatter).

5. 392 L 0081: Rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om en harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12), i dess lydelse enligt

- 392 L 0108: Rådets direktiv 92/108/EEG av den 14 december 1992 (EGT nr L 390, 31.12.1992, s. 124), och

392 D 0510: Rådets beslut 92/510/EEG av den 19 oktober 1992 om bemyndigande för medlemsstater att bibehålla punktskattereduktioner och punktskattebefrielser för vissa mineraloljor som används för särskilda ändamål, enligt förfarandet i artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 16).

a) Trots vad som föreskrivs i artikel 8.1 c i rådets direktiv 92/81/EEG får Norge fram till den 31 december 1998 fortsätta att beskatta sådan mineralolja som levereras för att användas som motordrivmedel vid persontransporter i norska vatten.

b) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG, på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG och 93/697/EG samt, framför allt, på villkor att minimiskattesatserna i rådets beslut 92/82/EEG följs, får Norge behålla

- punktskattereduktioner för motordrivmedel för bussar i linjetrafik

- punktskattereduktionen för motordrivmedel för fritidsbåtar.

c) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG och på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG i dess lydelse enligt rådets beslut 93/697/EG får Norge, trots vad som föreskrivs i rådets beslut 92/82/EEG, behålla

- punktskattebefrielsen för miljövänliga drivmedel för motorsågar och andra verktyg,

- punktskattebefrielsen för organiska drivmedel och för metangas som utvinns genom organiska processer,

- punktskattebefrielsen för spillolja för uppvärmningsändamål,

- punktskattebefrielsen för snöskotrar och flodfarkoster i väglös terräng,

- punktskattebefrielsen för mineralolja för privatflyg.

d) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG och på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG och 93/697/EG får Österrike, trots vad som föreskrivs i rådets beslut 92/82/EEG, behålla punktskattebefrielsen för motorgas för fordon i lokal kollektivtrafik.

e) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG, på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG och, framför allt, på villkor att minimiskattesatserna i rådets direktiv 92/82/EEG följs, får Finland behålla

- punktskattereduktionen för dieselolja och gasolja med låg svavelhalt,

- punktskattereduktionen för reformulerad blyfri eller blyhaltig bensin.

f) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG och på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG får Finland, trots vad som föreskrivs i rådets beslut 92/82/EEG, behålla

- punktskattebefrielsen för metangas och gasol för alla ändamål,

- punktskattebefrielsen för mineralolja för privata fritidsbåtar.

g) På grundval av artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG, på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG och, framför allt, på villkor att minimiskattesatserna i rådets direktiv 92/82/EEG följs, får Sverige behålla

- en punktskattereduktion för mineralolja för industriellt bruk,

- skattereduktioner för dieselolja och tunn eldningsolja i enlighet med indelningen i miljöklasser.

h) På grundval artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG och på de villkor som anges i rådets beslut 92/510/EEG får Sverige behålla en punktskattebefrielse för biologiskt framställd metangas och annan avfallsgas.

6. 392 L 0083: Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om en harmoniserad punktskattestruktur för alkohol och alkoholdrycker (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 21).

Trots vad som föreskrivs i artikel 5.1 får Sverige fram till den 31 december 1997 behålla en punktskattereduktion för öl med en alkoholhalt på högst 3,5 volymprocent, på villkor att minimiskattesatsen i rådets direktiv 92/84/EEG följs.

X. ÖVRIGT

389 L 0622: Rådets direktiv 89/662/EEG av den 13 november 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om märkning av tobaksvaror och om förbud att omsätta vissa slag av tobak som är avsedda för användning i munnen (EGT nr L 359, 8.12.1989, s. 1), i dess lydelse enligt

- 392 L 0041: Rådets direktiv 92/41/EEG av den 15 maj 1992 (EGT nr L 158, 11.6.1992, s. 30).

a) Förbudet i artikel 8a i direktiv 89/622/EEG, i artikelns lydelse enligt direktiv 92/41/EEG, mot att omsätta den vara som definieras i artikel 2.4 i direktiv 89/622/EEG, artikeln ändrad genom direktiv 92/41/EEG, skall inte omfatta Sverige och Norge i vidare mån än att det också där skall vara förbjudet att omsätta varan i en form som liknar livsmedel.

b) Sverige och Norge skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att den vara som avses i punkt a inte släpps ut på marknaden i medlemsstater där direktiv 89/622/EEG och 92/41/EEG är tillämpliga fullt ut.

c) Kommissionen skall granska hur de åtgärder faktiskt tillämpas som skall beslutas enligt punkt b.

d) Tre år efter dagen för Sveriges och Norges anslutning skall kommissionen lämna rådet en rapport om hur Sverige och Norge tillämpar åtgärderna enligt punkt b. Rapporten kan, om så behövs, åtföljas av ändamålsenliga förslag.

BILAGA XVI

Förteckning enligt artikel 165.1 i anslutningsakten

1. Europeiska socialfondskommittén:

Inrättad genom artikel 124 i Romfördraget och genom 388 R 2052: Rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 (EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 9), i dess lydelse enligt

- 393 R 2081: Rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 (EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 5).

2. Rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft

Inrättad genom 368 R 1612: Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 2), i dess lydelse enligt

- 392 R 2434: Rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT nr L 245, 26.8.1992, s. 1).

3. Rådgivande kommittén för social trygghet för migrerande arbetare

Inrättad genom 371 R 1408: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 (EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2), i dess lydelse enligt

- 393 R 1945: Rådets förordning (EEG) nr 1945/93 av den 30 juni 1993 (EGT nr L 181, 23.7.1993, s. 1).

4. Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor

Inrättad genom 374 D 0325: Rådets beslut 74/325/EEG av den 27 juni 1974 (EGT nr L 185, 9.7.1974, s. 15), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

5. Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

Inrättad genom 375 R 1365: Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 (EGT nr L 139, 30.5.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 1947: Rådets förordning (EEG) nr 1947/93 av den 30 juni 1993 (EGT nr L 181, 23.7.1993, s. 13).

6. Expertkommittén vid Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

Inrättad genom 375 R 1365: Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 (EGT nr L 139, 30.5.1975, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 393 R 1947: Rådets förordning (EEG) nr 1947/93 av den 30 juni 1993 (EGT nr L 181, 23.7.1993, s. 13).

7. Rådgivande kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män

Inrättad genom 382 D 0043: Kommissionens beslut 82/43/EEG av den 9 december 1981 (EGT nr L 20, 28.1.1982, s. 35), i dess lydelse enligt

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

8. Kommissionen för säkerhet och hälsa i gruvindustrin och andra råämnesförbrukande industrier

Inrättad genom beslut av den 9 juli 1957 av medlemsstaternas företrädare i rådet (EGT nr 28, 31.8.1957, s. 487), i dess lydelse enligt

- 365 D: Rådets beslut av den 11 mars 1965 (EGT nr 46, 22.3.1965, s. 698/65),

- 374 D 0326: Rådets beslut 74/326/EEG av den 27 juni 1974 (EGT nr L 185, 9.7.1974, s. 18).

9. Rådgivande kommittén för kontroll och minskning av förorenande utsläpp av kolväten och andra farliga ämnen till sjöss

Inrättad genom 380 D 0686: Kommissionens beslut 80/686/EEG av den 25 juni 1980 (EGT nr L 188, 22.7.1980, s. 11), i dess lydelse enligt

- 387 D 0144: Kommissionens beslut 87/144/ EEG av den 13 februari 1987 (EGT nr L 57, 27.2.1987, s. 57).

10. Rådgivande kommittén för djurskydd vid djurförsök

Inrättad genom 390 D 0067: Kommissionens beslut 90/67/EEG av den 9 februari 1990 (EGT nr L 44, 20.2.1990, s. 30).

11. Rådgivande vetenskapliga kommittén för giftiga och miljöfarliga kemiska produkter

Inrättad genom 378 D 0618: Kommissionens beslut 78/618/EEG av den 28 juni 1978 (EGT nr L 198, 22.7.1978, s. 17), i dess lydelse enligt

- 388 D 0241: Kommissionens beslut 88/241/ EEG av den 14 mars 1988 (EGT nr L 105, 26.4.1988, s. 29).

12. Kommittén för avfallshantering

Inrättad genom 376 D 0431: Kommissionens beslut 76/431/EEG av den 21 april 1976 (EGT nr L 115, 1.5.1976, s. 13), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

13. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskefrågor

Inrättad genom 393 D 0619: Kommissionens beslut 93/619/EG av den 19 november 1993 (EGT nr L 297, 2.12.1993, s. 25).

14. Rådgivande kommittén för läkarutbildning

Inrättad genom 375 D 0364: Rådets beslut 75/364/EEG av den 16 juni 1975 (EGT nr L 167, 30.6.1975, s. 17).

15. Rådgivande kommittén för sjuksköterskeutbildning

Inrättad genom 377 D 0454: Rådets beslut 77/454/EEG av den 27 juni 1977 (EGT nr L 176, 15.7.1977, s. 11).

16. Rådgivande kommittén för tandläkarutbildning

Inrättad genom 378 D 0688: Rådets beslut 78/688/EEG av den 25 juli 1978 (EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 15).

17. Rådgivande kommittén för veterinärutbildning

Inrättad genom 378 D 1028: Rådets beslut 78/1028/EEG av den 18 december 1978 (EGT nr L 362, 23.12.1978, s. 10).

18. Rådgivande kommittén för barnmorskeutbildning

Inrättad genom 380 D 0156: Rådets beslut 80/156/EEG av den 21 januari 1980 (EGT nr L 33, 11.2.1980, s. 13).

19. Rådgivande kommittén för arkitektutbildning

Inrättad genom 385 D 0385: Rådets beslut 85/385/EEG av den 10 juni 1985 (EGT nr L 233, 21.8.1985, s. 26).

20. Rådgivande kommittén för farmaceututbildning

Inrättad genom 385 D 0434: Rådets beslut 85/ 434/EEG av den 16 september 1985 (EGT nr L 253, 24.9.1985, s. 43).

21. Rådgivande kommittén för tillträde till offentliga upphandlingsmarknader

Inrättad genom 387 D 0305: Kommissionens beslut 87/305/EEG av den 26 maj 1987 (EGT nr L 152, 12.6.1987, s. 32), i dess lydelse enligt

- 387 D 0560: Kommissionens beslut 87/560/EEG av den 17 juli 1987 (EGT nr L 338, 28.11.1987, s. 37.)

22. Rådgivande kommittén för offentlig upphandling

Inrättad genom 371 L 0306: Rådets beslut 71/306/EEG av den 26 juli 1971 (EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 15), i dess lydelse enligt

- 377 D 0063: Rådets beslut 77/63/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 13, 15.1.1977, s. 15).

23. Expertkommittén för transitering av elektricitet

Inrättad genom 392 D 0167: Kommissionens beslut 92/167/EEG av den 4 mars 1992 om inrättande av en expertkommitté för transitering av elektricitet genom kraftledningsnät (EGT nr L 74, 20.3.1992, s. 43).

24. Ständiga representanternas kommitté

Inrättad genom artikel 4 i 393 D 0379: Rådets beslut 93/379/EEG av den 14 juni 1993 om ett flerårigt program för att öka insatserna på prioriterade områden och säkerställa kontinuitet och sammanhållning i näringspolitiken för främst små och medelstora företag i gemenskapen (EGT nr L 161, 2.7.1993, s. 68).

25. Kommittén för turistfrågor

Inrättad genom 392 D 0421: Rådets beslut 92/421/EEG av den 13 juli 1992 om gemenskapens handlingsplan för stöd till turismen inom gemenskapen (EGT nr L 231, 13.8.1992, s. 26).

BILAGA XVII

Förteckning enligt artikel 165.2 i anslutningsakten

1. Rådgivande kommittén för yrkesutbildning

Inrättad genom 363 D 0266: Rådets beslut 63/266/ EEG av den 2 april 1963 (EGT nr 63, 20.4.1963, s. 1338/63) och vars stadga har antagits genom 363 X 0688: Rådets beslut 63/688/EEG av den 18 december 1963 (EGT nr 190, 30.12.1963, s. 3090/63), i dess lydelse enligt

- 368 D 0189: Rådets beslut 68/189/EEG av den 9 april 1968 (EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 26),

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 172 B: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23).

2. Rådgivande fiskerikommittén

Inrättad genom 371 D 0128: Kommissionens beslut 71/128/EEG av den 25 februari 1971 (EGT nr L 68, 22.3.1971, s. 18), i dess lydelse enligt

- 373 D 0429: Kommissionens beslut 73/429/EEG av den 31 oktober 1973 (EGT nr L 355, 24.12.1973, s. 61),

- 389 D 0004: Kommissionens beslut 89/4/EEG av den 21 december 1988 (EGT nr L 5, 7.1.1989, s. 33).

3. Rådgivande kommittén för tullfrågor och indirekt beskattning

Inrättad genom 391 D 0453: Kommissionens beslut 91/453/EEG av den 30 juli 1991 (EGT nr L 241, 30.8.1991, s. 43).

BILAGA XVIII

Förteckning enligt artikel 167 i anslutningsakten

A. Ägg och fjäderfä

1. 375 R 2782: Rådets förordning (EEG) nr 2782/75 av den 29 oktober 1975 om produktion och saluföring av kläckägg och kycklingar (EGT nr L 282, 1.11.1975, s. 100), i dess lydelse enligt

- 391 R 1057: Kommissionens förordning (EEG) nr 1057/91 av den 26 april 1991 (EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 11).

Norge och Sverige: 1 januari 1997.

2. 390 R 1906: Rådets förordning (EEG) nr 1906/90 av den 26 juni 1990 om vissa normer för saluföring av fjäderfä (EGT nr L 173, 6.7.1990, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3204: Rådets förordning (EG) nr 3204/93 av den 16 november 1993 (EGT nr L 289, 24.11.1993, s. 3).

Norge och Sverige: 1 januari 1997.

3. 390 R 1907: Rådets förordning (EEG) nr 1907/90 av den 26 juni 1990 om vissa normer för saluföring av ägg (EGT nr L 173, 6.7.1990, s. 5), i dess lydelse enligt

- 393 R 2617: Rådets förordning (EEG) nr 2617/ 93 av den 21 september 1993 (EGT nr L 240, 25.9.1993, s. 1).

Norge och Sverige: 1 januari 1997.

B. Nötkött

381 R 1208: Rådets förordning (EEG) nr 1208/81 av den 28 april 1981 om fastställande av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur (EGT nr L 123, 7.5.1981, s. 3), i dess lydelse enligt

- 391 R 1026: Rådets förordning (EEG) nr 1026/91 av den 22 april 1981 (EGT nr L 106, 26.4.1991, s. 2).

Norge och Finland: 1 januari 1996.

C. Griskött

384 R 3220: Rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om fastställande av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av gris (EGT nr L 301, 20.1.1984, s. 1), i dess lydelse enligt

- 393 R 3513: Rådets förordning (EEG) nr 3513/93 av den 14 december 1993 (EGT nr L 320, 22.12.1993, s. 5).

Norge och Finland: 1 januari 1996.

D. Växtskydd

1. 369 L 0464: Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 1).

Finland: 1 januari 1996

Sverige: 1 januari 1997

Under övergångstiden får ingen potatis från dessa medlemsstater införas till andra medlemsstaters territorier.

2. 369 L 0465: Rådets direktiv 69/465/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 3).

Sverige: 1 januari 1997

Under övergångstiden får ingen potatis från dessa medlemsstater införas till andra medlemsstaters territorier.

3. 393 L 0085: Rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT nr L 259, 18.10.1993, s. 1).

Finland: 1 januari 1996

Sverige: 1 januari 1996

Under övergångstiden får ingen potatis från dessa medlemsstater införas till andra medlemsstaters territorier.

BILAGA XIX

Förteckning enligt artikel 168 i anslutningsakten

I. FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL

378 L 0686: Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 1) i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 381 L 1057: Rådets direktiv 81/1057/EEG av den 14 december 1981 (EGT nr L 385, 31.12.1981, s. 25),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT nr L 341, 23.11.1989, s. 19),

- 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 73).

Österrike: 1 januari 1999

II. TRANSPORTPOLITIK

391 L 0440: Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utveckling av gemenskapens järnvägar (EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 25).

Österrike: 1 juli 1995

III. MILJÖ

1. 376 L 0160: Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten (EGT nr L 31, 5.2.1976, s. 1), i dess lydelse enligt

- 179 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT nr L 291, 19.11.1979, s. 17),

- 185 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT nr L 302, 15.11.1985, s. 23),

- 390 L 0656: Rådets direktiv 90/656/EEG av den 4 december 1990 (EGT nr L 353, 17.12.1990, s. 59),

- 391 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

Österrike: 1 januari 1997

2. 380 L 0836: Rådets direktiv 80/836/Euratom av den 15 juli 1980 om ändring av de direktiv som fastställer de grundläggande säkerhetsnormerna för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT nr L 246, 17.9.1980, s. 1), i dess lydelse enligt

- 384 L 0467: Rådets direktiv 84/467/Euratom av den 3 september 1984 (EGT nr L 265, 5.10.1984, s. 4).

a) Österrike: 1 januari 1997

b) Finland: 1 januari 1997

c) Sverige: 1 januari 1997

3. 392 L 0014: Rådets direktiv 92/14/EEG av den 2 mars 1992 om begränsningar i utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1 del II kapitel 2 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 21).

Österrike: 1 april 2002

IV. ENERGI

368 L 0414: Rådets direktiv 68/414/EEG av den 20 december 1968 om införande av en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja eller petroleumprodukter (EGT nr L 308, 23.12.1968, s. 14), i dess lydelse enligt

- 172 B: Anslutningsakten för Danmark, Irland och Förenade kungariket (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14),

- 372 L 0425: Rådets direktiv 72/425/EEG av den 19 december 1972 (EGT nr L 291, 28.12.1972, s. 154).

Finland: 1 januari 1996

V. JORDBRUK

1. 393 L 0023: Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av grisproduktionen (EGT nr L 149, 21.6.1993, s. 1).

Finland: 1 januari 1996

2. 393 L 0024: Rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av nötkreaturproduktionen (EGT nr L 149, 21.6.1993, s. 5).

Finland: 1 januari 1996

 

PROTOKOLL

Protokoll 1

om Europeiska investeringsbankens stadga

DEL ETT

ANPASSNING AV EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS STADGA

Artikel 1

Artikel 3 i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga skall ersättas med följande:

”Artikel 3

I överensstämmelse med artikel 198d i detta fördrag skall följande stater vara medlemmar i banken:

- Belgien,

- Danmark,

- Tyskland,

- Grekland,

- Spanien,

- Frankrike

- Irland,

- Italien,

- Luxemburg,

- Nederländerna,

- Norge,

- Österrike,

- Portugal,

- Finland,

- Sverige,

- Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.”

Artikel 2

Artikel 4.1 första stycket i protokollet om bankens stadga skall ersättas med följande:

”1. Banken skall ha ett kapital på 62 940 miljoner ecu som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp:

   
- Tyskland 11 017 450 000
- Frankrike 11 017 450 000
- Italien 11 017 450 000
- Förenade kungariket 11 017 450 000
- Spanien 4 049 856 000
- Belgien 3 053 960 000
- Nederländerna 3 053 960 000
- Sverige 2 026 000 000
- Danmark 1 546 308 000
- Österrike 1 516 000 000
- Norge 927 000 000
- Finland 871 000 000
- Grekland 828 380 000
- Portugal 533 844 000
- Irland 386 576 000
- Luxemburg 77 316 000
”.

Artikel 3

Artikel 10 i protokollet om bankens stadga skall ersättas med följande:

”Artikel 10

Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall guvernörsrådets beslut fattas med en majoritet av ledamöterna. Denna majoritet skall företräda minst 50 % av det tecknade kapitalet. Omröstningar i guvernörsrådet skall ske enligt bestämmelserna i artikel 148 i fördraget.”

Artikel 4

Artikel 11.2 första-tredje styckena i protokollet om bankens stadga skall ha följande lydelse:

”2. Styrelsen skall bestå av 26 ledamöter och 13 suppleanter.

Ledamöterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

- tre ledamöter skall nomineras av Tyskland,

- tre ledamöter skall nomineras av Frankrike,

- tre ledamöter skall nomineras av Italien,

- tre ledamöter skall nomineras av Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland,

- två ledamöter skall nomineras av Spanien,

- en ledamot skall nomineras av Belgien,

- en ledamot skall nomineras av Danmark,

- en ledamot skall nomineras av Grekland,

- en ledamot skall nomineras av Irland,

- en ledamot skall nomineras av Luxemburg,

- en ledamot skall nomineras av Nederländerna,

- en ledamot skall nomineras av Norge,

- en ledamot skall nomineras av Österrike,

- en ledamot skall nomineras av Portugal,

- en ledamot skall nomineras av Finland,

- en ledamot skall nomineras av Sverige,

- en ledamot skall nomineras av kommissionen.

Suppleanterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

- två suppleanter skall nomineras av Tyskland,

- två suppleanter skall nomineras av Frankrike,

- två suppleanter skall nomineras av Italien,

- två suppleanter skall nomineras av Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland,

- en suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Spanien och Portugal,

- en suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Beneluxländerna,

- en suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Danmark, Grekland och Irland,

- en suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Norge, Österrike, Finland och Sverige,

- en suppleant skall nomineras av kommissionen.”

Artikel 5

Artikel 12.2 andra meningen i protokollet om bankens stadga skall ersättas med följande:

”För kvalificerad majoritet krävs det 18 röster.”

DEL TVÅ

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 6

1. De nya medlemsstaterna skall betala följande belopp som motsvarar deras andelar av medlemsstaternas inbetalade kapital per den 1 januari 1995:

   
Sverige 137 913 558 ecu,
Österrike 103 196 917 ecu,
Norge 63 102 600 ecu,
Finland 59 290 577 ecu.

Dessa belopp skall betalas i fem lika stora rater halvårsvis den 30 april och 31 oktober. Den första raten skall betalas på den av dessa båda dagar som infaller närmast efter anslutningen.

2. I fråga om det ytterligare kapital som skall tillskjutas enligt ett beslut av den 11 juni 1990 och som på tillträdesdagen ännu inte har betalats in skall de nya medlemsstaterna bidra med följande belopp:

   
Sverige 14 069 444 ecu,
Österrike 10 527 778 ecu,
Norge 6 437 500 ecu,
Finland 6 048 611 ecu.

Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora rater, halvårsvis på de dagar som bestämts för kapitaltillskottet, med början den 30 april 1995.

Artikel 7

De nya medlemsstaterna skall, genom fem lika stora rater halvårsvis på de dagar som anges i artikel 6.1, bidra till reservfonden, till tilläggsreserven, till avsättningar som har karaktär av reserver och till de överföringar till reserver och de avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen den 31 december året före anslutningen; bidragen skall beräknas på grundval av uppgifterna i bankens balansräkning och motsvara följande procentandelar av reserverna och avsättningarna:

   
Sverige 3,51736111 %,
Österrike 2,63194444 %,
Norge 1,60937500 %,
Finland 1,51215278 %.

Artikel 8

De nya medlemsstaterna skall betala beloppen enligt artikel 6 och 7 i detta protokoll antingen i ecu eller i sina nationella valutor.

Om betalningen sker i en nationell valuta skall beloppet räknas om på grundval av valutakursen för ecun den sista arbetsdagen i månaden närmast före den relevanta betalningsdagen. Denna omräkningsmetod skall användas också vid sådana justeringar av kapitalandelar som regleras i artikel 7 i protokollet om bankens stadga.

Artikel 9

1. Efter anslutningen skall bankens råd utvidga styrelsens sammansättning genom att utse fyra ledamöter nominerade av var och en av de nya medlemsstaterna samt en suppleant nominerad i samförstånd mellan Norge, Österrike, Finland och Sverige.

2. Mandattiden för de styrelseledamöter och den suppleant som utses på detta sätt skall gå ut vid slutet av det årsmöte i bankens råd där årsberättelsen för räkenskapsåret 1997 behandlas.

Protokoll 2

om Åland

Med hänsyn till Ålands särställning enligt folkrätten skall de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen omfatta Åland med följande undantag:

Artikel 1

Bestämmelserna i Romfördraget skall inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller

- inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i rätten för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland samt för juridiska personer att förvärva och inneha fast egendom på Åland utan tillstånd av Ålands behöriga myndigheter,

- inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i etableringsrätten och i rätten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland eller för juridiska personer utan tillstånd av de behöriga myndigheterna på Åland.

Artikel 2

a) Ålands territorium - som skall anses vara ett tredje land enligt artikel 3.1 tredje strecksatsen i rådets direktiv 77/388/EEG, i direktivets lydelse efter ändringar, och ett sådant nationellt område som inte omfattas av de direktiv om punktskatteharmonisering som avses i artikel 2 i rådets direktiv 92/12/EEG - skall inte omfattas av EG-bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt, punktskatt och annan indirekt skatt. Detta undantag skall inte återverka på gemenskapens egna intäkter.

Denna punkt skall inte gälla de bestämmelser om skatt på kapital som finns i rådets direktiv 69/335/EEG, i direktivets lydelse efter ändringar.

b) Detta undantag syftar till att bevara en livskraftig åländsk ekonomi och skall inte återverka negativt på unionsintressena eller unionens gemensamma politik. Om kommissionen skulle finna att det inte är motiverat att behålla de bestämmelser som finns i punkt a, särskilt med tanke på sund konkurrens och egna intäkter, skall kommissionen förelägga rådet ändamålsenliga förslag som rådet skall besluta om i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Romfördraget.

Artikel 3

Finland skall se till att alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna likabehandlas på Åland.

Protokoll 3

om det samiska folket

DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA

SOM ERKÄNNER de förpliktelser och åtaganden som Norge, Sverige och Finland har gentemot det samiska folket enligt nationell och internationell rätt,

SOM KONSTATERAR, framför allt, att Norge, Sverige och Finland är fast beslutna att bevara och utveckla det samiska folkets försörjningsmöjligheter, språk, kultur och levnadssätt,

SOM BEAKTAR att den samiska kulturen och samernas försörjning är beroende av primära förvärvskällor som renskötsel i traditionella områden för samisk bosättning,

HAR ENATS om följande:

Artikel 1

Trots bestämmelserna i Romfördraget kan det samiska folket ges ensamrätt till renskötsel inom traditionella samiska områden.

Artikel 2

Detta protokoll kan utvidgas så att det tar hänsyn till en fortsatt utveckling av sådana exklusiva rättigheter för samerna som är knutna till deras traditionella näringar. Rådet kan, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Regionkommittén, enhälligt besluta om nödvändiga ändringar av detta protokoll.

Protokoll 4

om petroleumsektorn i Norge

DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA

SOM ERKÄNNER den stora betydelse som petroleumsektorn har för ekonomin och samhällsutvecklingen i Norge,

SOM HAR ENATS om följande bestämmelser,

KONSTATERAR att Romfördraget på inget sätt återverkar på medlemsstaternas regler om äganderätten,

ERINRAR om att medlemsstaterna är suveräna och har suveräna rättigheter i fråga om petroleumtillgångar,

ERKÄNNER att medlemsstaterna har

a) rätt att låta staten ta del i petroleumverksamhet,

b) exklusiv rätt att förvalta tillgångar, bland annat att bestämma om utforsknings- och utvinningspolitiken, om optimering av utveckling och produktion och om i vilken utsträckning petroleumtillgångar skall förbrukas eller på annat sätt utvinnas,

c) exklusiv rätt att ta ut skatt, royalty eller annan betalning för utforskning eller utvinning av detta slag,

BEKRÄFTAR att medlemsstaterna skall utöva sådana rättigheter i enlighet med fördragen och andra bestämmelser i gemenskapsrätten.

Protokoll 5

om de nya medlemsstaternas bidrag till Europeiska kol- och stålgemenskapens budget

De nya medlemsstaterna skall betala följande bidrag till Europeiska kol- och stålgemenskapens budget:

   
- Österrike 15 300 000 ecu
- Finland 12 100 000 ecu
- Norge 1 800 000 ecu
- Sverige 16 700 000 ecu

Dessa bidrag skall betalas, i två räntefria och lika stora rater, den 1 januari 1995 och den 1 januari 1996.

Protokoll 6

om särskilda bestämmelser för mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland, Norge och Sverige

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE:

med beaktande av att

Finland, Norge och Sverige har begärt särskilt strukturfondsstöd för sina mest glesbefolkade regioner, och

med beaktande av följande:

Unionen har föreslagit ett nytt kompletterande mål 6.

Detta övergångsarrangemang kommer att utvärderas och ses över år 1999 samtidigt med ramförordningen (EEG) 2081/93 om strukturinstrument och strukturpolitik.

Kriterier för detta nya mål och en lista över vilka regioner som det skall omfatta skall nu bestämmas.

Nya medel kommer att anslås för det nya målet.

Det behöver bestämmas vilka förfaranden som skall användas i samband med det nya målet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Fram till och med den 31 december 1999 skall strukturfonderna, det finansiella instrumentet för utveckling av fisket (FIUF) och Europeiska investeringsbanken på lämpligt sätt bidra till ytterligare ett prioriterat mål utöver de fem som anges i artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 2052/88, ändrad genom rådets förordning (EEG) nr 2081/93. Detta mål skall vara

- att främja utvecklingen och strukturanpassningen i regioner som är ytterst glesbefolkade (i fortsättningen kallat mål 6).

Artikel 2

För att ett område skall omfattas av mål 6 skall det i princip utgöra eller ingå i en region på NUTS II-nivå med en befolkningstäthet på högst 8 personer per km2. Med förbehåll för koncentrationskravet kan gemenskapsstöd lämnas också till närliggande, mindre områden enligt samma kriterier.

Sådana regioner och områden, i detta protokoll kallade ”regioner” som omfattas av mål 6, anges i bilaga 1 till detta protokoll.

Artikel 3

För åren 1995-1999 bedöms 1 109 miljoner ecu i 1995 års prisläge vara en lämplig volym på gemenskapsstöd genom strukturfonderna och FIUF i mål 6-regionerna enligt bilaga 1. I bilaga 2 finns en fördelning på år och medlemsstater. Dessa resurser skall finnas utöver det stöd från strukturfonderna och FIUF som redan har planerats enligt rådets förordning (EEG) nr 2052/88, ändrad genom rådets förordning (EEG) nr 2081/93.

Artikel 4

Om något annat inte följer av artikel 1-3, skall bestämmelserna i följande förordningar, särskilt de bestämmelser som avser mål 1, gälla för mål 6:

- Rådets förordning (EEG) nr 2080/93.

- Rådets förordningar (EEG) nr 2052/88, 4253/88, 4254/88, 4255/88 och 4256/88, ändrade genom rådets förordningar (EEG) nr 2081/93, 2082/93, 2083/93, 2084/93 och 2085/93.

Artikel 5

Bestämmelserna i detta protokoll, inklusive urvalet av regioner för stöd från strukturfonderna enligt bilaga 1, skall år 1999 ses över i samtidigt med förordning (EEG) nr 2081/93 om strukturinstrument och strukturpolitik enligt de förfaranden som anges i den förordningen.

BILAGA 1

Regioner som omfattas av mål 6

Finland:

De nordliga och ostliga regionerna på NUTS II-nivå som utgörs av landskapet Lappland (regioner på NUTS III-nivå) landskapen Kainuu, Pohjois-Karjala och Etelä-Savo, inklusive följande närliggande områden:

- I landskapet Pohjois-Pohjanmaa: områdena Ii, Pyhäntä, Kuusamo och Nivala.

- I landskapet Pohjois-Savo: området Nilsiä.

- I landskapet Keski-Suomi: områdena Saarijärvi och Viitasaari.

- I landskapet Keski-Pohjanmaa: området Kaustinen.

Norge:

Den nordnorska region på NUTS II-nivå som utgörs av fylkerna (regioner på NUTS III-nivå) Finnmark, Troms, Nordland och Nord-Trøndelag.

Sverige:

Den nordsvenska region på NUTS II-nivå som utgörs av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län (regioner på NUTS III-nivå), exklusive följande områden, nämligen

- i Norrbottens län: Luleå kommun, Överluleå församling i Bodens kommun och Piteå kommun utom Markbygdens folkbokföringsdistrikt,

- i Västerbottens län: Nordmalings kommun, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Umeå kommun samt Bolidens, Bureå, Burträsk, Byske, Kågedalens, Lövångers, Sankt Olovs, Sankt Örjans och Skellefteå församlingar i Skellefteå kommun,

men inklusive följande närliggande områden:

- I Västernorrlands län: Ånge kommun, Sollefteå kommun, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

- I Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

- I Kopparbergs län: Älvdalens kommun, Vansbro kommun, Orsa kommun, Malungs kommun samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

- I Värmlands län: Torsby kommun.

Referenser till ”NUTS” i denna bilaga föregriper inte den slutliga definitionen av NUTS-nivåer för de ovannämnda regionerna och områdena.

Bilaga 2

Ungefärlig medelsfördelning för mål 6

(miljoner ecu i 1995 års prisläge)
  1995 1996 1997 1998 1999 1995-1999
Norge 65 69 73 78 83 368
Finland 90 95 101 110 115 511
Sverige 41 43 46 49 51 230
Totalt 196 207 220 237 249 1 109

I beloppen ingår - förutom medel för mål 3, 4, och 5a i fall då det är relevant - medel för pilotprojekt, aktioner av nydanande karaktär, studier och gemenskapsinitiativ enligt artikel 3 och 12.5 i rådets förordning (EEG) nr 2052/88, ändrad genom rådets förordning (EEG) nr 2081/93.

Protokoll 7

om Spetsbergen

DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att Spetsbergen inte skall omfattas av de fördrag som ligger till grund för unionen - på annat sätt än vad som följer av artikel 1 i detta protokoll - men att det ändå är önskvärt att det finns ett arrangemang för handeln med vissa produkter med ursprung på Spetsbergen, så att handeln kan fortsätta på samma villkor som före Norges anslutning gällde enligt frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Norge och frihandelsavtalet mellan på ena sidan Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen och på andra sidan Norge,

SOM BEAKTAR att Norges anslutning innebär att det är unionen som - enligt gemenskapsrätten, särskilt reglerna om den gemensamma fiskepolitiken, och på grundval av hittillsvarande praxis - skall bestämma om fördelningen av alla de resurser som är tillgängliga för fartyg från medlemsstaterna, däribland Norge, i farvattnen runt Spetsbergen inom 200 nautiska mil från strandlinjen, och om förvaltningen av denna fördelning,

SOM ERKÄNNER att det är av yttersta vikt att behålla livskraftiga bosättningar på Spetsbergen,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel 1

De fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen skall inte gälla Spetsbergen.

Norges anslutning till Europeiska unionen innebär dock att det är unionen som - enligt gemenskapsrätten, särskilt reglerna om den gemensamma fiskepolitiken, och på grundval av hittillsvarande praxis - skall bestämma om fördelningen av alla de resurser som är tillgängliga för fartyg från medlemsstaterna, däribland Norge, i farvattnen runt Spetsbergen inom 200 nautiska mil från strandlinjen, och om förvaltningen av denna fördelning.

Artikel 2

1. Följande varor med ursprung på Spetsbergen får importeras till unionen utan att tull eller avgifter med motsvarande verkan behöver betalas och utan några kvantitativa restriktioner:

Tulltaxenummer Varuslag
2701 Stenkol; briketter och liknande fast bränsle framställt av stenkol

2. På förslag från kommissionen får rådet med kvalificerad majoritet införa sådana kompletterande arrangemang som behövs för att andra varor med ursprung på Spetsbergen än de som anges i punkt 1 skall kunna importeras till unionen på samma villkor.

3. a) Vid tillämpningen av detta protokoll skall varor enligt punkt 1 anses ha sitt ursprung på Spetsbergen, om de fullt ut har framställts där, dvs. utvunnits ur marken.

b) När dessa varor importeras till unionen skall de omfattas av bestämmelserna i detta protokoll sedan exportören avgett en förklaring på en faktura, en leveranssedel eller något annat handelsdokument.

c) Norska tullmyndigheter skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i denna punkt tillämpas på ett riktigt sätt.

4. Följande är oförenligt med den gemensamma marknaden, om det kan påverka handeln mellan unionen och Spetsbergen:

i) Alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen vid produktion av eller handel med varor.

ii) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas territorier eller inom en väsentlig del av dessa.

iii) Varje form av statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

5. Om det uppstår svårigheter vid tillämpningen av denna artikel kan rådet på förslag från kommissionen med kvalificerad majoritet besluta om lämpliga åtgärder.

Artikel 3

Tillämpningen av detta protokoll skall inte på något sätt påverka de avtalsslutande parternas ställning vid tillämpningen av 1920 års Parisfördrag.

Protokoll 8

om val till Europaparlamentet i de nya medlemsstaterna under tiden fram till anslutningen

DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA,

som beaktar att vissa av de nya medlemsstaterna vill ha möjlighet att hålla val till Europaparlamentet under tiden mellan undertecknandet och ikraftträdandet av detta fördrag,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel 1

Enligt artikel 31.3 i anslutningsakten får var och en av de nya medlemsstaterna hålla val till Europaparlamentet under övergångstiden, från det att anslutningsfördraget undertecknas till dess att det träder i kraft i förhållande till staten i fråga.

Artikel 2

Bestämmelserna i den rättsakt av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet som är intagen som bilaga i beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom, i deras lydelse enligt anslutningsakten, skall i til lämpliga delar gälla också de val som hålls enligt detta protokoll.

Valen skall hållas enligt arrangemangen i bilagan till detta protokoll.

Artikel 3

Resultatet av ett val enligt artikel 1 och 2 skall bli gällande från den dag då detta fördrag träder i kraft i förhållande till den nya medlemsstat där valet hölls.

Artikel 4

I fråga om de företrädare som väljs enligt detta protokoll skall, från dagen för anslutningen,

- Europaparlamentet ha de befogenheter som anges i artikel 11 i rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet,

- domstolen ha samma befogenheter som vid val enligt anslutningsaktens artikel 31.1.

BILAGA

Arrangemang för val till Europaparlamentet i de nya medlemsstaterna under tiden fram till anslutningen

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

- europaparlamentsval: allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet enligt rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet (EGT nr L 278, 8.10.1976, s. 5).

- valkrets: det området i en ny medlemsstat där folket väljer företrädare i Europaparlamentet enligt den ovannämnda rättsakten och medlemsstatens vallagstiftning.

- ansökande stat: en ny medlemsstat som håller europaparlamentsval enligt detta protokoll innan detta fördrag har trätt i kraft.

- bosättningsstat: en ansökande stat där en unionsmedborgare är bosatt men där han eller hon inte är medborgare.

- hemstat: den medlemsstat där unionsmedborgaren är medborgare.

- väljare: en unionsmedborgare som har rösträtt vid europaparlamentsval i bosättningsstaten enligt denna bilaga.

- valbar person: en unionsmedborgare som i bosättningsstaten är valbar till Europaparlamentet enligt denna bilaga.

- röstlängd: antingen ett sådant officiellt register över alla röstberättigade i ett område som en behörig myndighet upprättar och håller aktuellt enligt bosättningsstatens vallagstiftning, eller folkbokföringen, om den innehåller uppgifter om rösträtt.

- referensdag: den eller de dagar då unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning skall uppfylla villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten.

- försäkran: en försäkran som lämnas under straffansvar enligt nationell rätt.

Artikel 2

Den som på referensdagen

a) är unionsmedborgare enligt Romfördragets artikel 8.1 andra stycket,

b) inte är medborgare i bosättningsstaten men som uppfyller de villkor för rösträtt och valbarhet som enligt den statens lagstiftning gäller för de egna medborgarna

skall i bosättningsstaten ha rösträtt vid europaparlamentsval och vara valbar till Europaparlamentet om han eller hon inte har förlorat sin rätt enligt artikel 5 eller 6.

I fall då medborgare i bosättningsstaten måste ha varit medborgare under en viss tid för att vara valbara, skall unionsmedborgare anses uppfylla detta krav, om de varit medborgare i en medlemsstat under den tiden.

Artikel 3

1. Den som röstat i sin hemstat vid 1994 års val får inte rösta i någon ansökande stat.

2. Den som kandiderat i sin hemstat vid 1994 års val får inte kandidera i någon ansökande stat.

Artikel 4

I fall då medborgare i bosättningsstaten måste ha varit bosatta i valkretsen i den staten under en viss tid för att få rösta eller för att vara valbara, skall unionsmedborgare anses uppfylla det villkoret, om de varit bosatta i en annan medlemsstat under den tiden. Denna bestämmelse skall inte hindra att det ställs upp särskilda krav om bosättningens varaktighet för vissa valkretsar eller områden.

Artikel 5

1. Unionsmedborgare som bor i en ansökande stat utan att vara medborgare där och som genom ett straffrättsligt eller civilrättsligt beslut har förlorat sin valbarhet enligt bosättningsstatens eller hemstatens lagstiftning, skall inte vara valbara till Europaparlamentet.

2. En unionsmedborgare, som i bosättningsstaten vill kandidera till Europaparlamentet men som inte kan visa upp det intyg som anges i artikel 9.2, skall vägras att kandidera.

Artikel 6

1. Bosättningsstaten har rätt att kontrollera att unionsmedborgare, som anmält att de vill utöva sin rösträtt där, inte har förlorat den rätten i hemstaten genom ett straffrättsligt eller civilrättsligt beslut.

2. För detta ändamål kan bosättningsstaten översända till hemstaten den försäkran som anges i artikel 8.2. Hemstaten skall i god tid och på lämpligt sätt lämna de upplysningar av betydelse som normalt finns tillgängliga. Dessa upplysningar får endast omfatta det som är strikt nödvändigt för tillämpningen av denna artikel och får inte utnyttjas för något annat ändamål. Om upplysningarna visar att försäkran innehåller oriktiga uppgifter, skall bosättningsstaten vidta lämpliga åtgärder för att hindra att personen i fråga röstar.

3. Hemstaten får, i god tid och på lämpligt sätt, lämna bosättningsstaten alla upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel.

Artikel 7

1. Väljare kan utöva sin rösträtt i bosättningsstaten, om de har anmält att de vill göra det.

2. Om röstning är en skyldighet i bosättningsstaten, skall den som gjort en sådan anmälan vara skyldig att rösta.

KAPITEL II

Utövning av rösträtten och rätten att kandidera

Artikel 8

1. Varje ansökande stat skall vidta de åtgärder som behövs för att väljare, som anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden, skall bli upptagna i röstlängden i tillräckligt god tid före valet.

2. För att en väljare skall bli upptagen i röstlängden skall samma krav på bevis gälla som för statens egna medborgare. Väljaren skall dessutom i en skriftlig försäkran ange

a) sin nationalitet och sin adress i valkretsen i bostättningsstaten,

b) i fall då det har betydelse: den valkrets eller det område i hemstaten där väljaren senast var upptagen i en röstlängd,

c) att rösträtten kommer att utövas endast i bosättningsstaten.

3. Bosättningsstaten får kräva att väljaren dessutom

a) avger en försäkran enligt punkt 2 att rösträtten i hemstaten inte har gått förlorad,

b) visar upp en giltig identitetshandling, och

c) anger vilken dag han eller hon bosatte sig i den staten eller i någon annan medlemsstat.

4. Väljaren skall stå kvar i röstlängden på samma villkor som statens egna medborgare tills han eller hon stryks från den på egen begäran eller därför att villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.

Artikel 9

1. När en valbar person vill kandidera till Europaparlamentet skall samma krav på bevis om valbarheten gälla som för landets egna medborgare. Den valbara personen skall dessutom i en försäkran ange

a) sin nationalitet och sin adress i valkretsen i bosättningsstaten,

b) att han eller hon inte kandiderat vid 1994 års europaparlamentsval i någon annat medlemsstat,

c) i fall då det har betydelse: den valkrets eller det område i någon medlemsstat där han eller hon senast var upptagen i en röstlängd.

2. Vidare skall ansökan vara åtföljd av ett intyg från de behöriga myndigheterna i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad där eller att denna diskvalifikationsgrund inte är för handen såvitt myndigheterna vet.

3. Bosättningsstaten får dessutom kräva att en giltig identitetshandling visas upp. Den får också kräva besked om vilken dag personen blev medborgare i en medlemsstat.

Artikel 10

1. Bosättningsstaten skall lämna den som begärt att bli upptagen i röstlängden eller som begärt att få kandidera en underrättelse om de åtgärder som vidtas eller det beslut som fattas med anledning av begäran.

2. Den som vägras att bli upptagen i röstlängden eller att få kandidera skall ha samma rätt till överprövning som lagstiftningen i bosättningsstaten ger de egna medborgarna.

Artikel 11

Bosättningsstaten skall i god tid och på lämpligt sätt underrätta väljare och valbara personer om villkor och tillvägagångssätt för att utöva rösträtten och rätten att kandidera.

Artikel 12

De nuvarande medlemsstaterna och de ansökande staterna skall lämna varandra de upplysningar som behövs för tillämpningen av artikel 3.

KAPITEL III

Undantag och övergångsbestämmelser

Artikel 13

1. Om antalet unionsmedborgare, som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i en ansökande stat utan att vara medborgare där, den 1 januari 1993 utgör mer än 20 % av alla röstberättigade i den staten, får staten, trots vad som föreskrivs i artikel 2, 8 och 9, bestämma

a) att endast den får rösta som har varit bosatt i den ansökande staten under en viss tid vilken inte får överstiga fem år,

b) att endast den skall vara valbar som har varit bosatt i den ansökande staten under en viss tid vilken inte får överstiga tio år.

Dessa bestämmelser skall inte påverka tillämpningen av de åtgärder i fråga om listor över kandidater som en ansökande stat kan vidta och som tar sikte på att främja integrationen av sådana unionsmedborgare som inte är medborgare i den ansökande staten.

Unionsmedborgare, som har bosatt sig utanför hemstaten och som därför eller på grund av bosättningens varaktighet inte är röstberättigade eller valbara där, skall inte omfattas av sådana krav på en viss tids bosättning som avses i första stycket.

2. En ansökande stat som utnyttjar möjligheten till undantag enligt punkt 1 skall till kommissionen lämna alla nödvändiga upplysningar om bakgrunden.

Protokoll 9

om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

DEL I

DEFINITIONER

Artikel 1

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) Fordon: fordon som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 881/92 som denna tillämpas vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

b) Internationell transport: internationell transport som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 881/92 som denna tillämpas vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

c) Trafik genom Österrike: trafik genom österrikiskt territorium i fall då både utgångspunkten och bestämmelseorten är belägna utanför Österrike.

d) Tung lastbil: ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat, som är konstruerat för att transportera gods eller för att dra en släpvagn, hit räknas även dragfordon för påhängsvagnar, och för vilket den högsta tillåtna totalvikten överstiger 7,5 ton, eller en släpvagn vars högsta tillåtna totalvikt överstiger 7,5 ton i fall då släpvagnen dras av ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat och för vilket den högsta tillåtna totalvikten inte överstiger 7,5 ton.

e) Vägtransport av gods genom Österrike: godstransport med tung lastbil genom Österrike, oavsett om bilen är lastad eller inte.

f) Kombitransport: sådan transport av gods med tung lastbil eller lastbärare där en del av transporten sker på järnväg och där transporten börjar eller slutförs på väg, i fall då transittransport på Österrikiskt territorium till eller från en järnvägsterminal inte utförs enbart som vägtransport.

g) Bilateral transport: internationell transport där utgångspunkten är belägen i Österrike och bestämmelseorten i en annan medlemsstat, eller omvänt, samt tomkörning i samband med transporter av detta slag.

DEL II

JÄRNVÄGS- OCH KOMBITRANSPORT

Artikel 2

Denna del av protokollet gäller tillhandahållande av sådan järnvägs- eller kombitransport som går genom österrikiskt territorium.

Artikel 3

Gemenskapen och de berörda medlemsstaterna skall, var och en inom sitt kompetensområde, besluta om och noga samordna åtgärder för att utveckla och främja järnvägs- och kombitransport av gods genom alpområdet.

Artikel 4

När gemenskapen utarbetar riktlinjer enligt artikel 129c i Romfördraget skall gemenskapen se till att de huvudförbindelser som anges i bilaga 1 ingår som en del i alleuropeiska nät för järnvägs- och kombitransport och behandlas som projekt av gemensamt intresse.

Artikel 5

Gemenskapen och de berörda medlemsstaterna skall, var och en inom sitt kompetensområde, genomföra de åtgärder som anges i bilaga 2.

Artikel 6

Gemenskapen och de berörda medlemsstaterna skall göra vad som står i deras makt för att utveckla och utnyttja den ytterligare järnvägskapacitet som anges i bilaga 3.

Artikel 7

Gemenskapen och de berörda medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att järnvägs- och kombitransporter skall tillhandahållas i ökad utsträckning. När så är lämpligt och om något annat inte följer av andra bestämmelser i Romfördraget skall sådana åtgärder vidtas i nära samråd med järnvägsföretag och andra som tillhandahåller järnvägstjänster. I första hand skall sådana åtgärder vidtas som regleras genom gemenskapsbestämmelser om järnvägs- och kombitransport. Vid genomförandet av åtgärderna skall särskild uppmärksamhet ägnas åt järnvägs- och kombitransporternas konkurrenskraft och effektivitet och åt att synliggöra transportkostnaderna. Framför allt skall de berörda medlemsstaterna eftersträva åtgärder som säkerställer att priserna för kombitransport är konkurrenskraftiga i förhållande till priserna för andra transportsätt. Allt stöd som lämnas för detta ändamål skall stå i överensstämmelse med gemenskapsreglerna.

Artikel 8

Vid allvarliga störningar i järnvägsförbindelserna, t.ex. vid naturkatastrofer, skall gemenskapen och de berörda medlemsstaterna i samråd göra vad som är möjligt för att bibehålla trafikflödet. Därvid skall ömtåligt gods prioriteras, t.ex. sådana livsmedel som snabbt kan försämras eller förstöras.

Artikel 9

Med tillämpning av förfarandet i artikel 16 skall kommissionen granska hur denna del av protokollet tillämpas.

DEL III

VÄGTRANSPORT

Artikel 10

Denna del av protokollet gäller vägtransport av gods inom gemenskapens territorium.

Artikel 11

1. Vid vägtransport av gods genom Österrike skall det system tillämpas som har införts för transport för egen räkning genom rådets första direktiv av den 23 juli 1962 och för yrkestrafik genom rådets förordning (EEG) nr 881/92, om något annat inte följer av bestämmelserna i denna artikel.

2. Följande bestämmelser skall gälla fram till den 1 januari 1998:

a) Den totala mängden av NOx-utsläpp från trafik med tunga lastbilar genom Österrike skall under tiden den 1 januari 1992-31 december 2003 minskas med 60 % enligt tabellen i bilaga 4.

b) Minskningen av utsläppen från tunga lastbilar skall ske genom ett system med miljöpoäng. Enligt detta system skall det vid trafik med tung lastbil genom Österrike för varje bil beräknas miljöpoäng som motsvarar bilens NOx-utsläpp (godkända enligt produktionsöverensstämmelse (COP-värdet) eller enligt typgodkännandevärdet). En beskrivning av hur beräkningen skall gå till och hur systemen skall administreras finns i bilaga 5.

c) Om antalet transittransporter något år överstiger referenssiffran för år 1991 med mer än 8 %, skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 16 besluta om lämpliga åtgärder med tillämpning av punkt 3 i bilaga 5.

d) Österrike skall utfärda och i god tid tillhandahålla de kort för miljöpoäng som behövs för att administrera systemet enligt bilaga 5 för tunga lastbilar i trafik genom Österrike.

e) Miljöpoäng skall av kommissionen fördelas mellan medlemsstaterna enligt bestämmelser som skall beslutas med tillämpning av punkt 6.

3. Före den 1 januari 1998 skall rådet på grundval av en rapport från kommissionen se över bestämmelserna om vägtransport av gods genom Österrike. Översynen skall bygga på sådana grundläggande principer i gemenskapsrätten som den gemensamma marknadens funktion - särskilt den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster - miljöskydd i hela gemenskapens intresse och trafiksäkerhet. Om inte rådet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet enhälligt beslutar något annat, skall övergångstiden förlängas till den 1 januari 2001 och bestämmelserna i punkt 2 gälla fram till dess.

4. Före den 1 januari 2001 skall kommissionen med hjälp av Europeiska miljöbyrån göra en vetenskaplig undersökning av i vilken omfattning målet för minskning av föroreningar enligt punkt 2 a har uppnåtts. Om kommissionen finner att detta mål har uppnåtts på ett hållbart sätt, skall bestämmelserna i punkt 2 upphöra att gälla den 1 januari 2001. Om kommissionen finner att målet inte har uppnåtts på ett hållbart sätt, kan rådet enligt artikel 75 i Romfördraget besluta åtgärder, inom ramen för gemenskapsrätten, som säkerställer ett motsvarande skydd för miljön och då särskilt en 60-procentig minskning av föroreningarna. Om rådet inte beslutar sådana åtgärder, skall övergångstiden automatiskt en sista gång förlängas tre år och bestämmelserna i punkt 2 gälla under den tiden.

5. Vid övergångstidens slut skall bestämmelserna i gemenskapsrätten tillämpas fullt ut.

6. Med tillämpning av förfarandet i artikel 16 skall kommissionen besluta närmare bestämmelser om förfarandena vid fördelning av miljöpoäng och om tekniska frågor som gäller tillämpningen av denna artikel; bestämmelserna skall träda i kraft dagen för Österrikes anslutning.

De bestämmelser som avses i första stycket skall säkerställa att den faktiska situation bibehålls som i de nuvarande medlemsstaterna råder vid tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 3637/92 och av det administrativa arrangemanget av den 23 december 1992 om införande av miljöpoängsystemet enligt transitavtalet. Allt som behöver göras skall också göras för att se till att Grekland tilldelas en andel miljöpoäng som tar tillräcklig hänsyn till grekiska behov i sammanhanget.

Artikel 12

1. Vid internationell transport av gods mellan medlemsstater skall rådets förordning (EEG) nr 881/92 til lämpas, om något annat inte följer av bestämmelserna i denna artikel. Dessa bestämmelser skall gälla fram till den 31 december 1996.

2. För bilateral transport skall den befintliga kvoteringen gradvis liberaliseras, och full frihet att tillhandahålla transporttjänster vara förverkligad från och med den 1 januari 1997. En första etapp av liberaliseringen skall gälla från dagen för Österrikes anslutning, en andra etapp från och med den 1 januari 1996.

Vid behov får rådet, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder i detta hänseende.

3. Med tillämpning av artikel 75 i Romfördraget skall rådet senast den 1 januari 1997 besluta ändamålsenliga och enkla åtgärder för att hindra att bestämmelserna i artikel 11 kringgås.

4. Så länge bestämmelserna i artikel 11.2 gäller skall medlemsstaterna, om så behövs, inom ramen för sitt ömsesidiga samarbete vidta sådana åtgärder mot missbruk av miljöpoängsystemet som är förenliga med Romfördraget.

5. Åkare med ett gemenskapstillstånd utfärdat av de behöriga myndigheterna i Österrike får inte utföra internationell transport av gods i fall då varken lastning eller lossning sker i Österrike. Alla sådana transporter genom Österrike skall dock omfattas av bestämmelserna i artikel 11 och, med undantag för transporter mellan Tyskland och Italien, av befintliga kvoteringar som i sin tur skall omfattas av bestämmelserna i punkt 2 ovan.

Artikel 13

1. Fram till och med den 31 december 1996 skall bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3118/93 inte tillämpas på åkare med ett gemenskapstillstånd utfärdat av de behöriga myndigheterna i Österrike, såvitt avser nationell transport i andra medlemsstater.

2. Under den tiden skall bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3118/93 inte tillämpas på åkare med ett gemenskapstillstånd utfärdat av de behöriga myndigheterna i någon annan medlemsstat, såvitt avser nationell transport i Österrike.

Artikel 14

1. Det skall inte finnas några gränskontroller mellan Österrike och andra medlemsstater. Trots vad som föreskrivs i förordning (EEG) nr 4060/89 och (EEG) nr 3912/92 och i anslutningsaktens artikel 152 får dock sådana icke-diskriminerande fysiska kontroller som kräver att fordon stoppas, men bara för att kontrollera miljöpoäng enligt artikel 11 och transporttillstånd enligt artikel 12, finnas fram till och med den 31 december 1996. Sådana kontroller får inte i onödan leda till förseningar i det normala trafikflödet.

2. Kontrollmetoder inklusive elektroniska system, som skall användas efter den 31 december 1996 och som avser tillämpningen av artikel 11, skall i den utsträckning som behövs beslutas enligt förfarandet i artikel 16.

Artikel 15

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 7 f i direktiv 93/89/EEG, får Österrike ta ut brukaravgifter på högst 3 750 ecu per år, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1995 och på högst 2 500 ecu per år, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1996.

2. Om Österrike utnyttjar möjligheten enligt punkt 1 skall landet i enlighet med artikel 7 g i direktiv 93/89/EEG tillämpa en brukaravgift på högst 18 ecu per dag, 99 ecu per vecka och 375 ecu per månad, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1995 och högst 12 ecu per dag, 66 ecu per vecka och 250 ecu per månad, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1996.

3. Avgiftssatserna för de avgifter som nämns i punkt 1 och 2 skall vara reducerade med 50 % fram till den 31 december 1996 för fordon som är registrerade i Irland eller Portugal och fram till den 31 december 1997 för fordon som är registrerade i Grekland.

4. För fordon som är registrerade i Österrike får Italien ta ut avgifter på högst 6,5 ecu per inpassering, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1995 och högst 3,5 ecu per inpassering, inklusive administrativa kostnader, fram till den 31 december 1996. Avgiften skall administreras på ett sätt som står i överensstämmelse med artikel 7 c i direktiv 93/89/EEG.

DEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 16

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När förfarandet i denna artikel skall tillämpas, skall kommissionens företrädare förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i Romfördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

4. Om rådet inte har fattat något beslut inom 3 månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

BILAGA 1

HUVUDFÖRBINDELSER FÖR TRANSALPINA JÄRNVÄGS- OCH KOMBITRANSPORTER

enligt artikel 4 i protokollet

1. De europeiska huvudjärnvägsförbindelser som har betydelse för transittrafiken genom österrikiskt territorium är följande:

1.1. Brennerförbindelsen

München - Verona - Bologna

1.2. Tauernförbindelsen

München - Salzburg - Villach - Tarvisio - Udine/Rosenbach-Ljubljana

1.3. Pyhrn - Schoberpaß-förbindelsen

Regensburg - Graz - Spielfeld/Straß - Maribor

1.4. Donauförbindelsen

Nürnberg - Wien - Nickelsdorf/Sopron/Bratislava

1.5. Pontebbaförbindelsen

Prag - Wien - Tarvisio - Udine - Pontebbana

2. Relevanta anknytningar och terminaler hör till dessa huvudförbindelser.

BILAGA 2

INFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR JÄRNVÄGS- OCH KOMBITRANSPORT

enligt artikel 5 i protokollet

a) I ÖSTERRIKE:

1. Brennerförbindelsen

1.1. Kortfristiga åtgärder:

- säkerhetstekniska och driftorganisatoriska åtgärder,

- införande av datorstödd tåg-övervakning,

- ny blockindelning,

- anslutningar för spårbyten mellan stationer,

- ombyggnad av Wörgl station,

- förlängningar av spår för tågmöten vid stationer.

1.2. Långfristiga åtgärder:

Sådana åtgärder är beroende av det beslut som skall fattas om en bastunnel under Brenner.

2. Tauernförbindelsen

2.1. Kortfristiga åtgärder:

- fortsatt arbete med att lägga dubbelspår,

- förbättring av säkerheten.

2.2. Medelfristiga åtgärder:

punktvisa banförbättningar,

- ökning av den maximala hastigheten på sträckorna,

- minskning av avstånd mellan block,

- fortsatt arbete med att lägga dubbelspår.

3. Pyhrn-Schoberförbindelsen

3.1. Kortfristiga åtgärder:

- upphävande av förbudet mot nattrafik på Pyhrnsträckan,

- upphävande av förbudet mot nattrafik på Hieflausträckan,

- byggnation av slingan Traun - Marchtrenk.

3.2. Medelfristiga åtgärder:

- förbättring och ombyggnad av stationer,

- förbättring av säkerhetssystemen,

- minskning av avstånd mellan block,

- planfria korsningar,

- läggande av dubbelspår på utvalda sträckor.

3.3. Långfristiga åtgärder:

- fortsatt arbete med att lägga dubbelspår på hela sträckan Passau - Spielfeld/Straß,

- ombyggnad av sträckan St Michael - Bruck.

4. Donauförbindelsen

Åtgärder för att öka kapaciteten på sträckan Wien - Wels.

b) I TYSKLAND:

1. Kortfristiga åtgärder:

- terminaler för kombitransport vid München-Riem och Duisburg Hafen,

- förbättring av sträckan München - Rosenheim - Kufstein, främst anläggning av egna spår för lokaltrafik mellan Zorneding och Grafing,

- minskning av avstånd mellan block (bättre uppdelning av sträckningen) mellan Grafing och Rosenheim och mellan Rosenheim och Kiefersfelden,

- byggnation av spår för tågmöten (t.ex. mellan stationerna Großkarolinenfeld, Raubling och Fischbach),

- anläggningar för tillträde till perronger utan spårpassage vid stationen Großkarolinenfeld, och

- spårändringar vid stationen i Rosenheim och ytterligare åtgärder på följande stationer: Aßling, Ostermünchen, Brannenburg, Oberaudorf och Kiefersfelden.

2. Medelfristiga åtgärder (till slutet av år 1998, under förutsättning av plangodkännande):

- förbättring av genomfarten München - Freilassing.

c) I ITALIEN:

Brenner:

- breddning av tunnlarna på sträckan Brenner - Verona för att möjliggöra transport av tunga lastbilar med en hörnhöjd på 4 meter vid såväl ledsagad som oledsagad kombitransport,

- utbyggnad av godsomlastningscentralen Verona-Quadrante Europa,

- förstärkning av spår ovan jord och byggnation av nya understationer,

- genomförandet av ytterligare tekniska åtgärder (automatiskt block och spårbyte på de starkt trafikerade sträckorna vid stationerna i Verona, Trento, Bolzano och Brenner) för att öka kapaciteten och säkerheten.

d) I NEDERLÄNDERNA:

Byggnation av ett centrum för järnvägstransporttjänster i Rotterdam-området.

Järnvägsförbindelse för godstransport (Betuwebanan)

Definitioner:

   
kortfristig: tillgänglig från utgången av 1995
medelfristig: tillgänglig från utgången av 1997
långfristig: tillgänglig - på Pyhrn-Schoberförbindelsen från utgången av år 2000 - på Brennerförbindelsen från utgången av 2010.

BILAGA 3

JÄRNVÄGSKAPACITET

enligt artikel 6 i protokollet

1. ÖSTERRIKISKA JÄRNVÄGARS TILLÄGGSKAPACITET FÖR TRANSPORT AV TRANSITGODS GENOM ÖSTERRIKE

Färdväg Tilläggskapacitet: transitgods tåg/dag (i båda riktningarna)
Omgående (1. 1. 1995) På kort sikt (1996) På medellång sikt (1998) På lång sikt (2000 och senare)
Brennerförbindelsen 70 (1) - 50 (2) 200 (3)
Tauernförbindelsen 4 50 (4) - -
Pyrhn-Schoberförbindelsen 11 22 60 -
Donauförbindelsen (Passau-Salzburg-Wien) - - - 200
Budapest-Wien - 40 (5) - -
Bratislava-Wien - - 80 (6) -
Prag-Wien (7) - - -
Pontebba via Tarvisio - - 30 -
(1) Redan genomförd delvis.

(2) 2000.

(3) Ytterligare 200 tåg förutsätter att det byggs en tunnel under Brenner och att de anknytande sträckorna i grannstaterna byggs ut.

(4) Inklusive behovet av kapacitet i transittrafiken mellan öst och väst.

(5) 1995.

(6) 1999.

(7) 50 tåg/dag - fri kapacitet.

2. POTENTIELL KAPACITETSÖKNING I ANTALET FÖRSÄNDELSER ELLER I TON

Omedelbart:

Den 1 december 1989 införde Österrike 39 nya gods- och kombitransporttåg för trafik genom Brenner.

På kort sikt:

På kort sikt kommer järnvägskapaciteten för transittrafik genom Österrike att mer än fördubblas. Från och med 1996 kommer den årliga kombitransportkapaciteten att öka upp till 1,8 miljoner försändelser eller upp till 33 miljoner ton, beroende vilken teknologi som används.

På medellång sikt:

Fram till 1998 kommer denna kapacitet att ökas med ytterligare 10 miljoner ton per år genom ytterligare punktvis utbyggnad av dubbelspår och förbättringar i säkerheten och i driften av transitförbindelserna.

På lång sikt:

Pyhrn-Schoberförbindelsen kommer att byggas ut till dubbelspår. En tunnel under Brennerpasset bör kunna ytterligare förbättra kapaciteten på Brennerförbindelsen, så att man når upp till 400 tåg per dag. Beroende på valet av teknologi kommer kapaciteten för den nyligen inrättade kombitransporten att öka till mellan 60 och 89 miljoner ton per år efter 2010.

Definitioner:

   
omedelbart: tillgänglig från och med den 1 januari 1995
kortfristig: tillgänglig från utgången av 1995
medelfristig: tillgänglig från utgången av 1997
långfristig: tillgänglig - på Pyhrn-Schoberförbindelsen från utgången av år 2000 - på Brennerförbindelsen från utgången av 2010.

BILAGA 4

som det hänvisas till i artikel 11.2 a i protokollet

År Miljöpoäng i procent Miljöpoäng för Österrike och nuvarande medlemsstater
(1) (2) (3)
1991 utgångspunkt 100,0 % 23 306 580
1995 71,7 % 16 710 818
1996 65,0 % 15 149 277
1997 59,1 % 13 774 189
1998 54,8 % 12 772 006
1999 51,9 % 12 096 115
2000 49,8 % 11 606 677
2001 48,5 % 11 303 691
2002 44,8 % 10 441 348
2003 40,0 % 9 322 632

Siffrorna i kolumn 3 skall anpassas enligt förfarandet i artikel 16 för att ta hänsyn till transittrafik med tunga lastbilar registrerade i Finland, Norge och Sverige, baserat på de ungefärliga värdena för respektive land beräknade på antalet transitturer 1991 och ett standardvärde för NOx-utsläpp på 15,8 gram NOx/kWh.

BILAGA 5

BERÄKNING OCH BEHANDLING AV MILJÖPOÄNG

enligt artikel 11.2.b i protokollet

1. Följande dokument skall lämnas in varje gång som en tung lastbil färdas genom Österrike (i någondera riktningen):

a) Ett dokument som visar COP(Conformity of Production)-värdet för utsläpp av kväveoxider från det berörda fordonet.

b) Ett giltigt miljöpoängkort utfärdat av en behörig myndighet.

För a skall följande gälla:

För tunga lastbilar registrerade efter den 1 oktober 1990 skall de dokument som visar COP-värdet vara ett av den behöriga myndigheten utfärdat intyg med uppgifter om ett officiellt COP-värde för utsläpp av kväveoxider eller ett typgodkännandeintyg som visar registreringsdatum och det värde som fastställts för typgodkännande. I det senare fallet skall COP-värdet vara typgodkännandevärdet ökat med 10 %. När detta värde fastställts för ett fordon kan det inte ändras under fordonets livstid.

För fordon registrerade före den 1 oktober 1990 och fordon för vilka inget intyg lämnats skall ett COP-värde på 15,8 g/kWh fastställas.

För b skall följande gälla:

Miljöpoängkortet skall ange ett visst antal poäng. På grundval av COP-värdet för de berörda fordonen skall kortet utformas enligt följande:

1. Varje g/kWh utsläpp av kväveoxider motsvarande det värde som anges i dokumentet som avses i 1 a skall räknas som en poäng.

2. Värden för utsläpp av kväveoxider skall avrundas uppåt till närmaste heltal, om decimalen är 0,5 eller högre, annars avrundas de nedåt.

2. I enlighet med förfarandena i artikel 16 skall kommissionen kvartalsvis beräkna antalet turer och det genomsnittliga värdet av kväveoxider för tunga lastbilar fördelat på de olika staterna.

3. I fall då artikel 11.2 c är tillämplig skall antalet miljöpoäng för det närmast följande året beräknas på det sätt som här anges:

På grundval av de kvartalsvisa genomsnittsvärden för utsläpp av kväveoxider under det löpande året som har beräknats enligt punkt 2 skall ett förväntat genomsnitt för nästa år beräknas. Det värdet, multiplicerat med 0,0658 och med antalet miljöpoäng för år 1991 enligt bilaga 4, skall utgöra antalet miljöpoäng för året i fråga.

Protokoll 10

om bruket av specifikt österrikiska ord i tyska språket inom ramen för Europeiska unionen

Inom ramen för Europeiska unionen skall följande gälla:

1. De specifikt österrikiska ord i tyska språket som finns i den österrikiska rättsordningen och som antecknats i bilagan till detta protokoll skall ha samma status och får användas med samma rättsverkan som de motsvarande ord i tyska språket vilka antecknats i bilagan.

2. I den tyskspråkiga versionen av nya rättsakter skall de specifikt österrikiska orden i bilagan till detta protokoll i lämplig form läggas till de motsvarande ord som används i Tyskland.

BILAGA

   
Österrike Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Beiried Roastbeef
Eierschwammerl Pfifferlinge
Erdäpfel Kartoffeln
Faschiertes Hackfleisch
Fisolen Grüne Bohnen
Grammeln Grieben
Hüferl Hüfte
Karfiol Blumenkohl
Kohlsprossen Rosenkohl
Kren Meerrettich
Lungenbraten Filet
Marillen Aprikosen
Melanzani Aubergine
Nuß Kugel
Obers Sahne
Paradeiser Tomaten
Powidl Pflaumenmus
Ribisel Johannisbeeren
Rostbraten Hochrippe
Schlögel Keule
Topfen Quark
Vogerlsalat Feldsalat
Weichseln Sauerkirschen

SLUTAKT

I. SLUTAKTENS TEXT

De befullmäktigade ombuden för

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV NORGE,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT,

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SVERIGE,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DET FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

har vid ett möte på Korfu i dag den 24 juni 1994 för att underteckna fördraget om Norges, Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen

konstaterat att följande texter har utarbetats och godkänts i förhandlingskonferensen med företrädare för Europeiska unionens medlemsstater och för Norge, Österrike, Finland och Sverige:

I. Fördraget om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

II. Akten om villkoren för anslutningen och om anpassning av fördragen.

III. De texter som anges nedan och som är bifogade akten om villkoren för anslutning och om anpassning av fördragen:

A. Bilaga I: Förteckning enligt artikel 29 i anslutningsakten

Bilaga II: Förteckning enligt artikel 30 i anslutningsakten

Bilaga III: Bestämmelser som avses i artikel 32 i anslutningsakten

Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 39.1 i anslutningsakten

Bilaga V: Förteckning enligt artikel 39.5 i anslutningsakten

Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 54, 73, 97 och 126 i anslutningsakten

Bilaga VII: Förteckning enligt artikel 56 i anslutningsakten

Bilaga VIII: Bestämmelser som avses i artikel 69 i anslutningsakten

Bilaga IX: Förteckning enligt artikel 71.2 i anslutningsakten

Bilaga X: Bestämmelser som avses i artikel 84 i anslutningsakten

Bilaga XI: Förteckning enligt artikel 99 i anslutningsakten

Bilaga XII: Bestämmelser som avses i artikel 112 i anslutningsakten

Bilaga XIII: Förteckning enligt artikel 138.5 i anslutningsakten

Bilaga XIV: Förteckning enligt artikel 140 i anslutningsakten

Bilaga XV: Förteckning enligt artikel 151 i anslutningsakten

Bilaga XVI: Förteckning enligt artikel 165.1 i anslutningsakten

Bilaga XVII: Förteckning enligt artikel 165.2 i anslutningsakten

Bilaga XVIII: Förteckning enligt artikel 167 i anslutningsakten

Bilaga XIX: Förteckning enligt artikel 168 i anslutningsakten

B. Protokoll 1 om Europeiska investeringsbankens stadga

Protokoll 2 om Åland

Protokoll 3 om det samiska folket

Protokoll 4 om petroleumsektorn i Norge

Protokoll 5 om de nya medlemsstaternas bidrag till Europeiska kol- och stålgemenskapens budget

Protokoll 6 om särskilda bestämmelser för mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland, Norge och Sverige

Protokoll 7 om Spetsbergen

Protokoll 8 om val till Europaparlamentet i de nya medlemsstaterna under tiden fram till anslutningen

Protokoll 9 om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

Protokoll 10 om bruket av specifikt österrikiska ord i tyska språket inom ramen för Europeiska unionen

C. Texterna till

- Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller innehåller tillägg till dessa fördrag, däribland fördragen om Danmarks, Irlands, Förenade kungarikets Storbritannien och Nordirland, Greklands, Spaniens och Portugals anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,

- Fördraget om Europeiska unionen

på finska, norska och svenska.

Vidare har de befullmäktigade ombuden godkänt de förklaringar som här anges och som är bifogade denna slutakt:

1. Gemensam förklaring om gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

2. Gemensam förklaring om artikel 157.4 i anslutningsakten

3. Gemensam förklaring om Europeiska gemenskapernas domstol

4. Gemensam förklaring om tillämpning av Euratomfördraget

5. Gemensam förklaring om fritidsbostäder

6. Gemensam förklaring om normer för miljöskydd, hälsa och produktsäkerhet

7. Gemensam förklaring om artiklarna 32, 69, 84 och 112 i anslutningsakten

8. Gemensam förklaring om institutionella förfaranden i anslutningsfördraget

9. Gemensam förklaring om artikel 172 i anslutningsakten.

Hecho en Corfú, el veinticuatro de junio de mil novecientos noventa y cuatro.

Udfærdiget i Korfu den fireogtyvende juni nitten hundrede og fireoghalvfems.

Geschehen zu Korfu am vierundzwanzigsten Juni neunzehnhundertvierundneunzig.

Έγινε στην Κέρκυρα, στις είκοσι τέσσερις Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα τέσσερα.

Done at Corfu on the twenty-fourth day of June in the year one thousand nine hundred and ninety-four.

Fait à Corfou, le vingt-quatre juin mil neuf cent quatre-vingt-quatorze.

Arna dhéanamh in Corfú ar an ceathrú lá is fiche de Mheitheamh sa bhliain míle naoi gcéad nócha ceathair.

Fatto a Corfù, addì ventiquattro giugno millenovecentonovantaquattro.

Gedaan te Korfoe, de vierentwintigste juni negentienhonderd vierennegentig.

Utferdiget på Korfu den tjuefjerde juni nittenhundreognittifire.

Feito em Corfu, em vinte e quatro de Junho de mil novecentos e noventa e quatro.

Tehty Korfulla kahdentenakymmenentenäneljäntenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhat

yhdeksänsataayhdeksänkymmentäneljä.

Upprättat på Korfu den tjugofjärde juni år nittonhundranittiofyra.

Pour Sa Majesté le Roi des Belges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

Für Seine Majestät der König der Belgier

***IMAGE***

For Hendes Majestæt Danmarks Dronning

***IMAGE***

Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

***IMAGE***

Για τον Πρόεδρο της Ελληνικής Δημοκρατίας

***IMAGE***

Por Su Majestad el Rey de España

***IMAGE***

Pour le Président de la République française

***IMAGE***

Thar ceann Uachtarán na hÉireann

For the President of Ireland

***IMAGE***

Per il Presidente della Repubblica italiana

***IMAGE***

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

***IMAGE***

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

***IMAGE***

For Hans Majestet Konget av Norge

***IMAGE***

Für den Bundespräsidenten der Republik Österreich

***IMAGE***

Pelo Presidente da República Portuguesa

***IMAGE***

Suomen Tasavallan Presidentin puolesta

För Republiken Finlands President

***IMAGE***

För Hans Majestät Konungen av Sverige

***IMAGE***

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

***IMAGE***

II. FÖRKLARINGAR GODKÄNDA AV DE BEFULLMÄKTIGADE OMBUDEN

1. Gemensam förklaring om gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

1. Unionen konstaterar att Finland, Norge, Sverige och Österrike bekräftat att de fullt ut godtar de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med unionen och med dess institutionella regelverk (”acquis communautaire”) så som detta skall tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna. Det gäller framför allt innehållet i fördragen - inklusive Fördraget om Europeiska unionen - och fördragens principer och politiska mål.

Unionen samt Finland, Norge, Sverige och Österrike är överens om att

- anslutningen skall stärka sammanhållningen inom unionen och unionens förmåga att agera effektivt i utrikes- och säkerhetspolitiken,

- de nya medlemsstaterna från dagen för anslutningen kommer att vara beredda och ha möjlighet att fullt ut och aktivt delta i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken så som den definieras i Fördraget om Europeiska unionen,

- de nya medlemsstaterna vid anslutningen fullständigt och förbehållslöst skall anamma alla de mål som fördraget har, de bestämmelser som finns i dess avdelning V samt de relevanta förklaringar som är fogade till det,

- de nya medlemsstaterna kommer att vara beredda och ha möjlighet att stödja den politik på olika områden som unionen driver vid tidpunkten för anslutningen.

2. När det gäller medlemsstaternas skyldigheter enligt Fördraget om Europeiska unionen att genomföra unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik skall de nya medlemsstaternas rättsordningar från dagen för anslutningen stå i överensstämmelse med gemenskapsrätten.

2. Gemensam förklaring om artikel 157.4 i anslutningsakten

De nya medlemsstaterna skall delta i ett system enligt vilket tre tjänster som generaladvokat roterar i den alfabetiska ordning som tillämpas i dag, varvid det förutsätts att Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Förenade kungariket inte deltar i systemet eftersom det permanent finns en generaladvokat från var och en av dessa stater. Följande alfabetiska ordning skall sålunda gälla: Belgique (1988-1994), Danmark (1991-1997), Ellas (1994-2000), Ireland, Luxembourg, Nederland, Norge, Österreich, Portugal, Suomi och Sverige.

I konsekvens med detta skall en generaladvokat av spansk nationalitet och en av irländsk nationalitet utses från anslutningen. Ämbetstiden för den spanska generaladvokaten skall gå ut den 6 oktober 1997 och ämbetstiden för den irländska generaladvokaten skall gå ut den 6 oktober 2000.

3. Gemensam förklaring om Europeiska gemenskapernas domstol

Sådana ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga som en följd av de nya medlemsstaternas anslutning skall vidtas av rådet som på begäran av domstolen får öka antalet generaladvokater till nio och göra nödvändiga ändringar enligt bestämmelserna i artikel 32a tredje stycket i Parisfördraget, artikel 166 tredje stycket i Romfördraget och artikel 138 tredje stycket i Euratomfördraget.

4. Gemensam förklaring om tillämpning av Euratomfördraget

De fördragsslutande parterna, som erinrar om att fördragen om Europeiska gemenskaperna gäller alla medlemsstater utan någon diskriminering bekräftar utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om den inre marknaden, att det är varje medlemsstat, i sin egenskap av fördragsslutande part enligt Euratomfördraget, som avgör i överensstämmelse med sin specifika nationella politik om den skall producera kärnenergi eller inte.

Varje medlemsstat avgör vilken politik den skall föra när det gäller slutstegen i kärnbränslecykeln.

5. Gemensam förklaring om fritidsbostäder

Ingenting i gemenskapsrätten hindrar enskilda medlemsstater från att vidta nationella, regionala eller lokala åtgärder beträffande fritidsbostäder i fall då åtgärderna är nödvändiga för markanvändning, planläggning och miljöskydd och tillämpas i överensstämmelse med gemenskapsrätten utan någon direkt eller indirekt diskriminering av medborgare i medlemsstater.

6. Gemensam förklaring om normer för miljöskydd, hälsa och produktsäkerhet

De avtalsslutande parterna fäster stor vikt vid att en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och miljö främjas som ett led i gemenskapens verksamhet enligt de mål och kriterier som Maastrichtfördraget anger. De hänvisar i detta sammanhang också till resolutionen av den 1 februari 1993 om ett gemenskapsprogram om politik och åtgärder som avser miljön och en hållbar utveckling.

Med hänsyn till de nya medlemsstaternas starka önskan att hålla fast vid de normer som de tillämpar på vissa områden, särskilt som en följd av deras speciella geografiska förhållanden och klimatförhållanden, har de avtalsslutande parterna enats om ett förfarande för att se över gällande gemenskapsregler under full medverkan av de nya medlemsstaterna och på de villkor som anslutningsfördraget anger.

Utan att föregripa resultatet av översynen åtar sig de avtalsslutande parterna att göra allt vad som står i deras makt för att slutföra översynen före utgången av den fastställda övergångstiden. Efter övergångstidens utgång skall gemenskapens regelverk i dess helhet tillämpas i de nya medlemsstaterna på samma villkor som i unionens nuvarande medlemsstater.

7. Gemensam förklaring om artiklarna 32, 69, 84 och 112 i anslutningsakten

De avtalsslutande parterna erinrar om att vid ministermötet den 21 december 1993 noterade förhandlingskonferenserna att

- den överenskomna lösningen syftar till att beslut skall fattas före utgången av övergångstiden,

- översynen av institutionernas rättsakter skall ske förutsättningslöst,

- vid översynen skall unionen också beakta de kriterier som anges i Romfördragets artikel 130r.3.

8. Gemensam förklaring om institutionella förfaranden i anslutningsfördraget

Genom de institutionella bestämmelserna i anslutningsfördraget enas medlemsstaterna och ansökarländerna om att den konferens med företrädare för medlemsstaternas regeringar som skall sammankallas år 1996 för att granska Europaparlamentets lagstiftande roll och övriga frågor som avses i Fördraget om Europeiska unionen, skall överväga också frågorna om antalet ledamöter i kommissionen och hur medlemsstaternas röster i rådet skall vägas. Den kommer också att överväga vad som kan behöva göras för att underlätta institutionernas arbete och garantera att de fungerar effektivt.

9. Gemensam förklaring om artikel 172 i anslutningsakten

De avtalsslutande parterna beaktar att alla ändringar i EES-avtalet och avtalet mellan EFTA-staterna om upprättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol kräver samtycke från de berörda avtalsslutande parterna.

De befullmäktigade ombuden har beaktat den brevväxling som är bifogad denna slutakt och som avser det arrangemang som man inom förhandlingskonferensen mellan Europeiska unionen och de stater som ansökt om anslutning till unionen har kommit överens om för att fatta vissa beslut och vidta vissa andra åtgärder under tiden fram till anslutningen.

Slutligen har de förklaringar avgetts som här anges och som är bifogade denna slutakt:

A. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Norge

10. Gemensam förklaring om förvaltning av fisketillgångarna i vattnen norr om 62°N

11. Gemensam förklaring om 12-milsgränsen

12. Gemensam förklaring om äganderätt till fiskefartyg

13. Gemensam förklaring om råvaruförsörjningen för fiskeindustrin i Nordnorge

14. Gemensam förklaring till artikel 147 om den norska livsmedelsindustrin

15. Gemensam förklaring om Spetsbergen

B. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Österrike

16. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare

17. Gemensam förklaring om skyddåtgärder enligt avtalen med länder i Central- och Östeuropa

18. Gemensam förklaring om utestående tekniska frågor på transportområdet

19. Gemensam förklaring om vikter och dimensioner för vägtransportfordon

20. Gemensam förklaring om tunneln under Brenner

21. Gemensam förklaring om artiklarna 6 och 76 i anslutningsakten

C. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Finland

22. Gemensam förklaring om garantier för Finlands transportförbindelser

23. Gemensam förklaring om transporter av radioaktivt avfall

24. Gemensam förklaring om fördraget om icke-spridning av kärnvapen

D. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Sverige

25. Gemensam förklaring om fördraget om icke-spridning av kärnvapen

26. Gemensam förklaring om artikel 127 i anslutningsakten

E. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Flera nya medlemsstater

27. Gemensam förklaring: Norge, Österrike, Sverige: om PCB/PCT

28. Gemensam förklaring om nordiskt samarbete

29. Gemensam förklaring om antalet djur som berättigar Norge och Finland till dikobidrag

30. Gemensam förklaring: Finland, Sverige: om fiskemöjligheter i Östersjön

31. Förklaring om tillverkningsindustrin i Österrike och Finland

F. Förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna

32. Förklaring om Åland

33. Förklaring om relativ stabilitet

34. Förklaring av unionen om lösning av de miljöproblem som trafik med tunga lastbilar orsakar

35. Förklaring om uppfyllande av unionens åtaganden enligt sådana rättsakter om jordbruk som inte finns med i anslutningsakten

36. Förklaring om miljövänligt jordbruk

37. Förklaring om bergsområden och mindre gynnade områden

G. Förklaringar av Norge

38. Förklaring av Norge om norska språket

39. Förklaring av Norge om samefrågor

40. Förklaring av Norge om öppenhet

H. Förklaringar av Österrike

41. Förklaring av Österrike om artikel 109g i Romfördraget

42. Förklaring av Österrike om sändning av TV-program

43. Förklaring av Österrike om prissättning för kombitransport på Brennerförbindelsen

44. Förklaring av Österrike om artikel 14 i protokoll 9 om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

I. Förklaring av Finland

45. Förklaring av Finland om öppenhet

J. Förklaringar av Sverige

46. Förklaring av Sverige om socialpolitik

47. Förklaring av Sverige om offentlighetsprincipen och svarsförklaring av de nuvarande medlemsstaterna

K. Förklaringar av flera nya medlemsstater

48. Gemensam förklaring av Norge och Sverige om fiske

49. Förklaring av Norge, Österrike, Finland och Sverige om artiklarna 3 och 4 i anslutningsakten

50. Förklaring av Finland och Sverige om alkoholmonopol

III. ÖVRIGA FÖRKLARINGAR

A. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Norge

10. Gemensam förklaring om förvaltning av fisketillgångarna i vattnen norr om 62°N

De avtalsslutande parterna beaktar det sårbara och känsliga ekosystemet i Barents hav och de nordliga vattnen, och erkänner det livsviktiga behovet av att upprätthålla en sund förvaltning grundad på hållbart miljöskydd och optimalt utnyttjande av alla bestånd i dessa vatten.

De är överens om att dessa vatten skall integreras i den gemensamma fiskepolitiken på grundval av det rådande förvaltningssystemet för att på så sätt slå vakt om och förbättra den nuvarande standarden i fråga om teknik, kontroll och genomförande.

De är överens om att etablerade regionala vetenskapliga marina institutioner som forskar i närområdet i respektive vatten bör fortsätta att lämna viktiga bidrag till beslutsprocessen för att på så sätt underlätta snabba och nödvändiga förvaltningsbeslut inom ramen för den gemensamma fiskepolitiken.

De är överens om att de förhandlingar med Ryssland som förs inom ramen för den gemensamma fiskepolitiken bör besjälas av de principer och den praxis som utvecklats inom den gemensamma norsk-ryska fiskerikommissionen.

De är överens om att det nuvarande systemet, enligt vilket överläggningar med de berörda fiskeriorganisationerna genomförs innan förhandlingarna med Ryssland äger rum, bör behållas.

De är vidare överens om att mål och åtgärder inom förvaltningen innefattar

- att vederbörlig hänsyn skall tas till de inbördes förhållandena mellan bestånden inom ramen för ett förvaltningsperspektiv med en mångfald av arter,

- att förvaltningen av de pelagiska bestånden bör ta med i beräkningen att sådana arter utgör en viktig näringskälla för andra arter och att optimalt och stabilt uttag från bestånden bör garanteras på lång sikt,

- att det vid fastställande av TAC för ett bestånd bör tas vederbörlig hänsyn till bevarande av avelsbeståndet för att på så sätt garantera en tillräcklig återväxt,

- att fisket av djuphavsbestånd inom säkra biologiska gränser bör hållas inom beståndets biologiska förmåga och ta vederbörlig hänsyn till de särskilda villkor som gäller för varje individuellt bestånd,

- att i fråga om djuphavsbestånd utanför säkra biologiska gränser åtgärder bör vidtas för att återuppbygga beståndet till en hållbar nivå, varvid hänsyn även bör tas till fiskeindustrins minimibehov,

- att det också i fortsättningen kommer att fästas betydande vikt vid utlåtanden från Rådgivande fiskerikommittén.

De avtalsslutande parterna erkänner att Norges särskilda intressen i egenskap av den stat som har kust vid vattnen norr om 62°N och alla berörda parters särskilda intressen måste beaktas vid den framtida förvaltningen av dessa vatten i enlighet med den gemensamma fiskepolitikens regler.Dessutom, och som en tillfällig avvikelse från reglerna för att på så sätt främja en gradvis integration av Norge i den gemensamma fiskepolitiken, har de avtalsslutande parterna kommit överens om följande från dagen för anslutningen:

1. Norge bemyndigas att fastställa TAC-nivåer och att bibehålla sitt fiskeavtal med Ryssland under en övergångstid fram till den 1 juli 1998. Under denna övergångstid garanteras fastställande av TAC-nivåer och förvaltningen av detta avtal av Norge i nära samarbete med kommissionen.

2. I dessa vatten får Norge på icke-diskriminerande grund behålla sitt nuvarande system med

- tekniska föreskrifter under en övergångstid på 1 år,

- ett dumpningsförbud under en övergångstid på 3 år,

- kontrollåtgärder, särskilt genom att stänga och öppna känsliga områden, under en övergångstid på 3 år.

Under dessa övergångstider kommer unionen att undersöka hur dessa regleringsmekanismer på bästa sätt kan integreras i den gemensamma fiskepolitiken.

11. Gemensam förklaring om 12-milsgränsen

De avtalsslutande parterna erkänner att det för Norge är av stor betydelse att livskraftiga fiskarsamhällen bibehålls i kustområdena. Vid en översyn av de nuvarande arrangemangen i fråga om tillgång till vattnen inom gränsen 12 nautiska mil i samband med beslut om framtida arrangemang kommer unionens institutioner att ägna särskild uppmärksamhet åt de intressen som representeras av sådana samhällen i medlemsstaterna.

12. Gemensam förklaring om äganderätt till fiskefartyg

De avtalsslutande parterna beaktar EG-domstolens avgöranden och förklarar att, inom ramen för den gemensamma fiskepolitiken, en målsättning med de nationella kvoterna för medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet är att garantera särskilda behov i de regioner där lokalbefolkningen är särskilt beroende av fiske och industrier som har samband med fiske.

Denna målsättning kan motivera att villkor utformas i syfte att garantera ett faktiskt ekonomiskt samband mellan fartyg som bedriver fiske som belastar en medlemsstats kvoter och den medlemsstaten, om syftet med dessa villkor är att befolkningen som är beroende av fiske och industrier som har samband med fiske kan dra fördel av kvoterna.

13. Gemensam förklaring om råvaruförsörjningen för fiskeindustrin i Nordnorge

De avtalsslutande parterna beaktar de önskemål som Norge har beträffande råvaruförsörjningen för fiskeindustrin i Nordnorge och erkänner behovet av att säkerställa en tillfredsställande balans i råvaruförsörjningen i ljuset av den industrins speciella situation. När unionen efter Norges anslutning fastställer autonoma tullkvoter för fisk till tillverkningsindustrin skall tillbörlig hänsyn tas till detta.

14. Förklaring till artikel 147 om den norska livsmedelsindustrin

De avtalsslutande parterna beaktar följande förklaring av kommissionen.

Vid sin prövning av en eventuell begäran från Norge om att åtgärder skall vidtas med anledning av allvarliga störningar på marknaden, skall kommissionen ta hänsyn till den norska livsmedelsindustrins särskilda omstruktureringsproblem och se till att vidta alla nödvändiga åtgärder tillräckligt snabbt för att förebygga skadeverkningar på lång sikt.

Kommissionens åtgärder kan, under en tid av tre år, omfatta ett övervakningssystem och övre gränsvärden som säkerställer att öppnandet av marknaden inte leder till störningar som motverkar den nödvändiga omstruktureringen av livsmedelsindustrin i Norge för följande varor som framställs av inhemska jordbruksråvaror: köttvaror, mjöl, foderblandningar, beredda ärter och morötter och mejerivaror med undantag för smör, skummjölkspulver och mjukost.

15. Gemensam förklaring om Spetsbergen

De avtalsslutande parterna är ense om att den tillgång till fiskevattnen som flottorna från unionens medlemsstater har i zonen runt Spetsbergen, inom 200 nautiska mil från strandlinjen, för att fiska de kvoter som unionen har bestämt inte skall ändras i förhållande till det läge som råder i dag.

Vidare är parterna ense om att de levande resurserna i dessa vatten skall förvaltas så att de ger unionens medlemsstater en bestående och bärkraftig avkastning som återspeglar deras fiskerättigheter i dessa vatten. Framför allt skall förvaltningen utövas så att den inte hindrar flottorna från unionens medlemsstater att fylla sina fiskekvoter, och fullt ut respektera utövandet av normal fiskeverksamhet.

B. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Österrike

16. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare

Om Österrikes anslutning ger upphov till svårigheter beträffande den fria rörligheten för arbetstagare, kan saken föreläggas gemenskapens institutioner för att få till stånd en lösning av problemet. Lösningen skall noga stämma överens med de bestämmelser som finns i fördragen (inklusive Fördraget om Europeiska unionen) eller som har antagits vid tillämpningen av fördragen och då särskilt med de bestämmelser som gäller fri rörlighet för arbetstagare.

17. Gemensam förklaring om skyddsåtgärder enligt avtalen med länder i Central- och Östeuropa

1. I ”europaavtal” mellan gemenskapen och dess medlemsländer och länder i Central- och Östeuropa finns bestämmelser om att gemenskapen får vidta lämpliga skyddsåtgärder på de villkor som avtalen anger.

2. När åtgärder övervägs och beslutas med stöd av sådana bestämmelser får gemenskapen åberopa förhållanden som råder för producenter eller i regioner i en eller flera medlemsstater.

3. Gemenskapsreglerna om genomförande av skyddsåtgärder, inklusive kvoteringar, säkerställer att medlemsstaternas intressen beaktas fullt ut i överensstämmelse med ändamålsenliga förfaranden.

18. Gemensam förklaring om lösning av utestående tekniska frågor på transportområdet

Österrike och gemenskapen förklarar sig villiga att före Österrikes anslutning, i Transitkommittén för EG-Österrike, baserat på samförstånd lösa utestående tekniska frågor, i synnerhet följande:

a) Frågor om miljöpoängsystemet

- byte av motor på fordon registrerade före den 1 oktober 1990,

- byte av dragbil,

- multinationellt kopplade fordonskombinationer,

- särbehandling till förmån för österrikiska fordon i transit mellan två tredje länder.

b) Andra frågor

- upprätthållande av ”Loferavtalet” av den 29 Juni 1993 mellan Österrike och Tyskland inom ramen för gemenskapen,

- förteckning över terminaler som omfattas av artikel 2.5 i det administrativa avtalet (”Fürnitztransporter”),

- tunga och omfångsrika transporter (”särskilda laster”).

19. Gemensam förklaring om vikter och dimensioner för vägtransportfordon

De fördragsslutande parterna beaktar att Österrike skall tillämpa gemenskapsrätten inom området för högsta tillåtna vikter och dimensioner för tunga lastbilar genom att, utan påföljd, tillåta 38 ton plus 5 % tolerans.

20. Gemensam förklaring om tunneln under Brenner

Österrike, Tyskland, Italien och gemenskapen arbetar aktivt för att fullfölja de förstudier om en tunnel under Brenner som skall överlämnas i juni 1994. Österrike, Tyskland och Italien åtar sig att fatta ett beslut beträffande tunnelns byggande senast den 31 oktober 1994. Vid ett positivt beslut av de tre berörda staterna förklarar sig gemenskapen beredd att stödja byggandet på grundval av tillgängliga finansiella instrument i gemenskapen.

21. Gemensam förklaring om artiklarna 6 och 76 i anslutningsakten

Österrike och gemenskapen bekräftar att de genom ändamålsenliga förhandlingar avser att säkerställa från dagen för anslutningen att åkare från tredje land, särskilt från Slovenien och Schweiz, inte kommer att behandlas förmånligare än EU-åkare när det gäller transit med tunga lastbilar genom Österrike.

C. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Finland

22. Gemensam förklaring om garantier för Finlands transportförbindelser

De avtalsslutande parterna, som erkänner att sjötrafikleder är särskilt viktiga för Finland på grund av landets geografiska läge och särskilt svåra att säkerställa på grund av klimatförhållandena, är överens om att man i relevanta unionssammanhang skall ägna tillbörlig uppmärksamhet åt att behålla och utveckla förbindelserna sjövägen mellan Finland och unionen i övrigt, bland annat i samband med utvecklingen av alleuropeiska nät i Nordeuropa.

23. Gemensam förklaring om transporter av radioaktivt avfall

De avtalsslutande parterna bekräftar att EG-lagstiftningen inte innebär någon skyldighet för en medlemsstat att ta emot transporter av radioaktivt avfall från andra medlemsstater.

24. Gemensam förklaring om fördraget om icke-spridning av kärnvapen

De avtalsslutande parterna betonar vikten av att massförstörelsevapen inte sprids och av att de fortsätter att stödja fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT).

De bekräftar att det också i fortsättningen skall vara ett nationellt ansvar att uppfylla förpliktelserna enligt NPT, utan att detta påverkar IAEA:s ansvar och det ansvar som Europeiska atomenergigemenskapen har i samband med tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i NPT.

De avser att följa de riktlinjer som fastställs av en grupp företrädare för de länder som exporterar kärnämne och kärnteknisk utrustning och att säkerställa att kärnämne och sådan utrustning som har särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne exporteras till länder som inte har kärnvapen endast på villkor att heltäckande IAEA-kontroll tillämpas.

Utan att det påverkar Finlands åtagande enligt Euratomfördraget försäkrar Finland att landet för att uppfylla sina åtaganden enligt NPT kommer att ha ett nära samarbete med IAEA som medlem i den organisationen och också samarbeta inom ramen för det avtal som har publicerats i IAEA:s skriftserie INFCIRK/193.

D. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Sverige

25. Gemensam förklaring om fördraget om icke-spridning av kärnvapen

De avtalsslutande parterna betonar vikten av att massförstörelsevapen inte sprids och av att de fortsätter att stödja fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT).

De bekräftar att det också i fortsättningen skall vara ett nationellt ansvar att uppfylla förpliktelserna enligt NPT, utan att detta påverkar IAEA:s ansvar och det ansvar som Europeiska atomenergigemenskapen har i samband med tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i NPT.

De avser att följa de riktlinjer som den särskilda gruppen av kärnteknikexporterande länder (Nuclear Suppliers Group) fastställt och att säkerställa att kärnämne och sådan utrustning som har särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne exporteras till länder som inte har kärnvapen endast på villkor att heltäckande IAEA-kontroll tillämpas.

Utan att det påverkar Sveriges åtagande enligt Euratomfördraget bekräftar Sverige att landet för att uppfylla sina åtaganden enligt NPT kommer att ha ett nära samarbete med IAEA som medlem i den organisationen och också samarbeta inom ramen för det avtal som har publicerats i IAEA:s skriftserie INFCIRC/193.

26. Gemensam förklaring om artikel 127 i anslutningsakten

De förhandlingsdirektiv som knyter an till de beslut av rådet som bemyndigar kommissionen att förhandla om protokoll till de bilaterala avtal och arrangemang som avses i artikel 127 kommer att överensstämma med slutsatserna vid förhandlingskonferensen med Sverige.

E. Gemensamma förklaringar: De nuvarande medlemsstaterna / Flera nya medlemsstater

27. Gemensam förklaring: Norge, Österrike, Sverige: om PCB/PCT

De avtalsslutande parterna konstaterar att framställning av PCB och PCT är förbjuden och att någon återvinning av dessa produkter inte längre förekommer inom deras territorier. I väntan på att återvinning av PCB och PCT förbjuds också genom EG-lagstiftning, har de avtalsslutande parterna inget att invända mot att ett sådant förbud behålls i nationell lagstiftning.

28. Gemensam förklaring om nordiskt samarbete

De avtalsslutande parterna registrerar att Sverige, Finland och Norge som medlemmar av Europeiska unionen avser att fortsätta sitt nordiska samarbete, både inbördes och tillsammans med andra länder och territorier, i full överensstämmelse med gemenskapsrätten och andra bestämmelser i Maastrichtfördraget.

29. Gemensam förklaring om antalet djur som berättigar Norge och Finland till dikobidrag

Om det till följd av anslutningen skulle uppstå en oproportionerlig minskning i produktionsvolymerna för andra huvudhandelsvaror så kommer det att tas upp till förnyad prövning hur många djur i Norge och Finland som skall kunna komma i fråga för dikobidrag.

30. Gemensam förklaring: Finland, Sverige: om fiskemöjligheter i Östersjön

De avtalsslutande parterna beaktar att fördelningen av fiskeresurser i gemenskapens vatten i Östersjön är beräknad på grundval av en återföring till parterna av de fiskemöjligheter som överfördes till det före detta Sovjetunionen och Polen under referensperioden. Följaktligen är parterna ense om att det vid framtida fördelning av fiskemöjligheter, som förvärvas genom fiskeavtal med Ryssland, de tre baltiska staterna och Polen, inte skall tas hänsyn till sådana utbyten av fiskemöjligheter som skett före anslutningen.

31. Förklaring om tillverkningsindustrin i Österrike och Finland

De avtalsslutande parterna är ense om följande:

i) fullt utnyttjande av mål 5a-åtgärder för att dämpa effekter av anslutningen,

ii) flexibilitet beträffande sådana nationella stödprogram som avser att underlätta omstrukturering.

F. Förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna

32. Förklaring om Åland

När det gäller rösträtt och valbarhet vid kommunala val på Åland konstaterar unionen att artikel 8b.1 i Romfördraget gör det möjligt att tillgodose Finlands önskemål. Om Finland, enligt bestämmelsen i artikel 28 om ändring av Romfördragets artikel 227.5, avger en förklaring att Romfördraget skall omfatta Åland, skall rådet inom sex månader enligt förfarandet i artikel 8b.1 i Romfördraget, om så behövs, bestämma villkoren för tillämpning av den artikeln på Ålands särpräglade situation.

33. Förklaring om relativ stabilitet

Unionen erkänner den stora betydelse som det har för Norge och medlemsstaterna att relativ stabilitet upprätthålls som en grundval för att förverkliga en permanent ordning för fördelning av fiskemöjligheter i framtiden.

34. Förklaring av unionen om lösning av de miljöproblem som trafik med tunga lastbilar

orsakar

Unionen meddelar Österrike att rådet har begärt att kommissionen skall lägga fram förslag om riktlinjer för att lösa de miljöproblem som trafiken med tunga lastbilar orsakar. Riktlinjerna kommer att innefatta lämpliga åtgärder i fråga om vägavgifter, järnvägsnät, kombitransport och teknisk fordonsstandard.

35. Förklaring om uppfyllande av åtaganden enligt sådana rättsakter om jordbruk som inte finns med i anslutningsakten

Europeiska unionen förklarar att alla de rättsakter som är nödvändiga för att leva upp till resultatet av medlemskapsförhandlingarna i jordbruksfrågor men som inte finns med i denna anslutningsakt (nya rådsrättsakter som skall tillämpas efter tillträdet och kommissionsrättsakter) kommer att antas i god tid enligt de förfaranden som anges i anslutningsakten eller andra gemenskapsregler.

De flesta av dessa rättsakter kommer att antas före anslutningen enligt de förfaranden som anges i anslutningsakten.

Övriga åtaganden från förhandlingarna i jordbruksfrågor skall genomföras snabbt och punktligt.

36. Förklaring om miljövänligt jordbruk

Unionen skall vidta de åtgärder som behövs för att de nya medlemsstaterna snabbt skall kunna genomföra miljövänliga jordbruksprogram till fördel för deras jordbrukare enligt förordning (EEG) nr 2078/92 och för att säkerställa en samfinansiering av dessa program inom ramen för anslagen på budgeten.

Unionen beaktar att de nya medlemsstaterna kan räkna med följande belopp:

   
- Norge 55 miljoner ecu
- Österrike 175 miljoner ecu
- Finland 135 miljoner ecu
- Sverige 165 miljoner ecu.

37. Förklaring om bergsområden och mindre gynnade områden

Unionen accepterar att de nya medlemsstaterna anser att betydande delar av deras territorier är varaktigt eftersatta på grund av naturförhållanden och att avgränsningen av sådana bergsområden och mindre gynnade områden som avses i direktiv 75/268/EEG bör ske utan dröjsmål.

Unionen bekräftar att den avser att avgränsa sådana områden enligt gällande gemenskapsrätt på följande sätt:

- Eftersom Österrike är ett alpint land skall valet av kriterier för Österrike baseras på de kriterier som används för motsvarande områden i Tyskland, Italien och Frankrike.

- För Sverige gör användningen av en bestämd nordlig breddgrad som kriterium i artikel 3.3 i direktiv 75/268/EEG att det blir möjligt att täcka in fyra av de fem jordbruksstödsområdena i norra Sverige.

- För Norge gör användningen av en bestämd nordlig breddgrad som kriterium i artikel 3.3 i direktiv 75/268/EEG att det blir möjligt med tillämpning också av artikel 3.4 och 3.5 att täcka in upp till 85 % av jordbruksarealen.

- För Finland gör användningen av en bestämd nordlig breddgrad som kriterium i artikel 3.3 i direktiv 75/268/EEG och ändringar i artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 att det blir möjligt att täcka in upp till 85 % av jordbruksarealen i den mening som avses i artikel 3.3 i rådets direktiv 75/268/EEG.

G. Förklaringar av Norge

38. Förklaring av Norge om norska språket

Norge förklarar att, när skriven norska används som officiellt språk för gemenskapernas institutioner, bokmål och nynorska skall likställas, varvid texter av allmän räckvidd, skriftväxling och allmänt informationsmaterial skall kunna avfattas på endera av dessa båda norska språk.

39. Förklaring av Norge om samefrågor

Med beaktande av artikel 110A i den norska grundlagen och den norska lagen av den 12 juni 1987 nr 56,

med beaktande av de skyldigheter och åtaganden som föreskrivs i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 27 i denna, och ILO-konventionen av år 1989 nr 169 om urbefolkningars rättigheter,

har Norge åtagit sig att skapa sådana villkor som gör det möjligt för samerna att bevara och utveckla sina försörjningsmöjligheter sitt språk, sin kultur och livsstil.

Samernas samhällen i de traditionella samiska bosättningsområdena är beroende av traditionella förvärvskällor. Dessa är i sig en integrerad del av den samiska kulturen och bildar den nödvändiga grundvalen för den fortsatta utvecklingen av den samiska livsstilen.

Under hänsynstagande till protokollet om det samiska folket, förklarar Norges regering att den på denna grundval kommer att forsätta att fullgöra sina skyldigheter och åtaganden mot samerna.

40. Förklaring av Norge om öppenhet

Norge välkomnar den pågående utvecklingen inom unionen mot större öppenhet.

I Norge är offentlighetsprincipen innefattande rätten att ta del av allmänna handlingar en princip av grundläggande rättslig och politisk betydelse. Norge kommer att fortsätta att tillämpa den principen i överensstämmelse med sina rättigheter och skyldigheter som medlem i Europeiska unionen.

H. Förklaringar av Österrike

41. Förklaring av Österrike om artikel 109g i Romfördraget

Österrike konstaterar att sammansättningen av valutorna i ecukorgen inte skall ändras och att schillingens värde i förhållande till ecun skall låsas oåterkalleligt genom att Österrike deltar i tredje fasen.

Österrike skall fortsätta att hålla schillingen stabil och på så sätt bidra till att förverkliga Ekonomiska och monetära unionen. Österrike stöder den etappvisa övergången till en enda europeisk valuta eftersom den planerade europeiska valutans kvalitet säkerställs genom de stabiliseringspolitiska förutsättningar som Fördraget om Europeiska unionen innehåller.

42. Förklaring av Österrike om sändning av TV-program

Med hänvisning till rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om bedrivande av sändningsverksamhet för television, förklarar Österrike att landet, enligt gällande EG-rätt som den tolkats av Europeiska gemenskapernas domstol, har möjlighet att vidta lämpliga åtgärder, om utflyttning sker i syfte att kringgå dess nationella lagstiftning.

43. Förklaring av Österrike om prissättning av kombitransport på Brennerförbindelsen

Österrike förklarar sig villigt att i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen främja användningen av kombinerade transporter järnväg/väg på Brennerförbindelsen genom att på den österrikiska delen söka ett relevant pris för sådan transport som kan konkurrera med vägtransportpriser. Österrike beaktar att denna åtgärd skall vidtas under förutsättning att effekten på marknaden av stödåtgärder från Österrike inte reduceras på grund av åtgärder som vidtas på andra delar av ovannämnda alternativa transportförbindelse.

44. Förklaring av Österrike om artikel 14 i protokoll 9 om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

Österrike förklarar att från och med den 1 januari 1997 skall administrationen av miljöpoängsystemet datoriseras och kontrollen ske med elektroniska metoder för att kraven i artikel 14.1 i protokoll 9 skall uppfyllas.

I. Förklaring av Finland

45. Förklaring av Finland om öppenhet

Finland välkomnar den pågående utvecklingen inom unionen mot större öppenhet.

I Finland är offentlighetsprincipen innefattande rätten att ta del av allmänna handlingar en princip av grundläggande rättslig och politisk betydelse. Finland kommer att fortsätta att til lämpa den principen i överensstämmelse med sina rättigheter och skyldigheter som medlem i Europeiska unionen.


J. Förklaringar av Sverige

46. Förklaring av Sverige om socialpolitik

Genom den skriftväxling mellan Sverige och kommissionen som är bifogad sammanfattningen av slutsatser vid det femte mötet med förhandlingskonferensen på ministernivå (CONF-S 81/93) har Sverige fått försäkringar beträffande svensk praxis såvitt gäller arbetsmarknadsfrågor och då särskilt systemet med att fastställa arbetsvillkor i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

47. Förklaring av Sverige om offentlighetsprincipen och svarsförklaring av de nuvarande

medlemsstaterna

1. Förklaring av Sverige

Sverige bekräftar sitt inledande uttalande av den 1 februari 1993 (CONF-S 3/93).

Sverige välkomnar den pågående utvecklingen inom unionen mot större öppenhet och insyn.

Offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.

2. Svarsförklaring av de nuvarande medlemsstaterna

Unionens nuvarande medlemsstater noterar att Sverige avgett en unilateral förklaring om öppenhet och insyn.

De förutsätter att Sverige som medlem i Europeiska unionen kommer att fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende.

K. Förklaringar av flera nya medlemsstater

48. Gemensam förklaring av Norge och Sverige om fiske

Genom skriftväxling har Norge och Sverige kommit överens om att Norge skall vidmakthålla sådana rättigheter för Sverige som motsvarar Sveriges rättigheter enligt 1977 års bilaterala fiskeavtal. I överensstämmelse med hur det avtalet har tillämpats skall kvantiteter och arter överföras på årsbasis efter bilateralt samråd och enligt artikel 9 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92.

49. Förklaring av Norge, Österrike, Finland och Sverige om artiklarna 3 och 4 i anslutningsakten

När det gäller sådana konventioner och instrument på rättsväsendets och inrikespolitikens område som avses i artiklarna 3 och 4.2 i anslutningsakten och som ännu är föremål för förhandlingar godtar Norge, Österrike, Finland och Sverige det som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet på dagen för anslutningen redan har enats om och kommer följaktligen att delta i fortsatta förhandlingar rörande dessa konventioner och instrument bara med avseende på sådana frågor som återstår att lösa.

50. Förklaring av Finland och Sverige om alkoholmonopol

Vid sitt femte möte den 21 december 1993 informerades förhandlingskonferensen på ministernivå om skriftväxlingen mellan kommissionen och Sverige om alkoholmonopol enligt Kapitel 6: Konkurrenspolitik (dokument CONF-S 82/93).

IV. SKRIFTVÄXLING

mellan Europeiska unionen och Norge, Österrike, Finland och Sverige om ett förfarande för information och samråd inför vissa beslut och åtgärder under tiden fram till anslutningen

Brev 1

Jag återkommer till den inom ramen för anslutningsförhandlingarna upptagna frågan om ett förfarande för information och samråd inför vissa beslut och åtgärder under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till detta brev. Detta förfarande kan tillämpas från den dag vår förhandlingskonferens förklarar att utvidgningsförhandlingarna är helt avslutade.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att Er regering godtar innehållet i detta brev.

Högaktningsfullt

Brev 2

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev och med följande lydelse:

”Jag återkommer till den inom ramen för anslutningsförhandlingarna upptagna frågan om ett förfarande för information och samråd inför vissa beslut och och andra åtgärder under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till detta brev. Detta förfarande kan tillämpas från den dag vår förhandlingskonferens förklarar att utvidgningsförhandlingarna är helt avslutade.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att Er regering godtar innehållet i detta brev.”

Jag bekräftar att min regering godtar innehållet i detta brev.

Högaktningsfullt

Bilaga

Förfarande för information och samråd inför vissa beslut och åtgärder under tiden fram till anslutningen

I

1. För att säkerställa att Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige, nedan kallade de ”anslutande staterna”, hålls informerade i tillräcklig utsträckning, skall de underrättas om varje förslag eller meddelande från Europeiska gemenskapernas kommission som kan leda till beslut av Europeiska unionens råd, efter det att förslagen eller meddelandena har överlämnats till rådet.

2. Samråd skall hållas efter en motiverad begäran från en anslutande stat, i vilken denna stat tydligt skall ange sina intressen som framtida medlem av unionen samt sina synpunkter.

3. Administrativa beslut skall i princip inte ge upphov till samråd.

4. Samråd skall hållas inom en interimskommitté bestående av företrädare för unionen och de anslutande staterna.

5. På unionssidan skall ledamöterna i interimskommittén vara ledamöterna i Ständiga representanternas kommitté eller personer som utsetts av dem för detta ändamål. Kommissionen skall inbjudas att vara representerad i detta arbete.

6. Interimskommittén skall biträdas av ett sekretariat som skall vara detsamma som för förhandlings-konferensen och som fortsätter sin verksamhet för detta ändamål.

7. Samråd skall normalt hållas så snart det under den beredning som sker på unionsnivå för antagande av rådsbeslut har utarbetats gemensamma riktlinjer som gör det möjligt att hålla samråd på ett meningsfullt sätt.

8. Om allvarliga svårigheter kvarstår efter samrådet kan frågan på begäran från en anslutande stat tas upp på ministernivå.

9. Ovanstående bestämmelser skall också tillämpas på beslut som fattas av Europeiska investeringsbankens råd.

10. Det förfarande som fastställs i ovanstående punkter skall också tillämpas på alla beslut som de anslutande staterna fattar och som kan komma att påverka de förpliktelser som deras ställning som framtida medlemmar av unionen medför.

II

1. Förfarandet enligt I skall, med förbehåll för följande bestämmelser, också tillämpas på förslag till rådsbeslut i vilka gemensamma ståndpunkter enligt artikel J.2 i Maastrichtfördraget definieras eller gemensamma åtgärder enligt artikel J.3 antas.

2. Presidiet ansvarar för att de tillträdande staterna underrättas om dessa förslag när förslaget eller meddelandet läggs fram av en medlemsstat.

3. Samråd kan hållas i form av utbyte av telefaxmeddelanden, om inte en anslutande stat lämnar en motiverad invändning mot detta.

4. Om samråd hålls inom interimskommittén kan unionssidans ledamöter i den kommittén där så är lämpligt vara ledamöter i politiska kommittén.

III

1. Förfarandet enligt I skall, med förbehåll för följande bestämmelser, också tillämpas på förslag till rådsbeslut i vilka gemensamma ståndpunkter definieras eller gemensamma åtgärder antas enligt artikel K.3 i Maastrichtfördraget, samt även på utarbetandet av konventioner enligt den artikeln.

2. Presidiet ansvarar för att de tillträdande staterna underrättas om dessa förslag när förslaget eller meddelandet läggs fram av en medlemsstat.

3. Om samråd hålls inom interimskommittén kan unionssidans ledamöter i den kommittén där så är lämpligt vara ledamöter i den kommitté som avses i artikel K.4 i Maastrichtfördraget.

IV

Norge, Österrike, Finland och Sverige skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras anslutning till de avtal och konventioner som avses i artiklarna 4.2 och 5.2 i anslutningsakten, i möjligaste mån och på de villkor som där anges, sammanfaller med ikraftträdandet av anslutningsfördraget.

Om de avtal eller konventioner som avses i artiklarna 3, 4.1 andra meningen och 4.2 endast existerar som förslag, ännu inte har undertecknats och troligen inte kommer att kunna undertecknas under tiden fram till anslutningen, kommer de anslutande staterna att inbjudas att, efter undertecknandet av anslutningsfördraget och i enlighet med lämpliga förfaranden, delta vid utarbetandet av dessa förslag, i positiv anda och på ett sådant sätt att ingåendet underlättas.

V

Vid förhandlingar med de fördragsslutande länder som avses i artiklarna 59, 76, 102 och 128 i anslutningsakten om protokollen om övergångsanpassning skall företrädare för de anslutande staterna delta i arbetet som observatörer sida vid sida med företrädare för de nuvarande medlemsstaterna.

Vissa icke-preferensavtal som slutits av gemenskapen och som fortsätter att gälla efter den 1 januari 1995 kan komma att anpassas för att hänsyn skall tas till unionens utvidgning. Vid förhandlingar om denna anpassning skall företrädare för de anslutande staterna delta i enlighet med förfarandet i föregående stycke.

VI

Institutionerna skall i god tid upprätta de texter som avses i artikel 170 i anslutningsakten.

(Översättning)

PROTOKOLL OM UNDERTECKNANDE

av Fördraget mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekiska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Portugisiska Republiken, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (medlemsstater i Europeiska unionen) och Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige beträffande Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

De befullmäktigade i Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekiska Republiken, Konungariket Spanien, Franska Republiken, Irland, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Portugisiska Republiken och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, medlemsstater i Europeiska unionen, samt de befullmäktigade i Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige undertecknade Fördraget om anslutning av Konungariket Norge, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige till Europeiska unionen på Korfu den 24 juni 1994.

Vid detta tillfälle avgav Konungariket Belgien följande förklaring:

”Genom att underteckna della fördrag på Konungariket Belgiens vägnar, har både de belgiska federala myndigheterna och den fransktalande befolkningen, den flamländska befolkningen och den tysktalande befolkningen i Belgien, den vallonska regionen, den flamländska regionen och Brysselregionen ingått en förbindelse på internationell nivå.”

De övriga stater som undertecknat detta anslutningsfördrag avgav följande förklaring:

”De övriga stater som undertecknat anslutningsfördraget är medvetna om att denna unilaterala förklaring av Belgien år ett förtydligande av belgisk statsrätt, som inte kan inverka menligt på det faktum att Konungariket Belgien ensamt är avtalsslutande part i detta fördrag och således ensamt ansvarig gentemot de övriga stater som undertecknat detta fördrag vad beträffar fullgörandet av de förpliktelser som det har åtagit sig genom detta fördrag i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen.”

Konungariket Belgien bekräftar att detta stämmer.

Detta protokoll kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Hecho en Bruselas, el veintiséis de julio de mil novecientos noventa y cuatro.

Udfærdiget i Bruxelles den seksogtyvende juli nitten hundrede og fireoghalvfems.

Geschehen zu Brüssel am sechsundzwanzigsten Juli neunzehnhundertvierundneunzig.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι έξι Ιουλίου χίλια εννιακόσια ενενήντα τέσσερα.

Done at Brussels on the twenty-sixth day of July in the year one thousand nine hundred and ninety-four.

Fait à Bruxelles, le vingt-six juillet mil neuf cent quatre-vingt-quatorze.

Fatto a Bruxelles, addì ventisei luglio millenovecentonovantaquattro.

Gedaan te Brussel, de zesentwintigste juli negentienhonderd vierennegentig.

Feito em Bruxelas, em vinte e seis de Julho de mil novecentos e noventa e quatro.

En nombre de los Presidentes de las Conferencias sobre la adhesión de Noruega, Austria, Finlandia y Suecia a la Unión Europea

På vegne at formændene for konferencerne om Norges, Østrigs, Finlands og Sveriges tiltrædelse af Den Europæiske Union

Im Namen der Präsidenten der Konferenzen über den Beitritt Norwegens, Österreichs, Finnlands und Schwedens zur Europäischen Union

Εξ ονόματος των Προέδρων της Διάσκεψης Προσχώρησης της Νορβηγίας, της Αυστρίας, της Φινλανδίας και της Σουηδίας στην Ευρωπαϊκή Ένωση

On behalf of the Chairmen of the Conferences on the Accession of Norway, Austria, Finland and Sweden to the European Union

Au nom des présidents des conférences sur l'adhésion de la Norvège, de l'Autriche, de la Finlande et de la Suède à l'Union européenne

A nome dei presidenti delle Conferenze sull'adesione della Norvegia, dell'Austria, della Finlandia e della Svezia all'Unione europea

Namens de Voorzitters van de Conferenties over de toetreding van Noorwegen, Oostenrijk, Finland en Zweden tot de Europese Unie

Em nome dos Presidentes das Conferências sobre a Adesão da Noruega, da Áustria, da Finlândia e da Suécia à União Europeia

***IMAGE***

El Secretario General del Consejo de la Unión Europea

Generalsekretæren for Rådet for Den Europæiske Union

Der Generalsekretär des Rates der Europäischen Union

Ο Γενικός Γραμματέας του Συμβουλίου της Ευρωπαϊκής Ένωσης

The Secretary-General of the Council of the European Union

Le secrétaire général du Conseil de l'Union européenne

Il Segretario generale del Consiglio dell'Unione europea

De Secretaris-Generaal van de Raad van de Europese Unie

O Secretário-Geral do Conselho da União Europeia

***IMAGE***


(1) EGT nr. L 389, 31. 12. 1992, s. 1.

(1) Med Skagerrak menas det område som begränsas i väster av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

(2) EGT nr L 341, 31. 12. 1993, s. 96.

(1) Om hänvisning i de nedan angivna direktiven sker enbart eller i första hand till en enda typ av bolag, får hänvisningen ändras efter det att särskild lagstiftning har införts om vissa bolag med begränsat ansvar (private limited-liability companies). Införandet av sådan lagstiftning och beteckningen på de bolag som avses i lagstiftningen skall anmälas till kommissionen senast då de berörda direktiven börjar tilllämpas.